Elisabeth Svantesson

Herr talman! Svaret på den sista frågan är att vi behöver en välfungerande arbetskraftsinvandring. Det är det väl ingen som helst tvekan om, och det är vi ju överens om. Det betyder att vi tillsammans med en låg och reglerad invandring ska ha en öppen, bra och konkurrenskraftig arbetskraftsinvandring.

Gällande det som Janine Alm Ericson lyfter upp när det gäller tonåringar vill jag bara säga att det där var en gammal lagstiftning från en tid när jag inte satt i regeringen utan andra gjorde det, men vi ser nu till att ändra detta, eftersom ansträngning ska löna sig.

Jag ser att ledamoten skakar på huvudet, men jo, vi täpper till ett hål som uppstod. Men vi släpper det lite.

Jag vill bara ta reda på vad det är som Janine Alm Ericson vill gå tillbaka till när det gäller klimatpolitiken. Är det den höjda reduktionsplikten? Det var väldigt dyrt för många företagare i Sverige tidigare. En elbilspremie finns nu för dem som bor på landsbygd och i glesbygd, och när det gäller lastbilar och lättare lastbilar har vi ju en satsning på det.

Det är alltså inte så att den här regeringen inte gör saker, så vad vill man då gå tillbaka till? Borde vi ha gjort stora satsningar på Northvolt? Vad är det vi gör i vår politik som hindrar den gröna omställningen?

Jag delar helt bilden att diskussionen i EU har fått slagsida. Många, till exempel Volvo, anpassar sig och ligger längst fram, och sedan dras mattan på många sätt undan. Där för vi diskussioner med både Volvo och kommissionen för att hitta en balans. Sverige är ju inte det enda landet i EU som har fordonstillverkning, utan det har många andra länder också. Detta drar därför åt olika håll, och det är olyckligt när man inte får veta de långsiktiga spelreglerna.

I grund och botten är Sverige ett fantastiskt land. Vi ligger i framkant på det här området – företag gör det, politiken gör det och svenska hushåll gör det. Jag tänker alltså inte att vi har något att skämmas för på just den punkten, men däremot ska vi självklart fortsätta se till att Sverige är ett land som drar till sig investeringar – även gröna.

Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågorna! Om du gör en opinionsmätning bland just företagare i Sverige kommer vi nog lite högre än Miljöpartiet – och inte så lite heller.

Jag ska svara på frågan. De här fyra åren har vi som jag sa bekämpat inflationen, och vi har nu när den är bekämpad sett till att göra långsiktigt viktiga investeringar som näringslivet under många år har ropat efter. Det handlar om historiska infrastruktursatsningar och om satsningar på att göra Sverige tryggare och säkrare.

Som ledamoten vet har vi de senaste åren fördubblat försvarsanslagen, och vi har sett till att vi nu får ett bättre energisystem. När det gäller trygghetsfrågorna generellt har vi tagit tag i dessa på ett sätt som aldrig har gjorts av någon annan, och det är väldigt viktigt för företagen.

Under dessa fyra år har jag haft många samtal med både småföretagare och stora företagsledare om vad som behövs i Sverige för att landet ska vara konkurrenskraftigt. Man kan säga att det finns några saker som fungerar väl. Det är innovationskraften – vi ses ju som ett av de mest innovativa länderna i EU och till och med i världen. Vi har nu skattenivåer som är rimliga, även om jag gärna vill ha lägre skatter. Ett exempel är bolagsskatten.

Vi har väldigt många goda förutsättningar. Vi har stark forskning och utveckling, och vi har som jag sa ett energisystem som vi nu bygger ut. Allt detta är förutsättningar för långsiktighet.

När det gäller de mindre företagen som jag var med och kämpade för i opposition under pandemin har många haft en tuff resa under de här åren. Det är därför det är så viktigt för mig att bryta lågkonjunkturen. Det är viktigt för mig att hushåll och människor vågar satsa framåt, för även om många har det tufft är det också många som nu har ett sparande. När de börjar handla av småföretagen, ringer efter elektriker, gör en liten resa i Sverige eller vad de nu gör skapas en ökad efterfrågan och verksamheterna kan fortsätta. Allt detta är ett hjul som går runt.

Nu tog talartiden slut, så jag fortsätter senare.

Herr talman! Det är flera av kollegorna här inne som har tagit upp frågan. Man ser dem överallt. De är glada och unga. Deras ögon lyser. De tar studenten i dagarna.

Jag ska inte använda hela min tid här till att bli nostalgisk – bara lite. Det var exakt 40 år sedan jag tog studenten i Östersund. Det var på det glada 80-talet. Jag minns vad skönt det var att lämna skolan bakom sig och springa in i vuxenlivet, även om man inte hade någon som helst idé om vad det skulle handla om. Man tyckte kanske att man var ganska vuxen redan.

Det fanns ändå en optimism och en framtidstro bland de generationerna som jag dessvärre konstaterar att alla studenter som tar studenten i dag inte känner. Det kanske inte är så konstigt med år av flyktingkris, pandemi, krig i vårt närområde, hög inflation och mycket, mycket annat.

Dagens unga har växt upp med olika kriser som vi på olika sätt har fått hantera, här inne och på andra håll i Europa. Det här påminner mig om någonting väldigt viktigt, herr talman, och det är att kriser inte får skymma sikten för det som kommer längre fram.

Det är naturligtvis varje regerings och riksdags uppgift att kunna hantera kriser. Det har vi gjort här inne tillsammans. Under förra mandatperioden var det pandemin som vi samarbetade om.

Ett läge med både hög inflation och en orolig och turbulent omvärld ska man naturligtvis hantera, men samtidigt måste man ha blicken fäst längre fram.

När jag går till jobbet på morgnarna, herr talman, är det de unga som jag har för ögonen. Sverige ska också vara bättre om 10, 15 och 20 år, och alla som tar studenten ska ändå få känna framtidstro.

Herr talman! Sällan har det varit mer angeläget att diskutera och debattera riktlinjerna, riktningen, för den ekonomiska politiken framåt, vilket vi gör här i dag. Riksdagen hade samma debatt för ett år sedan, och man kan konstatera att det har hänt en hel del sedan dess.

Då var vi några månader in i Trumps tullkrig, och sedan dess har mycket hänt. Kriget i Mellanöstern påverkar naturligtvis alla människor i det området, men det påverkar också i väldigt stor utsträckning den globala ekonomin. Alldeles särskilt påverkas länder som har en energimix av mycket olja och gas.

Även länder som Sverige påverkas, även om vi klarar oss bättre än många andra på grund av att vi har betydligt mer fossilfri energi. Vi påverkas indirekt genom högre priser och ökade kostnader.

