Gunnar Strömmer

Herr talman! Tack till interpellanterna, både Lars Isacsson och Pontus Andersson Garpvall, för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor här i dag!

Låt mig komma tillbaka till grundslagen. Det faktum att vi nu gör rekordstora investeringar i kriminalvården kan naturligtvis sägas vara nedslående i så måtto att det återspeglar en samhällsutveckling som ingen kan vara nöjd med - våldet, den kriminella ekonomin och rekryteringen av barnen. Men det handlar också om samhällsutvecklingen bredare än just, så att säga, gängbrottsligheten. Det är en brottslighet som drabbar medborgarna i vardagen och så vidare.

Men detta drivs också av en beslutsamhet: Så här kan vi inte ha det. Det är en beslutsamhet som handlar om att vi bättre måste skydda vårt samhälle mot allvarlig brottslighet. Vi måste i högre utsträckning än vad vi gjort hittills ge brottsoffer upprättelse. I så måtto är denna tillväxt också ett uttryck för ett samhälle som har bestämt sig för att återupprätta tryggheten och friheten för medborgarna. Den andan präglar i väldigt hög grad kriminalvårdens arbete och medarbetarna i kriminalvården, i den resa som de är inne i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan ta fasta på några saker och möjligtvis också göra ett medskick tillbaka. Då kvitterar jag Pontus Andersson Garpvalls medskick. Ja, detta måste växlas upp om vi ska ha en möjlighet att möta de behov som kommer att finnas framöver. Ja, jag tror att det finns mer att göra, inte minst om man tänker att man bygger detta underifrån. Det handlar om den lokala och regionala kraften. Det finns stora möjligheter i detta, också sett ur ett lokalt och regionalt perspektiv och ur kriminalvårdens synvinkel.

Det sista jag möjligtvis skulle vilja skicka med är att man inte ska ställa goda idéer mot varandra. Låt oss se vad innovativa processer kan ge och sedan värdera det baserat på vad som kommer fram. Låt oss återkomma också till frågan om i vilken utsträckning ett engagemang utomlands kan bidra till en helhet, som förstås framför allt kommer att bygga på att vi växer här hemma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Låt mig börja med frågan om mänskliga rättigheter. Det råder ingen tvekan om att staten Sverige har en skyldighet att skydda medborgarna mot allvarlig brottslighet. Det har till och med Europadomstolen slagit fast i flera domar som också har berört Sverige.

Det handlar förstås om att skydda medborgares liv, privatliv, egendom och vad det nu kan vara. Det är en oerhört viktig utgångspunkt. Det ger också en djupare moralisk klangbotten till den omläggning som nu görs när vi fokuserar både på brottsoffers upprättelse och på samhällsskydd. De hänger ihop, och det handlar ytterst om att försvara vårt fria och öppna samhälle.

Jag skriver också under på att inlåsning är betydelsefull. Det råder ingen tvekan om att vi måste arbeta brottspreventivt på en lång rad andra sätt, inte minst med socialprevention och annat, men det är klart att om man låser in farliga personer kommer det också att ha betydelse för medborgarnas trygghet.

När polisen nu analyserar bakgrunden till att dödsskjutningarna går ned lyfter man fram flera olika saker. Man lyfter förstås fram nya resurser och nya verktyg som preventiva tvångsmedel och polisens egna arbetssätt, där det har skett en väldigt lång resa. Men man lyfter också fram fördubblingen av minimistraffen när det gäller de grova vapenbrotten. Låser man in farliga personer under dubbelt så lång tid kan de inte begå nya brott och inte rekrytera nya barn och unga. Det har väldigt stor betydelse också ur ett brottspreventivt och trygghetsskapande perspektiv att vi skärper straff, låser in farliga personer längre och också skapar förutsättningar för Kriminalvården att hantera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller expansionen och frågan om ytor och kvadratmeter i Kriminalvårdens arbete skulle jag säga att myndigheten har gjort en ganska stor förflyttning under senare tid. Redan dubbelbeläggningen i sig innebär en ganska stor förändring när det gäller synen på hur man disponerar yta. Man gör det också i allt mindre utrymmen.

Den som besöker Kriminalvården och går in i celler där det är dubbelbeläggning tror jag knappast slås av att det finns särskilt mycket yta att röra sig på, utan det är rätt tajt. Jag har inga principiella invändningar mot att tänka på andra sätt och att det kan vara ännu fler i cellen, men då får man nog också lägga till några kvadratmeter och så vidare. Jag vet att Kriminalvården har ett öppet sinne när det gäller detta, i synnerhet när man nu bygger nytt och har andra möjligheter att skapa flexibilitet i nya lokaler.

