Gunnar Strömmer

Fru talman! Jag tackar än en gång Teresa Carvalho för möjligheten att diskutera dessa frågor i dag. Jag tycker att det är utmärkt att de lyfts fram i olika sammanhang, inklusive i justitieutskottets arbete, och att det finns en sådan bred uppslutning kring insikten om vilka förfärliga konsekvenser det får när personer håller sig undan ansvarsutkrävande när det gäller allvarlig brottslighet samt om hur moraliskt stötande detta är. Det kan få en dubbelt drabbande effekt för brottsoffer och kanske också för det omgivande samhällets tilltro till rättssystemets effektivitet. Jag välkomnar att det finns en bred samsyn kring det.

Teresa Carvalho har enligt mig ingen annan tonalitet, utan det är ganska klara besked i sak. Alla de frågor Socialdemokraterna lyfter fram i dag är föremål för processer i regeringens arbete. Jag har tagit fasta på när det gäller den digitala delgivningssidan och den konklusion som finns där i form av en hemställan från ett antal myndigheter precis hur vi tänker gå till väga med denna process. Jag kommer att återkomma även publikt till hur vi arbetar med de andra frågorna.

Skälet till att det inte blev en bredare uppslutning i utskottet var inte för att någon avvisade frågorna i sak utan för att processerna redan är pågående i Regeringskansliet.

Som sagt var: mindre fokus på gärningsmannen och mer fokus på brottsoffer och på det omgivande samhällets berättigade anspråk på skydd mot allvarlig brottslighet. Detta är ett perspektivskifte som har sin relevans också i detta sammanhang, så låt oss göra det enklare att komma åt alla dem som håller sig undan rättvisan, bland annat på det sätt som vi har diskuterat i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det blev en ganska komplicerad fråga om det processuella. Om jag får föra tillbaka diskussionen till samhällsproblemen kan jag konstatera att det som jag nu aviserar är att vi arbetar ordentligt med de förslag som lagts fram i den hemställan som mycket riktigt har kommit från ett antal myndigheter. Det handlar om ganska ingripande och viktiga reformer om delgivning.

Det handlar om att man ska kunna sköta delgivning på statliga servicekontor och begära biträde av andra myndigheter för att kunna genomföra delgivningar. Det handlar om tillgänglighet för delgivning som ett villkor för vissa utbetalningar från välfärdssystemen. Det handlar också om att på olika sätt utveckla funktionaliteten på olika plattformar där dessa frågor hanteras.

Vi har bestämt exakt hur dessa frågor kommer att tas om hand i den utredning som vi avser att tillsätta. Jag kommer inte att i dag redovisa klockslaget för detta, utan den informationen tänker jag dela när vi gör det. Det råder dock ingen tvekan om att arbete pågår i ljuset av den hemställan som nämndes tidigare.

Teresa Carvalho efterfrågade min viljeinriktning vad gäller de andra frågorna, alltså frysning av preskription och kriminalisering av att hålla sig undan. Jag tycker att de problem som belyses är av det slaget att viljan måste vara att komma åt dem. Exakt hur vi ska komma åt dem är möjligtvis någonting som återstår att se, men att både frysning av preskription och kriminalisering är möjliga vägar framåt är jag beredd att säga på ort och ställe.

Jag ska återkomma till exakt på vilket sätt vi nu arbetar med frågorna och avser att komma tillbaka till dem så att riksdagen kan få ett genomarbetat underlag att ta ställning till vad det lider.

Fru talman! Tack till Teresa Carvalho för möjligheten att diskutera de här frågorna i dag, även om det som Teresa Carvalho säger förstås sker i ett läge där uppmärksamheten hos en stor del av samhället och även hos en stor del här i riksdagen är riktad åt ett annat håll. Samtidigt har vi i dag förmått samlas och hedra dem som miste livet i den förfärliga masskjutningen i Örebro genom den tysta minut som hölls också i den här kammaren, och vi har även diskuterat frågorna tillsammans med rikspolischefen i justitieutskottet. Vi klarar nog alltså av att göra både och.

Vi ska ge den förfärliga händelsen i Örebro all den uppmärksamhet som den i sig förtjänar, som de drabbade har rätt att förvänta sig och som det omgivande samhället förväntar sig att vi ska ge den. Det handlar förstås både om att ta hand om den konkreta situationen och om att, när vi blickar framåt, fråga oss vad det här betyder för vårt samhälle i stort och vad vi ska göra med det.

Inget av detta utesluter att vi diskuterar andra frågor, vilket vi gör i dag. Jag håller helt med om den problembild som tecknas i den här diskussionen och om vikten av att göra någonting åt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bakgrunden till att det röstats som det röstats i utskott är ju att alla frågor som aktualiserats är föremål för pågående processer i Regeringskansliet. Dessa processer omfattar alla de frågor som Socialdemokraterna har pekat på: den digitala delgivningen, kriminalisering av att hålla sig undan och preskriptionsfrågorna. Jag har i dag aviserat att flera av dessa frågor kommer att ingå i en utredning som vi kommer att tillsätta. De andra frågorna är också föremål för beredning i Regeringskansliet. Jag kommer att återkomma till exakt vilka processer de kommer att omhändertas i.

Vi är helt överens om att göra någonting åt detta. Det gör regeringen också. Om det finns fler tankar om hur man på olika sätt ska kunna komma åt det här beteendet, som drar väldigt mycket resurser i rättsväsendet och som dessutom är stötande i relation till brottsoffer och till det omgivande samhället, är jag naturligtvis beredd att lyssna även på det.

Fru talman! Teresa Carvalho har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att man inte ska kunna slippa straff genom att gömma sig undan rättvisan.

Svaret på den frågan är ja, och jag vill gärna närmare utveckla på vilket sätt.