Herr talman! Det har varit många oförutsägbarheter det senaste året. Det har varit oförutsägbart ledarskap, inte bara i USA utan också i andra länder, något som jag framförde när jag var i Washington i april.

Det här oförutsägbara ledarskapet kommer med en kostnad. Det kommer med en kostnad för länder, allra mest de fattigaste. Men det kommer också med en kostnad för medborgare i de nordiska länderna och i de europeiska länderna. Osäkerheten skapar högre arbetslöshet, försiktighet med investeringar och såklart nu också ökade priser.

Vi jobbar efter en tydlig plan, herr talman. Vi började redan för snart fyra år sedan när vi skulle lägga fram den första budgeten. Då fick jag ganska mycket kritik för att den var försiktig och återhållsam. Men för oss och för mig var det väldigt viktigt att vi pressade ned inflationen.

Den höga inflationen var det allra största problemet för de flesta svenskar och svenska företag. Priserna skenade och fortsatte att göra det. Bolånekostnaderna drabbade självklart allra mest dem med små inkomster. Men även för medelinkomsttagare som hade ett högt bolån var detta mycket kännbart.

Att arbeta med den planen, att pressa ned inflationen, och sedan nu också ta stegen vidare är både att underlätta för människor i en svår situation och att bygga långsiktigt.

Allt det här sammanfaller, herr talman. Lågkonjunkturen beror på en låg inhemsk efterfrågan. Vi vill se en högre konsumtion. Man kan förstå att många är oroliga på grund av det som händer. Vi gör det vi kan, vi fyra partier, för att skapa trygghet.

En ökad efterfrågan i ekonomin handlar ju om att fler svenskar handlar, att fler svenskar lämnar in cykeln på lagning, om man inte gör det själv, att fler svenskar köper bulle och kaffe och att fler kanske åker på en resa här i Sverige. När fler handlar kommer ekonomin igång, och många av de små företagen får också en ökad efterfrågan.

Det här är vad vi gör på den korta sikten. I årets budget sänkte vi förskoleavgiften och halverade matmomsen. Vi sänker skatt på arbete igen för tredje året i rad och gör samma sak på pensioner.

Dessutom har vi sänkt skatten för den som har ett ISK, som numera är väldigt populärt ute i Europa. Jag ska faktiskt åka till Polen på fredag och prata med den polske ministern. Där har man infört ISK. Svenskar, från vänster till höger, vare sig de bor högt upp i norr eller långt ned i söder, inte bara sparar, utan de investerar och får en del av avkastningen. Samtidigt kommer kapitalet ut på marknaden.

Det här är några exempel på det vi gjort, tillsammans med många andra exempel, som mina kollegor från Tidöpartierna har nämnt innan.

Vi jobbar framåt. Den plan som jag har för mina ögon varje dag handlar egentligen om några olika delar. Det handlar först och främst om att fortsätta att värna de offentliga finanserna.

Sverige står urstarkt i internationella sammanhang. Vi har en låg statsskuld. Vi behöver nu tillsammans rusta och bygga ett försvar. Vi som regering har bestämt oss för att ha en konjunkturpolitik som får fart på ekonomin och som ska bryta lågkonjunkturen, och då har vi möjlighet att göra det.

En annan väldigt viktig del är självklart jobbpolitiken. Det handlar om att stärka företagandet. Det gäller såväl stora företag som mindre företag. Vi ser till att de stora företagen steg för steg får bättre förutsättningar, med FoU-avdrag och med expertskatt.

Det handlar också om att infrastrukturen blir mycket bättre. Både järnvägar och vägar börjar rustas och byggas åren framöver. Det påverkar företagen, och det påverkar hushållen i stor utsträckning.

Vi ser som sagt att många mindre företag har haft det tufft. Det är en av orsakerna till att vi nu har en expansiv budget så att ekonomin kan komma igång.

Det handlar även om att bryta lågkonjunkturen, vilket är det absolut viktigaste just nu. Gör vi det kan vi också se en helt annan vändning på arbetslösheten och på konjunkturläget. Det är viktigt för svensk ekonomi men också för svenskarnas ekonomi.

En annan viktig del på lång sikt, inte bara några månader framåt, är de offentliga investeringar som Sverige nu gör. Det är 6 procent av bnp läggs på offentliga investeringar. Det är enorma summor som vi nu lägger på infrastrukturen, rättsväsendet och försvaret. Det är inte några isolerade händelser. Inom dessa områden kommer många att jobba, bygga och drifta. Det här skapar möjligheter.

Försvarsindustrin skapar möjligheter. Jag besökte Saab i Karlskoga, där en kvinna som tidigare jobbat i förskolan nu jobbade med att sätta ihop den materiel som behövs i länder som ska försvara sig eller som befinner sig i krig.

Det sker mycket. De här pengarna gör på olika sätt mycket för svenska jobb. Det vill vi fortsätta med. Det handlar om investeringar, att underlätta för företagen och att hålla ordning och reda på ekonomin så att man finansierar de permanenta reformer som man vill göra under nästkommande mandatperiod. Det handlar såklart också om den tredje delen: att ansträngning ska löna sig bättre.

Det kommande valet, herr talman, är en folkomröstning om högre eller lägre skatter. Det är en folkomröstning om huruvida man ska fortsätta – och vill fortsätta – att stärka arbetslinjen eller om man ska urgröpa den.

Flera partier här inne har röstat nej till den bidragsreform som vi har lagt fram. Det är en viktig reform, med kvalificering till välfärden, med bidragstak och med aktivitetskrav. De tre delarna tillsammans är grundfundamentet för en arbetslinje.

Det är bara genom att stärka arbetslinjen, tillsammans med en näringslivspolitik som gör att företag vill växa och stanna här, som vår svenska ekonomi kan växa. De här delarna är alltså en förutsättning.

Att det nu finns partier som vill höja skatter men absolut inte vill berätta om det må så vara. Jag tror att svenska folket vet ungefär vilka partier som är rädda om deras skattepengar och vilka partier som gärna höjer skatten så fort man ska lösa ett problem.

Herr talman! Sverige har en god position, men vi har precis som många andra länder ett tufft läge. Den här regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna vill varje dag göra allt vi kan för att se till att svenska folket skyddas från de värsta smällarna. Vi kommer aldrig att kunna kompensera för alla utmaningar och alla problem, men vi har styrkan och möjligheten att underlätta. När detta dessutom sammanfaller med att vi nu ser till att återhämtningen får fortsätta – den har ju pågått ett tag nu – och att lågkonjunkturen verkligen bryts ska vi självklart göra det.

