Elisabeth Svantesson

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag är inte nöjd. Jag sa precis det i mitt anförande. Men jag ser att det vi gör fungerar. Det håller inte Mikael Damberg med om. Jag kan berätta vad jag menar.

Länderna som nu befinner sig i EU har olika utgångslägen. Sverige är mycket exportberoende och beroende av vad som händer i omvärlden. Svenska hushåll är väldigt räntekänsliga – det vet Mikael Damberg mycket väl, hoppas jag. Det var därför det var viktigt att bekämpa inflationen. Vi gjorde det med två återhållsamma budgetar, trots dålig konjunktur.

Nu låtsas Mikael Damberg att man ska vara expansiv i högkonjunktur. Det är ni socialdemokrater också i budgeten – men vi glömmer det. Här och nu behöver man få igång efterfrågan hos svenska hushåll. Det är precis det vi gör med den här budgeten. Ingen av oss vet exakt hur varje svenskt hushåll kommer att reagera, men jag vill göra allt jag kan för att de ska få framtidstro och hopp.

Herr talman! Det är lite svårt att ta Mikael Damberg på orden. Våra fyra budgetar med sänkta drivmedelspriser och skatter och annat har gjort stor skillnad i en svår tid. Men i budgeten som Socialdemokraterna har lagt fram och som riksdagen ska rösta om i dag finns det ett hål på 50 miljarder – på tal om ansvarslöshet eller slarv. Det bör man veta. Man bör också veta att allt man gör behöver finansieras. Skulle vi finansiera 50 miljarder i budgethål handlar det om en skattehöjning för hårt arbetande människor på 2 000 kronor i månaden. Jag tycker att det är oseriös politik.

När jag var i opposition var jag väldigt noga med att lägga fram politik som gick att genomföra. Våra budgetar vann rätt så ofta. Det var bra för många svenskar. Men Socialdemokraternas slarv och ansvarslöshet tillsammans med sina tre kompisar skapar ingen stabilitet, ingen tillväxt och faktiskt inte heller någon framtidstro, tror jag.

(Applåder)

Herr talman! Är växa-stöd borgerlig politik? Är bättre 3:12-regler och sänkt skatt för fåmansbolag borgerlig politik? Är sänkta drivmedelspriser borgerlig politik? Det är det uppenbarligen inte, enligt Centerpartiet. Är sänkt arbetsgivaravgift för unga borgerlig politik? Listan kan göras lång.

Vi måste också komma ihåg att Sverige och många andra länder i Europa befinner sig i en otroligt svår tid. Arbetslösheten är hög. Vi knäcker nu lågkonjunkturen. Det kommer att vända, om det inte sker stora, omvälvande saker runt om i världen.

Herr talman! Martin Ådahl talade om att minska arbetslösheten, men jag kan säga att inte en enda person av dem som varit arbetslösa de senaste åren har blivit behjälpt av det kaos som Martin Ådahl personligen skapade i Arbetsförmedlingen. De undrar: Var är Arbetsförmedlingen? När får jag träffa några arbetsförmedlare? Nu sitter det en skylt på många ställen där det står ”Stängd av Martin Ådahl och Centerpartiet”.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för frågan! Det är en mycket relevant frågeställning som jag ägnar mycket tid åt. Det är definitivt med de arbetslösa i fokus som vi lägger den här budgeten, till exempel. Vi vet ju att lågkonjunkturen till allra största del beror på låg inhemsk efterfrågan – det säger alla bedömare. Efter att vi såg en uppgång precis innan Trump hade tillträtt har väldigt många blivit försiktiga. Att bryta lågkonjunkturen gör ju också att efterfrågan och många jobb kommer tillbaka – men Martin Ådahl är ju inne på ett annat område. Det handlar ju också om de långtidsarbetslösa.

Jag tror att Martin Ådahls parti är ett av de få här inne som inte på något sätt gör en koppling mellan att det kommer väldigt många människor från andra länder samtidigt och att detta kan försvåra integrationen, särskilt om man inte har så bra integrationspolitik.

Vad vi gör är att införa en bidragsreform. Aktivitetskrav är nästan en av de viktigaste sakerna där. När man är en invandrad kvinna eller en svenskfödd man som är hemma år efter år och ingen frågar efter en eller ställer några krav – så man behöver inte vara aktiv – då passiviseras man.

Under så många år har människor gömts och glömts i statistiken av olika regeringar. Det tänker jag inte fortsätta med. Det är därför vi har en bidragsreform med aktivitetskrav, det är därför vi sänker skatten på arbete och det är därför vi sänker arbetsgivaravgifterna för unga, bland annat. Man kan göra listan mycket längre.

Jag vet inte om Martin Ådahl inte vet vad vi har i våra budgetar eller om han inte vill se, men många av de saker vi gör är faktiskt det som kommer att leda till både ökad efterfrågan och fler i arbete.

Herr talman! Finns det skäl att känna tillförsikt och framtidstro när man tittar ut över världen och ser alla oroliga områden och krig som pågår och hör det höga tonläge som ledare i världens länder har mot varandra, när vi dessutom befinner oss i en utdragen lågkonjunktur? Jag menar att det finns skäl att känna framtidstro.

Herr talman! Våra fyra partier, Tidöpartierna, tog över ett Sverige med en inflation på 10 procent, ett Sverige som låg som nummer 22 på EU:s tillväxtlista, ett Sverige där skjutningarna slog rekord, där barn blev förnedringsrånade och där barn mördade barn. Väljarna gav oss mandat att vända den utvecklingen.

När vi nu går in i mandatperiodens sista år är den höga inflationen bekämpad tack vare våra partiers ansvarstagande i de två första budgetarna, där vi inte var expansiva trots en dålig konjunktur. Och när vi nu går in i mandatperiodens sista år stiger reallönerna igen, och räntorna har sänkts. Skjutningarna, herr talman, har minskat år för år sedan vi tillträdde. När man nu tankar en full tank diesel är det ungefär 500 kronor billigare. Och, inte minst, nästa år väntas Sverige ha den sjätte högsta tillväxten i EU.