Som bakgrund är det så att regeringen lägger om rättspolitiken i stort. Vi gör det för att åstadkomma ett grundläggande perspektivskifte från ett alldeles för ensidigt fokus på gärningsmannen till ett fokus på brottsoffer och samhällsskydd. En central del i det är förstås att fler brott ska utredas och lagföras. Det är viktigt av flera skäl, såsom samhällets tilltro till rättsväsendet och, förstås, brottsoffers upprättelse.

Regeringen vidtar också en lång rad åtgärder för att den som begår brott inte ska kunna hålla sig undan rättvisan. En sådan sak är arbetsmetoden som kallas snabbare lagföring och som tydligt har minskat utrymmet för den misstänkte att förhindra eller fördröja rättsprocessen. Det har gjort det möjligt att ha en domstolsprövning i väldigt nära anslutning till brottet, bland annat genom det nya delgivningssätt som kallas tillgänglighetsdelgivning. I juni förra året fattade regeringen beslut om att försöksverksamheten med snabbare lagföring även för lagöverträdare under 18 år ska fortsätta och byggas ut i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också gjort det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att använda hemliga tvångsmedel när man ska verkställa frihetsberövanden av olika slag. Det har vi förstås gjort för att man på ett snabbare och mer effektivt sätt ska kunna lokalisera personer som försöker hålla sig undan utredning, lagföring och straff.

Regeringen har även gett ett antal centrala myndigheter i uppdrag att förstärka det internationella arbetet mot organiserad brottslighet. Det har vi gjort i syfte att öka lagföringen av kriminella som gömmer sig utomlands och därifrån orkestrerar skjutningar, sprängningar och annan brottslighet som utförs på våra gator. I alla våra kontakter utomlands arbetar vi för att öka trycket för att svenska kriminella som uppehåller sig i andra länder ska utlämnas, lagföras och berövas sina brottsvinster.

Jag vill gärna också lyfta fram att regeringen så sent som i december lämnade en proposition till riksdagen som innehöll förslag gällande den så kallade straffrättsliga preskriptionslagstiftningen (prop. 2024/25:59). Förslagen är omfattande till sin karaktär. Vi ser till att fler av dem som har begått brott inte kommer undan ansvar på grund av preskription. Det innebär bland annat att brott som kan straffas med livstids fängelse aldrig ska vara föremål för preskription och att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas.

Vi vidtar alltså en rad åtgärder för att göra det svårare att gömma sig undan rättvisan.

När det gäller delgivning har regeringen redan initierat ett sådant arbete. Bland annat har vi för avsikt att tillsätta en utredning som till exempel ska se över möjligheterna till effektivare delgivning, och det innefattar även frågan om digital delgivning. Frågan om att kriminalisera att hålla sig undan delgivning och frågan om att frysa preskriptionstiden under delgivningsperioden kommer att tas om hand i kommande processer.

För mig och regeringen är det en självklarhet att kriminella inte ska kunna slippa straff genom att hålla sig undan, och det är förstås välkommet att fler partier är engagerade i de frågorna.

Fru talman! Det gläder mig mycket att Gustaf Lantz är glad.

När jag väl avgår som justitieminister efter valet 2030 och vid den tidpunkten lämnar över till en yngre moderat förmåga hoppas jag att vi ska kunna blicka tillbaka på en tid som varit framgångsrik i många olika avseenden och även på detta område. Jag hoppas dock att vi långt innan den tidpunkten ska ha flyttat fram positionerna rejält.

Vi tar diskussionen om det vi pratat om i dag vidare och ser om det finns ett lämpligt sätt att hantera den frågan framåt. Tills vidare gläds vi åt det viktiga steg som tas redan den 1 mars i år. Då får vi en lagändring på plats som gör det möjligt att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken på ett mycket bättre sätt än i dag. Det blir då möjligt att göra rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken utan att det finns en misstanke om brott.

Redan det är en viktig framgång på det här området, men det finns säkerligen mycket mer att göra för att värna medborgarnas trygghet och säkerhet i trafiken, liksom för all del många andras - exempelvis polisers - trygghet och säkerhet i trafiken.

Jag tycker att vi kan avrunda med att konstatera att inte bara Gustaf Lantz utan även jag är glad för att vi fick möjlighet att diskutera det här i dag. Vi återkommer till frågorna på ett lämpligt sätt framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill återigen bekräfta att det samhällsproblem som Gustaf Lantz lyfter upp verkligen är stort och reellt. Det handlar förstås om att vi alla vill värna om medborgarna, som i alldeles för hög grad exponeras för sådana här risker i trafiken. Alltför många människor omkommer, och av dem omkommer i sin tur alltför många i olyckor där det förekommer alkohol och droger hos den som orsakar olyckan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att det i sammanhanget är viktigt att värna om polisen - vilket även Gustaf Lantz gör - som också utsätts för dessa risker i sitt viktiga uppdrag. När det gäller rättsväsendet tycker jag att arbetsbelastningsfrågorna är relevanta även om de förstås också illustrerar att invändningen om eftersupning naturligtvis inte ger trumf. Den kan man naturligtvis överbevisa, och det sker också i hög grad.

När det gäller den principiella frågan redogjorde jag för utredningens två argumentationslinjer. Den ena var den mer principiella om att var och en ska ha rätt att dölja sin egen brottslighet. Den andra gällde mer praktiska komplikationer. Jag är förvisso en varm supporter av denna princip.

Jag tror att var och en kan uppleva att det också finns andra viktiga principiella värden i samhället även när det gäller brottsbekämpningen och legitimiteten i rättsordningen. Dessa måste naturligtvis också in i den här ekvationen. För min del handlar det inte så mycket om de principiella frågorna utan kanske snarare de praktiska.

I ljuset av det som lyfts fram i den här diskussionen tycker jag att vi ska fundera på hur det möjligtvis går att föra dessa frågor framåt. Det har som sagt gått tolv år, eller något sådant, sedan den senaste utredningen gjordes. Den norska erfarenheten fanns ju rimligen på plats även när den utredningen togs i mål. Det vore intressant att se hur man förhöll sig till den norska erfarenheten redan i den utredningen.

