Elisabeth Svantesson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru ålderspresident! Jag väljer att glädja mig ganska ofta, även när saker kan vara lite svåra och tunga.

Det är modigt, kanske nästan på gränsen till dumdristigt, det som Martin Ådahl nu ger sig in på. Jag har hört anförandet, och jag har hört ledamoten ställa frågan.

Jag vill säga några korta saker. Det är modigt av Martin Ådahl att gå till attack. Han säger att vi smutskastar. Nej, det är inte alls så. Vi gör bedömningar av alla budgetar. Tjänstemännen jobbar hårt med det.

Vi kan bara konstatera att eftersom Centerpartiet avvisar den nya reduktionsplikten och ersätter den med ett annat förslag om att upphandla biodrivmedel är det väldigt svårt att veta vad det leder till. Det är inte självklart att det kommer att leda till att ni når ESR-målen eftersom vi inte vet vad effekterna av priserna är. Jag tycker att man ska vara lite noggrann, som jag sa tidigare till Socialdemokraterna. Det är väldigt svårt att göra den bedömningen.

Det är bra att Martin Ådahl pushar för fler elbilar. Vi tycker också att det behövs - verkligen. Det har dock varit en tid med hög inflation, och många har hållit tillbaka konsumtionen. Det finns alltså även naturliga orsaker till att många nu håller tillbaka när det handlar om att köpa bil över huvud taget.

Fru ålderspresident! Jag lyssnade tidigare på Martin Ådahl, och jag tycker att det är modigt av honom att komma med de ganska stora och starka attackerna om arbetslöshet, företagande och annat. Men ärligt talat - är det någonting som Martin Ådahl kommer att vara känd för efter sina år i riksdagen är det väl att han förstörde Arbetsförmedlingen. Det finns ingen enskild person i Sverige som har haft så stor påverkan på den reformen, som nu har genomförts och som sågas jäms med fotknölarna. Så kom inte och prata med mig om att bekämpa arbetslöshet!

Fru ålderspresident! När det gäller företagande uppskattar företagare som jag träffar, små som stora, det vi gör. De uppskattar det vi gör på kriminalområdet, att vi sänker skatter på vinster, att vi håller ordning på svensk ekonomi och att vi pressar ned inflationen. De uppskattar vår politik. Jag vet inte vilka Martin Ådahl träffar, men de företagare jag möter och har konstruktiva samtal med uppskattar den politik som vi nu för.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack, Mikael Damberg!

Jag förstår att ledamoten nu gör allt vad han kan för att ge en bild av att Socialdemokraterna minsann har stöttat hushållen genom åren. För mig blir det lite märkligt. Hela anförandet andades det jag sa tidigare: Det är besvärande att det nu kommer att löna sig bättre att arbeta och sämre att leva på bidrag.

Jag vill backa tillbaka lite. Jag ska inte tala någonting om Mikael Dambergs åtta år i regering. Jag tänker inte göra det. Jag ska bara konstatera att de utmaningar som vi hade när vi tillträdde finns där. Vi arbetar väldigt tydligt med en plan. Den skiljer sig ganska mycket åt mot er politik.

Våra fyra partier är väldigt bestämda att lösa stora problem och att underlätta för Sverige och svenskarna efter en väldigt tuff tid. Jag är stolt över att vi tillsammans kan göra detta.

Vad gör vi då? Vi har under bara två år sänkt drivmedelspriserna medan ni har velat höja. Vi har nu sänkt skatten på sparande medan ni har velat ha andra och högre skatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Vi sänker marginalskatter så att människor får behålla 50 procent av det de tjänar. Det leder till att fler vill plugga och utbilda sig och till att tillväxten ökar.

Vi fortsätter att sänka skatten på pension för dem som har jobbat. Där tycker vi lika. Det är roligt att vi har samma syn om någon skatt. Vi tar bort flygskatten för att Sverige och svenska företag ska kunna verka här.

Vi sänker arbetsgivaravgifter för de företag som vill anställa sin första och andra anställda. Vi underlättar bit efter bit för hushåll och för företag. Det kommer att ge effekt.

