Elisabeth Svantesson

Fru talman! Marie Olsson har frågat mig dels på vilka grunder den svenska regeringen avstår från att yttra sig i en för det svenska civilsamhället sådan principiellt viktig fråga, dels om jag och regeringen avser att vidta några andra åtgärder för att säkerställa att civilsamhällets organisationer inte ska behöva betala internmoms.

Frågan är ställd mot bakgrund av att Sverige haft möjlighet att ge ett skriftligt yttrande i EU-domstolens mål T-558/24. Det rör två frågor från Högsta förvaltningsdomstolen om hur mervärdesskattedirektivets bestämmelse om undantag från skatteplikt för tillhandahållande av tjänster inom fristående grupper, så kallad internmoms, ska tolkas.

Regeringens roll när det gäller skattelagstiftningen är att lämna förslag på regler som, om de antas av riksdagen, blir svensk lag. När en skattelag har antagits och trätt i kraft är det normalt Skatteverket som tillämpar lagen.

De svenska reglerna om den så kallade internmomsen ändrades den 1 juli 2023 för att fullt ut anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s mervärdesskattedirektiv. Lagstiftningen fick en i princip identisk ordalydelse med motsvarande regel i direktivet. Syftet med ändringen var bland annat att de svenska reglerna inte ska tillämpas snävare än direktivets regler när det gäller grupper, föreningar och andra aktörer som bedriver verksamhet av allmänt intresse.

Det finns inte särskilt mycket praxis från EU-domstolen om hur undantaget ska tolkas. Därför har Högsta förvaltningsdomstolen nu begärt ett förhandsavgörande i fråga om de tjänster som målet handlar om omfattas av undantaget för interna tjänster.

Det förekommer att Sverige yttrar sig i mål om förhandsavgöranden från EU-domstolen. Det görs en bedömning från fall till fall om det finns behov av att regeringen yttrar sig. Vid bedömningen måste flera faktorer beaktas, exempelvis hur den svenska lagstiftningen är utformad i förhållande till EU-rätten och om en svensk myndighet redan är part i målet.

I det här fallet rör frågan inte om den svenska lagstiftningen är förenlig med EU-rätten utan hur EU-rätten ska tolkas och tillämpas. Eftersom den svenska lagstiftningen redan är identisk med det aktuella direktivet påverkar målet inte heller möjligheten för Sverige att utforma den svenska lagstiftningen på området. Det saknas därför även behov av att klargöra syftet med just den svenska regeln.

Det som regeringen utifrån sin roll i skattelagstiftningen skulle kunna yttra sig om tillför alltså inte mycket till målet. Vid en samlad bedömning har regeringen kommit fram till att det inte finns tillräckliga skäl att lämna ett yttrande i detta mål.

Vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas med anledning av EU-domstolens framtida dom är för tidigt av yttra sig om. Sverige är dock skyldigt att följa EU-rätten som den tolkas av EU-domstolen.

Herr talman! Tack för frågan!

Man ska kanske läsa budgeten lite mer intensivt. Det här är en budget där vi sänker skatten för alla. Vi sänker skatt på sparande, och vi sänker skatt på pension, arbete och mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessutom tänker vi att Sverige ska vara rikare om 10, 15 år. Då vet vi att det krävs bättre produktivitet och bättre drivkrafter. Vi gör både och i den här budgeten. Det är väldigt viktigt.

Herr talman! Jag måste ändå säga att jag tycker att det är förvånande att när människor har det som allra tuffast, och vi ser till att förlänga det förhöjda bostadsbidraget och sänka skatten, gör stockholmarna helt tvärtom.

Här höjer man den viktigaste skatten för helt vanliga löntagare två år i rad. Det passar man på att göra när det är som allra tuffast. Det tycker jag är dålig politik.

Herr talman! Tack, Patrik Lundqvist, för frågan!

När regeringen tillträdde ärvde vi en väldigt hög inflation, en hög arbetslöshet och en låg tillväxt. Nu har vi äntligen fått bukt med inflationen, och vi har en budget som precis har börjat verka och som ska både sätta fart på de ekonomiska hjulen här och nu och få svensk ekonomi att växa på sikt.