Jag kanske också får efterforska skälen till att den socialdemokratiska regeringen under åtta år inte valde att gå vidare trots utredningen. Jag ska inte utesluta att det fanns goda skäl också för det ställningstagandet.

Med allt detta sagt tycker jag att det är utmärkt att frågan aktualiseras även på detta sätt. Låt oss hitta ett format för att diskutera detta vidare.

Fru talman! Tack till Gustaf Lantz för möjligheten att få diskutera de här väldigt viktiga frågorna! Det råder ingen som helst tvekan om att det är ett väldigt stort samhällsproblem att så många människor omkommer i trafiken varje år. Det är slående och naturligtvis bedrövligt att en så stor andel av dessa människor omkommer i olyckor där alkohol eller narkotika på olika sätt är inblandat. Det är klart att vi på en rad olika sätt måste flytta fram positionerna för att komma åt det problemet.

Jag välkomnar att Gustaf Lantz lyfter just denna aspekt av frågan. Det är som sagt kanske inte i första hand den här regeringens senfärdighet i frågan som gör att vi står här, eftersom den utredning som vi diskuterar kom med sina förslag 2013. Det fanns åtminstone åtta år för den föregående socialdemokratiska regeringen att hugga tag i frågan, som det heter. Men med det sagt tycker jag ändå att det är viktigt och bra att den lyfts. Att Gustaf Lantz nu lyfter frågan gör också att utredningen från 2013 kommer fram i dagsljuset.

Jag tycker att det är intressant att höra om erfarenheterna från Norge. Jag säger ärligt att det inte finns en pågående process eller plan för hur frågan ska hanteras, men jag tycker att det är välkommet att den nu lyfts på det här sättet. Jag utesluter inte att vi hittar ett format för att också göra en mer uppdaterad analys av frågan.

Jag får samtidigt passa på att lyfta fram att det är viktigt att vi gör en lång rad andra saker för att se till att alkohol- och narkotikapåverkade förare upptäcks och lagförs och att straffen för den brottsligheten motsvarar brottens allvar.

Jag kan lyfta fram en mycket närliggande fråga. Regeringen har tagit fram ett lagförslag som ger polisen möjlighet att göra rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken utan att det finns misstanke om brott. Det innebär, konkret, stärkta möjligheter att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken. Den här lagen träder glädjande nog i kraft redan den 1 mars i år.

Dessutom är det så att inom ramen för den pågående utredningen om den stora reformen vad gäller straffen - som ska komma med sina förslag under våren - ingår också en bred översyn av de straff som kan bli aktuella när det gäller denna typ av lagbrott.

Sammantaget flyttar vi fram positionerna, inte minst genom det jag nu beskrev. Jag tycker också att det är utmärkt att vi får en förnyad diskussion om den fråga som Gustaf Lantz har lyft fram i dagens interpellationsdebatt.

Fru talman! Gustaf Lantz har frågat mig om jag delar åsikten att eftersupning borde förbjudas och om regeringen avser att vidta några åtgärder för att kunna gå till riksdagen med ett sådant förslag.

Jag får först bara understryka att jag förstås är väl medveten om att påståenden om eftersupning kan utgöra ett betydande problem vid utredningar om misstänkta rattfylleribrott. För att komma till rätta med den brottslighet vi nu talar om är det förstås av stor betydelse att man kan lagföra de brotten. Det kan inte heller uteslutas att ett väl utformat straffansvar för eftersupning skulle kunna bidra till fler lagföringar.

Till bilden hör att den här frågan har utretts tidigare. År 2013 gjorde en utredare bedömningen att ett straffansvar för eftersupning inte borde införas. Det anfördes olika skäl för det - dels att en sådan kriminalisering skulle vara oförenlig med en grundläggande princip i vår straffrätt, nämligen att det inte är straffbart att dölja sin egen brottslighet, dels att straff inte bedömdes som tillräckligt effektivt för att motverka efterförtäring och efterbruk, som det heter. Den dåvarande socialdemokratiska regeringen instämde uppenbarligen i de argumenten eftersom man inte gick vidare med frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta säger jag inte i polemiskt syfte utan bara för att beskriva att lika intuitiv som man kan uppfatta att frågan är, lika komplicerad verkar den vara när man tittar närmare på den i praktiken. Det är i alla fall uppenbart att om en sådan reglering ska bli verkningsfull måste den utformas på ett bra sätt, där man också beaktar grundläggande principer i vår rättsordning.

Vad som krävs för att man ska åstadkomma detta är sannolikt ett fortsatt ganska gediget analysarbete. Det finns ingen konkret plan för det i dagsläget, men jag utesluter inte att arbeta vidare med frågan framåt. Jag välkomnar att den i dag har lyfts av Gustaf Lantz.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill naturligtvis dementera att min talepunkt skulle vara att Socialdemokraterna är skyldiga till allting på det här området. Men ganska mycket får man ändå säga att de har del i. Den påtagliga passiviteten under lång tid när det gäller bekämpningen av organiserad brottslighet har försatt oss i ett avgjort sämre läge i dag än vi skulle ha varit i om man med kraft hade tagit tag i problemen i ett tidigare skede. Det gäller våldet, rekryteringen av barn och unga och också den kriminella ekonomin.

Jag är beredd att lyssna på alla goda förslag. Jag gläds åt att det finns en bred uppslutning kring vikten av att föra arbetet framåt. Jag konstaterar också att riksdagen kommer att få glädjen att ta ställning till en lång rad reformer och åtgärder på det här området, som näringsförbud, skärpta straff, ökad kontroll i olika avseenden och utökade möjligheter att dela information på ett skarpt sätt. Riksdagen har redan nu, genom den moderatledda regeringens försorg, på sitt bord fått förslag som innebär att statens hela systemkraft när det gäller till exempel tvångsmedelsanvändning och det preventiva kan riktas mot den ekonomiska brottsligheten.