Jag menar att det finns skäl att ha framtidstro, för vi är på rätt väg nu. Men vi är inte framme.

Herr talman! Det är uppenbart att det spelar roll vem som styr. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om färdriktningen för Sverige. Vi är överens om vad som behöver göras, och vi gör det. Våra partier har också majoritet här i Sveriges riksdag, majoritet för de förslag som jag lade fram när jag överlämnade budgeten här för några veckor sedan och som riksdagen i dag ska fatta beslut om ramarna för. Vårt samarbete, vår sammanhållning och vår riksdagsmajoritet har tjänat Sverige väl.

Vi har haft tre turbulenta och skakiga år i omvärlden och i världsekonomin, och man behöver inte titta långt för att se att motsatsen faktiskt är ganska besvärande. Jag har fina kollegor som jag ofta träffar i Bryssel, mina finansministerkollegor i Europa och EU. Men jag ser alltid och möter nästan alltid ett nytt ansikte. Tyskland har sin tredje finansminister, och jag jobbar nu med den fjärde finansministern från Frankrike. Det är en mycket trevlig och bra person. Men allt detta, herr talman, är såklart utmanande i tider med oro och skakighet.

Det påminner också en hel del om förra mandatperioden här i Sverige. Regeringar föll. Statsministrar föll. I alla fall fick de avgå, om vi inte ska ta det bokstavligt. Det var politisk röra med försök till samarbeten, inte för Sveriges bästa utan för att få behålla makten till varje pris. Men det var då, och nu är nu.

I en svår tid tar Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och vi moderater nu ansvar för Sverige. Vi tar ansvar för det som de andra partierna före oss lämnade efter sig, och vi vänder nu utvecklingen steg för steg.

Herr talman! Omvärlden är som jag sa orolig, och osäkerheten finns fortfarande där. När viktiga handelspartner som till exempel Tyskland har nolltillväxt under flera år är det klart att det också påverkar oss. Vi inser att vi inte kan få någon större draghjälp från omvärlden.

Nyckeln till att bryta den lågkonjunktur som nu är utdragen handlar om att stärka inhemsk efterfrågan. Det kommer också den här budgeten att göra. Det kan vara bra att veta att den budget vi lägger fram, med 80 miljarder i satsningar och reformutrymme, kommer att bidra till just tillväxt. Den bedömningen gör den svenska regeringen och Finansdepartementet men också kommissionen.

Vad är det då för budget som riksdagen ska fatta beslut om i dag? Det är en budget för hårt arbetande människor som går till jobbet varje dag och som gör det de ska göra. De gör sin plikt. En del älskar sitt jobb. Andra går dit med lite ont i magen, men de gör sitt jobb. De är med och bidrar. Och de förväntar sig också att vi ska forma en politik där de kan få det som de behöver: ett rättvist samhälle, där de som arbetar också får lön för mödan.

Den här budgeten, herr talman, ger också pengar och mer i plånboken för hårt arbetande. Den gör det genom sänkt skatt. Den gör det genom sänkt matmoms. Den gör det för föräldrar som har barn på förskola genom sänkt förskoleavgift. Sammantaget kan en barnfamilj räkna med att nästa år ha ungefär 5 000 kronor mer varje månad jämfört med när vi tillträdde därför att vi sänker skatten.

Herr talman! Det handlar såklart inte bara om att bryta lågkonjunkturen. En annan otroligt viktig del i allt detta är att fler föräldrar ska kunna säga ja till sina barn i stället för att behöva säga nej när barnen frågar om man kan gå på bio eller ha en extra tacokväll i veckan. De hårt arbetande föräldrarna, studenterna, den som öppnar butiken på morgonen eller den förskollärare som stänger vid 18-tiden – alla de hårt arbetande människorna har vi för ögonen.

Herr talman! En annan viktig sak för våra fyra partier är att ge ekonomin förutsättningar att växa. Det finns saker som Sverige, som är ett handelsberoende land, inte kan påverka – exempelvis tillväxten i Tyskland. Men det finns mycket vi kan göra på kort och lång sikt.

Vi förbättrar steg för steg villkoren för företag och företagare. Fler ska kunna anställa fler. Vi sänker kostnaderna för att anställa unga. Vi sänker skatten för många av dem som driver fåmansbolag. Vi minskar den administrativa bördan. Allt det här påverkar tillväxten.

Vi inför nu också en bidragsreform som handlar om både moral och struktur, ett rättvist bidragssystem som gör att det alltid lönar sig för familjer som har många barn att faktiskt ta ett jobb och arbeta. Vi gör det för barnens skull, men vi gör det också för alla andra skattebetalares skull.

Herr talman! När människor växer, då växer Sverige. Det är vår målbild även när det gäller tillväxten. Jag har ända sedan jag fick det här jobbet talat om tillväxt. Många av er har hört mig flera gånger. Ni kanske tycker att ni har hört mig för många gånger; så kan det vara. Men här finns så mycket mer att göra. Jag är glad att så många partier nu talar om tillväxt, men det spelar också roll vilken politik man då för.

Vi vet och förstår att det bara är en växande ekonomi som kan bära och betala framtidens försvar, framtidens förskola, framtidens polislöner och framtidens undersköterskelöner. Därför jobbar vi på bred front med just ökad tillväxt. De stora infrastruktursatsningarna är enormt viktiga, liksom satsningen på energisystemet. Det vi gör steg för steg – nu sa jag bara några saker, för tiden rinner iväg – påverkar tillväxten på både kort och lång sikt.

Men det har hänt någonting, herr talman, sedan jag var här senast och lade budgeten på riksdagens bord. Det är att fyra andra partier har lagt fram sina skuggbudgetar.

Vad ska man säga? Jag har ju läst deras motioner och suttit här nu och lyssnat i ett par timmar. Jag hör inte så många visioner eller förslag som gör att Sverige ska bli bättre, att världens bästa land ska bli ännu bättre. I stället hör jag väldigt många som talar om hur dåligt Sverige är, och det förvånar mig.

