Elisabeth Svantesson

Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för frågan! Det korta svaret är ja. Nu har vi ett bolag som tillsammans med nio stora industriföretag i Sverige steg för steg går vidare med kärnkraft på och vid Ringhals.

Vi har ett bolag som säkert har många fel och brister – jag vet att Tobias Andersson brukar påpeka det – men som omsätter 234 miljarder. Det är ett bolag som finns i många länder och som agerar delvis olika i olika länder för att olika länder har olika politisk inställning till vad man vill ha för energimix.

Sverige är ju ett kärnkraftsland och har varit det länge, och där har Vattenfall spelat en väldigt stor roll. Jag delar helt Tobias Anderssons bild av att det när vi tillträdde och våra fyra partier tog ansvar för Sverige naturligtvis var den tidigare ägaren, alltså den tidigare regeringen, som hade styrt bolaget Vattenfall i en annan riktning än vad vi nu gör.

Sedan dess har det ju hänt en hel del, så att säga. Det finns ju inget annat bolag i Sverige som har kommit så långt som Vattenfall, tillsammans med Industrikraft och numera Videberg, i att ta så många steg. Det finns inget annat bolag som gör det.

Kunde detta ha gått fortare? Ja, delvis, men om man tror att framgången för kärnkraft endast består i Vattenfall vill jag säga att det också är så – som jag vet att Tobias Andersson är medveten om – att det är en lagstiftning som har förändrats. Vi har ju nu tagit bort de hinder som har funnits för ny kärnkraft i Sverige.

Vi har jobbat med en riskdelningsmodell. Den är seriös, och den ska verkligen inte gå för fort att arbeta fram. När vi tänker på investeringar som ligger långt fram i tiden – Tobias Andersson är ju något yngre än jag, så att säga – är det klart att vi måste arbeta fram de bästa modellerna vare sig det är för Vattenfall, Videkraft eller andra bolag.

Vi har alltså förändrat lagstiftning, och vi har nu en bra riskdelningsmodell på plats. Jag ansvarar för den här frågan och Vattenfall, fru talman. Är det ett perfekt bolag? Nej. Gör de det vi nu vill? Ja, och det tycker jag är viktigt.

Sedan kan man ha synpunkter på detaljer och delar av Vattenfalls arbete, och det har säkert Tobias Andersson. Det har självklart även vi som ägare och regeringskansli, och under våra ägardialoger diskuterar vi riktningen och framtiden mycket.

Detta är dock, som sagt, ett stort bolag som finns på många marknader. Att man också är en stor vindkraftsproducent i Europa, eftersom det är många som har efterfrågat just vindkraft, är ju inte ett problem. Det stärker i stället Vattenfalls totala verksamhet. Förra året blev det över 30 miljarder i positivt resultat, vilket går tillbaka till statskassan.

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag avser att se över styrningen av Vattenfall AB för att säkerställa ett effektivt genomförande av regeringens energipolitik.

Regeringen genomför flera reformer av den svenska elmarknaden i syfte att uppnå målen för regeringens energipolitik. På den avreglerade energimarknaden spelar Vattenfall och bolagets konkurrenter en viktig roll i det svenska energisystemet.

Staten beslutar på bolagsstämma om styrelse och bolagsordning för statligt ägda bolag. Bolagens verksamhetsinriktning grundar sig i riksdagens beslut, och riksdagen har beslutat att Vattenfall ska generera marknadsmässig avkastning genom att bland annat affärsmässigt bedriva energiverksamhet och samtidigt leda utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.

Kravet på affärsmässighet säkerställer att staten som bolagsägare inte snedvrider konkurrensen mellan Vattenfall och dess konkurrenter. En fungerande konkurrens och lika förutsättningar för marknadens aktörer säkerställer en fungerande elmarknad.

Vattenfall lyder under samma lagar som privatägda bolag, och enligt aktiebolagslagen är det styrelsen och ledningen som ansvarar för att driva verksamheten inom den verksamhetsinriktning som ägaren bestämt.

Enligt statens ägarpolicy förväntas Vattenfall agera affärsmässigt, hållbart och föredömligt på ett sätt som upprätthåller allmänhetens förtroende. I detta ingår att betala väl avvägda ersättningar. Regeringen har genom den nya ägarpolicyn tydliggjort förväntansbilden på alla bolag med statligt ägande. Styrelsen och ledningen ansvarar för att Vattenfall sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagsordningen och statens ägarpolicy.