Det var väldigt bra att Sverige kom snabbt ur pandemin. Vi hjälptes åt, kan man minst sagt säga. Några av oss var här varje dag, drev på regeringen och lade fram egna förslag. Vi kom överens, och vi kunde rädda jobb och företag.

Vi tar ansvar. Vi gjorde det i opposition, och vi gör det i regeringsställning. Jag har som jag sa människor framför ögonen varje dag. Sverige ska bli rikare, och mer ska fördelas. Men då måste man kunna göra två saker samtidigt.

Det handlar om att prioritera, fokusera på tillväxt, sänka skatter, förenkla regler för företag och se till att många fler människor har ett jobb att gå till. Att 20 procent av vuxna inte är självförsörjande kommer jag aldrig att vara nöjd med även om ni var det under er tid.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack, Mikael Damberg, för frågan!

Det är nu drygt två år sedan jag fick det här jobbet. Från första dagen på jobbet har jag haft en väldigt tydlig plan. Vi ärvde en hög arbetslöshet, en låg tillväxt och en mycket hög inflation.

Av alla dessa tre var inflationen den mest akuta att hantera. Om inte den dämpades skulle räntor fortsätta att öka och plåga hushåll och företag. Det skulle leda oss helt fel väg.

Jag följer den planen, som jag sa då. Jag var väldigt tydlig, och jag har sagt det många gånger offentligt.

Pressa tillbaka inflationen genom att samtidigt stötta hushåll.

Stärk arbetslinjen.

Stärk svensk tillväxt.

Nu är den första punkten avklarad. Vi har bekämpat inflationen. Med denna budget tar vi nu nästa steg. Det handlar om att få igång de ekonomiska hjulen på både kort sikt och lång sikt.

Sverige har lågkonjunktur. Det är många andra länder som har lågkonjunktur, till exempel Tyskland och Frankrike. Den svenska lågkonjunkturen beror till väldigt stor del på en väldigt räntekänslig ekonomi.

Hushåll och företag i Sverige binder ofta inte sina lån, och svenska hushåll har höga skulder. Därför påverkas självklart konsumtionen och bostadsbyggandet.

Med den här budgeten tillsammans med Riksbankens räntesänkningar gör vi, Riksbanken och även andra bedömningen att tillväxten i ekonomin kommer att tillta. IMF spår till och med att vi kommer att ha den bästa utvecklingen nästa år sett till jämförbara länder. Vi får se hur det blir. Det handlar också om vad som sker i andra länder.

Jag kommer inte att vara vare sig stolt eller nöjd förrän jag ser att alla delarna i planen är uppfyllda. Men jag ser att steg för steg händer det som vi har gjort, och det är jag väldigt glad för.

Varje dag när jag går till jobbet har jag människor framför ögonen. Jag har sagt det förr. Jag har framför ögonen hårt arbetande svenskar som går till jobbet.

Jag vet att den höga inflationen har plågat väldigt många hushåll. Nu ska vi stötta och se till att de får tillbaka det som de har förlorat och få igång de ekonomiska hjulen. Vi vet vad som ger tillväxt. Nu lägger vi också fram förslag som ger det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

(Applåder)

Fru ålderspresident! Det är en minst sagt osäker tid vi lever i. Då är det en styrka att Sverige står på en stabil grund. Det är en stabil ekonomisk grund med starka statsfinanser och en stabil politisk grund. Det finns en tydlig majoritet för budgeten här i riksdagen men också en majoritet som står bakom och är överens om inriktningen i väldigt många viktiga frågor för Sverige. Det är en styrka i en osäker tid.

Från dag ett har regeringens och Sverigedemokraternas viktigaste uppgift i den ekonomiska politiken varit att bekämpa den höga inflationen. Det har vi lyckats med, och priserna ökar nu inte alls i samma takt. Däremot plågar konsekvenserna av den höga inflationen fortfarande många hushåll och flera företag. Löntagarna har också sett tio års reallöneökningar utraderas. Det är därför våra fyra partier nu tar nästa stora uppgift på fullt allvar. Den uppgiften är att stärka hushållens och svenskarnas köpkraft, att få fart på tillväxten både på kort och på lång sikt och att återupprätta arbetslinjen så att vi nu tar oss ur lågkonjunkturen.