Här håller jag helt och hållet med Peder Björk: Om vi inte kommer åt den kriminella ekonomin och de olika aktörer som för egen vinning, i organiserad form eller systematiskt på annat sätt, ägnar sig åt ekonomisk brottslighet av olika slag kommer vi inte att kunna trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Vi riskerar stora förluster i samhället, inte bara ekonomiskt och i osjyst konkurrens utan också i fråga om tilliten till, ytterst, våra demokratiska institutioner.

På den fronten är jag glad att vi är flera som kämpar vidare. Det kommer att finnas många möjligheter att göra detsamma även fortsättningsvis.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag noterar med viss värme och glädje att Peder Björk i sitt andra inlägg kom på att han i sitt första inlägg hade glömt bort den av partiet utskickade talepunkten att benämna regeringen som "SD-regeringen". Men han tog å andra sidan hand om den med råge i sitt andra inlägg.

Låt mig då berätta vad den moderatledda regeringen, som med stolthet och glädje samarbetar med Sverigedemokraterna här i riksdagen, gör på området. Nu genomför vi en offensiv som om den hade genomförts under de gångna åtta åren hade gjort att vi inte hade haft en kriminell ekonomi som omfattade runt 150 miljarder kronor. Äntligen vidtas nu en lång rad åtgärder som om de hade varit på plats tidigare inte hade försatt oss i den utsatta situation vi nu befinner oss i när det gäller den organiserade brottsligheten.

Det finns inga blinda fläckar i så måtto att det är något vi skulle avstå av politiska, ideologiska eller andra skäl. Det råder ingen som helst tvekan om att den ekonomiska brottsligheten, oavsett om den är en del av den organiserade brottsligheten eller om den bedrivs systematiskt på annat sätt, är ett väldigt stort samhällsproblem som vi måste angripa med full kraft.

Vad gäller revisionsplikten var det när det kom till kritan en ganska enkel sak som blev avgörande. Bedömningen blev att åtgärdens omfattning förutsatte en mycket stor skara revisorer som i dag inte finns i Sverige och att den enorma administrativa börda som skulle läggas på lejonparten skötsamma företagare inte stod i paritet till effekten.

Hur avvägningen har gjorts i grunden och hur den har förhållit sig till den mycket krassa verkligheten att det inte finns revisorer att uppbringa för uppgiften redogörs det utförligt för i propositionen, som i övrigt har tagit fasta på många goda förslag som tagits fram av den utredning som mycket riktigt tillsattes av den tidigare regeringen. Detta är helt i linje med vad vi brukar säga: Vi är beredda att lyssna på goda förslag oavsett varifrån de kommer. Dessutom innefattar propositionen andra åtgärder som är ägnade att kompensera för utebliven revision hos de allra minsta bolagen.

När det gäller detta med leverantörskontrollerna vill jag bara - utan att veta exakt vad som är skälen till att tidsplanen ser ut som den gör - omedelbart utesluta att det skulle ha att göra med något slags nonchalans i förhållande till problematiken. Det enda jag vet är att det är rätt komplicerat att få systemet på plats. Allt handlar om hur de myndigheter som ska ansvara för kontrollen bedömer att den går att genomföra på ett effektivt sätt. Att det är nödvändigt råder det ingen som helst tvekan om. Jag skulle till och med säga att det är en strategisk åtgärd som kommer att underlätta för alla andra aktörer i samhället att få information som gör det enklare för dem att göra informerade upphandlingar och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill komma tillbaka till de grundslag som vi nu gör när det gäller den ekonomiska brottsligheten, också den som inte bedrivs i organiserad form. Det handlar om näringsförbud och straffskärpningar och om att vi har säkerställt att de utökade möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel också omfattar ekonomisk brottslighet. Detta är för övrigt inte ett resultat av utredningar som tillsattes av tidigare socialdemokratiska regeringar, men det är något som jag tycker är otroligt betydelsefullt om man ska kunna använda hela systemets kraft mot den ekonomiska brottsligheten.

För dagen tänker jag att det är utomordentligt fint att det finns så bred uppslutning när det gäller arbetet mot den organiserade brottsligheten och alla aspekter av den - våldet, ekonomin och rekryteringen - och insikten om att verktygen för bekämpandet av ekonomisk brottslighet också måste utformas på ett sådant sätt att de kommer åt allvarlig samhällsfarlig brottslighet av ekonomisk karaktär som inte nödvändigtvis bedrivs i organiserad form.

Fru talman! Tack, Peder Björk, för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga!

Jag tycker att interpellanten fick ett utomordentligt fylligt svar. Och inte bara det - jag ställde dessutom i utsikt att det nu kommer att hända saker på detta område som är mycket efterfrågade. Vi flyttar fram positionerna när det gäller näringsförbudet så att det ska kunna användas i fler fall och träffa fler personer samt att det ska gälla under längre tid än vad som är fallet i dag.

En mycket välkommen reform när det gäller näringsförbudet är alltså på gång. Detta kan säkert vässas ytterligare under den pågående beredningen, och vi kan säkert också ta intryck av väl grundade förslag utifrån. Men att det äntligen kommer en offensiv reform genom det som vi nu arbetar med vad gäller näringsförbuden råder det ingen tvekan om.

Det andra är att jag är glad att höra socialdemokrater efterfråga höga straff. Det har inte alltid varit på det sättet. Jag har inställningen att straffen ska återspegla brottens allvar. Det råder ingen tvekan om att detta gäller även ekonomisk brottslighet av olika slag.