Vattenfall är ett viktigt bolag för Sverige och landets energiförsörjning. Jag och regeringen har fullt förtroende för att bolagets styrelse och ledning agerar i enlighet med riksdagens uppdrag och ägarens förväntningar.

Fru talman! Tack återigen, Patrik Björck, för den här diskussionen!

Jag håller helt med om att hjärta och hjärna är viktigt i politiken. När jag går till jobbet varje morgon har jag faktiskt svenska folket för ögonen, även om inte Patrik Björck tror det. Jag har också för ögonen att Sverige ska bli ett bättre land också för våra barnbarn, inte bara i morgon utan för generationerna framåt.

Nu har jag ju fått en del påhopp här av Patrik Björck. Jag lämnar dem. Men om jag uppfattat saken rätt kommer inte Patrik Björck tillbaka hit i höst, så jag vill passa på att säga några ord.

Det var 20 år sedan jag och Patrik Björck kom in i riksdagen tillsammans. Vi satt i samma utskott. Patrik Björcks glöd har inte minskat. Den har varit konstant på hög nivå för de frågor och det Sverige som han arbetar för. Jag vill bara tacka för samarbete, för debatter och för insatserna här. Att vara en del av Sveriges riksdag är en otroligt viktig gärning för demokratin, vare sig man står här klockan 21.07 och diskuterar ett betänkande som man kanske inte önskar diskutera eller något annat. Men tack för goda debatter, högt tempo och bra energi! Jag önskar också Patrik Björck både en glad midsommar och en glad höst.

Överläggningen var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill passa på att önska Markus Kallifatides en glad midsommar.

Jag vill nämna några saker.

Patrik Björck får väldigt gärna svartmåla mig. Det tänker jag att han kommer att fortsätta med. Han har några månader kvar i riksdagen. Men det är onödigt att svartmåla det som faktiskt fungerar och är bra i Sverige, av den enkla anledningen att en av orsakerna till att lågkonjunkturen har bitit sig fast – även om vi nu ser slutet – är oförutsägbarhet och osäkerhet runt om som gör att många människor håller tillbaka. Får man då dagligdags höra att allt är åt skogen med ekonomin i Sverige skapas ju inte trygghet, direkt. Så svartmåla gärna mig men inte svensk ekonomi, för svensk ekonomi är brutalt stark.

Socialdemokraterna och Moderaterna och andra partier här i riksdagen har kommit överens om att stärka försvaret. Vi har kommit överens om att bidra på ett bra sätt till Ukraina. Det utgör över hälften av det underskott som staten kommer att ha i år och nästa år. Det är vi överens om, så jag måste ställa en fråga tillbaka. Vi har en stark ekonomi och en låg statsskuld. Vi är överens om att göra de här försvarsinvesteringarna. Vad jag vet står också Socialdemokraterna bakom våra satsningar på infrastruktur och rättsväsen. Vad är det då som ska tas bort?

Man står i riksdagens kammare och säger att det här går åt skogen och att den här regeringen lämnar stora underskott när man själv har nästan identisk storlek på budgeten. Det är inte trovärdigt. Jag tycker att man ska ta ansvar för vad man gör och beskriva det man gör, begripligt men också sanningsenligt.

Fru talman! Under den här mandatperioden har vår ekonomiska politik, det vill säga regeringens, gynnat dem med lägst inkomster mest. Vi redovisar detta på samma sätt som alla regeringar före oss.

Ginikoefficienten kanske inte är något man tänker på varje dag, men en del av oss gör det. Det är det vanligaste sättet att mäta ekonomisk ojämlikhet i form av inkomstspridning. Den beräknas minska över den här mandatperioden. Sverige har alltså blivit ett mer jämlikt land sedan vi tog över.

Har det då inte varit tufft för många? Jo, absolut. Just därför har det varit så viktigt att stötta hushållen och sänka skatter på arbete och på pension. Nu ser vi också tillfälligt till att stimulera ekonomin, till exempel med sänkt matmoms och med att det blir billigare – halverad kostnad – att åka med kollektivtrafiken. Allt det här är ju bra för människor, och om jag uppfattar det rätt står även Socialdemokraterna bakom det. Eller är det något Patrik Björck gärna vill ta bort av de här stora investeringarna som vi nu gör?

Turbulent omvärld, oförutsägbar omvärld, oförutsägbart amerikanskt ledarskap – jag har sagt många gånger, här och på andra ställen, att det kommer med en hög kostnad för Sverige och svenskarna. Men vi klarar det bättre än de allra flesta länder av två skäl – just nu för att vi har en mycket bättre energimix än många andra EU-länder men också för att vi har en låg statsskuld som gör att vi kan agera där andra länder får skenande statsskulder om de gör det.