Jag uppfattar att de allra flesta partier här i Sveriges riksdag säger ja till väldigt många av de saker som riksdagen i dag ska besluta om.

Avslutningsvis vill jag tacka för de här fyra åren; detta är ju slutet av mandatperioden. Jag vill tacka riksdagen – både talmanskansliet och finansutskottets kansli – för ett fantastiskt arbete. Tack också till alla ledamöter i alla åtta partier. Det här är en fantastisk plats, och det är ju härifrån finansmakten faktiskt utgår. Jag hoppas att vi alla kan få några dagars, eller veckors, vila.

Från djupet av mitt hjärta vill jag alldeles särskilt tacka för det stöd som vi tillsammans gör och ger till Ukraina! Det är så viktigt – enormt viktigt – att vi tillsammans står upp i svåra tider. Ukrainarna märker det, och ni vet att det gör skillnad varje dag i kampen för europeisk frihet. Tack för detta!

Jag hoppas att jag inte glömde att tacka någon nu.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för interpellationen. Jag tänker svara väldigt kortfattat och ganska rakt på sak. Jag vet att det är kloka socialdemokrater här i salen. Jag vet att de vet att ett statsråd inte går in och bestämmer exakt var Skatteverkets 10 500 anställda ska jobba och vilka kontor de ska vara på. Men det är valår, och det kan märkas i den här typen av resonemang.

Det är väldigt viktigt att man kan bo och verka i hela landet. Jag vill verkligen poängtera det för ledamöterna. Det är naturligtvis också viktigt att det finns statlig service. Det finns det i Vetlanda i form av Statens servicecenter, och det är en viktig poäng. Jag förstår mycket väl att de 15 berörda anställda är upprörda och oroade över det här beskedet från Skatteverkets ledning. Det betvivlar jag inte. Men vad som är A och O för medborgarna i Vetlanda är att man fortfarande kommer att ha ett tillgängligt servicecenter.

Jag ska alltså inte lägga mig i exakt var Skatteverkets anställda ska jobba. Alla ska nog vara glada för att det inte sitter röda, blåa eller gröna regeringar och detaljstyr detta. Det vi ska se till att ha ögonen på är att det finns statlig närvaro och service i hela landet.

Saker och ting händer. Det sker förändringar. Skatteverket har på många sätt varit fantastiskt i fråga om digitaliseringen, vilket har underlättat för många. Vi kan ha kontakt via nätet eller ringa. Men det finns också människor som behöver träffa personer, och det ska finnas möjlighet att göra det någonstans i närområdet, även om inte varje kommun i Sverige kommer att kunna ha ett servicecenter eller ett skatteverkskontor.

I grund och botten är Sverige fantastiskt, och vi utvecklas. På tal om förändrad statlig närvaro händer mycket annat. Det växer nu fram många nya statliga jobb runt om i Sverige och också på andra områden. Det byggs till exempel fängelser, och försvaret utökar väldigt mycket i Norrlands inland eller i södra Sverige. Runt om i Sverige växer nya statliga arbetstillfällen fram, samtidigt som de investeringar som jag nämnde innan skapar jobb.

Summa summarum: Statsråd, oavsett om det är jag eller någon annan som har mitt jobb framöver, ska inte gå in och styra exakt var personalen i Vetlanda ska vara i framtiden. Jag förstår upprördheten. Men jag förstår också att Skatteverket har flera olika saker att ta hänsyn till i beslutet.

Herr talman! Jag tackar för interpellationen. Jag tänker svara väldigt kortfattat och ganska rakt på sak. Jag vet att det är kloka socialdemokrater här i salen. Jag vet att de vet att ett statsråd inte går in och bestämmer exakt var Skatteverkets 10 500 anställda ska jobba och vilka kontor de ska vara på. Men det är valår, och det kan märkas i den här typen av resonemang.

Det är väldigt viktigt att man kan bo och verka i hela landet. Jag vill verkligen poängtera det för ledamöterna. Det är naturligtvis också viktigt att det finns statlig service. Det finns det i Vetlanda i form av Statens servicecenter, och det är en viktig poäng. Jag förstår mycket väl att de 15 berörda anställda är upprörda och oroade över det här beskedet från Skatteverkets ledning. Det betvivlar jag inte. Men vad som är A och O för medborgarna i Vetlanda är att man fortfarande kommer att ha ett tillgängligt servicecenter.

Jag ska alltså inte lägga mig i exakt var Skatteverkets anställda ska jobba. Alla ska nog vara glada för att det inte sitter röda, blåa eller gröna regeringar och detaljstyr detta. Det vi ska se till att ha ögonen på är att det finns statlig närvaro och service i hela landet.

Saker och ting händer. Det sker förändringar. Skatteverket har på många sätt varit fantastiskt i fråga om digitaliseringen, vilket har underlättat för många. Vi kan ha kontakt via nätet eller ringa. Men det finns också människor som behöver träffa personer, och det ska finnas möjlighet att göra det någonstans i närområdet, även om inte varje kommun i Sverige kommer att kunna ha ett servicecenter eller ett skatteverkskontor.

I grund och botten är Sverige fantastiskt, och vi utvecklas. På tal om förändrad statlig närvaro händer mycket annat. Det växer nu fram många nya statliga jobb runt om i Sverige och också på andra områden. Det byggs till exempel fängelser, och försvaret utökar väldigt mycket i Norrlands inland eller i södra Sverige. Runt om i Sverige växer nya statliga arbetstillfällen fram, samtidigt som de investeringar som jag nämnde innan skapar jobb.

Summa summarum: Statsråd, oavsett om det är jag eller någon annan som har mitt jobb framöver, ska inte gå in och styra exakt var personalen i Vetlanda ska vara i framtiden. Jag förstår upprördheten. Men jag förstår också att Skatteverket har flera olika saker att ta hänsyn till i beslutet.

Herr talman! Johanna Haraldsson har frågat mig om jag är beredd att verka för att beslutet att lägga ned Skatteverkets kontor i Vetlanda omprövas och om jag avser att verka för att Skatteverket inte minskar antalet kontor i landet.

Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i stor utsträckning själva – utifrån fastställda mål från riksdag och regering – avgör hur verksamheten bäst ska organiseras. Det innebär att det är myndighetens ledning som avgör hur organisationen ska utformas och var kontor ska ligga. Samtidigt är det viktigt att våra myndigheter finns på flera platser i Sverige.