Vi ser ljuset i tunneln. Under året kommer en konjunkturuppgång att ske, och det kommer att underlätta för väldigt många av dem som i dag står utanför arbetsmarknaden eller som precis har förlorat sina jobb att komma tillbaka.

Något som är otroligt viktigt för mig är att den som är arbetslös ska få det stöd man behöver, så att man inte hamnar i passivitet och långtidsarbetslöshet. Den är redan väldigt hög. Vi ska både jobba med dem som i dag står långt bort från arbetsmarknaden, som har varit arbetslösa länge, och samtidigt se till att den som blivit arbetslös får hjälp här och nu. Det är en prioritet.

Men det viktigaste av allt är att få igång hjulen. Det var därför vi lade fram en expansiv budget som kan vända den här konjunkturen – jag höll på att säga skutan.

Herr talman! Tack, Stefan Olsson, för frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är verkligen en pågående fråga. Jag träffade mina kollegor i tisdags.

Vi kan börja med att konstatera att varje land har ansvar för att själv bygga försvarsförmåga och prioritera, som vi har gjort, för att kunna frigöra resurser.

Sedan kan vi nog behöva göra mer gemensamt. Hur ska det då finansieras? Nummer ett menar jag är att ta de ryska frysta tillgångarna och använda dem nu.

Nummer två är att se till att prioritera både i nationella budgetar och i EU-budgeten. En del av sammanhållningsfonderna har man knappt använt någonting av. Någonstans mellan 5 och 10 procent är använda. Använd dem nu!

En tredje sak handlar om det budgetramverk som vi har i EU. Där finns en öppning för att kunna göra mer investeringar och ta större lån. Att ta gemensamma lån ligger långt ned på min lista. Men man ska inte utesluta någonting. Men i grund och botten kommer det att innebära att svenska skattebetalare får betala en större andel än många andra behöver göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Hans Eklind, för en mycket bra fråga!

Det här är verkligen en ödesfråga för Europa. Vi är ju en rik kontinent, men vi halkar efter. Nu måste produktiviteten förbättras.

Jag är glad för att många verkar kunna ställa sig bakom problembilden, men precis som ledamoten säger är en del av lösningarna inte där vi ser att lösningarna ska vara. Nu har kommissionen i sin tur presenterat en konkurrenskraftskompass. Den kommer att diskuteras under våren.

Låt mig säga två saker. Ofta är det så att det bästa man kan göra inte kostar så mycket pengar, såsom regelförenklingar. Där har den nya kommissionen verkligen satt fart. Vi måste göra det enklare och kanske ta bort en del regleringar som har försvårat och förhindrat produktiviteten.

Den andra delen, som Draghi också skriver om, är att fler länder borde ha en kapitalmarknad som Sveriges. Här sparar åtta av tio i fonder och aktier. Det ger avkastning till individen, men det kommer också enormt mycket kapital till innovation och företagande. Så behöver fler göra, och den frågan driver vi hårt.

Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för en mycket viktig fråga!

Jag tror att vi alla just nu känner stundens allvar. Det är en ödesmättad tid, då vi i Sverige kommer att behöva göra betydligt mer för att stötta Ukraina men också för att bygga vårt eget försvar.

Det kommer att kosta pengar både att stötta Ukraina och att bygga försvarsförmåga. Vi har sedan tidigare gemensam upplåning för stöd till Ukraina. Det är det som vi har kommit överens om i EU-kretsen. Sedan gör väldigt många, bland annat Sverige, stora bilaterala insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ska inte här och nu lova vilka resurser som kommer att gå till försvar eller till Ukraina den närmaste tiden eller åren framöver. Men helt uppenbart är att vi kommer att behöva ta ett större ansvar. Hur det ska göras, vilken metod man ska använda, får man återkomma till. Men oavsett vad andra länder gör kommer Sverige att stå där, starkt och stabilt, och stötta Ukraina. Jag håller med om att det är bråttom.

Herr talman! Tack, Markus Wiechel, för en väldigt relevant fråga!

Vi har ju höga skatter i vårt land, och då gäller det att använda varje krona på bästa sätt. Från första stund lade den här regeringen ett effektiviseringsuppdrag på alla myndigheter och departement att hålla nere kostnaderna. Vi gjorde en besparing; det var det första vi gjorde.