Jag vill kvittera det som interpellanten lyfter upp - betydelsen av att nu behålla ett brett perspektiv när det gäller att underminera den organiserade brottsligheten. Vi måste göra flera saker samtidigt: gå mot våldet, förstås, bryta rekryteringen av barn och unga och också strypa den kriminella ekonomin, som mycket riktigt, enligt polisens beräkningar, i dag bedöms omsätta omkring 100 eller 150 miljarder kronor.

Kan vi få bred support i riksdagen för detta och, för den delen, välgrundade förslag om hur olika reformer kan bli ännu spetsigare i olika avseenden välkomnar jag båda delarna. Att vi lyfter frågorna här i dag tycker jag är ett viktigt steg i det arbetet.

Fru talman! Peder Björk har frågat mig om jag och regeringen avser att ta initiativ till lagstiftning som syftar till att skärpa straffskalorna för skattebrott och penningtvättsbrott samt om lagstiftningen om näringsförbud bör skärpas för ekonomisk brottslighet utöver organiserad eller systematisk brottslighet.

Vi vet mycket riktigt att företag allt oftare används för brottsliga ändamål och utnyttjas systematiskt för att begå brott, inte minst inom den organiserade brottsligheten. Regeringen bedriver därför ett brett arbete för att skärpa synen på ekonomisk brottslighet och försvåra för kriminella att använda bolag för att begå brott. Ett exempel är att vi har gett Brå i uppdrag att närmare studera hur bolag används som brottsverktyg av aktörer i den kriminella miljön. I uppdraget ingår också att lämna ytterligare förslag på hur denna brottslighet kan motverkas.

Genom den proposition som Peder Björk nämner har nya åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag kommit på plats. Bland annat har en ny straffbestämmelse om företagskapning införts i brottsbalken. Maxstraffet för brott mot det så kallade målvaktsförbudet har skärpts från ett till två års fängelse. Bolagsverket har också fått bättre möjligheter att stryka oriktiga uppgifter i företagsregistren och möjlighet att begära personlig inställelse för kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter.

Dessutom ser vi över näringsförbudet. I januari i år tog energi- och näringsministern emot förslag från en utredning om hur näringsförbudet kan skärpas. Enligt förslagen ska personkretsen utökas till att omfatta den som har gjort sig skyldig till organiserad eller systematisk brottslighet, oavsett om personen bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet vid brottstillfället. Detta ska gälla även personer som begår brott systematiskt men som saknar koppling till organiserad brottslighet. Till detta kommer att tiden för ett näringsförbud föreslås förlängas från högst 10 år, vilket gäller i dag, till högst 15 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har även beslutat att ge Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum och avsatt medel för detta i budgetpropositionen för i år. Syftet med detta är förstås att fördjupa samverkan mellan myndigheterna och privata aktörer för att effektivt bekämpa den kriminella ekonomin. Det här är en viktig åtgärd inte minst för att motverka penningtvätt.

Till detta kommer att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera hela påföljdssystemet. Översynen omfattar alla straffskalor, inklusive de som gäller skattebrott och penningtvättsbrott. Uppdraget ska redovisas senast den 30 maj i år.

Dessa åtgärder, som har vidtagits på bred front, kommer att väsentligt bidra till att vi flyttar fram samhällets positioner i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Det gäller även den brottslighet som inte är organiserad eller systematisk.

Fru talman! Låt mig till att börja med kvittera att Socialdemokraterna mycket riktigt brukar hävda att brottsprevention är regeringens blinda fläck. Då brukar jag svara på ett sätt som jag väl får göra även i dag: Dessvärre har vi inte oerhört mycket att lära av Socialdemokraterna i denna del. De barn som i dag är 12, 13, 14 eller 15 år gamla var 2, 3, 4 eller 5 år gamla när Socialdemokraterna tillträdde regeringsmakten.

Kanske blixtbelyses det i just den fråga som vi nu diskuterar. De som kan dessa frågor betonar ju att det egentligen är för sent att göra insatser när barnen är 15 år och att det handlar om att jobba just mycket tidigt, från förskoleålder, under skolåldern och så vidare. Vi får väl konstatera att de 14, 15- och 16-åringar med funktionsnedsättningar som i dag är sårbara för gängens rekrytering är det i hög grad på grund av insatser som inte gjordes för 10, 12 eller 13 år sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill med det sagt ändå understryka vikten av att frågorna lyfts upp. Jag kan för egen del inte komma undan mitt ansvar där jag står, och jag tror att jag och många andra har möjlighet att påverka situationen.

Jag tycker att det är viktigt med ett brett socialpreventivt grepp runt det brottsförebyggande arbete som inkluderar barn och unga som av olika skäl är sårbara. Jag är glad över att vi har fattat beslut om en strategi som kan rikta samhällets samlade resurser åt ett och samma håll i fråga om brottsprevention. Det krävs reformer och omtag på det området som är minst lika omfattande som de som nu sker på rättspolitikens område.

Jag välkomnar att flera myndigheter, som Ivo och Brå som har lyfts upp här, har pekat på problemet och att vi snart - inom någon månad, om jag har förstått saken rätt - ska ha ett ordentligt kunskapsunderlag från en annan myndighet om just denna grupp, med rekommendationer som förhoppningsvis kan vägleda oss och göra att våra insatser för att skydda de här barnen framåt kan bli väldigt mycket bättre än hittills.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Först vill jag säga att de generella strategigreppen, som i och för sig handlar om brottsprevention, naturligtvis inte är begränsade till vissa grupper. De saknar heller inte förmåga att fånga nya fenomen som uppträder efter hand. Vi har sett hur de kriminella nätverkens rekrytering har förändrats och utvecklats över tid i många fler avseenden än vad gäller just denna utsatta grupp av barn och unga. Därför är nyckeln i en väl fungerande, effektiv strategi på området att ta höjd för att de insatser som vi nu riktar mot den organiserade brottsligheten naturligtvis kommer att resultera i att den omgrupperar och hittar andra sätt att arbeta.