Myndigheters närvaro och service är viktig för att förenkla för människor i hela landet. Det upprätthåller även statsförvaltningens legitimitet och förtroende. Samtidigt ställer digitalisering och andra förändringar i omvärlden krav på att Skatteverket anpassar sin verksamhet. Skatteverket ska enligt sin instruktion bedriva verksamhet vid de platser som motiveras av dess uppgifter. Skatteverket har en omfattande närvaro från Malmö i söder till Kiruna i norr. Därutöver erbjuder Statens servicecenter lokal statlig service för Skatteverkets räkning vid servicekontor runt om i landet, bland annat i Vetlanda.

Herr talman! Johanna Haraldsson har frågat mig om jag är beredd att verka för att beslutet att lägga ned Skatteverkets kontor i Vetlanda omprövas och om jag avser att verka för att Skatteverket inte minskar antalet kontor i landet.

Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i stor utsträckning själva – utifrån fastställda mål från riksdag och regering – avgör hur verksamheten bäst ska organiseras. Det innebär att det är myndighetens ledning som avgör hur organisationen ska utformas och var kontor ska ligga. Samtidigt är det viktigt att våra myndigheter finns på flera platser i Sverige.

Myndigheters närvaro och service är viktig för att förenkla för människor i hela landet. Det upprätthåller även statsförvaltningens legitimitet och förtroende. Samtidigt ställer digitalisering och andra förändringar i omvärlden krav på att Skatteverket anpassar sin verksamhet. Skatteverket ska enligt sin instruktion bedriva verksamhet vid de platser som motiveras av dess uppgifter. Skatteverket har en omfattande närvaro från Malmö i söder till Kiruna i norr. Därutöver erbjuder Statens servicecenter lokal statlig service för Skatteverkets räkning vid servicekontor runt om i landet, bland annat i Vetlanda.

Herr talman! Vi skiljer oss åt här. Regeringen sänker kostnaderna för att anställa unga under en svår tid när mycket är oroligt och tufft för både företag och unga. Reformen ska självklart inte utnyttjas av någon, men det är en tydlig skillnad.

Man kan, precis som vi gör, satsa på yrkesvux, stärka skolan på många sätt, få ut läroböcker i systemet och satsa på de ungas utbildning för att ge dem en grund för livet.

Men man kan också i det här problematiska och dystra läget sänka kostnaden för att anställa unga. Det kommer att göra att fler unga får möjligheter. Det har bara gått några veckor med reformen, men ett företag har gjort tydligt att reformen inte kommer att komma de unga till del. Det är skamligt, och det sticker i ögonen. Därför är den här debatten bra.

Men den grundläggande skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i det här läget är att vi gärna sänker skatter i stället för att höja dem. Vi tror inte att höjda skatter och högre kostnader alltid är lösningen på Sveriges problem.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Vi skiljer oss åt här. Regeringen sänker kostnaderna för att anställa unga under en svår tid när mycket är oroligt och tufft för både företag och unga. Reformen ska självklart inte utnyttjas av någon, men det är en tydlig skillnad.

Man kan, precis som vi gör, satsa på yrkesvux, stärka skolan på många sätt, få ut läroböcker i systemet och satsa på de ungas utbildning för att ge dem en grund för livet.

Men man kan också i det här problematiska och dystra läget sänka kostnaden för att anställa unga. Det kommer att göra att fler unga får möjligheter. Det har bara gått några veckor med reformen, men ett företag har gjort tydligt att reformen inte kommer att komma de unga till del. Det är skamligt, och det sticker i ögonen. Därför är den här debatten bra.

Men den grundläggande skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i det här läget är att vi gärna sänker skatter i stället för att höja dem. Vi tror inte att höjda skatter och högre kostnader alltid är lösningen på Sveriges problem.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig göra några nedslag och ge lite fakta.

Sverige och många andra länder i Europa befinner sig just nu i en utdragen lågkonjunktur. Den förvärrades för många av oss förra våren när Donald Trump satte igång ett handelskrig och spelade ett högt spel med våra länders medborgare och ekonomier.

Dessutom är det just nu krig i Iran, och det riskerar att bli långvarigt och utdraget. Även om Sverige har bättre förutsättningar än många eftersom vi har en annan energimix och en låg statsskuld riskerar det här att slå mot svenska priser.

Mitt i allt detta står Sverige stabilt. Vi har en låg statsskuld. Vi har förutsättningar som få andra länder har. Jag tycker ändå att om man är ledamot i Sveriges riksdag ska man absolut beskriva problemen som de är. Det ska göras varje dag. Men man ska också prata om de möjligheter som finns. Det är en styrka att vi har den stabila ekonomin. Det är en styrka att vi i år lägger 6 procent av bnp i offentliga investeringar. Socialdemokraterna får gärna återkomma till mig och berätta när Socialdemokraterna gjorde det senast. Jag tycker att man ska säga som det är.

Tre år i rad har vi sänkt skatten för alla. Oavsett hur många gånger Socialdemokraterna gärna säger att sänkningen bara gäller en viss del av befolkningen är det ett faktum att vi har sänkt skatten för alla.

Det är också ett faktum att en barnfamilj nu, under dessa för många tuffa tider, har 5 000 kronor mer varje månad jämfört med 2022. Det är för att vi har sänkt skatterna. I sommar sänker vi också förskoleavgiften. Vi har höjt taket i bostadsbidraget, och vi sjösätter nu en reform med tandvård för äldre. Vi radar nu upp viktiga reformer för att göra Sverige starkare och bättre.

Är jag nöjd med allt detta? Jag är absolut glad att vi har kunnat göra detta. När jag träffar mina kollegor i Europa ser det inte ut så. Vi bygger nämligen också upp ett starkt försvar, och det är vi överens om att göra. Vi är överens om de investeringar som behöver göras. Vi kan göra investeringarna, och vi har fördubblat resurserna till försvaret trots den här perioden.

Varför nämner jag allt detta? Vi är nu i en lågkonjunktur, och man kan använda olika reformer för att möta den. Från mitt perspektiv är det otroligt viktigt att se till att det finns en expansivitet – och så har det varit även i socialdemokratiska budgetar – och få ut pengar i ekonomin. Det ska vara både långsiktiga tillväxtreformer, till exempel infrastruktur, som gör att det blir tillväxt på kort och lång sikt, och en konjunkturpolitik. Konjunkturpolitik innebär att man möter den konjunktur man befinner sig i på bästa sätt, och det beror ju på hur lågkonjunkturen ser ut.

Just nu är det en låg efterfrågan, och det verkar finnas en samsyn om det. Då är det rimligt att också bedriva tillfällig konjunkturpolitik. Matmomsen är ett bra exempel. Vi vet att sänkningen av matmomsen har gjort skillnad på priserna. Vi har nu den lägsta inflationen i Europa.

Vi har också under åren förändrat drivmedelspriserna, och nu kommer vi att ytterligare sänka skatten på drivmedel tillfälligt några månader eftersom priset är högt.