Fru ålderspresident! Det är med detta för ögonen vi har lagt fram en tillväxtbudget som ger mer pengar i plånboken och får fart på tillväxten samtidigt som vi lyckas med att öka resurserna till försvaret, välfärden, rättsväsendet och många andra viktiga områden.

Nu är vi halvvägs in i mandatperioden. Regeringen tog över för två år sedan i ett Sverige som hade blivit farligare. Nu är 47 av Tidöpartiernas 48 viktiga reformer som ska vända, och som kommer att vända, utvecklingen påbörjade eller klara. Politiken har redan börjat göra skillnad. Hittills i år har antalet skjutningar gått ned jämfört med både 2022 och 2023. Många fler grova våldsbrott förhindras och klaras upp på grund av nya verktyg som polisen och rättsväsendet har fått av regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Bara i Stockholm har brottsuppklaringen för dödsskjutningar ökat från 15 procent 2022 till 70 procent 2023. Det finns fortfarande stora problem med kriminalitet, våld och skjutningar, men det går nu sakta men säkert åt rätt håll även om det kommer att ta tid.

Våra fyra partier är beslutsamma: Gängen ska krossas, och Sverige ska bli tryggare. Genom ytterligare tillskott i den här budgeten och i tidigare budgetar växer nu rättsväsendet, polisen och andra brottsbekämpande myndigheter. De växer och jobbar på som aldrig förr. Vet ni - det spelar roll vilka som styr.

Fru ålderspresident! Regeringen tog också över ett Sverige som hade blivit fattigare. Då hade landet en inflation på 10 procent, låg tillväxt och hög arbetslöshet. Att trycka tillbaka inflationen har, som jag sa tidigare, varit vår absolut högst prioriterade uppgift. Nu är den under målet på 2 procent. Även om priserna fortfarande är höga gör en lägre inflation att trycket minskar, både för hushåll och för välfärdens sektorer. Kommuner och regioner kommer att ha 50 miljarder lägre pensionskostnader nästa år bara på grund av att inflationen nu har tryckts tillbaka. Det har varit viktigt, och det gör skillnad.

Som jag sa tog vi över ett land med låg tillväxt. Det har dessutom varit lågkonjunktur, och inflation och höga räntor har hållit tillbaka konsumtionen. Det är just därför denna budget är en tillväxtbudget. Den ska bidra till att få fart på ekonomin. Den innehåller historiska satsningar på forskning och infrastruktur. Den innehåller också sänkt skatt på arbete, vilket många här har pratat om tidigare. IMF, Internationella valutafonden, gör prognosen att Sveriges tillväxt blir den högsta bland jämförbara länder nästa år.

Fru ålderspresident! Nu har vi fått se alla fyra oppositionsbudgetar. Vi är här för att diskutera skiljelinjerna i svensk politik - det är demokrati.

Nu kan vi alltså lägga de fyra oppositionsbudgetarna bredvid vår budget och se vilka skiljelinjer som går att dra. Jag skulle säga att dessa linjer är väldigt tydliga. Vänstersidan är splittrad i många frågor som är viktiga för Sverige.

En annan sida som jag ser är att det finns en hel del slarv och budgethål - jag återkommer till det. Det finns mycket av bidragspolitik och skattehöjningar.

Jag tycker, fru ålderspresident, att det är ganska fascinerande med höjda bidrag kontra sänkta skatter. När vår sida gör det mer lönsamt att arbeta, och när löntagare får behålla mer pengar i plånboken, är det samma klagovisa varje gång. Vi har hört den här från flera talare, eller sångare, före mig. Refrängen i den visan handlar alltid om att de är så bekymrade över att vi gör det mer lönsamt att arbeta eftersom det då blir mindre lönsamt att leva på bidrag.

De fyra vänsterpartierna står aldrig på hårt arbetande människors sida. De står aldrig på samma sida som strävsamma människor som ställer klockan, går till jobbet och utför en viktig uppgift på olika ställen i det svenska samhället. Uppenbarligen ser de bidrag som en långvarig försörjning i stället för ett tillfälligt skyddsnät. Jag menar att detta är skillnaden mellan arbetslinje och bidragslinje.