Låt mig gå över till frågan om man ska lyssna på kommunalrådens prognoser när det gäller kompetensförsörjning i kommunen. Min enkla erfarenhet är att man som regel ska lyssna mycket noga på vad kommunalråd har att säga. Jag utesluter inte att det på ett eller annat ställe kan finnas en optimistisk prognos som är ägnad att få till sig investeringar. Men med detta sagt tror jag ändå att det är en god utgångspunkt att ligga nära kommunalråd med en seriös planering och seriösa underlag för förutsättningar för tillväxt.

För den händelse att man har behov av att sätta till resurser för att till exempel genom utbildning rusta fler att göra sig tillgängliga för arbete i kriminalvården ska vi naturligtvis se över de möjligheterna noggrant.

Låt mig också säga att när det gäller de lokala exempel som Lars Isacsson tar upp överväger jag på vilket sätt regeringen kan bidra för att säkerställa att vi verkligen maximerar utbyggnaden, inte minst på platser där det redan sker en expansion och där det sägs finnas utrymme att göra mer.

Herr talman! Tack, Lars Isacsson, för möjligheten att diskutera även den här frågan denna morgon, och tack även för Pontus Andersson Garpvalls inlägg i denna viktiga debatt.

Låt mig börja med att säga att det är flera olika saker som driver behovet av att bygga ut kriminalvården. Det handlar förstås om angelägna reformer av straffrätten. Längre straff och inte minst mer ingripande påföljder för allvarlig brottslighet kommer att innebära att fler personer kommer att sitta i fängelse under längre tid. Samhällsutvecklingen driver detta.

Till detta kommer den mycket positiva nyheten att brottsuppklaringen har gått upp, från 15, 16, 17 eller 18 procent bakåt i tiden när det gäller den allvarligaste skjutvapenrelaterade brottsligheten till över 70 procent - naturligtvis en fantastisk framgång. Detta kommer också att öka trycket på kriminalvården. Lyckas vi dessutom göra motsvarande resa när det gäller all annan brottslighet som drabbar medborgarna kommer trycket på kriminalvården att fortsätta öka.

Allt detta sammantaget gör att det är otroligt viktigt för oss att jobba långsiktigt med det här.

Det är klart att den huvudsakliga delen av tillväxten kommer att behöva ske här hemma. Jag har ingen som helst annan uppfattning än Lars Isacsson när det gäller detta. Rätt använt innebär det också en stor möjlighet. Det är klart att vi ska bygga detta med en stark lokal och regional förankring. Alla de delar som tas upp - att ta vara på den byggklara mark som finns i nära samspel med kommunerna, att i hela samhället arbeta med hur vi kan bidra med kompetensförsörjning och hur utbildningsinsatser kan göras på olika sätt lokalt och regionalt för att åstadkomma detta - utgör så att säga huvudspåret för den tillväxt vi ser framför oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lars Isacsson nämnde ett antal kommuner. Jag överväger om regeringen kan bidra på något ytterligare sätt för att möjligtvis öka trycket i dessa processer framåt. Självklart ska ett lokalt engagemang som dessutom backas upp av trovärdig planering tas till vara på ett så bra sätt som det bara går.

Den förtätning av kriminalvården som nu sker är både nödvändig och full av nya möjligheter. Denna förtätning sker utan tvekan delvis av nöden, men den är också en del av ett utvecklingsarbete inom Kriminalvården som är väldigt positivt.

Jag vill peka på något som ligger nära detta, nämligen digitaliseringens möjligheter när det gäller att effektivisera verksamheten. Det är viktigt inte minst för att kunna hantera kompetensförsörjningsutmaningen på ett bra sätt även från det hållet.

När det sedan gäller detta med att hyra anstaltsplatser utomlands skulle jag vilja skicka med följande. Nej, det ska inte göras om det är dyrt, dåligt och farligt. Men jag vill uppmana till att avvakta lite grann med den bedömningen tills det, högst eventuellt, finns ett konkret underlag att ta ställning till. Jag vill understryka att lejonparten av expansionen av svensk kriminalvård kommer att behöva ske här hemma. Men jag tycker inte att vi är i ett läge där vi utan att ha ordentliga underlag kan unna oss lyxen att i förväg avfärda sådant som möjligtvis kan spela en viktig komplementär roll i den totala expansion som vi ser framför oss.

Herr talman! Lars Isacsson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen underlättar processen för att skapa fler anstaltsplatser i Sverige. Vidare har Lars Isacsson frågat om de kommuner som har byggklar mark kommer att få ett erbjudande om att det etableras en ny eller utökad anstalt i deras kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Pontus Andersson Garpvall har för sin del frågat mig hur jag kommer att agera för att kunna nå scenariot i Kriminalvårdens kapacitetsrapport om 27 000 anstalts- och häktesplatser 2033.