Allt detta gör vi för att stötta hushållen och bryta konjunkturen så att återhämtningen kan fortsätta. Vi är i en återhämtning, men lågkonjunkturen riskerar att bli utdragen om vi inte får fart på ekonomin.

Då kan man ha olika uppfattning om vad som ska göras. Jag står självklart helt och fullt bakom de reformer som jag själv föreslår. När det gäller de unga är det många småföretag, speciellt inom service- och tjänstesektorn, som har det tufft. Sänkningen av arbetsgivaravgifter underlättar att kunna anställa och för unga att få jobb. Senare forskningsrön visar en mer positiv effekt på sysselsättningen än tidigare. Det är bra att lägga till.

Kom ihåg att det är fråga om sysselsättningspolitik och konjunkturpolitik.

Herr talman! Låt mig göra några nedslag och ge lite fakta.

Sverige och många andra länder i Europa befinner sig just nu i en utdragen lågkonjunktur. Den förvärrades för många av oss förra våren när Donald Trump satte igång ett handelskrig och spelade ett högt spel med våra länders medborgare och ekonomier.

Dessutom är det just nu krig i Iran, och det riskerar att bli långvarigt och utdraget. Även om Sverige har bättre förutsättningar än många eftersom vi har en annan energimix och en låg statsskuld riskerar det här att slå mot svenska priser.

Mitt i allt detta står Sverige stabilt. Vi har en låg statsskuld. Vi har förutsättningar som få andra länder har. Jag tycker ändå att om man är ledamot i Sveriges riksdag ska man absolut beskriva problemen som de är. Det ska göras varje dag. Men man ska också prata om de möjligheter som finns. Det är en styrka att vi har den stabila ekonomin. Det är en styrka att vi i år lägger 6 procent av bnp i offentliga investeringar. Socialdemokraterna får gärna återkomma till mig och berätta när Socialdemokraterna gjorde det senast. Jag tycker att man ska säga som det är.

Tre år i rad har vi sänkt skatten för alla. Oavsett hur många gånger Socialdemokraterna gärna säger att sänkningen bara gäller en viss del av befolkningen är det ett faktum att vi har sänkt skatten för alla.

Det är också ett faktum att en barnfamilj nu, under dessa för många tuffa tider, har 5 000 kronor mer varje månad jämfört med 2022. Det är för att vi har sänkt skatterna. I sommar sänker vi också förskoleavgiften. Vi har höjt taket i bostadsbidraget, och vi sjösätter nu en reform med tandvård för äldre. Vi radar nu upp viktiga reformer för att göra Sverige starkare och bättre.

Är jag nöjd med allt detta? Jag är absolut glad att vi har kunnat göra detta. Bland mina kollegor i Europa ser det inte ut så. Vi bygger nämligen också upp ett starkt försvar, och det är vi överens om att göra. Vi är överens om de investeringar som behöver göras. Vi kan göra investeringarna, och vi har fördubblat resurserna till försvaret trots allt den här perioden.

Varför nämner jag allt detta? Vi är nu i en lågkonjunktur, och man kan använda olika reformer för att möta den. Från mitt perspektiv är det otroligt viktigt att se till att det finns en expansivitet – och så har det varit även i socialdemokratiska budgetar – och få ut pengar i ekonomin. Det ska vara både långsiktiga tillväxtreformer, till exempel infrastruktur, som gör att det blir tillväxt på kort och lång sikt, och en konjunkturpolitik. Konjunkturpolitik innebär att man möter den konjunktur man befinner sig i på bästa sätt, och det beror ju på hur lågkonjunkturen ser ut.

Just nu är det en låg efterfrågan, och det verkar finnas en samsyn om det. Då är det rimligt att också bedriva tillfällig konjunkturpolitik. Matmomsen är ett bra exempel. Vi vet att sänkningen av matmomsen har gjort skillnad på priserna. Vi har nu den lägsta inflationen i Europa.

Vi har också under åren förändrat drivmedelspriserna, och nu kommer vi att ytterligare sänka skatten på drivmedel tillfälligt några månader eftersom priset är högt.

Allt detta gör vi för att stötta hushållen och bryta konjunkturen så att återhämtningen kan fortsätta. Vi är i en återhämtning, men lågkonjunkturen riskerar att bli utdragen om vi inte får fart på ekonomin.

Då kan man ha olika uppfattning om vad som ska göras. Jag står självklart helt och fullt bakom de reformer som jag själv föreslår. När det gäller de unga är det många småföretag, speciellt inom service- och tjänstesektorn, som har det tufft. Sänkningen av arbetsgivaravgifter underlättar att kunna anställa och för unga att få jobb. Senare forskningsrön visar en mer positiv effekt på sysselsättningen än tidigare. Det är bra att lägga till.

Kom ihåg att det är fråga om sysselsättningspolitik och konjunkturpolitik.

Herr talman! Jag vill tacka Jonathan Svensson för att han har ställt denna fråga och initierat denna debatt.

Kortfattat först: Jag har stor respekt för att man inte tror att det är en bra reform att sänka kostnaderna för att anställa unga. Jag förstår det. Men jag kan berätta varför vi gör det just nu. Jag tror att det är av precis som skäl som när Socialdemokraterna gjorde det under pandemin: att det är en lågkonjunktur. Och den här lågkonjunkturen är mycket utdragen, som flera av debattörerna före mig har varit inne på. Förra våren förlängdes den också av Donald Trumps insteg förra våren med tullkrig, osäkerhet och oförutsägbarhet. Många håller tillbaka.

Vilka företag drabbas då? Det är många småföretag med små marginaler, som kaféer, restauranger och andra som anställer unga. Vad är det då vi gör i budgeten för i år och i vårändringsbudgeten? Jo, vi ser till att det kommer ut mer pengar i ekonomin, bland annat för att hushållen ska kunna konsumera. Ida Ekeroth Clausson var inne på just att efterfrågan i Sverige är lägre än normalt. Det är därför vi har en lågkonjunktur.

Nu ser vi till att det kommer ut mer pengar i ekonomin. Vi gör det genom att sänka skatten på arbete, vi gör det genom att halvera matmomsen och vi gör det, som en konjunkturåtgärd, genom att sänka kostnaden för att anställa unga. Vi vet trots allt att det ofta är de unga som man kanske är försiktig med att anställa i tuffare tider. I grund och botten kommer det här att ge fler jobb till unga men också göra så att fler företag överlever.