Ni som känner mig vet att jag tycker om att säga som det är – att peka på problem och lösa dem. Men det här svartmålandet som jag hör just nu gynnar inte Sverige. Det är dessutom inte sant. Sverige har så många starka sidor och är ett sådant föredöme just nu för många.

När jag träffar mina kollegor är det som jag sa många som undrar hur i hela friden vi kan ha så låg statsskuld. De undrar hur vi gör med vår kapitalmarknad, som fungerar så väl. Jag får då berätta om ISK, och jag har fått en bild av min polska kollega som är så glad för att de nu har infört ISK i Polen. Det är bra för polackerna, som får avkastning på sina sparpengar, och det är bra för polska företag, som faktiskt får tillgång till kapital. Vi är med och bidrar tillsammans.

Är Sverige perfekt? Absolut inte – då vore ingen av oss här. Men Sverige är bra, och vi gör det ännu bättre.

Jag måste också nämna Socialdemokraterna. Ni försöker ju inte ens. Jag har hunnit se många socialdemokrater springa runt och filma i riksdagens korridorer och prata om karensavdrag i stället för att faktiskt finansiera saker och ting i budgeten.

När man läser budgeten ser man att det är ett budgethål på 50 miljarder på tre år. Man kan skratta om man vill, Mikael Damberg, men det är sant. Ni vill till exempel höja biståndet, men det finns ju inte med. Det är en ganska stor kostnad, så att säga. Ni vill ha mer arbetsmarknadsutbildningar och yrkesutbildningar men tänker att det ändå ska finansieras precis enligt ram.

Det var såklart bara några exempel. När det gäller alla de skatter som ska höjas tänker jag att Socialdemokraterna säger att de inte ska gå till val på höjda skatter, men de har väldigt många höjda skatter i sin budgetmotion, herr talman. Det där är både slarvigt och ansvarslöst.

Nu nämnde jag bara Socialdemokraterna, men det är fyra partier, och det enda man är överens om i en svår tid är att höja biståndet och öka invandringen. Men det vill man inte prata så högt om. Det är ungefär som att socialdemokrater inte vill prata om höjda skatter.

Min tid har snart runnit ut – i talarstolen alltså, inte någon annanstans. Varje dag när jag går till jobbet har jag en ledstjärna, och det är att jag tänker att Sverige ska bli bättre i morgon i jämförelse med i dag. Det tror jag är allas vår ledstjärna. Det är jag inte ensam om. Jag ser att vi har så goda förutsättningar nu framöver. Vi har statsfinanser i världsklass och mycket låg statsskuld. Vi har en stabil politisk majoritet – både vad gäller Tidöavtalet och i andra breda och viktiga frågor – som har brett stöd tillsammans.

Sverige har väldigt många bra dagar framöver. Vi gör allt vi kan för att fler människor – mammor och pappor, studenter och seniorer – ska kunna känna framtidstro. Vi tar ansvar. Vi gör det med glädje, och vi skyller faktiskt inte på andra. Vi tar ansvar, herr talman.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för den här debatten.

Jag kan konstatera att när jag tillträdde låg inflationen på 10 procent. Den är nu bekämpad. Jag kan konstatera att Sverige låg på 22:a plats i tillväxtligan. Nästa år kommer vi att ligga på 5:e plats om prognoserna inträffar, vilket jag tror att de kommer att göra.

Jag kan också konstatera att i alla mina möten med både utländska investerare och finansministrar är många gröna av avund för att Sverige är ett så stabilt land. Jag tar inte åt mig hela äran för det, Isak From. Det är många regeringar som har tagit ansvar under decennier. Vi är ett fantastiskt land. Vi har det tufft när den globala efterfrågan sviktar, men vi kommer ur det här starkt.

Vi är ett föregångsland när det gäller klimat och miljö. Här kan man investera i klimatet och numera också i försvarsindustrin, i kriminalvården och i många andra delar. Vi har en fantastisk life science-sektor. Vi har så många delar av svensk industri att vara stolta över. Jag har kontakt med den på daglig basis och tänker fortsätta att göra allt jag kan för att svenska industrier och företag och svenska jobb ska bli fler.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vad handlar det här egentligen om? Jo, det handlar om ansvar. Det handlar om ansvar för klimatet. Det handlar om ansvar för statens finanser. Det handlar om ansvar för de statliga bolagen. Jag kan bara säga, fru talman, att jag tar ansvar för alla de delarna tillsammans med mina kollegor i regeringen och med Sverigedemokraterna.

Jag ska bara kort svara på frågan som handlar om Green Cargo och investeringar från andra länder. Bara så att vi har det klart för oss: Sverige är ett av de länder som många investerare vill till – och fler ska de bli, har jag bestämt mig för. Vi har en stabil politisk situation och en stabil ekonomisk situation. Vi har alltså statsfinanser i världsklass. I en av de större tidningarna skrev en reporter bara häromdagen om Sverige som en safe haven, som man brukar säga, för den som vill investera.

Man vet också att Sverige är ett grönt land. Hur mycket Socialdemokraterna än beklagar sig över att vi har underlättat för människor genom att göra det billigare att tanka – Socialdemokraterna tyckte att det var en dålig idé – är det bra för människor att veta att vi gör det samtidigt som vi på lång sikt stärker elektrifieringen. Det är det som är poängen med kärnkraft. Elektrifiering kräver att man gör saker här och nu men också på sikt och vågar fatta beslut i dag som underlättar för omställningen även under åren som kommer, när vi inte är kvar i den här kammaren. Gud förbjude, kanske någon tänker. Isak vill vara kvar i några år till, och det ska vi nog vara. Men min poäng är att vi tar ansvar. Vi tar ansvar för klimatet, och vi tar ansvar för infrastrukturen. Och den proposition som vi nu har lagt fram stärker alltså den svenska järnvägen mer än på mycket länge.

Slutligen, fru talman, handlar det om bolaget. Det är därför jag har fått den här frågan. Green Cargo har det tufft. Det är ett stort och viktigt bolag som just nu, som nästan alla, har det väldigt tufft och kämpar med lönsamhet. Det beror på flera saker, men främst såklart på en lång och utdragen lågkonjunktur som förlängdes av Trumps inträde på arenan med ett handelskrig. Det är en tuff tid.

