Herr talman! Lars Isacsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa en jämlik polisiär närvaro i hela landet, även på landsbygden. Lars Isacsson har även frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkerställa att lokala poliskontor inte avvecklas, särskilt i glesbygd där de är avgörande för tryggheten.

Att återupprätta tryggheten i Sverige är en av regeringens allra viktigaste frågor, och en ökad lokal polisiär närvaro är en central del i det arbetet. När rikspolischef Petra Lundh tillträdde i december 2023 gav regeringen henne ett mycket tydligt förändringsuppdrag, varav en viktig del handlade om att förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna. I regleringsbrevet för 2024 styrde regeringen Polismyndigheten mot målet att öka den lokala närvaron i hela landet.

Inriktningen mot en ökad lokal närvaro ligger fast. Enligt årets regleringsbrev, som beslutades före årsskiftet, ska myndigheten bland annat redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet och vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet uniformerade poliser i yttre tjänst. Det handlar alltså om att myndigheten ska öka antalet poliser som patrullerar på våra gator och torg och i våra lokalsamhällen och som möter medborgarna där de finns. Det handlar även om att förstärka styrningen av poliser mot den lokala nivån, så att vi kan säkerställa att Polismyndigheten växer lokalt.

Polismyndigheten ska även redovisa hur den lokala polisnärvaron ser ut över landet i form av antal anställda inom lokalpolisområdena och antal kommunpoliser och områdespoliser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2025 att den lokala polisnärvaron har ökat över tid, inte minst antalet områdespoliser, och att den fortsatt ökar. Regeringen gör emellertid bedömningen att det finns ett fortsatt behov av att Polismyndigheten ökar den lokala polisiära närvaron i hela landet. En förutsättning för att nå dit är att polistillväxten fortsätter och att fler söker till och genomför polisutbildningen. För att säkra den fortsatta tillväxten tillförs Polismyndigheten 400 miljoner kronor i höständringsbudgeten för 2024 och drygt 1 miljard kronor i budgetpropositionen för 2025. Från och med i år har myndigheten även tillförts medel för att stärka polisaspiranternas villkor. Av budgetpropositionen framgår också att regeringen avser att lämna förslag om att de som studerar vid polisutbildningen hösten 2024 eller senare ska kunna få sina studielån avskrivna eller återbetalda under vissa förutsättningar och villkor.

Polisiär närvaro i hela landet handlar för regeringen och för mig som ansvarig minister inte bara om att det ska finnas fysiska polisstationer utan även om att polisen ska tillhandahålla god service till medborgarna och vara tillgänglig via telefon och digitalt. Polismyndigheten arbetar löpande med att förbättra sina svarstider vid polisens kontaktcenter, som tar emot anmälningar om brott och tips via telefon. Myndigheten förbättrar även löpande sin webbplats, polisen.se, där anmälan om brott eller lämnande av tips kan göras digitalt. Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra service och tillgänglighet för medborgarna.

Regeringens satsningar på en fortsatt polistillväxt förväntas ge fler uniformerade poliser i yttre tjänst. Tillsammans med en tydlig styrning mot den lokala nivån väntas Polismyndigheten fortsätta öka sin närvaro i hela landet, även på landsbygden. Regeringen fortsätter med den styrningen av myndigheten.

Herr talman! Tack, ministern, för att du kommer till kammaren och tar den här viktiga debatten om hur hela landet ska kunna få en polisiär närvaro!

Jag tänkte först anlägga ett lite mer snävt Stockholmsperspektiv. Men jag vill också i kammaren och för dem som tittar visa på att en politik för Stockholm i det här fallet också kan vara en politik för hela landet.