Som Erik Slottner sa tidigare jobbar vi nu med att se vilka myndigheter vi kan slå ihop. Dessutom är det så att vi i varje budgetförhandling går igenom olika budgetposter och tänker: Måste vi göra detta nu?

Vi har visat att vi tillsammans kan göra besparingar på olika sätt som finansierar andra delar, och det tror jag är otroligt viktigt att fortsätta med. Att ha en effektiv förvaltning som använder pengar på bästa sätt är verkligen en viktig del för oss.

Slutligen: Utbetalningsmyndigheten är en väldigt viktig ny myndighet som ska samköra och se till att alla andra myndigheters pengar används på rätt sätt så att ingen kan lura systemen. Det tillitsstyrda systemet har dessvärre inte funkat, och detta gör vi nu någonting åt.

Herr talman! Jag tackar Oliver Rosengren för frågan.

Det här är en helt central fråga som har varit viktig i Sverige under lång tid. När Sverige gick från att vara ett av världens fattigaste länder till att vara ett av världens rikaste länder var en del i detta att många människor gjorde sin plikt – det man kunde för att vara med och bidra. Det är också så vi bygger Sverige starkt och rikare framåt.

I detta finns alldeles för många människor som av olika skäl har hamnat utanför och har gjort det under alldeles för lång tid. Det finns en för mig moralisk fråga i detta att inte glömma människor, att de inte ska hamna utanför. De blir något i statistiken, men inte så mycket mer. Och de får inte det stöd de behöver. Jag menar att man ska ha det stöd man behöver för att komma vidare.

Den andra delen handlar om ekonomiska incitament. Till exempel jobbar regeringen med en bidragsreform i tre delar. Det handlar om aktivitet. En av de allra viktigaste delarna är att vara aktiv och inte passiviseras. En annan del är en kvalificering, det vill säga ett bidragstak. Tillsammans ska allt detta göra att fler kommer in på arbetsmarknaden. Alltså stöd, men också krav.

Herr talman! Det korta svaret är ja. Det är alldeles självklart att man i vårt land med både höga välfärdsambitioner och en bra välfärd naturligtvis ska kunna hämta ut sina mediciner.

Vi ser en stegrande prisökning vad gäller kostnaderna för utvecklingen av olika mediciner. Det är fantastiskt! Vi kan leva längre därför att det kommer nya mediciner.

Vi tycker att det finns en poäng att en något större del tas av patienten. Det här är inte klart än, men det kommer självklart att vara så att de som har det allra tuffast eller har kroniska sjukdomar inte kommer att beröras på samma sätt. Det kommer att bli någon höjning i månaden, vilket betyder att man får bära ett något större ansvar av den enormt stora kostnad som mediciner innebär, i tider när man behöver prioritera.

Varför sänker vi skatten två år i rad för alla löntagare? Det är för att man ska få ökad köpkraft, och på lång sikt måste ekonomin växa. Det gör den med moderatledd politik, men kanske inte med Vänsterns politik.

(Applåder)

Herr talman! Precis som Jessica Stegrud säger är vi överens om att Sverige behöver mer kärnkraft. Sverige är ett kärnkraftsland och ska fortsätta att vara det.

Jag tycker att ledamoten övertolkar det Vattenfall säger. Att bygga ny kärnkraft är en omfattande process, vilket Jessica Stegrud vet. Det innefattar en mängd viktiga beslut, och flera av dessa har redan tagits, som att upphäva naturreservat runt Ringhals och köpa in mer mark. Vattenfall utvärderar också olika leverantörer. Men det finns också beslut som ligger framför oss. Det handlar till exempel om att välja leverantör, något som bolaget arbetar med. När vår riskdelningsmodell är klar kommer man att ansöka. Det är alltså flera steg som behöver tas.

Både vår ambition och vårt mål är glasklara. Det vi har sagt och är överens om ska vi genomföra. Det vill vi alla, och jag menar att det också kommer att bli så.

Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för en mycket viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige pressas på olika sätt. Många svenska hushåll pressas också på grund av att inflationen har varit hög och att priserna fortfarande är höga och till viss del fortsätter att stiga.