Det har dock den övergripande socialpreventiva strategin för brottsförebyggande insatser tagit höjd för. Detta går inte på något sätt emot det som Anna Wallentheim efterfrågar, det vill säga fördjupad kunskap om och riktade insatser till de barn och unga som vi talar om här. Jag tar fasta på att detta arbete pågår och att det görs i rätt hög fart och i lite olika täter.

Problemet har mycket riktigt uppmärksammats både från polisens håll och från Brottsförebyggande rådet, som Anna Wallentheim nämner. Även Ivo har uppmärksammat frågan. I mars, med andra ord i närtid, kan vi se fram emot en rapport från Myndigheten för delaktighet. I den sammanställer man kunskap om kopplingarna mellan funktionsnedsättning och tidig rekrytering till kriminella nätverk. Man kommer också att lämna rekommendationer om hur problemet på olika sätt ska angripas. Detta är ett underlag som många har anledning att se fram emot.

Även om inte myndigheten i sig eller kanske merparten av de rekommendationer som kommer att läggas fram träffar Justitiedepartementets område - det sagt utan att egentligen veta - kommer vi att ta del av rapporten med mycket stort intresse och bidra till att helheten från samhällets sida blir stark och effektiv i förhållande till dessa barn och ungdomar och deras sårbarheter och till att vi från rättsväsendets sida gör vår del i arbetet.

Fru talman! Tack till Anna Wallentheim för möjligheten att diskutera denna väldigt viktiga fråga!

Det framgår av frågan, och det lyfts fram av personer som är insatta i det här ämnet, att det är viktigt att ha med sig att det inte är funktionsnedsättningen i sig som utgör den stora risken. Det handlar i stället om den utsatthet som kan bli följd av en funktionsnedsättning i relation till samhället och om brister i det omgivande samhällets stöd till de här barnen. Det skapar sårbarheter som andra med destruktiva syften kan utnyttja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mycket av den verktygslåda som jag ansvarar för tar sikte på barn över 15 år, även om vi nu gör en rad olika reformer ägnade att öka rättsväsendets effektivitet längre ned i åldrarna. Det finns en insikt om att man inte kan börja jobba med dessa barn när de är 15 år utan att man måste börja mycket tidigare för att skapa skydd runt dem. Det handlar om förskola, barnhälsovård, skolgång och inte minst att jobba med föräldrarna och bygga förtroende. Den typen av åtgärder ligger till grund för att man sedan ska kunna sätta in det stöd som barnet behöver.

Även om lejonparten av arbetet kanske ligger på andra än just Justitiedepartementet råder ingen tvekan om att alla delar av samhället måste bidra i olika faser av ett barns utveckling för att skydda dem mot den här typen av kriminella aktörer. Jag ska peka på de delar som jag tycker är viktiga att betona.

Regeringens samlade strategi handlar om social prevention. Barriärer mot brott är en förebyggande strategi, och den betonar betydelsen av social prevention. Även om strategin har tagits fram med Justitiedepartementet som motor har det förstås skett i brett samspel med andra aktörer i samhället på bland annat socialpolitikens och utbildningspolitikens områden. Syftet är att skapa gemensamt fokus och en gemensam ansats när det gäller att förebygga att barn och unga dras in i brottslighet. Det handlar inte minst om barn som är utsatta av de skäl som vi nu talar om.

Låt mig också avsluta den här delen av diskussionen med att lyfta fram en reform som ligger på riksdagens bord, som om allt går vägen träder i kraft den 1 maj. Det är den stora och breda reform som tar sikte på att riva ned sekretesshinder mellan skola, socialtjänst, polis och så vidare. Den är helt avgörande, för när man kommer ned till utsattheten och vikten av att olika aktörer kan samverka för att skydda barn som på olika sätt är sårbara eller befinner sig i riskzonen är informationsdelning mellan olika aktörer A och O. Att vi nu äntligen får en sådan stor och bred reform på plats kommer att vara betydelsefullt för många, inte minst för de barn som vi talar om i dag.

Fru talman! Anna Wallentheim har frågat mig vilka åtgärder, utifrån mitt ansvarsområde, som jag planerar att vidta för att motverka rekrytering av barn från LSS-boenden till kriminella nätverk. Anna Wallentheim har även frågat mig hur jag och regeringen avser att stärka samarbetet mellan skola, socialtjänst och rättsväsendet för att tidigt identifiera och skydda utsatta barn.

Jag vill rama in frågan genom att konstatera att regeringens omläggning av kriminalpolitiken framför allt handlar om tre delar: att slå mot det grova våldet, att strypa den kriminella ekonomin och att bryta rekryteringen av barn och unga. Att bryta rekryteringen är särskilt angeläget när det gäller de barn och ungdomar som är placerade i olika former av samhällsvård och som riskerar att utnyttjas av den organiserade brottsligheten. Barn som bor på LSS-boenden kan, på grund av sin funktionsnedsättning, vara särskilt utsatta för att rekryteras till kriminella nätverk.

Regeringen har tillsatt flera utredningar i syfte att reformera och se över delar av den sociala barn- och ungdomsvården. Det handlar bland annat om att skapa fler platser (S2023/03211), reformera den statliga barn och ungdomsvården (dir. 2024:13) och stärka vårdmiljön på HVB och göra den trygg och säker för barn och unga (dir. 2024:18).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi arbetar också för att ge de brottsbekämpande myndigheterna möjlighet att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år (SOU 2024:93). Jag har i dag varit i justitieutskottet och bekräftat att våra planer faller på plats redan i höst i stället för sommaren 2026 som det var tänkt. Bakgrunden till det är förstås att det är helt avgörande för att kunna klara upp fler allvarliga brott men också för att komma åt de kriminella högre upp i hierarkin som beställer brotten och styr barnen.