Fru ålderspresident! Jag tror på människors förmåga. Jag vill se ett inkluderande Sverige där alla som kan vara med och bidra också är det och där fler ges möjlighet men också känner skyldighet att bidra. Det är så vi ökar samhörighetskänslan. Det är så vi får en känsla av ett vi, ett vi som tillsammans tar ansvar för Sverige i en svår tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Det är därför regeringen arbetar med en bidragsreform, sänker skatten två år i rad på låga inkomster, utökar antalet platser på yrkesutbildningar och underlättar för personer med funktionsvariationer att studera. Allt detta gör vi för att fler ska bli egenförsörjda och vara med och bidra. Som någon här tidigare sa: Det handlar om att fler måste göra sin plikt för att också kunna kräva sin rätt.

Fru ålderspresident! Vi tog också över ett Sverige med stora integrationsproblem. Mycket finns kvar att göra, även om vi ser ljusglimtar. Allt fler invandrade personer kommer snabbare i arbete, och sysselsättningsgraden är högre, vilket är väldigt bra. Men om vi ska kunna fortsätta på den inslagna vägen är det absolut nödvändigt att invandringen hålls på en låg nivå under lång tid. Annars kommer integrationen inte att fungera. Här finns en väldigt tydlig skillnad mellan de två sidorna i svensk politik. Med vår politik väntas Sverige nu få det lägsta antalet asylsökande sedan 1997 medan den andra sidan vill öka invandringen.

Listan på skillnaderna i politiken är lång. Regeringen sänker skatten på sparande medan vänstersidan höjer den. Regeringen sänker bränslepriserna år efter år medan vänstersidans politik leder till höjda priser. Regeringen tar bort flygskatten för att människor och företag ska kunna leva och verka i hela Sverige och för att vi ska ha flyg. Den andra sidan vill höja flygskatten så att svenskarna ska vara kvar på marken.

Regeringen sänker också marginalskatten så att högre utbildning lönar sig bättre och Sverige får välutbildad arbetskraft. Vi tycker att man ska få behålla åtminstone hälften av det man tjänat efter skatt. Men det tycker inte Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Att de vill ha högre skatt på arbete har vi hört av nästan varenda person som talat här.

Det finns också en skillnad i synen på hur skattepengar används. Våra fyra partier har varit noggranna med att prioritera om bland utgifterna. Vi är också noga med att statens pengar, det vill säga skattebetalarnas pengar, används på bästa sätt. Ett hushåll måste planera sina utgifter och kan inte använda mer pengar än det har, och i svåra tider behöver många vända på varje krona för att ekonomin ska gå ihop. Även staten måste göra det, och därför gör vi tuffa prioriteringar som att minska biståndet. Men Sverige har ändå ett enormt generöst bistånd i förhållande till de allra flesta länder. Vi effektiviserar också statens verksamheter och minskar antalet myndigheter.

Denna förmåga att prioritera saknar den andra sidan i politiken, vilket jag beklagar. Vad gör de då i stället för att prioritera? Jo, höjer skatter, och om man heter Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill man dessutom skuldsätta kommande generationer kraftigt. Det är ingen nyhet men likväl oansvarigt.

Fru ålderspresident! Mest förvånad är jag dock över Socialdemokraternas budget. När Moderaterna var i opposition var min inställning alltid att våra förslag skulle gå att genomföra och att de skulle vara finansierade. Men Socialdemokraternas budget har många hål, vilket är anmärkningsvärt. De säger nej till den brantare avtrappningen, vilket kostar pengar. Men det budgeterar de inte för. De vill ha fler platser på vuxenutbildning, vilket är jättebra, men de missar att det kostar mer i studiestöd, ungefär 300 miljoner. Listan på missar kan göras längre, och det är allvarligt. Jag ska låta det vara osagt om det handlar om slarv eller att de tänker att politiken aldrig kommer att bli verklighet utan är ett luftslott. Men stora partier måste kunna budgetera så att budgeten går att genomföra om den vinner. Den inställningen ska man alltid ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru ålderspresident! Låt mig också ta upp ett par saker som förenar oss över blockgränserna och som gör mig glad.