Man ska dock veta att i dessa tider av stor oro står Sverige på en enormt stabil grund både ekonomiskt, med starka statsfinanser, och politiskt. I politiken är vi eniga om många saker, och Sverige har en regering som lägger budgetar med majoritet.

I de senaste budgetarna har regeringen fokuserat på att hjälpa hushållen. Det handlar om sänkt skatt på arbete, drivmedel och sparande och om elstöd. Vi har gjort mycket för att stötta just hushållen. Att sänka skatten, som vi nu har gjort flera år i rad, är viktigt för att människor ska få behålla mer.

Eva Lindh kan känna sig trygg med att vi kommer att fortsätta stärka hushållen.

Herr talman! Vem skapar just nu oro?

När Socialdemokraterna sålde fyra bolag under de två föregående mandatperioderna då de hade makten var det helt självklart att vi inte stod här och pratade om det, utan det skedde genom en process i riksdagen. Man får ett mandat, och man samtalar. Det finns processer för detta.

Om det vore så att det fanns en lista med tio bolag som nu skulle säljas - vilket inte finns; nu vill jag inte att någon lägger sådana ord i min mun, för det har ni gjort väldigt många gånger - vet även ledamöterna här i kammaren att vi självklart skulle prata med varandra, om än inte just här. Jag tycker att de flesta av er är kloka och förstår detta.

Jag menar att det finns en omognad när man sprider bilden av att det finns ett förslag om att sälja Samhall. Ett sådant förslag har aldrig funnits. I så fall får man gå tillbaka till när det startades, och då var jag inte ens politiker. Detta är ett exempel på hur man skapar oro.

För mig är det här något självklart. Jag pratar med de här fina bolagen varje dag. I går träffade jag ordförande och vd:ar. De gör ett fantastiskt jobb med att på olika sätt skapa välstånd och mervärden. Det gäller allt från Göta kanalbolag till Vattenfall eller Samhall. Man kan lugnt säga att det är en stor bredd. Vi äger dem tillsammans, och vi gör det på allra bästa sätt.

Det är för övrigt väldigt smickrande att alla ledamöter verkar tycka att jag är bäst på att ha ansvar för allt detta och att det inte kan ägas av någon annan. Inget bolag ska ägas av någon annan än staten.

Jag tror att det finns fall där det inte är självklart, vilket jag har nämnt tidigare. Men bara för att jag är moderat betyder det inte att jag tycker att alla bolag ska säljas. Jag har många gånger sagt att jag inte tycker att det är självklart att staten ska äga en bank; det är ingen hemlighet. Men det betyder inget annat än att jag tycker så. Man måste kunna få vara öppen och transparent på det sättet, medan man samtidigt naturligtvis måste ta ansvar för dessa värden. Det handlar om 800 miljarder, vilket är den största portföljen i Sverige. Den kan man inte bara slarva bort.

Det ska självklart vara öppna processer, men man måste göra det här med varsamhet.

Jag avstår från mitt sista inlägg. Jag har sagt det jag behöver säga. Jag pratar gärna med ledamöterna över en kopp kaffe, om de vill veta mer. Men just här och nu har jag varit tydlig. Det som skedde med Bilprovningen tror jag var bra - mycket bra dessutom. Det finns processer för hur man ska sälja bolag. Om det blir så återkommer vi.

Herr talman! Socialdemokraterna sålde ut fyra bolag under de två senaste mandatperioderna. Hittills har regeringen sålt ett. Det står alltså 4-1. Kanske kan man ibland försöka ge en bild som överensstämmer lite mer med verkligheten.

Jag tror och tänker att man gjorde det för att det inte var självklart att just dessa fyra bolag skulle vara i statens ägo. Det är inte en helt orimlig tanke att det finns viss verksamhet som andra kan göra lika bra eller bättre. Det är min grundinställning och har så varit under lång tid.

Herr talman! Jag har glädjen att ha ansvar för de statliga bolagen. Det är en fantastisk portfölj med en bredd av verksamheter som gör stor nytta för människor. Samhall har ett speciellt samhällsuppdrag och gör väldigt stor nytta både för människor som får sin anställning där och genom de tjänster som man tillhandahåller. Listan kan göras lång över bolag som är fantastiska.