Vi är alltså på rätt väg, fru talman, men vi är inte framme. Det finns mycket mer att göra. Precis som ledamöterna har sagt före mig är det val snart, och då får man självklart välja. Ska det bli högre skatter eller lägre skatter? Ska det bli en stärkt arbetslinje eller en stärkt bidragslinje? Jag fortsätter gärna att stärka svensk ekonomi och svenskarnas ekonomi.

Fru talman! Vad är skillnaden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Patrik Björck var inne på det. Skillnaden är bland annat att Socialdemokraterna helt har lämnat arbetslinjen och att de i varje situation sätter höjda skatter och höjda bidrag framför att prioritera och stärka hårt arbetande människor.

Fru talman! Jag hade glädjen att komma in i riksdagen samtidigt som Patrik Björck för 20 år sedan. Sedan dess har jag fått vara med och rösta igenom tio skattesänkningar för metallarbetaren, tjänstemannen och bagaren. Tio gånger har vi sänkt skatten för dem som arbetar. Det har varit bra, inte bara för de enskilda utan också för arbetslinjen, för köpkraften och för utvecklingen.

Ibland är verkligheten ändå Socialdemokraternas värsta fiende. När jag blev finansminister för fyra år sedan låg inflationen på 10 procent. Då lade vi fram en återhållsam budget. Det fick vi kritik för, men det var ju för att vi inte skulle driva på inflationen utan bekämpa den, av den enkla anledningen att hög inflation är ett gift inte bara i hushållsekonomin utan också i svensk ekonomi. I år beräknas inflationen bli den lägsta i EU.

Hur mycket Mikael Damberg och Patrik Björck än återanvänder sina talepunkter från tidigare år och säger samma sak är det ändå så att Sverige låg i botten av tillväxtligan när vi tillträdde, men nu förväntas tillväxttakten bli en av de högsta i EU.

Det är också så, fru talman, att vi under de här åren har investerat i infrastruktur, och vi gör det än. Vi har fördubblat försvarsanslagen. Vi har gjort det som Socialdemokraterna inte gjorde, nämligen skapa och bygga trygghet och säkerhet för människor. Därför har det dödliga gängvåldet och skjutningarna halverats på tre år.

Är vi färdiga? Är vi perfekta? Nej, är svaret på båda frågorna. Men vi har nu lett Sverige, och leder Sverige, i rätt riktning och gör det vi har lovat. Vi har påbörjat resan mot att bygga Sverige mycket tryggare, starkare och rikare.

Fru talman! Jag tror att många människor kanske inte kände igen sig helt i Patrik Björcks beskrivning av verkligheten. Under de här åren, som har varit väldigt tuffa för många, har vi stärkt barnfamiljerna med 5 000 kronor i månaden. Vad jag vet har Socialdemokraterna aldrig gjort det. De har aldrig sänkt skatten vid så många tillfällen för arbetare som vi har gjort.

Det jag vet är att Socialdemokraterna här i Stockholm har höjt skatten. I den här talarstolen står socialdemokrater och beskyller mig för att föra en politik som drabbar vanliga människor, men kommunalskatten i Stockholm drabbar varenda människa som jobbar där. Allra mest drabbas dem som tjänar minst, och allra hårdast slår det mot dem som har lägst inkomster.

Jag är glad över att våra fyra partier har hållit ihop i en tuff tid. Vi har haft fyra statsbudgetar som har fått majoritet här i riksdagen. Det är numera nästan ovanligt. Det skapar stabilitet och lugn i en i övrigt turbulent omvärld.

Statsskulden är lägre nu än när Magdalena Andersson lämnade finansministerposten. Det är fakta. Man kan måla upp vilken bild man vill, men läs gärna budgetpropositionerna! Där ser man fördelningen och skattesänkningarna för människor som arbetar. Då ser man en annan bild än talepunkterna från Bommersvik.

Fru talman! Niklas Karlsson har frågat mig om jag bedömer att regeringens ekonomiska politik är förenlig med regeringsformens formuleringar om att det allmänna ska verka för social omsorg och trygghet och om jag avser att vidta någon åtgärd utifrån min bedömning. Patrik Björck har frågat mig om vilka skäl som ligger till grund för den finanspolitik som förs av regeringen och om jag anser att politiken bidrar till att stärka statens finanser. Patrik Björck har också frågat mig om regeringens nuvarande politik på sikt kommer att åstadkomma en stabil ekonomi i Sverige och om inte, hur jag avser att agera för att uppnå en stabil ekonomi i landet.