Först det Janine Alm Ericson var inne på: Vi behöver minska utsläppen och ser det akuta i det. Även här är Sverige ett föregångsland, men vi måste göra mycket mer. Med regeringens budget minskar utsläppen nästa år, precis som förra året. Dessutom beräknas vi nå ESR-åtagandet till 2030. Åtminstone tre av oppositionens fyra partier har i sina budgetar politik för att nå ESR-åtagandet, vilket är bra.

En annan mycket viktig fråga är Ukraina. Vi här inne kommer inte att vara tysta, utan vi kommer att fortsätta att agera militärt och ekonomiskt. Vi kommer att vara en röst för Ukraina. Det är också en stark och tydlig signal till både Ryssland och Ukraina att samtliga åtta partier här inne står tillsammans i denna fråga.

Fru ålderspresident! Jag slutar där jag började med att Sverige står på en stabil grund. När jag träffar mina kollegor runt om i Europa och världen berättar många att de just nu brottas med hög skuldsättning, stora budgetunderskott, för deras länder rekordhöga skattetryck och stora behov av investeringar. I Sverige är läget ett helt annat. Vi har låg statsskuld och det lägsta skattetrycket på 50 år samtidigt som vi satsar mer på offentliga investeringar än väldigt många andra jämförbara länder.

Detta visar att det går att prioritera. Det går att bedriva en hållbar ekonomisk politik och samtidigt investera, och det är en styrka för Sverige. Vi har några tuffa år bakom oss, och det är fortfarande tufft för många. Men min övertygelse är att Sverige går mot ljusare tider. Med denna budget tar vi viktiga steg, och vi har majoritet för vår politik. Vi får saker gjorda, och steg för steg bygger vi Sverige både rikare och tryggare.

(Applåder)

Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga som jag hoppas att vi alla här i riksdagen, oavsett parti, kan hjälpas åt att prata mycket om. Det gäller speciellt när vi åker utomlands. Vi ska ge rätt bild av den ryska ekonomin.

Varför är det viktigt? Jo, det är viktigt därför att om man köper Putins narrativ av hur det går för den ryska ekonomin verkar det gå ganska bra. Man kan då tappa tron lite grann på både sanktioner och annat, och det kan göra ukrainarna modlösa och länder tveksamma till om man verkligen ska fortsätta.

Hur står det då till? Regeringen lät göra en gedigen rapport om detta, och jag ska ge några exempel ur den.

Räntan har höjts till 21 procent i Ryssland. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att inflationen då inte är låg - bara en sådan sak. Inflationen är mycket, mycket högre än de offentliga siffrorna säger. Bnp är antagligen lite svagare än vad Ryssland ger sken av. Men landet producerar massor av försvarsmaterial, och det är såklart det som driver upp bnp. Kapitalet flyr just nu Ryssland.

Ekonomin försvagas steg för steg. Det här vill inte Putin att vi ska se eller prata om, men det tycker jag att vi alla ska göra.

(Applåder)

Fru talman och Peder Björk! Jag kan konstatera att bilprovningsmarknaden omreglerades 2010. Sedan dess har det hänt mycket. Bland annat har Sverige nu betydligt fler stationer som man kan åka till för att besiktiga sin bil. Det är väldigt många fler än det var tidigare!

Nu ser vi att det här är en marknad som fungerar. Då menar regeringen - och det finns ett beslut om detta sedan tidigare som är fattat i riksdagen - att det är läge för staten att vara den som reglerar och kontrollerar marknaden. Men staten behöver inte vara den som driver bilprovningar.

Därom har uppenbarligen Peder Björk och jag inte samma syn. Men för oss som har fattat beslutet är det ganska givet och ganska rimligt att det tyska bolag som nu tar över - och som finns på många marknader och gör detta väldigt bra - också ska göra det här i Sverige. Det tror jag kommer att bli riktigt bra.

(Applåder)

Fru talman! Tack för frågan!

IMF:s prognos för nästa år visar att vi kommer att ha en god tillväxt i Sverige, en av de bästa bland jämförbara länder i Europa. Vi tror också det, och vi ser i våra prognoser att det kommer att vända.

Att vi är i lågkonjunktur just nu beror att räntekänsliga hushåll har fått det väldigt tufft med betalningar och bolån och har hållit tillbaka sin konsumtion.

