Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på interpellationen.

I slutet av april 2023 beslutade riksdagen om en ny momslag. I beslutet rådde stor enighet i riksdagen om att förenkla bestämmelserna om moms som tas ut på samarbete inom civilsamhällesorganisationer, det som vi kallar internmoms.

Innan dess hade civilsamhällets organisationer under många år kämpat för att internmomsen skulle avskaffas. Miljoner och åter miljoner kronor som hade kunnat gå till ideell verksamhet har i stället gått tillbaka till statskassan – allt beroende av om en organisation är en eller flera juridiska personer på nationell, regional och lokal nivå.

Efter beslutet om den nya momslagen i riksdagen gick regeringen ut med att frågan skulle vara löst och att internmomsen var avskaffad. Men glädjen bland civilsamhällets organisationer över beslutet i riksdagen blev ganska kortvarig. Efter beslutet meddelade Skatteverket att lagstiftningen inte innebar någon förändring för hur de skulle tillämpa momslagen. Kort sagt skulle internmomsen, enligt Skatteverket, vara kvar i den form som den haft fram till dess.

Det var en stor besvikelse för många ideella krafter som länge längtat efter en lindring. Internmomsen kostar civilsamhället hundratals miljoner om året och försämrar möjligheten att använda resurserna på bästa sätt.

Ideella föreningar som idrottsrörelsen, studieförbunden, fackförbunden, arbetsgivareförbunden och trossamfunden är normalt inte skattskyldiga för moms. De är inte momsregistrerade och kan inte heller göra momsavdrag. De ska alltså enligt Skatteverket betala internmoms men kan inte dra av någon moms. Skatteverket uppger att de tolkar lagen utifrån EU-rätten så som Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till. Den nya lagstiftningen har inte ändrat tolkningen.

Fru talman! Självklart ska Sverige följa de direktiv som vi är överens om inom EU. Men Sverige kanske inte alltid behöver tillämpa dem på striktast möjliga sätt. I Danmark, som på många sätt liknar Sverige, har man inom ramen för samma EU-direktiv inte några problem med internmomsen för det civila samhällets organisationer. Om det är möjligt i Danmark borde det vara möjligt i Sverige. Den politiska viljan finns, det vet vi. Vi har hittills varit helt överens om avskaffande av internmomsen.

Statsrådet säger bland annat i sitt svar att det förekommer att Sverige yttrar sig i mål om förhandsavgöranden från EU-domstolen och att det görs en bedömning från fall till fall om det finns behov av att regeringen yttrar sig.

Vidare svarar statsrådet att det vid bedömning finns flera faktorer som måste beaktas, exempelvis hur den svenska lagstiftningen är utformad i förhållande till EU-rätten och om en svensk myndighet redan är part i målet. I det här fallet är en svensk myndighet part i målet. Det är myndigheten Skatteverket, som har tolkat EU-direktivet och den svenska lagstiftningen på ett sätt som inte är förenligt med den politiska viljan i den här kammaren.

Statsrådet svarade att det den svenska regeringen skulle kunna yttra sig om inte tillför mycket till målet och att det inte finns tillräckliga skäl att lämna ett yttrande. Min fråga blir då hur regeringen efter beslutet i riksdagen kunde gå ut och säga att frågan om internmomsen var löst och att internmomsen var avskaffad. Varför påtalar regeringen inte problemen för EU-domstolen nu när man faktiskt har möjlighet att yttra sig?

Fru talman! Många organisationer inom civilsamhället har det oerhört tufft ekonomiskt. Vi kan ta studieförbunden som exempel, för den här frågan i EU-domstolen handlar om Vuxenskolan, som är ett studieförbund. Regeringen har dels genomfört stora neddragningar av statsbidragen, dels nu avstått från att yttra sig i en för de här organisationerna mycket viktig fråga. Det sker dessutom i ett säkerhetsläge när studieförbunden och andra organisationer inom civilsamhället skulle kunna spela en oerhört viktig roll i uppbyggnaden av och folkbildningen om kriser och den civila beredskapen.

Folkbildningen och andra organisationer i civilsamhället har ett kontaktnät ute bland befolkningen i hela landet som staten, regionerna och kommunerna inte kommer i närheten av. I detta läge har vi i Sverige en regering som väljer att minska anslagen ordentligt.