Med detta sagt kommer det självklart att finnas företag som försöker använda det här på ett felaktigt sätt. Det menar jag är stötande. Här har alla ett ansvar. Jag vill också skicka ett meddelande till Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Visita, Almega och många andra av de organisationer som pekat på att vi borde ha sänkt kostnaden för att anställa unga. När vi nu gör det får de här medlemsorganisationerna och deras medlemmar också hjälpas åt för att verkligen använda reformen på rätt och bästa sätt.

I grund och botten, herr talman, är synen på skattepengar också ett intressant perspektiv, att det här är någon annans pengar. Det är trots allt företagare – de som driver de här kaféerna, bagerierna och städfirmorna – som betalar in skatter till staten. Man betalar lön till den som arbetar, och man betalar in sociala avgifter – precis som det ska vara. Men det är ändå inte statens pengar. Det är företagen som genererar detta med sina idéer och sitt arbete.

Med det sagt: Det finns absolut företag som går med stora vinster, vilket granskningen i Aftonbladet också har lyft fram. Jag tycker att det är väldigt bra att Aftonbladet granskar detta och sätter tryck. Det ska vi göra tillsammans. Det gjorde vi när det gäller matmomsen. Innan den sänkningen infördes såg vi att företagen inte höjde priserna. Vi hade en matpriskommission som följde den utvecklingen.

På samma sätt tror jag att det är otroligt viktigt att vi nu också följer att detta verkligen kommer de unga till del, vilket är hela tanken med reformen.

Herr talman! Ibland är det många saker som ska vägas samman. Till att börja med har vi en lågkonjunktur. Då vill vi bedriva konjunkturpolitik. Den här lågkonjunkturen beror på låg inhemsk efterfrågan. Då är det viktigt att få ut pengar i ekonomin och att göra det vi kan för att också unga ska ha en chans att komma in på arbetsmarknaden och få jobba den här sommaren.

Avslutningsvis vill jag visa på det här ur ett lite annat perspektiv. Jag vet att ledamoten tidigare nämnde att hon träffade gymnasieelever. I år är det precis 40 år sedan jag tog studenten. Mycket har hänt sedan dess. Det var på något sätt det glada 80-talet. Vi trodde på framtiden. Så är det inte alltid i dag. Många möter en mycket mörkare framtid och har vuxit upp i kris och krig.

Då är det viktigt för mig att sända signalen att vi verkligen vill göra det lättare för unga att få sin första anställning. Och vi förväntar oss att varenda arbetsgivare som gör detta tar ansvar och använder reformen på bästa sätt.

Herr talman! Jag vill tacka Jonathan Svensson för att han har ställt denna fråga och initierat denna debatt.

Kortfattat först: Jag har stor respekt för att man inte tror att det är en bra reform att sänka kostnaderna för att anställa unga. Jag förstår det. Men jag kan berätta varför vi gör det just nu. Jag tror att det är av precis samma skäl som när Socialdemokraterna gjorde det under pandemin: att det är en lågkonjunktur. Och den här lågkonjunkturen är mycket utdragen, som flera av debattörerna före mig har varit inne på. Förra våren förlängdes den också av Donald Trumps insteg med tullkrig, osäkerhet och oförutsägbarhet. Många håller tillbaka.

Vilka företag drabbas då? Det är många småföretag med små marginaler, som kaféer, restauranger och andra som anställer unga. Vad är det då vi gör i budgeten för i år och i vårändringsbudgeten? Jo, vi ser till att det kommer ut mer pengar i ekonomin, bland annat för att hushållen ska kunna konsumera. Ida Ekeroth Clausson var inne på just att efterfrågan i Sverige är lägre än normalt. Det är därför vi har en lågkonjunktur.

Nu ser vi till att det kommer ut mer pengar i ekonomin. Vi gör det genom att sänka skatten på arbete, vi gör det genom att halvera matmomsen och vi gör det, som en konjunkturåtgärd, genom att sänka kostnaden för att anställa unga. Vi vet trots allt att det ofta är de unga som man kanske är försiktig med att anställa i tuffare tider. I grund och botten kommer det här att ge fler jobb till unga men också göra så att fler företag överlever.

Med detta sagt kommer det självklart att finnas företag som försöker använda det här på ett felaktigt sätt. Det menar jag är stötande. Här har alla ett ansvar. Jag vill också skicka ett meddelande till Svenskt Näringsliv, Svensk Handel, Visita, Almega och många andra av de organisationer som pekat på att vi borde ha sänkt kostnaden för att anställa unga. När vi nu gör det får de här medlemsorganisationerna och deras medlemmar också hjälpas åt för att verkligen använda reformen på rätt och bästa sätt.

I grund och botten, herr talman, är synen på skattepengar också ett intressant perspektiv, att det här är någon annans pengar. Det är trots allt företagare – de som driver de här kaféerna, bagerierna och städfirmorna – som betalar in skatter till staten. Man betalar lön till den som arbetar, och man betalar in sociala avgifter – precis som det ska vara. Men det är ändå inte statens pengar. Det är företagen som genererar detta med sina idéer och sitt arbete.

Med det sagt: Det finns absolut företag som går med stora vinster, vilket granskningen i Aftonbladet också har lyft fram. Jag tycker att det är väldigt bra att Aftonbladet granskar detta och sätter tryck. Det ska vi göra tillsammans. Det gjorde vi när det gäller matmomsen. Innan den sänkningen infördes såg vi att företagen inte höjde priserna. Vi hade en matpriskommission som följde den utvecklingen.

På samma sätt tror jag att det är otroligt viktigt att vi nu också följer att detta verkligen kommer de unga till del, vilket är hela tanken med reformen.

Herr talman! Ibland är det många saker som ska vägas samman. Till att börja med har vi en lågkonjunktur. Då vill vi bedriva konjunkturpolitik. Den här lågkonjunkturen beror på låg inhemsk efterfrågan. Då är det viktigt att få ut pengar i ekonomin och att göra det vi kan för att också unga ska ha en chans att komma in på arbetsmarknaden och få jobba den här sommaren.

Avslutningsvis vill jag visa på det här ur ett lite annat perspektiv. Jag vet att ledamoten tidigare nämnde att hon träffade gymnasieelever. I år är det precis 40 år sedan jag tog studenten. Mycket har hänt sedan dess. Det var på något sätt det glada 80-talet. Vi trodde på framtiden. Så är det inte alltid i dag. Många möter en mycket mörkare framtid och har vuxit upp i kris och krig.

Då är det viktigt för mig att sända signalen att vi verkligen vill göra det lättare för unga att få sin första anställning. Och vi förväntar oss att varenda arbetsgivare som gör detta tar ansvar och använder reformen på bästa sätt.