Min kollega Edward Riedl har nämnt argumenten när det gäller Bilprovningen. Jag har nämnt dem här förut. Med den avregleringen fick vi plötsligt bättre tillgänglighet. Det var Socialdemokraterna emot. Socialdemokraterna var också emot, herr talman, när det blev lite lättare att få tag på en huvudvärkstablett, det vill säga att det inte bara fanns ett apotek någonstans långt borta. Vi avreglerade, och nu finns det många fler apotek.

En del tycker att det är bra; andra verkar tycka att det är dåligt. Det finns såklart fördelar och nackdelar med både och, och jag har stor respekt för det. Men att jag som moderat på en moderat ungdomsförbundsstämma har sagt det som inte är någon hemlighet över huvud taget, nämligen att jag i grunden inte tycker att staten borde äga en bank, är inga konstigheter. Det har jag tyckt väldigt länge. Det tyckte jag också innan finanskrisen. På den tiden var SBAB väldigt aggressiva i sin marknadsföring av lån. Jag var väldigt provocerad över hur aggressiva de var. Nu har jag förmånen att ha även denna bank i bolagsportföljen och har ett närmare arbete tillsammans med dem.

Vad vill jag säga med detta, herr talman? Jo, att vi har sålt ett bolag. Socialdemokraterna har sålt fyra. För mig är det inte självklart att alla bolag ska ägas av staten, men många gör det och så kommer det att fortsätta att vara. Det är alldeles självklart.

Och för att säga det uppenbara: Skräm inte människor som är anställda på Samhall! Att ens ta upp den frågan tycker jag visar på en viss omognad. Det är över 20 000 människor som är anställda där och gör ett fantastiskt jobb. Jag var ansvarig för verksamheten när jag var arbetsmarknadsminister, och nu är jag ansvarig för själva bolaget. Jag tycker att vi har ett ansvar tillsammans.

Det är såklart kul att vi får ha lite ideologiska debatter om statligt ägande. Utmaningen för er är bara att ni än så länge faktiskt har sålt fler än vad jag har gjort.

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig vilka statliga bolag jag bedömer ska säljas under innevarande mandatperiod. Isak From har ställt två frågor till mig: för det första om jag har tagit initiativ till en analys av hur statskassans förstärkning efter försäljningen av Svensk Bilprovning AB kommer att förbättra tillgängligheten av registreringsbesiktning i glesbygd och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen, för det andra om jag har tagit initiativ till en analys av hur försäljningen kommer att påverka prisbilden på bilprovning i glesbygdslän och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av analysen.

Jag vill börja med att korrigera en felaktighet i Linus Skölds bakgrundsbeskrivning. Att jag skulle ha sagt att regeringen tänker sälja fler statliga bolag stämmer inte.

För staten som aktiv och professionell ägare ingår att löpande pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. För att sälja statligt ägda bolag krävs riksdagens bemyndigande. Det är först när regeringen bedömer att det finns förutsättningar för en försäljning av hela eller delar av statens innehav av aktier i ett statligt ägt bolag som regeringen i så fall skulle återkomma till riksdagen i frågan.

Vad gäller fordonsbesiktningsmarknaden är det sedan flera år tillbaka en konkurrensutsatt marknad med ett flertal stora aktörer. Försäljningen bedöms därmed inte ha någon påverkan på tillgängligheten av besiktning i glesbygd.

Tillgänglighet till besiktning är en löpande tillsynsuppgift för Transportstyrelsen inom ramen för dess uppdrag att utöva tillsyn över fordonsbesiktningsmarknaden. Myndigheten bedömer i sin rapport om fordonsbesiktningsmarknaden 2023 att den svenska fordonsbesiktningsmarknaden i stort fungerar väl avseende tillgänglighet.

År 2010 öppnade den då sittande alliansregeringen upp marknaden för bilbesiktning. Kritiken var omfattande, men de påstådda negativa effekterna av reformen förverkligades inte. Den största förändringen blev att antalet stationer ökade kraftigt och att tillgängligheten förbättrades. Det krävs med andra ord uppenbarligen inte statligt ägande för att säkra en väl fungerande fordonsbesiktningsmarknad.

