Svar på interpellationer

Herr talman! Patrik Björck har frågat mig vilka ekonomiska effekter som jag förväntar mig av att man i det läge där Sverige befinner sig lånar till skattesänkningar som främst kommer höginkomsttagare och kapitalägare till del. Han har också frågat vilka ekonomiska teorier jag och regeringen lutar oss mot för vår ekonomiska politik.

Regeringen skiftar med budgetpropositionen för 2025 fokus från inflationsbekämpning till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare. Tillväxten i Sverige har stagnerat, och svensk ekonomi är i en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet som följd. Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar därför reformer inom framför allt tre områden.

För det första handlar det om att stärka hushållens köpkraft. Även om inflationen nu är bekämpad har många hushåll det fortfarande tufft. Löntagare har exempelvis sett tio års löneökningar utraderas till följd av den tidigare höga inflationen. Därför sänker vi i budgetpropositionen skatten på arbete, sparande och pension, samtidigt som vi förlänger tilläggsbidraget i bostadsbidraget.

Detta är viktiga tillskott till Sveriges alla löntagare. Exempelvis får en familj med en polis och en sjuksköterska omkring 9 000 kronor i sänkt skatt 2025 jämfört med 2024, till följd av det förstärkta jobbskatteavdraget och indexeringar.

För det andra handlar det om att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete och färre fastnar i utanförskap. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till arbete. Därför jobbar regeringen med en bidragsreform och förstärker jobbskatteavdraget. Men vi satsar också på utbildning, bland annat genom att förstärka stödet till dem som står långt från arbetsmarknaden och genom att öka antalet platser inom yrkesinriktad vuxenutbildning.

För det tredje handlar det om reformer som ökar Sveriges tillväxt. Sverige har liksom många andra länder brottats med låg tillväxt under de senaste åren. Detta tar regeringen på stort allvar. Det är endast en högre tillväxt som kan bära framtidens välfärd. Med högre tillväxt ökar skatteintäkterna, som kan användas för att finansiera exempelvis skola, vård och omsorg.

Regeringen gör därför historiskt stora satsningar på infrastruktur, den största satsningen på forskning någonsin och skatteförändringar som gör det enklare att driva företag. Regeringen föreslår också att de högsta marginalskatterna sänks för att öka drivkrafterna att utbilda sig till ett högkvalificerat yrke och anstränga sig extra på jobbet. De sänkta marginalskatterna väntas få en så pass stor positiv effekt på ekonomin att reformen på sikt är självfinansierad.

Sammantaget är detta viktiga reformer för att öka hushållens köpkraft, stärka drivkrafterna till arbete och öka Sveriges tillväxt framöver. Det är viktiga steg för att bygga Sverige rikare och tryggare.

Herr talman! Det sägs att egenintresset aldrig ljuger. I regeringens politik visar det sig tydligt vilka intressen man faktiskt företräder.

Vi ser ju regeringens ekonomiska politik, som man nu har fört under två år. Det är en politik byggd på en nyliberal ekonomisk teori, där principerna går före och vi ser tydliga exempel på hur den borgerliga fördelningspolitiken ser ut.

Denna teori, det så kallade hästskitsteoremet eller hästskitsteorin, som Patrik Björck pratade om, som handlar om att man ska mata en häst så mycket det bara går för att sparvarna sedan ska kunna picka i avföringen, har i verkligheten visat sig inte fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi talar om värden som ökad tillväxt eller högre sysselsättning ser vi ingenting av detta i den ekonomiska politik som den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna nu väljer att genomföra. Vår tillväxt är bland de lägsta i Europa. Vi har en arbetslöshet som nu är den högsta på tio år.

Man brukar säga: Regnar det på prästen stänker det på klockaren: Men så är det inte i verkligheten. Det visar sig i den förda ekonomiska politiken, och det visar sig genom historien när andra länder har valt att luta sig mot denna nyliberala ekonomiska teori.

Konsekvenserna av den förda ekonomiska politiken är att vanliga löntagare och välfärden får betala priset. Vi har en sjukvårdskris. Vi har pressade privatekonomier och privathushåll som man över huvud taget inte bryr sig om.

Omfördelningen, den borgerliga fördelningspolitiken, är dessutom dubbel. Samtidigt som man väljer att sänka skatten för dem med de högsta inkomsterna och de största tillgångarna är man inte beredd att satsa på välfärden eller att ge pressade hushåll bättre ekonomiska förutsättningar. Det innebär också att de verksamheter i kommuner och regioner som utför välfärdens kärna nu måste börja se om sitt hus och höja kommunal- och regionskatterna.

Som ett exempel kan jag ta Bergs kommun. Där får 0,7 procent av befolkningen del av den stora skattesänkning som den borgerliga regeringen har genomfört, men alla ska vara med och betala priset när man nu måste höja kommunal- och regionskatterna för att klara av det nödvändigaste i välfärden. Så ser nämligen verkligheten ut.