Nästa år, däremot, förväntas svensk tillväxt vara betydligt högre än i år. Det kommer såklart att påverka hela den här branschen. Men den här branschen har kämpat under lång tid med allt från lönsamhet till kapacitetsbrist, eftersatt underhåll, höga banavgifter, förseningar och störningar – ibland på grund av vädret, som varken Isak From eller jag kan göra något åt. Där slutar väl ansvaret. Men man kan lita på och veta att det här är ett bolag som är viktigt.

Det är tufft nu. Vi har en ägarpolicy som tydliggör för Green Cargo och alla andra bolag vad vi förväntar oss av dem. Det är ett arv som jag är glad att jag lämnar efter mig när det gäller just bolagen och styrningen. Tydlighet är det som man efterfrågar – och dessutom att vi får fart på ekonomin så att transporterna får bättre lönsamhet och vi får ned utsläppen.

Fru talman! Jag vill än en gång tacka Isak From för interpellationen. Den handlar först och främst om Green Cargo, som jag är ansvarig minister för och som är en del av den statliga bolagsportföljen.

Jag ska först erkänna att jag inte förstår den första frågan, som handlar om en skrivning som vi tydligen har haft tidigare och som har att göra med just Green Cargo. Det frågetecknet får Isak From gärna räta ut sedan.

I övrigt kan jag bara konstatera att det är en väldigt tuff tid för både Green Cargo och många andra godstågbolag just nu. Fem av sju kämpar med lönsamhet. Det handlar om flera olika saker. Som interpellanten var inne på är det ekonomisk nedgång och lågkonjunktur nu, och då är det naturligt att det blir färre transporter. Redan nästa år väntas dock svensk tillväxt öka ganska rejält, och vi kommer att se ett ännu större behov av transporter på järnväg.

Det finns något slags underton här att den ekonomiska situationen för Green Cargo skulle vara skapad av regeringen. Det är fel. Bolaget har haft ekonomiska utmaningar och svårigheter i över ett decennium nu, alltså långt innan vi tillträdde. Jag tar definitivt ansvar för nutid, men det kan vara viktigt att påpeka att tidigare regeringar vid upprepade tillfällen har tvingats skjuta till kapital för att hålla bolaget flytande. Problemen är alltså inte nya, men det är klart att de förvärras i en tid då vi har en lång och utdragen lågkonjunktur.

Regeringens investeringar i infrastruktur är också en viktig fråga här. Vi tar järnvägens konkurrenskraft på allra största allvar. Det är en avgörande fråga för Sveriges tillväxt men också för klimatsmarta transporter.

I vår budget och i vår infrastrukturproposition gör vi stora satsningar. Under nästa period, från 2026 till 2037, lägger vi 1 171 miljarder kronor, vilket är en ökning med 200 miljarder jämfört med tidigare planperiod. I mångt och mycket handlar det om att beta av en underhållsskuld, som många tidigare regeringar av olika färger har skuld i. Det är en viktig förutsättning.

Vi kommer att göra så mycket underhåll av järnvägen som är praktiskt möjligt. Vi vill inte att nätet ska stängas under två år för att allt ska renoveras, utan man får göra det etapp för etapp. Det är inte regeringen som bestämmer exakt i vilken ordning detta ska ske, men det finns stora resurser för att göra det.

När det gäller klimatarbetet är Green Cargo viktigt. Green Cargo är ett viktigt bolag för att vi ska ha klimatsmarta transporter. Vi kan konstatera, fru talman, att Sverige ligger i framkant där på många sätt.

Vi har i ett europeiskt perspektiv en fantastiskt bra och stark klimatpolitik. Vi har haft några tuffa år. Många hushåll fick tidigare betala väldigt höga bränslepriser, men det har vi förändrat. Järnvägen kommer att fortsätta att vara, och ska vara, en viktig del i svensk konkurrenskraft framöver och bidra till att vi sänker våra utsläpp – inte tu tal om det.

Sammanfattningsvis har Green Cargo stora utmaningar, men de är inte ensamma om det.

Slutligen satsar vi på och investerar i infrastruktur och elektrifiering. Det är helt uppenbart att det är så. Det är därför vi nu satsar på kärnkraft, till exempel – för att möjliggöra omställningen och elektrifieringen.

Fru talman! Låt mig först hälsa gästerna på läktaren välkomna!

Isak From har ställt tre frågor till mig: för det första om jag har tagit initiativ till en analys av hur regeringens beslut utifrån skrivningen i Tidöavtalet påverkar Green Cargos möjlighet att klara sina uppdrag och sitt finansiella mål framöver och om jag i så fall kan redogöra för resultatet, för det andra om jag har tagit initiativ till en analys av om en ökning av Sveriges utsläpp har påverkat bolagets möjligheter att utveckla sin verksamhet och om jag kan redogöra för resultatet och för det tredje om jag har tagit initiativ till en analys av hur den statliga ägarpolicyn påverkar bolagets möjligheter att agera värdeskapande och långsiktigt då fler och fler transporter läggs över på lastbil och om jag i så fall kan redogöra för resultatet.

Det är Green Cargos styrelse och ledning som ansvarar för bolagets utveckling, organisation och dagliga verksamhet. Det framgår bland annat av aktiebolagslagen (2005:551), som gäller för såväl statligt ägda som privat ägda bolag.

Green Cargo har inte något samhällsuppdrag. Man bedriver sin verksamhet på affärsmässiga villkor på en marknad med fri konkurrens och förväntas gå med vinst.

Det finns ingenting i statens ägarpolicy som skulle påverka bolaget negativt, tvärtom. Enligt statens nya ägarpolicy ska bolag med statligt ägande agera affärsmässigt, ha god bolagsstyrning, generera hållbart värdeskapande och ha långsiktiga ambitioner och god omställningsförmåga. Med den nya policyn vill regeringen ge de statliga bolagen ännu bättre förutsättningar att vara konkurrenskraftiga och utvecklas på ett hållbart sätt över tid.