Den svenska fordonsbesiktningsmarknaden kommer även efter försäljningen att bestå av fem aktörer: Opus, Besikta, Carspect, Dekra och Bilprovningen/TÜV Rheinland. TÜV Rheinland är, precis som Bilprovningen före försäljningen och övriga aktörer på fordonsbesiktningsmarknaden, en kommersiell aktör som agerar på marknadsmässiga villkor på en fullt konkurrensutsatt marknad. Konkurrenssituationen förväntas därmed inte påverkas av transaktionen.

Vad gäller prisbilden finns det flera marknadsmekanismer som påverkar besiktningspriserna, exempelvis bolagens historiska intresse av expansion, beläggning på stationerna och kundens möjlighet att åka utanför sitt lokala område för besiktning. Marknadsmekanismer kan innebära att det blir dyrare eller billigare att besiktiga sin bil. Som jag just sa förväntas dock inte konkurrenssituationen påverkas av transaktionen.

Fru talman! Jag måste erkänna att jag har lite svårt att hänga med i resonemangen. Jag tror att de allra flesta vet om att barnbidraget inte indexeras. Det ser de flesta föräldrarna på sina konton. Det är ingenting som döljs av något parti här i riksdagen. Visst var det flera år sedan det höjdes. Det kommer säkert att höjas under några år framöver - jag vet inte. Men min poäng är att det här inte är någonting som döljs. Som jag sa från början är det så att många av våra ersättningar höjs med inflationen medan många andra inte gör det, till exempel akassa och barnbidrag.

Det som vi prioriterar och har prioriterat är att få ned inflationen och stärka hushållen och deras köpkraft. Vi har prioriterat välfärden när det varit extra tufft. Vi ser också till att lägga resurser på det som ökar tillväxten på kort sikt och på lång sikt. Min målbild är alltid att hushållen ska stärkas.

Jag har haft glädjen att sitta här i riksdagen sedan 2006. Vi började sänka skatten på låg- och medelinkomster vid 2007. Fram till i dag har en sjuksköterska bara på grund av våra skattesänkningar fått 4 000 mer i månaden. Vi har sänkt skatten för människor som arbetar. Detta tycker man olika om. Vänsterpartiet vill hellre höja skatter. Man gör det här i Stockholm och på många andra ställen - nej, inte i Stockholm, men i budgeten höjs det skatter, kan man säga, så jag är inte helt fel ute.

Jag vill gärna fortsätta att sänka skatter för hårt arbetande människor. Det vi har pratat om nu är inte självklart, men jag tror i grund och botten att det är en bra inriktning att inte allt skrivs upp med inflationen. I så fall skulle det inte finnas möjlighet att prioritera reformutrymmet, som inte uppstår i hokuspokus utan uppstår för att ekonomin växer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill tacka för frågorna och för den här viktiga diskussionen.

Jag försöker aldrig ge sken av att det här skulle vara extremt komplicerat. Men det är kanske inte lätt för alla att gå in i ramverket och fördjupa sig i detta. Det uppstår ett utrymme, precis som ledamoten sa, och man använder det på olika sätt.

Jag har varit väldigt transparent med att vi har prioriterat om bland utgifterna. Jag tror faktiskt också att den svenska budgetpropositionen, oavsett vem som styr, måste vara en av de mest transparenta i Europa. Men jag vet inte. Någon får gärna motbevisa mig.

Vi har som sagt varit väldigt transparenta med att vi har gjort omprioriteringar. Vi har till exempel tagit bort enprocentsmålet för biståndet och i stället lagt de pengarna på både välfärd och försvar, som har behövt resurser, därför att vi har tyckt att det är en rimlig prioritering.

Men jag tror att det vore en dålig idé att alla utgifter bara skulle öka av sig själva på något sätt. Då skulle man inte i svåra tider kunna styra resurserna dit där de behövs allra mest. Nu är det till exempel försvaret, och förra året var det speciellt välfärden som behövde väldigt mycket mer pengar.