Låt mig börja med att konstatera att den ansträngda beläggningssituationen i anstalter och häkten i grund och botten beror på att utbyggnaden av Kriminalvården inleddes alldeles för sent. Det är inte något som myndigheten kan lastas för, utan det beror på felaktiga prioriteringar och uteblivna beslut från tidigare regeringar.

Samtidigt innebär den omläggning av rättspolitiken som den här regeringen gör att fler personer kommer att sitta i fängelse och under längre tid. Det handlar om att skydda samhället från farliga kriminella och om att ge brottsoffer tydligare upprättelse.

Därför pågår ett intensivt arbete för att möta behovet av platser här och nu samtidigt som vi vill skapa goda förutsättningar för en fortsatt expansion på längre sikt. Regeringen ger väldigt stora ekonomiska tillskott till Kriminalvården för att lägga grunden för detta. Mellan åren 2023 och 2027 beräknas anslaget öka från 14,1 till 26 miljarder kronor. Det är en nödvändig förutsättning för Kriminalvårdens kraftiga expansion.

Myndigheten bygger nu ut befintliga lokaler, etablerar nya anläggningar och uppför tillfälliga byggnader för att öka kapaciteten. I syfte att använda lokaler på ett effektivare sätt och möta efterfrågan på fler platser har Kriminalvården även inrättat ett stort antal dubbelbeläggningsplatser. Att dela cell hör nu till vanligheterna för fängelsedömda.

Det är glädjande att det finns ett engagemang runt om i landets kommuner för denna viktiga expansion av Kriminalvården. Myndigheten ansvarar för sin lokalförsörjning. Det är myndigheten som fattar beslut om hur och var verksamheten ska utökas inom de ekonomiska ramar som ges av regeringen. Kriminalvården för en kontinuerlig dialog med möjliga hyresvärdar och markägare för att kunna avgöra var etableringar är bäst att genomföra.

Regeringen understöder dessa processer på olika sätt. Ett exempel är det nära samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Kriminalvården när det gäller kompetensförsörjningen. Det har till syfte att fler arbetssökande ska söka anställning hos och bli anställda i Kriminalvården. Det är ett arbete som har understötts av regeringen genom ett särskilt uppdrag.

Regeringen har också tillsatt en utredning som i höstas lämnade förslag på en rad åtgärder som ska bidra till en snabbare utbyggnad av häkten och anstalter, bland annat genom att förenkla och förbättra de regelverk som påverkar detta och genom att korta ledtiderna i plan- och byggprocessen. Förslagen har remitterats, och regeringen ska återkomma om vägen framåt även i de delarna.

När det gäller att öka kapaciteten finns det också behov av att undersöka nya vägar. Ett exempel på det är att regeringen har gett en utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för att hyra anstaltsplatser utomlands. Utredningen ska presentera resultatet av sitt arbete och sina förslag vid kommande månadsskifte, januari/februari.

Jag vill också gärna lyfta fram de förslag som regeringen har fått från den parlamentariskt sammansatta Trygghetsberedningen, som på vårt uppdrag har lämnat en rad genomarbetade förslag med syftet att säkerställa att verksamheten i Kriminalvården håller hög kvalitet i ett läge där myndigheten växer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det råder ingen tvekan om att Kriminalvården står inför stora utmaningar, men den har också väldigt stora möjligheter. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att ge myndigheten goda förutsättningar för att genomföra uppdraget och att växa utan att för den skull göra avkall på säkerhet eller innehåll i verksamheten.

Herr talman! Jag vill än en gång tacka Lars Isacsson för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga om den ekonomiska brottsligheten i dag.

Mitt besked till Ekobrottsmyndighetens medarbetare är: Ni är sedda. Ni gör ett utomordentligt viktigt arbete. I dag är era arbetsuppgifter och ert uppdrag kanske viktigare än någonsin.

Man ska se ett utredningsgrepp kring verksamheten som ett uttryck för det. Det är en sådan angelägen uppgift att vi måste hitta sätt att utveckla, stärka och flytta fram positionerna i arbetet mot brottsligheten. Jag har förståelse för att det kan skapa ovisshet eller oro till dess att sådana processer har landat. Vi får leva med det en tid till. Men när utredningen har presenterat sina slutsatser och när vi har berett det under en tid kommer regeringen att ge tydliga besked om vägen framåt.