För att svara på Patrik Björcks fråga vill jag till att börja med klargöra att Sverige har en låg offentlig skuldsättning och offentliga finanser i världsklass. Sveriges offentliga skuldsättning uppgår till 35 procent av bnp, vilket kan jämföras med genomsnittet i EU, som överstiger 80 procent av bnp.

Den globala ekonomin är fortsatt osäker, men Sveriges starka offentliga finanser och låga skuld ger god motståndskraft. Samtidigt kräver det allvarliga säkerhetsläget ökade försvarssatsningar. Det finns bred politisk enighet om detta, inklusive om en tillfällig lånefinansiering, med målet att det finansiella sparandet ska vara i balans senast 2035. Det kommer att kräva finansiering nästa och nästnästa mandatperiod.

Mot denna bakgrund är det avgörande att ekonomin inte försvagas av höjda skatter som hämmar tillväxten. Regeringen har omprioriterat uppemot 50 miljarder kronor och visat att det går att förena reformer med starka offentliga finanser. Vi kommer att fortsätta ta ansvar för offentliga finanser samtidigt som vi stärker svensk ekonomi.

Som svar på Niklas Karlssons fråga vill jag poängtera att regeringens ekonomiska politik självklart är förenlig med formuleringarna i regeringsformen. Vi ärvde en hög inflation och en låg tillväxt. Nu har vi en tillväxt över EU-snittet och väntas få lägst inflation i EU 2026. Under mandatperioden har regeringen fokuserat på att stötta hushållen och välfärden. En vanlig barnfamilj får 5 000 kronor mer i månaden tack vare våra budgetar under mandatperioden.

Regeringens politik har, sett över hela mandatperioden, gett mest till dem som tjänar minst. Inkomstklyftorna, mätt med Ginikoefficienten, har minskat sedan regeringen tillträdde, likaså den ekonomiska utsattheten. Barnfattigdomen, mätt med SCB:s mått för låg inkomststandard, har också minskat och är den lägsta på tio år.

Regeringen fortsätter att arbeta för att hårt arbetande människor ska få det bättre genom ökad tillväxt och stärkt arbetslinje. Så tar vi viktiga steg för att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

Andre vice talmannen meddelade att Niklas Karlsson (S), som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet

Fru talman! Jag vill än en gång säga tack till Ida Ekeroth Clausson för interpellationen. Den är viktig. Vi har haft frågan uppe i riksdagens kammare tidigare, och det har vi haft för att den berör så många och är viktig.

I morgon är det midsommarafton, en dag då många svenskar gläds och firar. Det kanske kan bli lite smågnabbigt på seneftermiddagen när någon ska grilla men bränner steken. Men samtidigt vet vi att de här större helgerna är de värsta för väldigt många kvinnor.

Det kan vara den värsta dagen och helgen i ens hem, om man har en partner som är aggressiv med både fysiskt och psykiskt våld. Det finns många kvinnor som inte har någon aning om att det är midsommarafton i Sverige i morgon och som utnyttjas timme in och timme ut.

Tack för att ni lyfte upp frågan! Vi fortsätter att kämpa tillsammans.

Jag tackar Ida Ekeroth Clausson för debatten. Om vi inte möts i fler debatter den närmaste tiden önskar jag en glad midsommar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Min ingång är, precis som jag sa i ett tidigare inlägg, att frågan har kommit i ett annat ljus i och med förändringar i både lagstiftningen och Skatteverkets arbetssätt. Därför står det helt klart för mig att frågan bör utredas så fort som möjligt.

Kan jag ge ett datum för detta? Nej, det kan jag inte. Men jag kan säga att vi har, tror jag i alla fall, samma vision och samma mål. Vi vill att frågan ska lösas på bästa sätt.

Som jag sa har man tidigare fått göra en avvägning och fråga sig om vi riskerar att förändra situationen om vi undantar just den här gruppen, hur utsatt den än är. Vi uppfattade att det fanns en risk att gruppen kunde bli ännu mer utsatt.

Under de här åren har vi inte suttit still när det gällt att skydda kvinnor som är utsatta för både psykiskt och fysiskt våld och som utnyttjas i trafficking eller sexuellt. Vi har ökat anslagen till Sveriges kvinno- och tjejjourer. Vi har också förstärkt stödet för dem som är utsatta för prostitution.