Man kan ha olika åsikter om detta. Jag vill definitivt inte få det att låta krångligare än det är, utan jag står för de prioriteringar vi gör. Staten har många utgifter, mycket mer än bara ersättningar och det som kommuner och regioner tar del av. Jag vet inte om det vore görbart att inom alla områden redovisa det som interpellanten nu ger uttryck för att vi ska göra, men det kan man kanske göra. Jag tycker att processen fungerar ganska bra som den är.

Fru talman! Det som interpellanten lyfter upp är en viktig diskussion. Det har också blivit tydligt under de här åren med hög inflation. Alla hade kanske inte funderat på indexeringar, men indexering har helt plötsligt blivit något väldigt viktigt. Många av våra ersättningssystem indexeras på olika sätt utifrån inflationen. Det kan gälla ersättningar men också en del skatter. Det har det blivit en debatt om, och det tycker jag är bra.

När det gäller detta och de frågor som jag har fått av ledamoten om hur ett reformutrymme uppstår delar jag den bilden. Det är nummer ett. Nummer två gäller hur det kom till en gång i tiden. Jag var inte med här på 90talet och diskuterade ramverket, men det är i grund och botten precis som interpellanten säger: Skatteintäkter växer, men vissa utgifter växer inte på samma sätt.

Varför tycker jag inte att det ska ändras? Min uppfattning är att det ändå är en i grunden god ordning. I olika tider kan en stat behöva prioritera olika saker. Ett exempel är att kommuner och regioner under perioden med hög inflation drabbades enormt av höga pensionskostnader. I år är de kostnaderna 50 miljarder lägre än förra året på grund av att inflationen har kommit ned. Det visar att det behövdes att vi där och då lade 40 procent av reformutrymmet på att hjälpa kommunerna och regionerna. Det hade inte kunnat göras om allt hade varit intecknat på olika sätt, oavsett vilken variant man hade valt.

Det finns perioder då vi måste lägga mer pengar på kriminalvård och försvar än i andra perioder. Nu är det dessvärre en sådan period. Jag önskar att det inte vore så.

Självklart kan man ha olika ingångar i detta. Man kan alltid diskutera vad som behöver indexeras och inte. Men jag tycker ändå att det är en god ordning att vi från statens sida ser till att skjuta till resurserna där de bäst behövs under den period som man lever och befinner sig i.

Fru talman! Jag tackar alla socialdemokrater för debatterna. Jag uppskattar dessa debatter, och nu är det dags för en debatt om reformutrymmet.

Fru talman! Samuel Gonzalez Westling har frågat mig om jag delar hans beskrivning av hur reformutrymmet uppstår och om jag kan redogöra för bakgrunden till att begreppet började användas. Han har också frågat mig om jag är beredd att i de ekonomiska propositionerna redovisa offentligfinansiella effekter av ett bibehållet offentligt åtagande.

Reformutrymmet är en central del i den budgetprocess och det viktiga finanspolitiska ramverk som grundlades i slutet av 1990-talet. Det finanspolitiska ramverket och budgetprocessen utgår från ett uppifrån-och-ned-perspektiv där utgifter ställs mot varandra och utgiftsökningar prövas utifrån ett på förhand fastställt ekonomiskt utrymme - reformutrymmet. Processen säkerställer kontroll över statliga utgifter samtidigt som den möjliggör för regeringen att bedriva aktiv konjunkturpolitik där ofinansierade utgifter kan öka i tider av sämre ekonomisk utveckling.

Det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl. Det är en grundbult i Sveriges stabila statsfinanser. Sedan det infördes har både statsskulden som andel av bnp och statens räntebetalningar minskat avsevärt. Med lägre räntebetalningar har vi haft möjligheten att spendera mer pengar på annat, till exempel investeringar. I tider där flera europeiska länder behöver höja skatten för att finansiera sina räntebetalningar kan Sverige i stället sänka skatten samtidigt som vi har en låg statsskuld. Det är en styrka.

Det finanspolitiska ramverket är därmed en grundbult i att bygga ett rikare och tryggare Sverige. Det är viktigt att eventuella förändringar i det finanspolitiska ramverket, beräkningsmetoder av reformutrymmet eller vad exakt som redovisas i budgetpropositionerna föregås av analyser som på djupet granskar förändringarnas effekter.