Till detta kommer även att vi tar krafttag på olika områden när det gäller rekryteringen online. Nyligen fick Brottsförebyggande rådet (Ju2025/00155) och Totalförsvarets forskningsinstitut (Ju2025/00157) i uppdrag att öka kunskapen om hur kriminella nätverk rekryterar och påverkar barn och unga i sociala medier och andra digitala miljöer och att föreslå konkreta åtgärder mot denna problematik. Samtidigt för vi en dialog inom ramen för EU-samarbetet och direkt med de digitala plattformarna om vad som kan göras mot rekryteringen online.

Det krävs också en tydligare riktning för det sociala brottsförebyggande arbetet. Förra året beslutade regeringen om en nationell brottsförebyggande strategi, Barriärer mot brott (skr. 2023/24:68), som tar sikte på just detta. Strategin har en bred socialpreventiv ansats med särskilt fokus på att bryta gängens rekrytering av barn och unga. Ett antal myndigheter har i samverkan med regionala och lokala aktörer på regeringens uppdrag (Ju2023/02529) upprättat en struktur för att hålla samman arbetet med barn och unga som riskerar att begå grova brott i miljöer kopplade till organiserad brottslighet. Syftet är att effektiva och ändamålsenliga åtgärder ska vidtas för den här målgruppen.

Jag vill också lyfta fram att en ny och mer förebyggande socialtjänstlag föreslås träda i kraft den 1 juli i år (prop. 2024/25:89). Vi river dessutom sekretesshinder så att skola, polis och socialtjänst ska kunna dela information i större utsträckning. Om allt går som det är tänkt här i huset ska det vara på plats och träda i kraft den 1 maj.

Vi satsar på utökat föräldraskapsstöd och en mer tillgänglig barn- och ungdomspsykiatri. Vi fortsätter också satsningen på skolsociala team, som är ett sätt för skolan och socialtjänsten att arbeta tillsammans för att öka elevers närvaro i skolan, skapa en lugn och trygg skolmiljö och se till att elever får rätt stöd i ett tidigt skede. Vi vet att en bra skolgång stärker barns och ungas framtidsutsikter och är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att förebygga utanförskap, kriminalitet, missbruk och ohälsa.

Till bilden hör också att socialtjänsten måste få rätt förutsättningar att tidigt kunna ingripa om ett barn eller en ungdom riskerar att dras in i kriminalitet. Förslag har remitterats (S2024/02012) som handlar om att insatser för barn och unga i öppna former ska få beslutas tidigare och i fler fall än i dag, även utan föräldrars samtycke. Enligt förslaget ska socialnämnder även kunna besluta om insatser i öppna former till vårdnadshavare utan deras samtycke och kunna förena ett sådant beslut med vite.

Sammantaget genomför regeringen en lång rad insatser för att utveckla och stödja det förebyggande arbetet för att stoppa rekryteringen av unga till kriminella nätverk. Vi överväger löpande nya åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka Rasmus Ling för att han i dag har lyft den mycket konkreta frågan om skyddsvästar, också i ljuset av den mycket bredare frågan om vikten av att vidmakthålla ett generöst stöd till Ukraina när det gäller både den militära sidan och de civila behov som finns i Ukraina.

Jag tycker också att dagens meningsutbyte understryker vikten av att orka fortsätta tänka innovativt. Man kan säga att själva stödet var innovativt i det första skedet. Att ge militärt stöd till ett europeiskt grannland i samband med ett krig var ju i sig ett mycket stort steg för Sverige sett ur ett historiskt perspektiv.

Med det sagt är det viktigt att fortsätta tänka nytt och ta inspiration av andra länder. Det är också viktigt att se vad vi kan göra när det gäller sådant som har stor betydelse i sak men som kanske också rymmer en symbolkraft som kan vara viktig både för Ukraina och för vårt eget samhälle.

Jag vill tacka för dagens inspel i den konkreta frågan och för en bra diskussion. Jag ska se vad jag kan göra för att ta frågan vidare på ett konstruktivt och bra sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill bekräfta vikten av att hålla i stödet till Ukraina - både det militära stödet, det civila stödet och stöd av annat slag som är av betydelse för Ukraina.

Det är klart att allt börjar här hemma, så det är viktigt att vi i Sverige ser till att vi fortsätter med det stödet. Det är också viktigt att vi tillsammans med likasinnade länder inom Norden, Baltikum och EU ser till att det samlade stöd till Ukraina som vi kan överblicka och påverka är intakt och uthålligt. Det är så att säga en moralisk förpliktelse som vi har alla anledningar att verkligen leva upp till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller sanktionerna, som ibland är lite omdiskuterade, vill jag understryka att de har effekt. När vi inte lyckas upprätthålla sanktionsregimen på det sätt som det är tänkt brister de effekterna. Jag tycker också att det är viktigt att ta med från den här diskussionen att vi har ett ansvar som land att se till att på EU-nivå hålla trycket uppe i sanktionsregimen. Vi behöver också här hemma säkerställa att de regelverken följs. En sådan konkret sak är väl att vi inte har haft särskilt många fall som har prövats rättsligt i de delarna i vårt eget land. Det finns nu uppdrag till olika myndigheter att flytta fram positionerna också för att säkerställa att sanktionsregimen efterlevs i Sverige på ett ännu bättre sätt än hittills.

Jag tar med mig frågan om skyddsvästarna, för jag tror faktiskt att många medborgare, precis som Rasmus Ling, uppfattar att det finns något stötande i den omsättningen med staten som mellanhand. Jag säger inte detta i syfte att ifrågasätta Kronofogdens verksamhet, för den är som sagt helt legitim. Den fyller också ett väldigt viktigt samhälleligt syfte eftersom intäkterna går till det allmänna. Människor som har lånat ut pengar får betalt, och brottsoffer får ersättning.