Herr talman! Jonathan Svensson har frågat mig hur jag ser på de effekter som uppstår när skattepengar som skulle ha finansierat fler jobb för unga i stället finansierar ökade bolagsvinster och om jag avser att vidta några åtgärder för att sänkningen av arbetsgivaravgifterna ska få avsedd effekt.

Syftet med den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga är att stötta ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag som anställer unga att behålla och nyanställa personal. Det sticker därför i ögonen när företag väljer att ta ut skattesänkningen i vinst i stället för att anställa fler eller höja lönerna.

Den tillfälliga nedsättningen började gälla den 1 april. Det vi har sett hittills är att enstaka företag missbrukar reformen. Tidigare nedsättningar av arbetsgivaravgifterna för unga har utvärderats flera gånger. Dessa utvärderingar visar att sysselsättningen bland unga ökar till följd av nedsättningen. Regeringen följer nu företagens agerande noga. Om vi skulle se att fler företag missbrukar reformen tar vi med oss det i utformningen av den ekonomiska politiken framöver.

Herr talman! Jonathan Svensson har frågat mig hur jag ser på de effekter som uppstår när skattepengar som skulle ha finansierat fler jobb för unga i stället finansierar ökade bolagsvinster och om jag avser att vidta några åtgärder för att sänkningen av arbetsgivaravgifterna ska få avsedd effekt.

Syftet med den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga är att stötta ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag som anställer unga att behålla och nyanställa personal. Det sticker därför i ögonen när företag väljer att ta ut skattesänkningen i vinst i stället för att anställa fler eller höja lönerna.

Den tillfälliga nedsättningen började gälla den 1 april. Det vi har sett hittills är att enstaka företag missbrukar reformen. Tidigare nedsättningar av arbetsgivaravgifterna för unga har utvärderats flera gånger. Dessa utvärderingar visar att sysselsättningen bland unga ökar till följd av nedsättningen. Regeringen följer nu företagens agerande noga. Om vi skulle se att fler företag missbrukar reformen tar vi med oss det i utformningen av den ekonomiska politiken framöver.

Herr talman! Jag ska upprepa det som ledamoten sa, eftersom det var en väldigt bra mening: Gemensam ansträngning leder till ökat välstånd.

Precis så är det. Det som har byggt Sverige starkt är att människor under decennier har arbetat hårt och varit med och bidragit med sin egen förmåga. Vi har platta organisationer och gör saker tillsammans. Det finns en innovativ befolkning, och många har vågat satsa på företag. Många anställda ser tillsammans med ägarna till att utveckla företagen. Det leder till välstånd och högre löner. Detta gör Sverige unikt på många sätt.

Det är dock uppenbart att vi väljer olika vägar och olika politik. För mig är det viktigt att sänka skatten för alla som arbetar. Det har jag som sagt gjort i flera budgetar här i riksdagen. Socialdemokraterna kan prata om en skattesänkning, men när de kommer till makten höjer de gärna skatten, både i kommunerna och på den nationella nivån.

Den här debatten känns kanske lite som ett sätt att mörka alla de skattehöjningar som Socialdemokraterna planerar för vanliga människor. Om man ska finansiera någonting – det finns ju också ett finansieringsgap – kommer man att behöva höja skatten på företagande och arbete. Det finns ingen annan väg. Det vore inte bara olyckligt utan även dåligt för svensk tillväxt. Vi ska fortsätta att underlätta för svenska företag och för svenska hårt arbetande människor.

Vi har alltid en fördelningsbilaga – det har tidigare regeringar haft, och det har även vi. Vi sänker procentuellt mest för dem som tjänar minst. Det här har jag sagt många gånger.

I Sverige har vi progressiv beskattning. Den som tjänar mer har också en betydligt högre skatt, inte bara i kronor utan även i procent. Jag menar att man väl ändå ska få behålla minst hälften av det man tjänar – annars ligger inte riktigt fokus på tillväxt och ökad ansträngning.

Tack för debatten!

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det korta svaret på den sista frågan är: Vi har absolut gjort mycket för att skattesystemet ska uppfattas som mer rättvist. Det handlar om att sänka skatten för människor som arbetar.

Jag håller med om mycket av det interpellanten sagt. Grundinställningen är att ett skattesystem självklart ska vara legitimt och uppfattas som rättvist. Vi ska arbeta hårt, och det gör vi mot skattefusk och bedrägerier. Det är en av flera sidor av att jobba med ett skattesystem.

Jag hade glädjen att komma in i Sveriges riksdag för 20 år sedan. Sedan dess har vi, om jag inte har räknat fel, genomfört tio skattesänkningar på arbete. Några gjordes under alliansåren. Några gjordes i opposition, där jag i varje fall fick igenom två budgetar även när Socialdemokraterna styrde. Vi kunde sänka skatten för vanliga hårt arbetande människor. Nu i regeringsställning har vi gjort det tre gånger till under tre år i rad.

Jag skulle vilja säga att Sverige är unikt i sammanhanget om man tittar ut över Europa. Vi har kunnat fördubbla resurserna till försvaret. De två första åren, när regionerna hade en väldigt tuff situation, lade vi till exempel stora delar av reformutrymmet på att stötta välfärden. Vi har också sänkt skatten på drivmedel och sänkt skatter på företagande och på att exempelvis anställa unga.

Jag är framför allt stolt över att hårt arbetande undersköterskor, löneadministratörer och frisörer har fått ordentliga skattesänkningar totalt sett sedan 2006.

I dag verkar det som att många partier gärna vill berätta om sina skattesänkningar. Sedan vet vi hur det blir när vissa partier kommer till makten. Då är det skattehöjningar som står i fokus för att man inte har förmågan att lösa problem och finansiera saker på annat sätt.

Detta handlar om att ansträngning ska löna sig. Det gäller också företagande. Vi förändrar exempelvis 3:12-reglerna. Det är viktigt. Vi sänker också, som jag sa, kostnaden för att anställa unga. Det är några av de saker som är viktiga i det här läget.

När det gäller fusk och legitimitet var både rut och rot fantastiska i den bemärkelsen att det är många som jobbar i sektorerna. Det är också så att synen på skattefusk och svartarbete har förändrats ganska radikalt om man ser tillbaka i tiden till hur det var för 20 år sedan.

Att ha ett system som är legitimt gör också att fusk och annat minskar och att synen på det ändras. Med det sagt är det fortfarande många som fuskar. Det allra värsta är den kriminella ekonomin, som ledamoten också var inne på.

Här har regeringen sedan dag ett jobbat stenhårt på många fronter. Det handlar också om skattepengar. Allt det som den ekonomin omsätter är inte skattepengar, men väldigt mycket. Det handlar om att man mjölkar välfärdssystem på olika sätt.