Det som nu genomförs och det systemskifte vi står inför bygger inte på någon verklighetsförankrad teori eller uppfattning om att stärka tillväxten, sänka arbetslösheten eller höja sysselsättningen, utan det bygger på den borgerliga principen att det faktiskt är bra att ge lite mer åt dem som redan har och i bästa fall kasta små smulor åt dem som har lite.

(Applåder)

Herr talman! Vi socialdemokrater föreslog i vår budgetmotion en rättvis skattesänkning för vanligt folk. Vill man titta på regeringens politik kan man läsa i regeringens budgetproposition för 2025 på sidan 42: "Åtgärderna har olika fördelningsprofil, men sammantaget påverkas hushållens ekonomi mest i inkomstgrupper med höga inkomster. Förslag och aviseringar som påverkar skatter och transfereringar bedöms öka den ekonomiska standarden i alla inkomstgrupper, men främst i inkomstgrupper med höga inkomster. Detta gäller främst förslagen om slopad avtrappning i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och i det förhöjda grundavdraget samt det förstärkta jobbskatteavdraget."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan fortsätta att läsa på sidan 43, under rubriken "Effekter på ekonomisk jämställdhet": "Förslag och aviseringar som påverkar skatter och transfereringar bedöms tillföra ekonomiska resurser till män i högre utsträckning än kvinnor. Det är främst förslagen om slopad avtrappning i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och i det förhöjda grundavdraget samt det förstärkta jobbskatteavdraget som bidrar till detta resultat."

Regeringen skriver själv precis det som jag säger: Det är en budget för rika män.

Men denna kritik kommer inte bara från mig som socialdemokrat. Den kommer också från Finanspolitiska rådet. Förra årets budget, alltså budgeten för 2024, kritiserades av Finanspolitiska rådet. Under rubriken "Den svenska arbetsmarknaden" på sidan 13 i Finanspolitiska rådets rapport skriver man: "Bristande matchning mellan arbetsgivares behov och arbetslösas kompetenser tycks vara en viktigare förklaring till arbetslösheten bland konkurrenssvaga grupper. Det gäller i synnerhet med avseende på utbildning, eftersom arbetssökande ofta saknar de specifika kompetenser som arbetsgivare efterfrågar."

I samma rapport från Finanspolitiska rådet skriver man under rubriken "Åtgärder för fler i arbete": "Vår bedömning är alltså att de ekonomiska incitamenten att arbeta är starka för de allra flesta. Vi är därför tveksamma till att jobbskatteavdrag som kommer alla till del får några betydande sysselsättningseffekter. Även om regeringens beräknade sysselsättningseffekter för jobbskatteavdraget i BP24 är små är de sannolikt en överskattning."

När det gäller årets budget gav Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten sin första analys av budgeten för 2025 vid ett seminarium arrangerat av SNS efter att budgetpropositionen hade presenterats. Han förklarade sin syn så här:

Regeringen kallar det en tillväxtbudget. Finanspolitiska rådet tvivlar dock på effekten av de skattesänkningar som föreslås i budgetpropositionen för nästa år. "Det är inte en särskild effektiv åtgärd om man vill skapa mer jobb", säger ordförande Lars Heikensten.

Så löd alltså Finanspolitiska rådets diss av budgeten. Regeringens skattesänkningar är inte effektiva.

Kritiken har till en del historisk grund. Vi har precis som jag sa i mitt första inlägg provat den här politiken under 1990-talet under Carl Bildt. Det fungerade inte. Det ledde till kaos i ekonomin och hög arbetslöshet. Vi har provat det under Fredrik Reinfeldts tid vid makten 15 år senare. Det ledde också till kaos i ekonomin och hög arbetslöshet.

Nu provar vi det under Ulf Kristerssons tid, och det leder än så länge, herr talman, just till samma resultat. Det är kanske inte så konstigt. Om en politik vid två tidigare tillfällen har lett till detta resultat kanske man inte ska bli förvånad om det, när man provar den en tredje gång, leder till hög arbetslöshet, sämre tillväxt och sämre välfärd. Det är liksom en självklarhet att den politiken leder dit.

Herr talman! Finansministern slår sig för bröstet för att inflationen nu inte är lika hög som den var tidigare. Det är gott och väl, men matpriserna har inte sjunkit. De bara stiger lite mindre. Om man då inte ser till att hjälpa vanligt folk blir det helt enkelt mindre mat på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! 4 000 kronor mer i månaden har en sjuksköterska fått av de skattesänkningar som vi har röstat fram i riksdagen sedan jag och Patrik Björck kom in i riksdagen som ledamöter - 4 000 kronor.

Mig veterligen har Patrik Björck och övriga socialdemokrater röstat nej till allt som vi har föreslagit vad gäller skattesänkningar för vanliga löntagare.

För mig är det helt uppenbart att strävsamhet, flit och entreprenörskap har tjänat Sverige väl och gjort Sverige rikt. Den resa som Sverige gjorde på hundra år - från att vara ett av de fattigaste länderna till att bli det rikaste - handlade bland annat om samarbete. Den handlade om slit, om strävsamhet, om att jobba tillsammans och om att människor kämpade.