Jag har fullt förtroende för att Green Cargos styrelse och ledning gör sitt bästa för att bolaget ska hantera marknadens förutsättningar. Som ägare har regeringen tydliggjort sina förväntningar genom ägarpolicyn.

Herr talman! Jag tackar än en gång Marie Olsson för debatten.

Det här är ju inte ett beslut som regeringen har fattat. Detta har heller inte införts än, även om Skatteverket har sagt sitt. Som jag sa kommer vi från Moderaternas sida att göra vad vi kan för att stoppa detta. Här står vi på samma sida.

Det gläder mig att Socialdemokraterna vill sänka en del skatter, vilket har framkommit i den här debatten. Sådant gläder förstås en moderat finansminister. Jag tänker mig att många i Sverige som kämpar, arbetar och gör rätt för sig varje dag känner att samhällskontraktet inte alltid finns där för dem. Det är därför vi har underlättat för många under resans gång.

Avslutningsvis, herr talman, är jag också väldigt glad för att jag sedan jag kom in i riksdagen för 19 år sedan har fått vara med och sänka skatten för sjuksköterskor tio gånger – fem gånger under alliansåren, två gånger i opposition, eftersom Socialdemokraterna inte hade majoritet för sin budget, och nu tre gånger i regeringsställning. Det är heller inte bara sjuksköterskor som har fått sänkt skatt, utan alla har fått mer pengar i plånboken. Man kan prioritera att göra på det sättet. Som en följd av detta kommer jag att fortsätta stå på hårt arbetande människors sida även i den här frågan.

Jag tackar Marie Olsson och alla andra deltagare för debatten och önskar en trevlig helg.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill återigen tacka interpellanten för debatten.

Detta är en viktig fråga som många funderar mycket på. Som jag sa tidigare görs tolkningen av skattelagstiftningen av våra myndigheter, i det här fallet Skatteverket. Detta är alltså inte ett beslut från regeringen, vilket även är fallet när det gäller momslagstiftningen.

Jag kan än en gång säga att jag blev förvånad när beslutet kom. Regeringen fördjupar sig nu i frågan och vilka konsekvenser beslutet kan få, vilket man självklart bör göra efter ett sådant besked. Vi vet att detta kommer att röra många. Vi vet också att det här är en fråga som bekymrar och oroar många i ett redan tufft läge. Det var därför jag tidigare sa att vi moderater inte kommer att driva på för detta. Tvärtom kommer vi att driva på för att det inte ska tas ut moms på de här parkeringarna.

Jag hade tänkt att hålla mig till momsen. Jag breddar mig dock, eftersom interpellanten själv sa att vi inte riktigt vet hur verkligheten ser ut för människor. Jag känner inte alla människor som bor i Sverige, men jag känner väldigt många. Många i min närhet har det oerhört tufft ekonomiskt eller tufft på olika andra sätt. Jag vet att det vi gjort i budgeten i en svår tid har hjälpt många. Det är ett faktum att det är 500–600 kronor billigare att tanka i dag. Det är också ett faktum att en barnfamilj med ett par barn kommer att ha ungefär 5 000 kronor mer i månaden nästa år jämfört med 2022.

Med det sagt är det fortfarande tufft, och priserna är fortfarande höga för många. Ytterligare ett faktum är att vi pressade tillbaka inflationen, som låg på 10 procent. Den är nu nere på lägre nivåer än vad den var då.

Vi sänker dessutom matmomsen och förskoleavgiften och ser till att bostadsbidraget höjs. Det gör skillnad för människor.

När jag som finansminister går till jobbet varje dag har jag hårt arbetande människor – alla som är med och bidrar och sliter efter sin förmåga – för mina ögon. Vi ska också kunna ha ett skydd för dem som inte har den förmågan. Det är så vi kan bygga Sverige starkt.

Hårt arbetande människor kan drabbas väldigt hårt av den tolkning som Skatteverket har gjort. Regeringen kommer att återkomma i frågan.

Som jag sa kommer Moderaterna inte att säga ja till det här. Vi kommer naturligtvis att göra allt vi kan för att stoppa detta.

Herr talman! Tack till interpellanten för debatten! Den gäller en mycket viktig fråga som kan komma att beröra väldigt många i vårt land. Jag tänker kortfattat bara beskriva vad som har hänt. Det handlar alltså inte om ett beslut från regeringen. Det är Skatteverket som har omtolkat EU-rätten, som styr momslagstiftningen.

Som kort bakgrund kan jag berätta att i Sverige är det normalt att betala moms på saker man köper eller hyr. Det inkluderar parkeringsplatser. Den generella regeln är att om jag hyr en parkeringsplats ska jag betala moms. Så är det i dag, och så har det varit tidigare. Däremot finns det vissa undantag i momsdirektivet. Bostadshyra är ett sådant undantag. Ska jag hyra en lägenhet betalar jag inte moms på hyran. Då är frågan: Hur blir det om man har en parkeringsplats som kommer med bostaden? Ska man betala moms på den? Det regleras inte av lagstiftningen. Det står alltså inte uttryckligen att man då ska lägga på moms; det är en tolkningsfråga.

I Sverige har Skatteverket, som är ansvarig myndighet för att tolka momslagstiftningen och EU:s momsdirektiv, uppdaterat tolkningen kring parkeringsplatser som hör till en bostad, exempelvis parkeringsplatser som man har via sin bostadsrättsförening. Deras tolkning innebär att betydligt fler än i dag ska betala moms.

När jag hörde om Skatteverkets nya tolkning blev jag minst sagt förvånad. Det här är ju en fråga som berör väldigt många. Det var också interpellanten inne på. Det handlar om stora belopp. Vi vet egentligen inte hur stora. Man kan göra olika beräkningar, men oavsett hur man räknar skulle det komma att påverka många människor runt om i Sverige. Det riskerar att påverka många familjer som redan i dag har det tufft och är beroende av bilen.