Behoven i offentlig sektor ser olika ut för varje år. Därför är det också viktigt att regeringen har möjlighet att prioritera efter behov, exempelvis under åren med hög inflation där en betydande del av reformutrymmet användes för att stötta välfärden.

Fru talman! Vi vill alltså stärka köpkraften för alla. Det är hela poängen. Vi jobbar på olika sätt och med olika metoder. Nu har Mikael Damberg använt sin tid till att prata om det bostadsbidrag som vi faktiskt höjde och som nu är högre än under hans tid. Det bidraget kommer att se annorlunda ut åren framöver. Men vi är inte klara med nästa års budget. Låt oss återkomma och se hur utvecklingen blir. Min bild är att jag varje dag vill stärka svenska hushålls köpkraft, särskilt dem som går till jobbet och är med och bidrar varje dag.

Fru talman! Vi ärvde hög inflation, låg tillväxt och hög arbetslöshet. Vi jobbar bit för bit med att förändra detta, och jag har gott hopp om att det ska bli fallet. Men precis som vi sa tidigare är det stora osäkerheter i vår omvärld. Vi tar en dag i taget, men Sverige är väl förberett ekonomiskt och politiskt på att möta också svårare tider om det skulle vara fallet.

Låt mig avslutningsvis komma tillbaka till de vanliga människorna. Tonläget är högt om dem som kämpar mest. De som bor och arbetar i Stockholm - och de är många - har två år i rad fått höjd skatt. Inkomstskatten och kommunalskatten har höjts. Det gör mycket för de personer som Mikael Damberg pratar om. Dessutom har skatten höjts i regionen, och det blir en hel del för dem som har små marginaler. Det är obegripligt att man prioriterar att höja skatten i den tid vi nu befinner oss i. Sedan kan vi absolut dividera om exakta nivåer på olika bidrag, men att se till att människor får behålla lite mer av sin egen lön är en bra investering.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Så fort vi tillträdde höjde vi tillägget i bostadsbidraget, just för att stärka dem som har det allra tuffast. Det är viktigt att påpeka. Det undviker jag inte alls att tala om. Men jag ser också att det finns ett stort behov av att kompensera och sänka skatten för dem som jobbar, särskilt låg- och medelinkomsttagare. Det har vi nu gjort i två år, för att deras ekonomi ska stärkas. Den ska inte stärkas först och främst genom bidrag utan genom att de får behålla mer av sin lön. Här vet jag att vi delvis inte delar bild alla gånger.

Jag har varit med här i kammaren och sänkt skatten väldigt många gånger för både undersköterskor och sjuksköterskor och för alla andra som jobbar. Det hoppas jag kunna fortsätta göra också åren framöver.

Jag vill ändå bara påminna om - jag har inte hört någon socialdemokrat nämna detta - att den grupp jag nämnde, de som har sjuk- eller rehabiliteringspenning i särskilda fall, är en extremt utsatt grupp. Också deras barn är väldigt utsatta. Här gör vi nu stora höjningar. De tar tappat enormt mycket under åren med inflation.

Med det sagt: Först och främst ska fler ha ett jobb att gå till och vara egenförsörjda. Man ska inte heller betala högre skatt än vad man måste. Det är därför vi ser att vi kan sänka skatten. Till skillnad från många andra partier kan vi prioritera att göra många saker samtidigt - öka tillväxten och stärka försvar och polis och samtidigt sänka skatten för den som arbetar.

Många av våra ersättningar har under de här åren räknats upp. Man har kompenserats. I Sverige har vi ett starkt system. Det är bra. Det gör att klyftorna inte drar iväg som de gör i många andra länder som inte gör på detta sätt.

Inflationen är bekämpad. Hushållen har stöttats under de här åren. Nu är det dags att fortsätta stärka köpkraften. Det, kan jag lova, är min prioritering. Samtidigt vill jag se att den svenska ekonomin växer så att vi lämnar ifrån oss en ekonomi som är starkare om 10, 15 och 20 år än vad den är i dag, så att både Sverige och svenskarna kan bli rikare och så att vi kan finansiera alla de stora behov vi har åren framöver.