Dessa förslag och det vi gör är hämtat ur betänkandet Ut ur utsatthet. Att jobba med det tillsammans med en handlingsplan mot prostitution och människohandel är väldigt viktigt. Det är viktigt för regeringen, och det är viktigt att myndigheterna, civilsamhället och olika organisationer finns med i arbetet. Det finns många riktigt bra och starka organisationer som gör mycket för att på olika sätt stärka kvinnors rättigheter.

Arbetet fortsätter, och jag återkommer i höst som finansminister och berättar exakt hur utredningsdirektiven ser ut.

Fru talman! Tack till interpellanten för frågan, och tack till Sanna Backeskog för inlägget!

Det finns viktiga frågor och viktiga frågor – och så finns det väldigt viktiga frågor, som berör på många sätt. I ett land som Sverige 2026 när vi har så många friheter och möjligheter är det ändå alldeles för många kvinnor som utnyttjas på olika sätt. Det kan vara prostitution. Det kan vara att en man använder sin hustru eller partner till att sälja sexuella tjänster som kvinnorna ibland är medvetna om, ibland inte. Det är många som berörs.

Numera är Malmskillnadsgatan en fantastiskt fin gata med många restauranger och annat. Men vi som var med för 20 år sedan vet att där fanns exempel på synlig prostitution. I dag är den inte synlig, men den är större och sker i lägenheter, i hus, runt om i svenska hem och i olika områden i våra städer. Vad vill jag säga med detta? Jo, att utsatta kvinnor ska skyddas ännu mer. Det är allas vår gemensamma uppgift.

Jag är väldigt glad för den här frågan. Jag har sagt det förut att fram till nu har svaret inte varit helt självklart, i bemärkelsen att det finns en målkonflikt. Vi vill absolut inte att kvinnor som säljer sexuella tjänster och utnyttjats på olika sätt ska betala skatt på de inkomsterna. Det är helt orimligt. Men när vi grävde i frågan och hade samtal med många kloka personer som jobbar med den lyfte de fram att om man förändrar lagstiftningen finns det risk att kvinnorna får sitta på väldigt mycket kontanter och utsätts för en ännu större risk.

Nu har saken som jag sa i mitt första inlägg kommit i en annan dager. Sedan förra sommaren har exempelvis det straffbara området för köp av sexuell handling och för koppleri utvidgats till att omfatta även att det utförs på distans. Dessutom har Skatteverkets uppgiftsinhämtning faktiskt utvecklats rätt ordentligt.

Mitt korta svar är alltså att detta självklart måste rättas till, och vi ser ännu större orsak att göra det nu med de nya förutsättningarna. Oavsett hur det går den 13 september kommer jag att vara en del av detta på något sätt. Jag vill såklart gärna fortsätta med det här jobbet och driva den här frågan.

Jag vill än en gång tacka båda ledamöterna för era inlägg, för kampen och debatten och för att vi tillsammans kan ta steg framåt för att underlätta för och skydda utsatta kvinnor.

Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att se över frågan om beskattning av ersättning från prostitution.

Frågan om beskattning av inkomster från prostitution är komplex. Som jag har sagt tidigare här i kammaren har flera aktörer, däribland Sveriges kvinnoorganisationer, Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, lyft fram att det finns en risk att en skattebefrielse riskerar att öka utnyttjandet av personer som befinner sig i prostitution. På grund av detta har regeringen fokuserat på andra åtgärder för att motverka utnyttjande i prostitution och ge stöd till de som utsätts.

Sedan den 1 juli 2025 har det straffbara området för köp av sexuell handling och för koppleri utvidgats till att även omfatta handlingar som utförs på distans. Skatteverkets uppgiftsinhämtning har också utvecklats, bland annat genom nya regler som gäller uppgifter om inkomster från digitala plattformar. Dessa förändringar innebär att frågan hamnat i ett nytt ljus.

Vi ser nu att det finns skäl att utreda frågan om att lindra effekterna av beskattningen av inkomster till personer som säljer sexuella handlingar och som är utsatta för tredje parts utnyttjande eller som befinner sig i liknande utsatta situationer. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur en sådan utredning bör se ut.

Fru talman! Tack till Monica Haider för den här frågan!

Jag ska säga det väldigt rakt och tydligt: Den här skatten fungerar dåligt och har verkligen sina brister.

Det är bra att den här frågan återigen lyfts. Det är en väldigt gammal lagstiftning som liksom inte är anpassad till eller samspelar med tillståndsregleringar till exempel på det här området. Lagen är inte heller tydlig, och det skapar osäkerhet och oönskade konsekvenser.