Under åren som gått har många redan hårt arbetande människor haft en tuff ekonomisk situation. Jag är finansminister, och vi på Finansdepartementet går nu självklart igenom det här, både för att se på konsekvenserna och för att se vad vi kan göra åt detta. Och som moderat – det är ändå rätt väsentligt – instämmer jag i det Edward Riedl sa om att vi inte vill att moms tas ut på en parkering via hyresrätt eller bostadsrätt. Därför kommer vi att föreslå att en utredning ser över frågan och hittar lösningar på problemet. Vi håller inte med om att man ska behöva betala moms på de parkeringsplatser som har varit momsfria.

Herr talman! Marie Olsson har frågat mig om jag avser att ta några generella initiativ kring moms på parkeringsplatser så att kostnaden för många människor som är i behov av bil, och därmed också av att hyra parkeringsplats, inte ska riskera att öka med flera hundra kronor varje månad.

Frågan är ställd mot bakgrund av att Skatteverket i slutet av september 2025 ändrade sin bedömning av i vilka fall uthyrning av parkeringsplats till lokal- och bostadsgäster är undantagen från moms.

Uthyrning av parkeringsplats är skattepliktig för moms. En transaktion som enbart avser uthyrning av parkeringsplats ska därför beskattas med 25 procent moms. En uthyrning av parkeringsplats blir däremot momsfri om den bedöms vara en underordnad del av en momsfri lokal- eller bostadsuthyrning.

Skatteverket har i sitt nya ställningstagande ställt upp tre villkor som alla måste vara uppfyllda för att en uthyrning av parkeringsplats ska anses underordnad en lokal- eller bostadsuthyrning. Följden blir att fler hyresvärdar och bostadsrättsföreningar kommer att behöva ta ut moms på sin uthyrning av parkeringsplatser.

Jag blev förvånad när jag läste det nya ställningstagandet. Skatteverkets besked berör många bilägare. På Finansdepartementet fördjupar vi oss nu i ställningstagandets effekter.

Herr talman! Tack återigen, Eva Lindh, för den här debatten!

Från första dagen på det här jobbet – det är nu lite mer än tre år sedan – har jag arbetat hårt för att komma åt fusk och den kriminella ekonomin. Utbetalningsmyndigheten är en viktig del i det arbetet.

Jag tycker fortfarande att det är klokt att man kan ändra sig. Det fanns också många fördelar med ett transaktionskonto. Det låter på Eva Lindh som att det inte gjorde det – men jag släpper det.

Någonting som är viktigt för mig och för oss är att jobba mot och strypa den kriminella ekonomin. Det är därför som vi genomför en folkräkning just nu. Den är pågående. Vi har aldrig haft så bra koll på hur många som bor i Sverige, var de bor och om de har ersättningar de inte har rätt till. Det var inte alltför länge sedan en irakisk försvarsminister fick ersättningar från det svenska socialförsäkringssystemet. Detta är någonting som vi åtgärdar med en folkräkning. Dessutom har väldigt många människor avskrivits från folkbokföringen eftersom de över huvud taget inte ska vara folkbokförda här.

Vi har stärkt Försäkringskassans kontroller när det gäller vabfusket. Det har vi gjort ganska ordentligt, skulle man lugnt kunna säga. De har fått mycket resurser för att jobba mot detta.

En av de viktigaste frågorna nu rör något som många myndigheter verkligen ropar efter och ber om. Det handlar om identitetskontroll och att man faktiskt får spara identitetsuppgifter och också dela olika uppgifter med varandra. Vi har rivit flera sekretesshinder, vilket gör att myndigheter faktiskt kan kommunicera. När man vet att man har en individ som är kriminell eller som fuskar kan man meddela andra myndigheter detta. Det är den här regeringen som har genomfört det och som nu jobbar för fullt för att komma åt det här fusket.

Det här var bara några saker, herr talman, om hur regeringen och jag jobbar med att säkra att skattepengar används på bästa sätt.

Jag tycker att det var ett klokt beslut att dra i den här bromsen, för hade vi fortsatt hade det såklart blivit väldigt mycket dyrare. När någonting växer fram finns det både fördelar och nackdelar, och man får väga dem mot varandra. Vi har då kommit fram till att just transaktionskontot inte ska finnas kvar. Men Utbetalningsmyndigheten och dess viktiga uppgift, herr talman, finns kvar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är oppositionens uppgift att granska regeringen, och det tycker jag verkligen att ni ska fortsätta göra. I den här frågan känner jag mig väldigt lugn och trygg. Den myndighet som nu verkar jobbar på ett fantastiskt sätt med att stoppa bidragsfusk och med hjälp av dataanalyser komma åt felaktiga utbetalningar. I dag kan man, om man till exempel inte arbetar, få ersättningar från olika delar av Myndighetssverige och fuska på olika sätt, och det har inte gått att upptäcka. Men det går nu tack vare att Utbetalningsmyndigheten har bildats och gör ett fantastiskt jobb.

När det gäller transaktionskontot har vi efter många avväganden och analyser beslutat oss för att inte fortsätta med det. Den enkla anledningen är att det finns risker. Det finns naturligtvis också en hel del fördelar – det var just därför den moderatledda regeringen föreslog det. Det handlade egentligen inte om något parti i Tidögemenskapen, utan tanken från början var för oss alla att ett transaktionskonto i grunden är bra. Det tycker jag fortfarande, men när jag ser att det finns risker som kan bli för stora tycker jag att det är klokt att dra i bromsen.

Detta blir, herr talman, lite speciellt. Solen skiner här utanför i Stockholm i dag. Det är november och fredag, så jag ska säga detta med inte alltför stor allvarsamhet. När en socialdemokrat säger att varje förslösad skattekrona är en stöld från folket kan jag inte annat än hålla med. Men det är också viktigt hur mycket skatt man tar ut av sin befolkning och att titta på vilken typ av bidrag man har. Min erfarenhet efter 19 år i den här kammaren är att Socialdemokraterna är mer ivriga att höja bidrag än att sänka skatter. Det har också lett till en hel del av de problem som vi har. Den här debatten handlar inte om det, men det tål ändå att kommenteras när man menar att man är väldigt rädd om varje skattekrona.