Nu när räntorna går ned, och skatterna också kommer att påverka ekonomin, förväntar vi oss att efterfrågan ska komma igång. Hur lång tid det tar återstår att se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det man ska hålla ögonen på är såklart det som händer i andra länder. Sverige är beroende av vad som händer i Tyskland och i USA. Vi är en ekonomi som är beroende av handel.

Det vi i grund och botten gör nu är att vi tar de steg som gör att vi får fart på ekonomin på kort och lång sikt. Att få ekonomin att växa är en grunduppgift för oss.

Bedömningen är att det ljusnar. Även om det för många människor ändå är tufft för att priserna fortfarande är höga kommer ekonomin att växa under åren framöver.

Fru talman! Tack, David Perez, för frågorna!

Vi tillsatte utredningen för att den skulle se över de så kallade makrotillsynsverktygen, som är viktiga ur många perspektiv. Vi vill såklart ha stabilitet i ekonomin och se till att skulder inte blir för höga.

Men precis som ledamoten är inne på måste människor också kunna ta sig in på bostadsmarknaden. De måste kunna komma in och köpa en bostad. Det ska inte vara helt omöjligt om inte föräldrarna till exempel har väldigt tjocka plånböcker när det gäller unga.

Nu har vi fått in utredningen. Vi kommer självklart att jobba med den. Vi kommer att återkomma till riksdagen med förslag. Det återstår att se exakt hur förslagen kommer att se ut. Men det är en bra grund för framtidens arbete med de delarna.

Det handlar som ledamoten säger om amorteringskrav och bolånetak som finns med i detta förslag. Exakt hur det kommer att se ut återkommer vi till. Men det finns en poäng i att vi underlättar när trycket är så hårt. Det är svårt och tufft för många att över huvud taget ta sig in på bostadsmarknaden.

Fru talman! Tack, Niklas Karlsson, för frågorna!

Socialdemokrater talar alltid hellre om höjda bidrag än sänkta skatter för löntagare som går till jobbet varje dag. Socialdemokrater tittar inte gärna många år framåt på hur tillväxten ska öka utan försöker hellre höja alla skatter så att man ska få ihop pengarna. Det är en klassisk politik.

Vi står på arbetarnas och löntagarnas sida. Vi sänker skatten två år i rad för alla. Nästa år sänker vi dessutom marginalskatten därför att vi vet att det leder till bättre produktivitet.

Saken är den, Niklas Karlsson, att man kan göra många saker samtidigt. Man kan prioritera statens utgifter, exempelvis minska biståndet, samtidigt som vi är generösa och samtidigt som vi stärker hushåll med låga inkomster och medelinkomster. I det här fallet sänker vi också marginalskatten.

Det ger Sverige tillväxt på sikt. Socialdemokraterna gillar inte det, även om ni också sänkte värnskatten. Då var det inte så många högljudda talare här i interpellationsdebatterna eller på frågestunderna.

Vi gör allt detta samtidigt för att Sverige ska bli rikare och för att Sverige ska bli tryggare.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Ida Drougge, för frågan!

Det är en enormt central fråga för hela EU:s framtid och välstånd. När vi som ordförandeland lyfte fram konkurrenskraftsfrågorna var det viktigt. Det tog mer fart än vad jag kanske hade tänkt.

Nu har vi ett bra tryck i frågan. Vi har Draghirapporten som vi diskuterar mycket. Det är glädjande. Det som inte är lika glädjande är att vi 27 medlemsstater tillsammans halkar efter. I EU är produktiviteten för låg. Sverige har en något högre produktivitet, men vi vill göra mer. Vad kan vi då bidra med?

Någonting som har blivit väldigt tydligt för mig under det här året är den svenska kapitalmarknaden. Här sparar många i aktier och fonder. Mycket av kapitalet kommer ut till företag och till innovation. Så är det inte i stora delar av Europa.

Under det senaste året har vi arbetat hårt för att få upp ögonen hos många länder för att ha fler produkter och att ha mer aktiva kunder, eller medborgare helt enkelt, så att pengarna kommer ut till företagen och så att européerna får avkastning på de pengarna.