Samtidigt är det en komplex lagstiftning runt om. Därför ska man inte kasta ut barnet med badvattnet. Om man bara avskaffar lagen eller undantar just desinfektionsmedel utan att se till helheten finns det en risk att det blir andra negativa konsekvenser.

Men med det sagt är det här en fråga där jag helt håller med interpellanten. Att vi inte har prioriterat den under de här fyra åren handlar om att vi har ett högt reformtempo. Det är många saker som behöver bli bättre. Man får jobba steg för steg och reform för reform, så att säga. Vi har helt enkelt inte prioriterat just den här frågan. Den har inte varit längst upp på prioriteringslistan. Men med det sagt är jag öppen för att förändra lagstiftningen. Jag tycker att det vore helt rimligt att göra det eftersom den faktiskt inte har lett till det som den borde leda till. På ett enklare sätt skulle man kanske kunna säga: Det är en gammal lagstiftning för en helt ny tid.

Fru talman! Monica Haider har frågat mig om jag avser att säkerställa att desinfektionsmedel som används inom vård och omsorg inte beskattas som bekämpningsmedel. Interpellanten har även frågat mig om jag på något annat sätt, inom ramen för mitt ansvarsområde, avser att agera för att undanröja eventuella hinder för tillgången till dessa produkter.

I dag beskattas bekämpningsmedel genom lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel. I lagen definieras bekämpningsmedel som ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada eller olägenhet för människors hälsa, förorsakat av växter, djur, bakterier eller virus. Skatten tas ut på både växtskyddsmedel och biocider.

Den ordning vi har i Sverige är att riksdagen beslutar om lagar och att myndigheter och domstolar tolkar och tillämpar lagstiftningen. Det regeringen kan göra är att föreslå ändringar i lagstiftningen.

En utredning (SOU 2017:102) har tidigare konstaterat att skatten på bekämpningsmedel i sin nuvarande form har brister i tillämpningen och inte är ett effektivt styrmedel. Regeringen är därför öppen för att se över om skatten kan göras om för att bli mer träffsäker och effektiv.

När det gäller frågan om andra åtgärder för att undanröja eventuella hinder för tillgången till desinfektionsmedel noterar jag att det inte anges några konkreta sådana hinder.

Herr talman och Ida Gabrielsson! Jag säger bara att svensk skola är oerhört viktig som grund för alla barn, oavsett vad föräldrarna tjänar.

Tack, Ida Gabrielsson, för de varma orden! Det är fint när vi i riksdagen kan lära känna varandra över partigränserna. Det är bra att andra, utanför huset, förstår att vi, även om vi tycker olika och driver olika politik, är människor och kan ha relationer över partigränserna.

Jag tackar så jättemycket för de fina orden, och jag uppskattar att svensk politik blir roligare med dig, Ida Gabrielsson – det har jag sagt till dig personligen flera gånger – som har glimten i ögat och kan driva med oss alla på ett rätt skönt sätt. Nu kommer jag säkert att få några mejl av arga män, men jag tycker att det är väldigt roligt – du kan få mejlen efteråt. Tack så jättemycket och trevlig sommar!

(Applåder)

Herr talman! Tack Ida Gabrielsson för en något vriden fråga.

Låt mig upprepa det som jag sa tidigare. Jag tror att många här inne – jag och många andra, oavsett parti – har människor och svenskarna för ögonen när man gör det här jobbet. Vi har fått ett mandat och ett förtroende att göra detta utifrån våra övertygelser om hur det ska ske på bästa sätt.

Under de här åren har det varit hög inflation – inflationskris – och höga bolånekostnader. För de som bor i hyresrätt ligger den höga hyran där den ligger. Den har inte sänkts även om inflationen har dämpats. Många har haft det väldigt tufft.

Med det sagt är det den här regeringen som nu halverar matmomsen under ett år och nio månader. Det var vi som för första gången sedan 1997 höjde taket för när man kan få bostadsbidrag, vilket påverkar barnfamiljer allra mest. Om bara några veckor sänker vi förskoleavgiften. Vi har sänkt skatten för alla som jobbar, även hårt arbetande ensamstående föräldrar, som Ida Gabrielsson nämnde. De har fått en skattesänkning tre år i rad.

Listan kan göras längre. Allt det här har vi gjort för att stötta, särskilt under de första åren när inflationen var hög och priserna drog iväg. Jag träffade alltså inte matjättarna för att jag tyckte att det var allmänt trevligt att träffa dem utan för att jag var förbannad. Vi såg också skillnad i prisökningarna efter det. Det kanske inte var min förtjänst – det spelar ingen roll – men det hände i alla fall. Allt detta har jag gjort med barnen för ögonen.