Det är jag, herr talman. Jag är rädd om varje skattekrona. Jag vill att pengar ska användas effektivt. Det är därför den här moderatledda regeringen har gjort en hel del omprioriteringar. Vi har minskat biståndet, och vi har förändrat investeringsstöd och annat och lagt pengar där de allra bäst behövs – på fängelser, polis, välfärd och annat.

Nu ser vi till att Utbetalningsmyndigheten kommer att funka på allra bästa sätt. Jag är glad över att jag fick vara med och inrätta den myndigheten och att den startade. Den kommer att fortsätta göra ett fantastiskt jobb – det är jag helt övertygad om – för alla skattebetalare, oavsett hur man röstat, från vänster till höger.

Herr talman! Tack till Eva Lindh, även om det inte är hon som har skrivit frågan. Detta är en viktig diskussion som säkert intresserar många. Är det något jag har lärt mig i det här jobbet är det att man ska göra saker steg för steg och noggrant och vara rädd om skattebetalarnas pengar.

Utbetalningsmyndigheten, som jag hade förmånen att få inrätta i januari 2024, är en myndighet som verkligen behövs. Det är en myndighet med många medarbetare som gör ett fantastiskt jobb och har specialkompetens. Deras uppgift är, som också Eva Lindh har varit inne på, att upptäcka felaktiga utbetalningar och fusk.

Detta är viktigt av många skäl, bland annat, såklart, moraliska. Vi vet att de svenska välfärdssystemen bygger mycket på tillit. De är starka och bra, men ibland finns tilliten dessvärre inte där. Det finns människor som utnyttjar systemen i högre eller lägre grad, men också grovt kriminella. Detta måste vi få stopp på, och det är just därför Utbetalningsmyndigheten finns.

En del av Utbetalningsmyndighetens område har varit just transaktionskontot. Det låter på Eva Lindh som att det var helt givet att man aldrig skulle ha jobbat vidare med det. För mig var det givet att jobba vidare med det. Man gör olika bedömningar. Man väger såklart för- och nackdelar och mervärden och risker när man arbetar med denna typ av områden. Men det är också självklart så, herr talman, att det här är en stor och viktig myndighet och att det måste bli på absolut bästa sätt.

Bara kort: Regeringen genomförde inte utredningens förslag helt och hållet. Inte ens organisationskommittén kom på plats helt och hållet, utan det var en variant av den. Men längs vägen, när vi arbetar med detta, ser vi att de risker som ändå finns väger tyngre. Riskerna är för stora för att genomföra detta hela vägen. Då tycker jag att det är en mycket klok åtgärd att dra i bromsen.

Jag har full förståelse för att Eva Lindh, om hon hade haft mitt jobb, aldrig någonsin hade gjort just detta. Det har jag stor respekt för, och jag tar ansvar för varje beslut jag tar. Jag tycker att detta var väl avvägt, och jag är glad att vi nu har dragit i bromsen.

Med detta sagt, kommer Utbetalningsmyndighetens arbete att förändras? Är uppgiften annorlunda? Nej, den uppgift man har är att analysera data – man har uppgifter från många olika myndigheter om deras utbetalningar. Helt plötsligt har vi ett system där man faktiskt ser om människor fuskar – kriminella eller små eller stora fuskare. Det är ett fantastiskt jobb som man nu bygger upp, och man har redan kommit fram till och fått tag på en hel del fuskande individer. Det kommer att växa så att det blir ännu mer av detta.

De pengar som satsats på myndigheten är alltså väl investerade. Jag tycker också att det är väl investerat att nu säga nej och dra i bromsen. Det hade kunnat fortsätta. Det fanns skäl både för att fortsätta och för att avveckla. Men vi valde att avveckla just transaktionskontot. Myndigheten och dess uppgift finns dock kvar.

Herr talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig om något förändrats sedan jag gjorde bedömningen att Utbetalningsmyndigheten skulle ha ansvaret för det så kallade transaktionskontot eller om det ligger några andra skäl till grund för det förändrade uppdraget till Utbetalningsmyndigheten. Hon har också frågat mig om jag tagit i beaktande de kostnader på omkring 200 miljoner som har spenderats på utvecklingsarbetet vid beslutet om det förändrade uppdraget till myndigheten.

Utbetalningsmyndigheten, som den här regeringen har inrättat, gör ett fantastiskt jobb med att motverka felaktiga utbetalningar. Hittills i år har myndighetens arbete lett till över 80 miljoner kronor i återkrav och förhindrade framtida utbetalningar.

Utbetalningsmyndighetens arbete mot felaktiga utbetalningar sker genom dataanalys och granskning. Detta kan ske även utan ett transaktionskontosystem. Initiativet att avveckla systemet är ett resultat av att regeringen under processens gång har lyssnat på de centrala myndigheter som har pekat på betydande risker med det. Att inte införa systemet innebär dessutom en besparing av statens resurser.

Då interpellanten anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Eva Lindh (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.

Herr talman! Jag tackar än en gång för den här diskussionen. Det gläder mig att vi har två socialdemokrater som är bekymrade över att jag inte sänker skatten på det här området tillräckligt fort. Jag vet att båda ledamöterna vet – jag känner ju Patrik Björck väl; vi kom in i den här kammaren vid samma tillfälle för drygt 19 år sedan – att detta är en budgetfråga. Om den kommer att vara med i nästa budget eller inte kommer vi naturligtvis att återkomma till. Men det gläder mig att ni driver på och tycker att detta är en viktig fråga, för det gör jag också.

Jag tycker att hela omställningsstudiestödet, hela det omställningspaket som parterna tillsammans med staten har fattat beslut om, är otroligt klokt. Det kommer att underlätta för väldigt många. Många finns just nu i en utbildning och i en, vad ska man säga, växtskola för att kunna fylla på ännu mer med de kompetenser som behövs för framtidens arbetsmarknad – och för att växa själv, såklart. Det är alltid så: Det är när människor växer som Sverige kan växa.