Det ärende som lyfts till EU-domstolen handlar om studieförbundet Vuxenskolan. Många organisationer i civilsamhället har, precis som Vuxenskolan, valt att centralisera vissa funktioner för att kunna arbeta både kostnadseffektivt och säkert i hela organisationen. Det kan handla om gemensam lönefunktion, ekonomihantering eller personalfunktion. Det sättet att organisera verksamheter innebär många gånger en trygghet för lokalföreningar där man inte själv har möjlighet att bygga upp den kompetensen.

Det skulle dessutom vara problematiskt utifrån en demokratisk synvinkel om momslagstiftningen skulle styra hur civilsamhällets organisationer organiserar sig. Då blir det inte det som är bäst och mest effektivt för organisationerna och deras verksamhet lokalt som får styra utan det som är bäst utifrån momslagstiftningen.

Fru talman! De flesta organisationer i civilsamhället är beroende av bidrag från staten, regionerna eller kommunerna. Tanken kan då inte vara att vi ska höja bidragen till de organisationerna för att de i nästa steg ska betala tillbaka pengarna till staten i form av internmoms.

De organisationer som har organiserat sig på det sätt som gör att Skatteverket kräver att de ska betala internmoms är uppbyggda så att de har en central organisation, regionala organisationer och lokala organisationer. De har olika organisationsnummer men ser sig själva som en organisation. Jag tror att vi är många fler än Vuxenskolan som ser Vuxenskolan som en organisation – inte som en massa organisationer.

Utifrån allt det här är det anmärkningsvärt att regeringen väljer att avstå från att yttra sig till EU-domstolen. Man har möjlighet att yttra sig men väljer att avstå. Ärendet rör visserligen hur EU-rätten ska tolkas i det här fallet, men det borde inte hindra regeringen från att yttra sig när man faktiskt har möjlighet att göra det, speciellt med tanke på att det finns total enighet i frågan här i kammaren.

Ett förhandsavgörande från EU-domstolen inför avgörandet 2026 är juridiskt bindande och räknas som en dom. Så snart det publiceras blir det del av EU-rätten. Utgången i just det här fallet kan därför inte bara komma att påverka större riksorganisationer i Sverige utan också civilsamhället i andra EU-länder. Min fråga blir då varför regeringen inte åtminstone kan framföra sin oro för hur den tolkning Skatteverket gör i hög grad påverkar ekonomin för många organisationer i civilsamhället.

Fru talman! Det är ju ändå så att man som regering har möjlighet att yttra sig till EU-domstolen. Därför blir jag lite förvånad när statsrådet inte bedömer att det finns någon anledning att göra det i en sådan här viktig fråga.

Jag konstaterar att regeringen inte anser sig ha något intresse av att yttra sig och av att stödja de organisationer inom civilsamhället som drabbas av Skatteverkets tolkning. Det är organisationer som vill lägga så mycket pengar som möjligt på verksamhet för medborgare runt om i hela vårt avlånga land. Det är organisationer som har valt att organisera sig för att få ut mesta möjliga nytta för medborgarna och för sina medlemmar. Jag kan inte nog understryka hur viktigt deras arbete är, har varit och kommer att vara framöver – men de får kanske utföra det med mindre pengar än de hade kunnat ha.

Jag kan inte heller nog understryka vikten av dessa organisationer i det läge vi i Sverige i dag befinner oss i.

Jag hade önskat att regeringen såg styrkan i Sverige som ett land byggt på föreningar. I föreningar får många människor i hela landet möjlighet att utöva sina intressen. De kan få folkbildning, personlig utveckling och mycket mer. Många av oss har dessutom fått vår demokratiska skolning i föreningar. Det är av ännu större vikt i dag att vi kan fortsätta få det.

Jag hoppas att denna interpellationsdebatt i alla fall leder till att regeringen arbetar vidare med att hitta andra åtgärder för att säkerställa att civilsamhällets organisationer inte ska behöva betala internmoms och fullföljer det löfte man gav om att internmomsen skulle avskaffas. Jag hoppas också att regeringen förstår hur viktig frågan är för ekonomin i många organisationer inom civilsamhället. Det är viktigt att man uppfyller löftet om att avskaffa internmomsen för föreningar. Det finns en enig vilja om det här i kammaren.