Slutligen kan jag bara säga att en bra skolgång är en absolut förutsättning för alla barn. Jag ska säga några meningar till om det i mitt andra replikskifte.

Herr talman! Jag skulle också kunna applådera den sista delen av det Mikael Damberg sa. Jag har nämligen, under ganska lång tid nu, varit väldigt noga med att konstatera att åren framöver blir tuffa. De flesta av oss i den här kammaren har tillsammans bestämt oss för att bygga ett starkt försvar och satsa på infrastruktur och rättsväsen. De flesta här står bakom de satsningar vi gör. Det är också intecknat mer än vanligt under åren framöver, eftersom Sverige behöver det.

Jag har sagt att de reformer man gör permanent måste man också kunna finansiera permanent. Det gäller alla åtta partier. Det gäller Socialdemokraterna, Moderaterna och alla andra. Och vi, Moderaterna, kommer att steg för steg berätta om vår finansiering. Jag upplever ibland att Socialdemokraterna gärna duckar när det gäller deras finansiering, eftersom det handlar om väldigt mycket skattehöjningar som de helst inte vill prata om.

Herr talman! Under de här åren har vi och jag omprioriterat ungefär 50 miljarder. Jag tror att det kommer att behövas en del omprioriteringar även framöver, men det kommer också att behövas annat. Det handlar bland annat om effektiviseringar. Det finns ett slöseri; pengar går åt till sådant de inte borde gå till.

När jag tillträdde det här jobbet tillsatte jag en produktivitetskommission. Syftet var att se vad vi behöver göra på olika håll i ekonomin för att få en högre produktivitet, som också är en viktig del av tillväxten. Det har vi jobbat med. En del är genomfört. Annat kommer att genomföras om vi får fortsätta.

På samma sätt behövs också en slöserikommission. Man behöver ändå begrunda och gå igenom statens alla verksamheter och gärna andra. Finns det saker som vi gör nu som vi faktiskt inte måste göra? Jag tror att svaret på det är ganska enkelt: Ja. Vi ska alltså se till att sluta med det som inte är nödvändigt och fortsätta med det som är allra viktigast.

Slutligen tackar jag för de här debatterna. Jag är glad att vara här och att få igenom en budget. Och jag ska inte säga något annat än att jag också uppskattar samarbetet, diskussionen och debatten.

Jag önskar er alla trevlig sommar.

Herr talman! Det korta svaret är att vi såklart är transparenta med läget. Vi har ett mycket tydligt och transparent arbete när det gäller prognosverksamheten men också de offentliga finanserna. Det kommer att presenteras senast i augusti.

När världens länder, även Sverige, nu skriver ned tillväxtnivåerna står vi som sagt starka. Vi kan göra de här satsningarna. Det är också därför vi kommer att ha högre tillväxt än flera andra länder. Det handlar om alltifrån offentliga investeringar till satsningar på och stöttning av hårt arbetande människor. Det är helt tydligt och klart.

Mikael Damberg sade att jag nog hade önskat högre tillväxt. Jag hoppas verkligen att alla i det här rummet hade önskat det. Jag vill vara tydlig: Jag vill att det ska gå bra för Sverige. Vi må ha delvis olika politiska metoder, men det finns en vilja och en ambition att Sverige ska bli ett rikare, tryggare och starkare land.

Vi vill att fler svenskar ska ha ett jobb att gå till, vare sig man blivit arbetslös under den här lågkonjunkturen eller för länge sedan. Fler ska ha det där jobbet. Därför jobbar vi med skattesänkningar, med yrkeshögskola, med bidragstak och så vidare och ser till att göra det vi kan för att svensk ekonomi ska hålla tempo.

Vi påverkas, precis som Mikael Damberg säger, väldigt mycket av det som händer i omvärlden. Tyskland hade alltså tre år med nolltillväxt. De drabbas och är just nu otroligt hårt utsatta. Italien och Frankrike har skuldnivåer som är helt bisarra och får betala otroligt mycket pengar för räntekostnaderna. Det behöver vi inte göra.

Jag är säker på att vi steg för steg kommer att komma igenom detta. Fler kommer att kunna gå tillbaka till jobbet. Vi ser redan att den strukturella arbetslösheten viker nedåt, för första gången på 20 år. Men det är såklart bara början.

Steg för steg gör vi det som krävs. Det tar tid, men det sker ett skifte nu.