Vi har gjort en hel del när det gäller omställningsstudiestödet. Vi har till exempel sett till att CSN har fått mer pengar för detta. Vi har också gjort regelförenklingar så att det blivit lättare att få stödet.

Men jag vill avsluta, herr talman, med detta att vara bekymrad. Det var två herrar här som var bekymrade. Då vill jag bara kasta tillbaka en fundering till både Patrik Björck och Adrian Magnusson om bekymmer. Det som bekymrar mig just nu och som jag tänker prata med parterna om är etableringsjobben.

Etableringsjobben var en fantastisk tanke som föddes för rätt länge sedan. Då var andra ansvariga för Svenskt Näringsliv och LO. Etableringsjobben skulle hjälpa nyanlända eller andra som har stått utanför en tid att komma in på arbetsmarknaden. Det var en lång process, som till slut vi, den här regeringen, såg till att få på plats. Det fanns dessutom resurser och pengar för detta.

Om det är något som bekymrar mig är det att många står utanför arbetsmarknaden och inte kommer in. Här finns ett alldeles lysande verktyg som parterna har bett om, tjatat om och utövat påverkan för att få. Den här regeringen gjorde det vi skulle, nämligen att införa detta.

Men det är en handfull, kanske 100–200 max, som har ett etableringsjobb i dag i Sverige. Det är en skam, och där behöver parterna göra mer. Med detta sagt: Jag tar ansvar för att Sveriges arbetstagare, hårt arbetande människor, ska fortsätta att ställa om och fylla på sin kompetens. Jag tar också ansvar för etableringsjobben, som gör att de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ska ha lättare att komma in. Men det innebär att de som har ställt kraven också tar sitt ansvar.

Herr talman! Jag vill tacka Patrik Björck för en viktig interpellation.

Jag tror att det råder stor samsyn i riksdagens kammare, och jag vet att det definitivt gör det mellan mig och Patrik Björck, om detta: En nyckel till att Sverige har lyckats så väl genom många decennier med att bygga landet rikt är att det har funnits ett nära samarbete mellan till exempel parterna, de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna men också mellan staten och dessa organisationer. Vi har jobbat nära under lång tid för att skapa värden som vi också kan exportera. Sverige är ett ganska litet land i förhållande till många andra, och vi är därmed exportberoende. Där har vi en gemensam uppgift, och det är en uppgift som vi tar och kommer att fortsätta ta på stort allvar.

Herr talman! Jag brukar säga att Sverige är möjligheternas land. En del hävdar att USA skulle vara det. Så är det kanske inte just nu, men det har varit så under många är. Jag vill mena att Sverige är möjligheternas land. Det är möjligheternas land för en person som jag, som växte upp i en familj där det inte var självklart att man blev uppmuntrad att plugga vidare och där föräldrarna inte hade någon stor plånbok. Svensk skola och svensk utbildning, gratis utbildning, har gjort mig rikare och gett mig möjligheter.

Sverige är också möjligheternas land för den som invandrar hit. Om man kommer som asylsökande med familj får man lära sig svenska gratis; man får till och med i många fall ersättning för att läsa svenska. Man kan studera och gå en gratis utbildning med olika typer av studiestöd. Sverige är möjligheternas land.

Lägg därtill denna i mitt tycke fantastiska överenskommelse som gjordes för bara några år sedan, där även vi från oppositionen var inblandade och träffade parterna regelbundet. Mitt i livet kan man nu med ersättning ställa om, växla om och fylla på med kompetens – detta eftersom det är så centralt för den arbetsmarknad och den ekonomi som förändras snabbt.

Här är vi snabba med att ställa om. Jag minns inte exakt, men den överenskommelsen handlade om mellan 6 och 7 miljarder. Det är en kostnad som gör att många svenskar just nu läser kurser och pluggar vidare för att sedan komma tillbaka till sitt arbete eller gå vidare till ett annat. Det är också nyckeln, eller en av nycklarna, för att svenska företag ska kunna växa och Sverige vara konkurrenskraftigt.

Den här frågan skulle man kunna säga är en del av detta, herr talman. Det är bra att poängtera. Grundregeln är att omställningsstöd inte beskattas, just eftersom det syftar till att man ska skola om sig, exempelvis om man förlorat jobbet. Det som i dag kan beskattas är kompetensstödet, vilket jag tror att interpellanten är ute efter. Man får det under en pågående anställning, exempelvis om man har köpt en utbildning. Skatteverket tolkar då detta som att det är en förmån för personens anställning.

Precis som interpellanten och Adrian Magnusson säger har vi fått denna hemställan från parterna. Den bereds just nu. Exakt när vi är klara med den och vad utfallet blir får jag återkomma till. Men jag vill ändå bara understryka och hävda att Sverige är ett land där man har stora möjligheter att ställa om, utvecklas och fylla på och där vi tillsammans gör svensk arbetsmarknad och svenska företag ännu starkare. Men denna hemställan behandlas, och jag kommer att återkomma när den är behandlad.

I grund och botten tycker jag att det är väldigt bra att vi och Socialdemokraterna nu driver på i den här frågan. Omställning behövs för svensk arbetsmarknad och svensk tillväxt.

Herr talman! Patrik Björck har frågat mig om jag avser att avskaffa beskattningen av kompetensstödet, och i så fall när.

Genom arbetsmarknadsreformen 2022 reformerades den svenska arbetsrätten samtidigt som ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd infördes. Det här är viktiga reformer. Att fler människor får möjlighet att vidareutbilda sig och att fler människor får rätt kompetens är viktigt för att den svenska arbetsmarknaden ska fungera och för att minska den kompetensbrist som i dag finns och som är ett stort hinder för många företag och många individer.

Som jag konstaterade i mitt svar på riksdagsfrågan från Niklas Karlsson om samma ämne i slutet av oktober har Svenskt Näringsliv, LO och PTK inkommit med en hemställan där det efterfrågas en skattefrihet för just kompetensstöd. Hemställan bereds fortfarande i Regeringskansliet.