Här har vi gjort en stenhård insats. Jag kommer ihåg för några år sedan när det var en annan regering. Då talade man mycket om partyknarkarna som de stora bovarna i dramat. Partyknarkarna är absolut med och finansierar kriminalitet, men det handlar om så mycket mer och så mycket mer pengar. Det gäller till exempel när man som gäng och grupperingar använder företag som brottsverktyg och försöker att sko sig och mjölka våra välfärdssystem.

Det är ett arbete som vi jobbar stenhårt med. Det handlar om folkräkningen, att spara identitet med biometriska uppgifter och att kunna dela information mellan myndigheter. Det borde inte ha tagit så lång tid innan någon genomförde det, men jag är väldigt glad att vi tagit tag i det problemet.

Summa summarum: Skatter är väldigt centrala. Med skatter ska vi se till att finansiera det som behövs och det som vi behöver göra tillsammans. Det gäller försvaret, rättsväsendet och också välfärden.

Men vi ska aldrig ta ut högre skatter än vad som krävs. Skatterna ska också vara skräddarsydda så att vi ännu mer kan premiera och lyfta svenska företag så att de växer och kan anställa ännu fler.

Herr talman! Jag tackar Ida Ekeroth Clausson för interpellationen, som är minst sagt relevant. Skatterna är på något sätt hjärtat i politiken. Med skatter på rätt nivå kan vi finansiera det som vi behöver göra tillsammans, och med skatter kan vi styra och påverka beteenden och drivkrafter. Det är enormt viktigt. Däremot kanske vi inte är helt överens om vad som behöver göras. Jag ska kort förklara hur jag tänker om den här saken.

Som ansvarig för all beskattning i Sverige har jag två frågor som jag tänker mycket på. Den ena handlar om det långsiktiga. Hur ska vi få svensk ekonomi att växa och bli ännu större, så att framtidens välfärd, försvar, rättsväsen, skola och äldreomsorg ska kunna förbli lika bra som nu och helst bli bättre under kommande år? Vi ska vara ett rikt land som kan göra allt som krävs. Sverige ska vara ett riktigt bra land att bo i, vilket det också på många sätt är.

Den andra frågan för mig när det gäller skatter handlar om rättvisa. Även interpellanten är inne på den frågan. Mitt perspektiv är att det ska bli mer rättvist. Det ska helt enkelt löna sig mer att anstränga sig. När man anstränger sig i skolan eller på jobbet och när man startar företag och jobbar ska det vara lönsamt. Det ska jämföras med när man till exempel inte gör allt man kan för att bli anställd eller inte lägger 100 procent av sin egen energi och kraft på att komma in på arbetsmarknaden.

När en familj med flera barn och arbetslösa föräldrar har ungefär lika stora inkomster som en familj i samma trappuppgång där föräldrarna jobbar är det inte rättvist enligt mig. Rättvisa handlar för mig om att se till att de som jobbar och anstränger sig känner att det lönar sig. Jag delar bilden att det är skillnad på beskattningen av kapital respektive arbete. Men jag drar då slutsatsen att skatten på arbete behöver sänkas mer för att man ska nå ett rättvisare, jämnare och bättre skattesystem.

Det är min grundinställning. Vårt skattesystem ska vara sådant att människor som bor i Sverige känner att de bidrar och gör allt vad de kan för att samhället ska funka och sedan litar på att det inte tas ut högre skatter än vad som krävs för detta. Skattesystemet ska göra att ekonomin växer, och det ska ha legitimitet.

Jag vet att Socialdemokraterna gärna pratar om skatter och vill ha överenskommelser, till exempel när det gäller finansieringen av försvaret. Skälet till att jag ändå ger Socialdemokraterna kalla handen i den delen är att det som Socialdemokraterna önskar är hjälp med att höja en massa skatter i Sverige. Det är inte den väg jag anser att vi ska gå. Sverige har nu det lägsta skattetrycket på 50 år. Då har vi ändå, precis som jag sa, stärkt familjer och stärkt många människors ekonomi i en väldigt tuff tid. Vi har dessutom ett fantastiskt näringsliv, en innovativ miljö och en bra kapitalmarknad, vilket gör att svenska företag faktiskt får mer kapital än många andra i Europa – även därför att vi svenskar är aktiva i att investera och spara i fonder och aktier.

Herr talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat mig hur jag avser att säkerställa att skattesystemet uppfattas som legitimt och rättvist av breda grupper i samhället.

Regeringen anser att det är rättvist att hårt arbetande människor inte ska betala mer än nödvändigt i skatt. Det ska löna sig att arbeta. Regeringen har därför tre gånger under mandatperioden sänkt skatten för alla som arbetar, med inriktning på låga och medelhöga inkomster. Skatten på pensioner har sänkts i samma utsträckning.

Alla har fått mer i plånboken med regeringens politik. En vanlig familj med en polis och en sjuksköterska har fått 5 000 kronor mer i plånboken varje månad 2026 jämfört med 2022. Ett ensamstående vårdbiträde med två barn och ett sammanboende pensionärspar har på samma sätt fått 3 200 respektive 2 300 kronor mer i plånboken i månaden. Sammantaget bedöms regeringens politik ha störst positiv effekt för dem med lägst inkomster.

För skattesystemets legitimitet är det också viktigt att skatter tas ut på ett rättssäkert och förutsägbart sätt och inte försvinner i fusk och brottslighet. Regeringen arbetar aktivt för att motverka skattefusk, skattebrott och arbetslivskriminalitet. Vi har under mandatperioden skärpt kontrollsystem, förbättrat myndighetssamverkan och täppt till kryphål i välfärdssystemen för att stoppa den kriminella ekonomin.

Herr talman! Tack återigen för frågan!

Vårbudgeten innehåller två viktiga satsningar som jag gärna vill nämna. Den ena är att vi förstärker den elbilspremie som vi redan infört i år. Det finns ett stort intresse för att söka den. Vi ser hur många ansökningar som kommer in. Den är viktig just ur det perspektiv som Janine Alm Ericson nu nämner.

Dessutom gör vi en satsning på 500 miljoner ut mot myndigheterna för att påverka drivmedlen. Det handlar helt enkelt om renare drivmedel i statens fordon. Det minskar också utsläppen markant. Ibland är det som att miljöpartister inte riktigt vill se det vi gör. Det är två viktiga satsningar i budgeten.

Jag måste ändå säga att det är magstarkt att man hela tiden vill springa ifrån frågan om kärnkraft. Om de två reaktorerna på Ringhals inte hade lagts ned skulle läget ha varit annorlunda nu. Jag tycker att man får ta ansvar för den politik som man har fört.

(Applåder)