Herr talman! Den krisen tänker Martin Ådahl alltså lösa genom att välja Magdalena Andersson till statsminister – hon som höjde 46 skatter under två tidigare mandatperioder. Den krisen verkar Martin Ådahl alltså vilja lösa med att samarbeta med Nooshi Dadgostar, för vem vet – hon kan ju bli finansminister. Den krisen tänker Martin Ådahl alltså lösa på vänstersidan, med Sveriges absolut rödaste och mest vänstervridna regering någonsin. Det är ju ett faktum; det hölls en pressträff här alldeles nyss. Det är helt fine för mig, men min poäng är: Lura inte svenska folket!

När det gäller Centerpartiets politik tycker jag – på tal om att ha en ordnad migrationspolitik – att man ska ha en ordnad politik som hänger ihop, som löser problem här och nu och som tänker långsiktigt. Man ska ha en politik som gör det bästa för Sverige här och nu och det bästa för Sverige på lång sikt, vare sig det gäller kompetensförsörjning, skatter eller att se till att välfärden kan få de resurser den behöver genom att ekonomin växer.

Man kan säga vad man vill, men Sverige står stabilt. Det är ett tufft läge – du kan kalla det en kris, Martin Ådahl – där det är lågkonjunktur. Det är ett tufft läge, men vi har bättre förutsättningar än många andra länder. Det är också därför IMF och kommissionen prognostiserar att vi kommer att ha en av de bästa tillväxttakterna under det här året.

Blir det så? Ja, jag tror det, men det hänger också på vilken politik som vinner i höst. På andra sidan finns det inte fyra partier som vill underlätta för svenska företag genom att till exempel sänka kostnaderna för att anställa och sänka bolagsskatten. Den som vill kan dock få en borgerlig politik där det är ordning och reda, där vi använder varje skattekrona på bästa sätt och där vi kan prioritera bland alla utgifter.

Jag har verkligen inte gjort allt perfekt, Martin Ådahl – absolut inte – men något jag har gjort är att ha svenskarnas och Sveriges ekonomi för ögonen. Jag har prioriterat att sänka skatter och lägga en bra grund för framtiden.

(Applåder)

(MARTIN ÅDAHL (C): Nog kan vi bättre än så här.)

Herr talman! Martin Ådahl, som jag ändå vet är en hyfsat duktig ekonom, vet hur man redovisar och vad man redovisar i en budget. Därför släpper jag den frågan, för svaret är alldeles självklart.

Det är inte så att Sverige inte har arbetskraftsinvandring. Vi ska ha arbetskraftsinvandring, för vi kommer att behöva det. Den ska vara reglerad och fylla den funktion den ska fylla, och självklart kommer vi hela tiden att på olika sätt följa upp detta gentemot företag och arbetsgivare så att vi får rätt balans.

Jag kommer dock aldrig att, som Martin Ådahl, försvara att människor kom hit och tjänade 13 000 kronor i månaden – att människor blev utnyttjade och hamnade i skuggsamhället. Det var det som var det stora problemet. Sedan kan man alltid diskutera exakta lönenivåer, men 13 000 kronor i månaden är att kasta människor från andra länder åt vargarna. Så var det, hur liberal man än tycker att man är eller hur ansvarstagande Martin Ådahl än tycker att han är.

Den andra frågan var om vi befinner oss i en kris. Vi är i en lågkonjunktur, och vi har en energikris i världen. Oavsett om Sverige befinner sig i kris eller inte ligger mitt fokus på att bryta lågkonjunkturen och se till att återhämtningen – för även om Martin Ådahl inte visste det har vi en återhämtning – får fortsätta. Mitt fokus ligger på att se till att fler människor kommer i arbete och att konjunkturen vänder.

Att vi använder styrkan i ekonomin som vi nu gör, det vill säga genom stora investeringar, kommer såklart att leda till fler jobb framöver. Den bidragsreform som nu har sjösatts kommer också att spela roll, och skattesänkningarna – jag har alltså sänkt skatten tre år i rad för människor som arbetar – spelar roll. Det spelar roll att vi sänker kostnaderna för att anställa unga, och så vidare.

Vi är i en tuff situation; Martin Ådahl kan kalla det en kris eller inte. Politiken ska inriktas på de problem vi ser, och de problem vi ser är att lågkonjunkturen är utdragen på grund av det som händer i Iran och på grund av ett mycket oförutsägbart ledarskap i världen. Sverige klarar sig bättre än de allra flesta länder, även om Martin Ådahl och andra här i lokalen inte vill tillstå det. Det gör vi, men jag är inte nöjd med det. Fler ska komma i arbete, och fler jobb ska komma till och växa i Sverige.