Sedan kom det en politik där skatterna steg och steg och där Socialdemokraterna helt tappade bort sig, skulle jag vilja säga. Självklart ska vi ha skatter som finansierar allt det som vi behöver. Men svaret på vartenda problem, herr talman, kan inte vara höjda skatter. Det kommer inte att vara det här i Stockholm, där man nu höjer skatten för andra året i rad. Regionen har höjt den en gång. Ibland måste man också prioritera och göra det som är det allra viktigaste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vad vill jag säga med detta? Socialdemokraterna säger här i dag att de står på vanligt folks sida. Jag tycker att man ska titta på beslut, på hur de är fattade och på vad vi har gjort. Då kan man bedöma vem som står på vanliga löntagares sida.

Jag delar helt den bild som både Niklas Karlsson och Patrik Björck ger - att många har det tufft nu eftersom priserna fortfarande är höga. Denna regering har bestämt sig för att stötta hushållen. Det är därför som vi har sänkt skatten detta år och nästa år för alla som jobbar och för dem som har pension och som har jobbat. Det är därför som vi flera gånger har sänkt drivmedelsskatten. Det är därför som vi har förändrat reduktionsplikten så att drivmedel, diesel, blev 4 kronor billigare i januari.

Vad jag vet har Socialdemokraterna sagt nej till allt detta. Det är det som är min poäng, herr talman. Man ska döma efter politiken. Jag kan lova att det inte är någon teori som styr mitt värv. Det skrattas här i bänken, men då känner man mig ganska dåligt. Jag tror att Patrik Björck känner mig lite bättre.

Det som styr mig handlar om att göra Sverige bättre. Jag tror att det även styr er. Vi har olika vägar till detta. Men jag vill uppmuntra den som sliter och jobbar. Jag ser också att vi ska stötta hushållen nu. Det gör vi på många sätt. Jag har nämnt några.

Dessutom tycker jag att man, när man har ansvar, måste förmå sig att tänka lite bortom detta år och denna mandatperiod. Man måste tänka framåt. Vad ska vi göra för att ekonomin ska växa? Vad ska vi göra för att ha de resurser vi behöver framöver? Då kan inte höjda skatter som hämmar produktivitet och tillväxt vara svaret. Det måste handla om prioriteringar men också om att se till att ekonomin växer. Vi gör detta på många olika sätt.

Slutligen, herr talman, ska jag bara ge en faktaupplysning till den som lyssnar. Vi har progressiv beskattning i Sverige. Den som tjänar mer betalar också en högre procentsats. Det finns två skillnader här. Låt oss säga att en tjänar 25 000 och att en annan tjänar 125 000. Skillnaden i skatt är då elva gånger även om skillnaden i lön är fem gånger.

Vi tycker att detta är rimligt i ett produktivitetshänseende. Om man inte tror på det kan man tycka att det är rimligt ur ett moraliskt perspektiv att den som jobbar ska få behålla minst hälften av allt den har tjänat in.

Herr talman! Jag tackar för en bra debatt.

Det är viktigt att diskutera skillnader i svensk politik. Vi kan säkert gå tillbaka väldigt många år - innan jag var med i Moderaterna - till Högerpartiets och Socialdemokraternas tid. Våra partier har förändrats. Min bild är ändå att Socialdemokraterna förut alltid stod på löntagarnas och arbetarnas sida. Nu driver man oftare frågan om högre bidrag än frågan om lägre skatt.

Herr talman! Jag tycker att vi ska ha ett starkt skyddssystem, ett skyddsnät som fungerar för den som behöver det. Jag ser också att det finns möjlighet att göra mer för att Sveriges tillväxt ska öka samtidigt som vi stöttar personer som behöver det.

En icke helt oväsentlig faktor just nu är dessvärre att det fuskas ganska mycket med våra gemensamma system. Den kriminella ekonomin tar också en del av den kakan.

Sammanfattningsvis: Sverige befinner sig, liksom många andra länder, i en lågkonjunktur. Vi är på väg ut ur den.

Vi ser att konsumtionen kommer att börja öka, och nästa år kommer räntesänkningar och skattesänkningar på flera områden att göra det lättare för hushållen. Men med detta sagt, herr talman, har många det väldigt tufft. Många har det tufft nu inför den här julen. Det är därför som det är bra att våra ersättningssystem, som vi är överens om, kompenserar för den höga inflationen. Det är därför som det är bra att vi är överens om att ha ett förhöjt bostadsbidrag. Det är också därför som vi har sett till att sänka olika skatter för att stärka dem som har det allra tuffast.

Det viktigaste nu är att få igång ekonomin, så att ännu fler kan komma i arbete och kan ha en egen lön att leva på.

Med detta vill jag önska Patrik Björck god jul - detta kanske är vår sista debatt för i år - och tacka för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.