I den politiska verklighet som vi lever och verkar i har vi sedan maktskiftet för två år sedan sett en oerhört Stockholmsfientlig regering. Det är en regering som har gjort det till en sak att låta kommuner och regioner stå för den största smällen när det kommer till att bekämpa inflationen och reda ut den ekonomiska situation vi befinner oss i. Samtidigt som kommuner får spara på socialtjänst och skola skjuts insatser för arbetslöshet över på kommunerna utan att staten tar kostnaderna. Vi ser hur bostadssektorn har kraschat.

Regeringen och Sverigedemokraterna har ägnat all kraft åt att särskilt skydda höginkomsttagarna i vårt land. De har gått igenom inflationstiden med ganska intakta plånböcker och har fått stora skattelättnader och andra insatser som har hjälpt just den gruppen. Man kan ställa sig frågan huruvida den prioriteringen har varit korrekt.

Det påverkar också arbetet med vår tids kanske största fråga som vi hanterar i justitieutskottet. Det handlar om att knäcka den grova organiserade brottsligheten, att skapa trygghet på gator och torg och att knäcka gängbrottsligheten. Detta hör ihop. Det hör samman med att skapa ett starkt, tryggt samhälle, och då måste hela städerna fungera.

Det går inte att föra en politik som gynnar vissa grupper. Vi måste se till att skolan fungerar, att vi skyddar socialtjänsten från varsel och uppsägningar och att vi för en bostadspolitik som lagar våra bostadsområden där människor kan hitta en billig och bra bostad och känna en stolthet för sitt bostadsområde. Då klarar man tillsammans med en utbyggd polis och en utbyggd repressiv rättskedja med hårdare tag att bekämpa gäng.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag återvänder till frågan om Stockholm. Jag har fört en diskussion med justitieministern i kammaren under de här två åren. Nu har vi kommit halvvägs. Jag kan acceptera argumentationen för snart två år sedan när jag ställde frågan första gången. Vad avser regeringen att göra för att lösa polissituationen i Stockholm? Sedan polisutbyggnaden och tillväxten har vi sett att vi fortfarande saknar i snitt tusen poliser om man jämför med övriga polisregioner.

Svaret har varit mixat mellan att det minsann inte är regeringens ansvar utan tidigare regeringars ansvar och att Socialdemokraterna i Stockholms stadshus borde sköta det hela bättre genom att anställa ordningsvakter. Man kan ställa sig frågan varför regeringen konsekvent gör arbetet för kommunerna så svårt när det kommer till att sköta en god ekonomisk politik.

Lägg då till att vi står inför och har stora utmaningar i Stockholm med särskilt eftersatta bostadsområden, med hög kriminalitet och särskilda händelser som också dränerar. Här kommer perspektivet in att det gör att många poliser tvingas till korta jobb och insatser i Stockholmsregionen och får lämna de tjänster de har runt om i landet.

Frågan kvarstår: När kommer regeringen att föra en Stockholmspositiv politik och lösa polissituationen? Jag håller med ministern om att det är fokus på lokal närvaro. Men när kommer regeringen i regleringsbreven att peka ut att vi behöver de tusen poliser som Stockholm ligger back?

Herr talman! Tack till justitieministern för svaret.

Jag håller med justitieministern när han säger att legitimiteten i polissatsningen, som vi är överens om, hänger på att medborgarna märker av den runt om i landet. Jag kan förstå att justitieministern säger att han inte vill lägga sig i. Jag kan också tycka att det är en viss frustration i det. Jag tror att vi behöver mer av statlig styrning, mer av att regeringen pekar på vad man vill och mer av styrning av organisationen.

Jag var med under polisomorganisationen 2014-2015. Intentionerna var bra. Det skulle också komma ut mer till lokalpolisområdena. Kommunalrådsordföranden hade en viss skepsis när man slog ihop kommunerna till ett större polisområde. Inte blev det fler poliser ute. Riksrevisionen och Brå har sett att man har missat att få ut poliser längst ut och att man växer mer på centrala poster.

Det är tydligt att de goda intentionerna inte räcker om resultaten inte blir synliga för medborgarna. Jag vill lyfta fram ett till lokalt exempel. I västra och norra Dalarna ser vi ofta en ensam polispatrull på en yta som motsvarar Skåne.