Fru talman! Jag tackar Jesper Skalberg Karlsson för frågan.

Det här är en otroligt central fråga. Jag vet att många ledamöter från olika partier i riksdagen verkligen ser vikten av att vi nu bekämpar den kriminella ekonomin. Varför det, då? Jo, av den enkla anledningen att det i grund och botten ofta är pengar och prylar som driver och göder de här gängen och är motivet till deras verksamhet. Ska vi få stopp på dödandet, skjutningarna och sprängningarna måste vi strypa den kriminella ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gör vi, då? På många områden jobbar vi tillsammans med myndigheterna. Vi har ändrat lagstiftningen. Vi möjliggör för våra myndigheter att gå mycket hårdare på pengarna. Det som ledamoten nämnde handlar bland annat om att de här tre myndigheterna och jag förra året presenterade en högre ambitionsnivå. Dessa myndigheter har nu jobbat stenhårt, med fantastiska resultat.

Och vi gör mycket mer. Det handlar om lagstiftning och identitetsförvaltning. Utbetalningsmyndigheten är nu precis i startgroparna för att börja jobba. Men det handlar också om att gå igenom vartenda litet område för att täppa till varje hål i den här silen som läcker. Ofta är det skattebetalarnas pengar som går rakt ned i fickorna på de kriminella.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Josef Fransson för en viktig fråga. Precis som ledamoten säger pågår det just nu mycket planering i många länder. Många har också börjat bygga kärnkraft, eftersom man vet att det är detta som kommer att krävas för att få mer ren el och klara både omställning och tillväxt.

Vi har en färdplan som regeringen jobbar efter - metodiskt och steg för steg. Det handlar om att ta bort regler som hindrar, förändra tillståndsprocesser och underlätta. Det handlar också om riskdelningsmodeller, som vi varit inne på tidigare. Vi har även en samordnare som håller ihop allt detta tillsammans med såväl politiken som industrier och energibolag.

Precis som ledamoten är inne på kommer det att vara viktigt med strategiska samarbeten med andra länder och med företag som tillverkar delar. Exakt vilka delar som ska inhandlas får i grund och botten avgöras av de projektbolag och energibolag som nu tar steg framåt. Men här tror jag att svenska staten kan vara med och öppna dörrar och arbeta tillsammans för att få strategiska samarbeten, så att vi har de produkter vi behöver.

Fru talman! Jag tackar Camilla Rinaldo Miller för frågan.

Jag är inte helt insatt i just detta direktiv, men inom regeringen är vi väldigt samstämmiga när det gäller att se till att trycka ned regelkrånglet både i Sverige och på EU-nivå. När olika direktiv förhandlas är det här en väldigt viktig fråga för oss, och vi driver den egentligen på alla olika områden - även detta. Här är det viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu samtalar vi i EU om produktivitet och konkurrenskraft, som speciellt under det senaste året har varit ett tema. Detta är ett exempel på att man försämrar produktiviteten om man inte gör det så smidigt som möjligt för alla de företag som finns runt om i Sverige och Europa.

Vi ska självklart göra allt vi kan för att ha bra regler, men det måste bli betydligt lättare administrativt och inte innebära mer krångel. Varje gång man lägger till ett nytt direktiv blir det mer krångel. Vi arbetar mot just det.

Fru talman! Jag tackar Martin Ådahl för frågan.

Regeringen står fast vid att vi ska se till att det finns mycket mer ren el i framtiden. Då behövs alla kraftslag, men det behövs nu kärnkraft för att uppnå detta. Det är tragiskt och sorgligt att kärnkraft har lagts ned, vilket inte ligger många år bakåt i tiden, men nu behöver vi bygga igen. Sverige bygger, och många andra länder gör precis samma sak just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi här ska lära, och vi ska lära av andra. Det har man också gjort gällande den här modellen; man har haft en hearing, och man har remissrundor. Vi i regeringen gör såklart allt för att det här ska bli så stabilt som möjligt både vad gäller säkerheten framåt och vad gäller att hitta den bästa lösningen ekonomiskt. Exakt hur modellen kommer att se ut är inte klart, utan det återkommer vi till. Framför allt ska vi föra många diskussioner med alla de bolag och industrier som nu säger sig vara och är intresserade.