Jag säger som sagt var inte detta som ett underkännande eller ett ifrågasättande, men jag tycker att iakttagelsen är berättigad. Jag ska ta med mig den och se vad andra insiktsfulla personer, med möjlighet att bedöma frågan på ett bättre sätt än jag kan, har att säga om förslaget.

Men, som sagt, all heder till Rasmus Ling för det innovativa tänket på detta område i en mycket angelägen fråga!

Herr talman! Tack till Rasmus Ling för möjligheten att diskutera den här viktiga frågan i dag!

Först vill jag understryka vilken enorm styrka det är att vi har ett så brett stöd här i kammaren och, vågar jag påstå, i hela vårt samhälle för det stöd som Sverige ger till Ukraina. Det gäller förstås både det militära stödet och annat stöd. Att vi håller i det, inte minst i den tid vi nu lever i med ett osäkert omvärldsläge, är helt avgörande. Det vill jag verkligen ta fasta på.

Jag håller också med Rasmus Ling om vikten av att flytta fram positionerna och också våga tänka lite innovativt i hur detta stöd kan utformas.

Det första jag vill säga när det gäller den konkreta frågan angående skyddsvästarna är att Kronofogdens verksamhet när det gäller försäljning naturligtvis är fullt legitim utifrån det uppdrag som Kronofogden har. Intäkterna från försäljningen går antingen till det allmänna eller till brottsoffer, och det är i grund och botten precis så det är tänkt att fungera. Det finns alltså en legitimitet i detta.

Som medborgare är det svårt, om jag får säga så, att inte uppleva det som något stötande när det blir en kommers på skyddsvästar inom kriminella nätverk med staten som en sorts mellanhand. Därför tycker jag ändå att frågan är berättigad. Och även om det kanske var en eller två frågor mer än vad en del politiska kommunikatörer möjligtvis skulle rekommendera interpellanten eller för den delen ministern att bolla med här tycker jag ändå inte att kopplingen eller frågeställningen är särskilt sökt.

Låt mig i dag bara säga att jag tycker att det är en intressant vinkel på frågan. Jag disponerar dock inte helt och hållet själv över frågan, så jag tar gärna med mig den och ser om det finns andra som ligger närmare frågorna i systemet som möjligtvis har tänkt i liknande banor och om det här är någonting som man kan gå vidare med eller av olika skäl inte kan gå vidare med.

Som sagt var: Alla komplimanger till Rasmus Lings innovativa tänkande på detta område! Det behöver vi mer av för att uthålligt kunna stödja Ukraina.

Herr talman! Rasmus Ling har frågat mig om jag kommer att ta något initiativ för att strama upp Kronofogdens regelverk vad gäller myndighetens auktioner av exempelvis skyddsvästar. Han har även frågat om jag kommer att verka för att sådana produkter ska kunna köpas upp av staten och skänkas till Ukraina.

Rasmus Lings frågor tar sikte på två områden som förstås är helt centrala för den här regeringen, både kampen mot den organiserade brottsligheten och stödet till Ukraina. I det här arbetet är det förstås viktigt att hålla dörren öppen för åtgärder av olika slag.

Om jag får börja med Kronofogdens indrivning av berättigade krav kan jag säga att det är avgörande både för att upprätthålla betalningsviljan och för ett väl fungerande samhälle - sett ur den enskildes synvinkel men också sett ur företagens perspektiv. När man genomför en utmätning är målet att borgenären ska få betalt för sin fordran. Som en allmän princip gäller att försäljningen av utmätt egendom ska ske på ett sätt som ger ett så bra ekonomiskt resultat som möjligt. Det förekommer att skyddsvästar, som då alltså inte bedömts vara krigsmateriel, säljs tvångsvis för betalning av gäldenärens skulder.

Kronofogdemyndigheten driver årligen in stora belopp. Under 2023 landade den siffran på närmare 15 miljarder kronor. Knappt hälften sker i allmänna mål, och på så sätt bidrar verksamheten till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Indrivningen är även angelägen för att öka möjligheten till upprättelse genom betalning av skadestånd till brottsoffer. Under förra året drevs drygt 370 miljoner kronor in för betalning av den typen av skulder.

Som Rasmus Ling också lyfter fram har förbättrade möjligheter att genomföra utmätning på distans inneburit en stor ökning av utmätt värdefull egendom. Bara under förra året har egendom motsvarande 100 miljoner kronor drivits in på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förekomsten av skjutvapen, liksom användningen av skyddsvästar, i kriminella kretsar har ökat. Genom den nya förverkandereformen, det självständiga förverkandet, som trädde i kraft för drygt två månader sedan har möjligheterna att förverka egendom ökat om det finns särskild anledning att befara att föremålet kan komma till användning i samband med ett brott. Det innebär att det nu i större utsträckning än tidigare är möjligt att förverka bland annat skyddsvästar. Egendom som förverkas ska antingen oskadliggöras, förstöras eller säljas. Att det finns effektiva och ändamålsenliga möjligheter att förverka den typen av saker är av central betydelse för den brottsbekämpande verksamheten.

När det gäller Ukraina kan vi konstatera att Sverige är en av de största bidragsgivarna. Fortsatt militärt stöd kommer att inriktas dels på att underhålla redan donerad materiel, dels på att tillföra nya försvarsförmågor till den ukrainska försvarsmakten genom bi- eller multilaterala samarbeten. Eftersom det samlade militära stödet till Ukraina är omfattande krävs det samordning för att ge bästa möjliga effekt.

Två av regeringens mest prioriterade frågor är att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten och att se till att stödet till Ukraina fortsatt är starkt, långsiktigt och uthålligt. De åtgärder som vidtas ska vara genomtänkta och inriktade på att göra verklig skillnad. Jag är beredd att lyssna på alla konkreta förslag på åtgärder som kan vara användbara i detta avseende och ser fram emot att fortsätta diskussionen i de här frågorna.