Det är inte bara en fråga om trygghet utan också om arbetsmiljö för polisen. Hur ska man kunna hantera de akuta insatserna och samtidigt arbeta brottsförebyggande? Tänk er exempelvis en polispatrull i Mora en lördag som blir beordrad att bistå Mora lasarett med skjuts av en akut sjuk patient till akutpsykiatrin i Säter. Det är 13 mil enkel resa. Väl framme i Säter kommer ett prio 1-larm. Det finns inga andra bilar, så patrullen måste åka med blåljus de 13 milen tillbaka till Mora från Säter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur blir ett samhälle tryggt på det viset? Hur ska man få någon att vilja jobba som polis med den arbetsmiljön? Och hur får man en vård som fungerar? Ett samhälle är aldrig starkare än dess svagaste länk, och statens närvaro i de här områdena är redan svag.

När lokala poliskontor stängs blir budskapet tydligt: Staten backar undan. För invånarna innebär det längre resor för att få hjälp och en ökad känsla av att vara bortglömd. Den här känslan av att vara lämnad utanför finns både i städer och på landsbygd, i förort och i bruksort.

Herr talman! Justitieministern pekar på de ökade resurserna till polisutbildningen och till Polismyndigheten. Det är välkommet, men vi kan inte vänta i flera år på att resurserna ska ge effekt. Vad tänker regeringen göra här och nu för att säkerställa att lokalpolisområdena inte försvagas ytterligare? Vad gör man för att fler poliser i yttre tjänst också ska betyda fler poliser i landsbygdskommuner som Leksand, Rättvik och Orsa?

Herr talman! Låt oss börja med Stockholm och sedan röra oss ut i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller med om att det sker väldigt stora framsteg när det gäller tryggheten i Stockholm. Stockholm och andra storstäder har varit hårt drabbade, inte minst av gängkriminalitetens våld. Glädjande nog ser vi sedan 2022 att dödsskjutningarna minskar, vilket har en otroligt stor betydelse sett till våldsutsattheten för medborgarna i Stockholm. Vi ser också hur brottsuppklaringen ökar.

De vistelseförbud som regeringen drev igenom i februari förra året har mycket riktigt inneburit en otroligt stor förändring också för stockholmarna. Jag har själv varit på många platser runt om i landet, inklusive Rågsved, som inte ligger så långt ifrån där jag själv bor. Rågsved har varit en öppen drogscen, dominerad av kriminella, under oerhört många år. Genom de nya verktyg som regeringen har drivit igenom i form av preventiva vistelseförbud har drogscenen stängts ned. De farliga elementen är borta, och medborgarna kommer fram. Föräldrar kan skicka sina barn till skolan utan att behöva vara rädda för drogförsäljning. Företagare vågar till och med ha öppet under kvällstid.

Så ja, det är en fantastisk förändring - och den beror i väldigt hög grad på reformer som den här regeringen har satt på plats och ett fantastiskt arbete av duktiga poliser i Stockholm. Och de ska få fler kollegor. När vi nu genom regeringens styrning säkerställer att nettotillväxten i polisen ska ske lokalt omfattar det i högsta grad Stockholm.

Jag tar fullt ansvar för de två år som jag har varit justitieminister. Jag konstaterar bara att det från polisreformen 2015 fram till 2022, när vi tog över, inte skedde någon tillväxt av poliser i Stockholm. Det kan inte gärna den här regeringen lastas för. Nu håller vi på att styra om allt detta, och stockholmarna ska verkligen kunna påräkna att tillväxten äntligen kommer till dem. Vi ser goda möjligheter att det också blir på det sättet.