Vi tar ansvar för Sveriges elförsörjning i framtiden, och det gör vi genom att bygga kärnkraft.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det har varit mer än ett år med oerhört mycket lidande bland civila. Det började brutalt när Hamas på ett helt sjukt och brutalt sätt dödade livsglada unga människor som var på fest på en kibbutz. Det har sedan eskalerat och fortsatt med ett långt och utdraget krig med många civila offer.

Från Sveriges sida har vi varit väldigt tydliga i både EU och andra sammanhang om att detta naturligtvis måste upphöra från båda sidor. Vi står självklart bakom domstolens bedömningar; vi har ingen annan bedömning. Sverige är ett land, och vi är ett land i EU. Vi får såklart förhålla oss till och stå bakom domstolen och dess arbete. Det är inte länder som avgör detta, utan det är domstolar. Men att just de här personerna skulle komma till Sverige ser jag som mycket osannolikt.

Fru talman! Nej. Jag tror att ledamoten hänvisar till Mats Dilléns utredning, och där handlar det om flera år - jag tror att siffran till och med gäller för tio år. Men poängen är att vi behöver mer ren el i Sverige. Det kostar pengar. Det gäller stora investeringar för framtiden, och staten är beredd att finnas med där och ta upp lån som sedan ska betalas tillbaka av dem som bygger och driver kärnkraftverken. Om vi inte gör det - vet Jacob Risberg hur vi ska få till omställningen och få ett grönare samhälle och all den el vi behöver? Vi behöver kärnkraft, vindkraft, solkraft och vattenkraft.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Jacob Risberg, för intresset för både kärnkraft och dess finansiering!

En utredare har jobbat fram en riskdelningsmodell som är under bearbetning och beredning på Regeringskansliet, på Finansdepartementet. Exakt hur modellen ska se ut får vi återkomma till.

Man ska ha med sig att detta handlar om lån som ska betalas tillbaka. Staten tar lån som ska betalas tillbaka till dem som bygger kärnkraft. De får intäkterna långt fram i tiden, men många kostnader kommer nu. Det är en väldig skillnad mot andra typer av lånefinansiering, när vi till exempel bygger infrastruktur. Dessutom ska man ju betala en avgift när man lånar dessa pengar.

Vi återkommer till hur det kommer att se ut när det är klart, men i grund och botten handlar det här inte om vanliga lån som vi tar när vi bygger till exempel järnväg eller väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi har upplevt en minst sagt pressad tid de senaste fem åren med pandemi, höga energikostnader, krig i vårt närområde, höjd terrorhotsnivå och höga priser. Det har pressat Sverige och många andra länder. Framför allt har de höga kostnaderna pressat hushållen, men även välfärden. Därför är jag glad över att kommuner och regioner nästa år kommer att ha 50 miljarder kronor lägre pensionskostnader bara tack vare att vi har bekämpat inflationen. Det har varit enormt viktigt att trycka tillbaka den så att kostnaderna sjunker.

Vi har också prioriterat som så - till exempel i årets budget - att 40 procent av reformutrymmet gått till just kommuner och regioner. Dessutom sköt vi till extra pengar i vårändringsbudgeten.

Man kan göra många saker samtidigt. Här och nu ska vi både se till att klara oss ur en tuff situation och se till att svensk ekonomi växer så att vi har mycket pengar till välfärd, försvar och rättsväsen under åren framöver. Vi gör båda de sakerna samtidigt.

Fru talman! Från första stund har vi som sagt haft hushållen för våra ögon, och vi har många gånger, både i opposition och i regeringsställning, sänkt skatten för att man just ska ha mer kvar i sin plånbok. Jag vet hur det är att vända på varje krona, och jag vet hur det är att vänta på barnbidraget för att kunna köpa mat.

Vi sänker skatten för alla och vidtar dessutom tillväxtinriktade åtgärder. Till exempel blir det mer lönsamt att plugga. Marginalskatten är ju nu 56 procent. Detta gör vi för att ekonomin ska växa, och den kommer att fortsätta att växa om fem och tio år, vilket kommer att hjälpa alla i Sverige.

(Applåder)