Jag ägnar mig inte åt någon svartmålning över huvud taget; jag bara återger fakta. Det var Mattias Vepsä som påstod att jag sa att låg polisnärvaro skulle kompenseras med att man anställer fler ordningsvakter. Jag bara svarade att det är en realitet att man i Stockholm efter maktskiftet har avvecklat två av tre ordningsvakter. Det är inte svartmålning, utan det är bara ett återgivande av fakta.

Jag tror att detta totalt sett är dåligt för trygghetsarbetet. Det gäller också det viktiga trygghetsarbete som ska utföras på fältet av socialsekreterare, fältarbetare och andra som får en större trygghet i vardagen. Medarbetare i Stockholm har också vittnat om att frånvaron av ordningsvakter minskar möjligheten för annat viktigt arbete på fältet, till exempel socialt och brottspreventivt arbete.

Nåväl, detta är på inget vis ett sätt att säga att polisen ska lämpa över sina uppgifter på andra, utan tvärtom. Polistillväxten måste nu äntligen komma även stockholmarna till del. Detta håller vi nu på att säkerställa både från regeringens sida och i Polismyndigheten.

Sedan kommer vi till landet i övrigt. Jag vill bara understryka att jag instämmer helt i den beskrivning som Lars Isacsson gör. Jag tror att legitimiteten i den här satsningen och skattebetalarnas villighet att långsiktigt investera på det här sättet i polisen bygger på att man ser en lokalt närvarande polis oavsett var man bor.

Var och en förstår dock att avstånden kommer att vara längre i Västerbottens inland och i västra Dalarna än de är inne i en tätort. De geografiska skillnaderna kan vi aldrig kompensera för fullt ut. Men det är naturligtvis aldrig acceptabelt att det ska ta flera timmar att få fram en polisresurs på ett akutlarm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill därför bara säga att det regeringen nu gör på kort sikt - den sista frågan Lars Isacsson hade - är att med vår styrning mot polisen säkerställa att den nettotillväxt som nu kommer ut kommer till våra lokalpolisområden fullt ut och inte fastnar på midjan eller toppen i organisationen.

Herr talman! Jag tackar Lars Isacsson för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor. Tack också till Mattias Vepsä för möjligheten att diskutera dem ur ett Stockholmsperspektiv!

Låt mig först vara väldigt konkret och bara nämna just de särskilda händelserna i framför allt, men inte bara, större städer. Det är helt riktigt att de har inneburit en förflyttning av polisiära resurser från landsort till storstad, lite förenklat. Det är inte alltid flödena går på det sättet, men man kan ändå säga att det över tid har haft en påverkan på den lokala polisiära närvaron ute i landet.

Nu har polisens ledning gett besked om att man har för avsikt att föra tillbaka den delen av verksamheten till den ordinarie verksamheten. Det kommer också att påverka de poliser som lånas ut under långa perioder. Det är väl det som är problemet: I en akut särskild händelse kan man behöva flytta om resurser. Den flexibiliteten är en stor styrka, men om det blir en permanent ordning blir det inte riktigt som det var tänkt. Tanken är att man nu under året ska avveckla detta och återgå till en normal ordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det betyder också att den polisiära närvaron i exempelvis Stockholm måste lösas på andra sätt. Det understryker vikten av de frågor som var uppe i utbytet med Mattias Vepsä: Det måste också säkerställas att detta inte får orimliga konsekvenser utan att den lokala polisiära närvaron tvärtom kan öka på andra sätt också i storstad.

För egen del kommer jag ursprungligen från Örnsköldsvik och följer denna fråga mycket noggrant i min kontakt med polisen i Örnsköldsvik och också genom Örnsköldsviks Allehandas löpande bevakning av hur polistillväxten utvecklas i Örnsköldsvik. Där ser glädjande nog prognoserna mycket positiva ut. Det kommer nya poliser hela tiden. Men jag ska också säkerställa att mitt lokala perspektiv inte begränsar sig till min egen hemstad utan att vi också ska ha en utblick över västra Dalarna, Västerbottens inland och alla andra delar av landet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.