Jag noterar några av de tips eller rekommendationer som Lars Isacsson skickar med. Det är jag mycket mottaglig för. En sak är nämligen säker: Om vi gör som vi hittills har gjort kommer det att gå som det hittills har gått. Det har dessvärre resulterat i en kriminell ekonomi som omsätter 100-150 miljarder.

Vi måste hitta sätt att fortsätta bryta mönster och hitta nya fronter och arbetssätt. För egen del tror jag att en stor del av lösningen på den utmaningen ligger utanför den traditionella brottsbekämpningen med tunga, svåra brottmålsprocesser och snarare i de direkta aktiviteterna rakt mot brottsvinsterna och den ekonomiska brottsligheten.

Låt oss återkomma till detta. För dagen säger jag tack för en viktig diskussion.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill understryka att någon signal om vad utredningen ska landa i inte har sänts från regeringen. Den diskussionen har uppstått på grund av uppgifter som medierna har rapporterat från själva utredningen.

Om man tittar på det uppdrag som utredningen har fått är det tydligt att alla komponenter för att utveckla dagens verksamhet med en bibehållen ekobrottsmyndighet finns där. Det följer av Riksrevisionens granskning och de ståndpunkter som riksdagen har ställt sig bakom, samtidigt som det har varit viktigt för regeringen att i övrigt låta utredaren ha ett förutsättningslöst uppdrag för att säkerställa att alla viktiga aspekter av frågorna blir belysta på ett förutsättningslöst sätt. På så sätt kan vi få ta del av en kvalificerad utredares analys av hur vi på bästa sätt kan flytta fram positionerna mot den ekonomiska brottsligheten. Jag har förståelse för att ett sådant förutsättningslöst grepp kan skapa frågetecken och i någon mån oro hos medarbetare i den aktuella verksamheten. Det är samtidigt ofrånkomligt om man ska ge ett sådant uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu kommer uppdraget att löpa på under våren och sedan redovisas. Sedan ska regeringen redogöra för vägen framåt.

Ett viktigt sätt för regeringen att i en tid av förändring säkerställa att myndigheten får bästa möjliga förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet och utveckla den under gång är att säkerställa att myndigheten har en riktigt bra ledning. Jag är mycket glad för den rekrytering vi har lyckats göra med Rikard Jermsten, som är generaldirektör i Ekobrottsmyndigheten. Det är naturligtvis ett sätt att säkerställa att den viktiga verksamheten också i en tid av förändring kan bedrivas på ett effektivt och bra sätt för alla kvalificerade medarbetare i myndigheten.

Med gemensamma krafter ska vi säkerställa att vi på olika fronter kan flytta fram positionerna mot den ekonomiska brottsligheten. Vi gör för övrigt flera andra viktiga saker. Om jag ska lyfta fram en viktig förändring under det här året är det att det med Polismyndigheten som bas kommer att inrättas ett nytt finansiellt underrättelsecentrum. Syftet är att knyta ihop alla de myndigheter som har roller i kampen mot den ekonomiska brottsligheten också med till exempel aktörer i det privata näringslivet, det finansiella systemet och banker, för att få ett ökat systemtryck, samhällstryck, mot den ekonomiska brottsligheten.

Ett exempel på att det arbetssättet är löftesrikt är polisens uppgifter i förra veckan om att brottsvinsterna från telefonbedrägerier gick ned med 40 procent under förra året. Nya arbetssätt, nya verktyg och nya resurser och ett effektivt samspel med bankerna, där även regeringen har klivit in på ett lämpligt sätt och, som det numera heter, faciliterat ett samspel mellan myndigheter och bankerna, har lett till att bankerna har flyttat fram positionerna.

Låt mig nämna ytterligare en stor förändring, nämligen den nya lagstiftningen om så kallat självständigt förverkande som kom på plats i november förra året. Det gör att vi flyttar en stor del av kampen från brottmålsprocessen, som Lars Isacsson var inne på, till den direkta fronten med brottsvinsterna. Där har vi mycket mer att ge, och där kommer mycket att hända framöver.

All in all är det otroligt viktigt att vi fortsätter kampen mot den ekonomiska brottsligheten och stryper den med samma kraft som vi bekämpar det grova våldet.

Herr talman! Jag tackar Lars Isacsson för möjligheten att få diskutera också denna väldigt viktiga fråga i dag.

Låt mig först säga att de 670 medarbetarna på Ekobrottsmyndigheten gör ett utomordentligt gott arbete. De är hängivna och arbetar på daglig basis med en av vårt samhälles allra mest kritiska och angelägna uppgifter, nämligen att strypa den kriminella ekonomin. De gör det på ett innovativt och ofta väldigt effektivt sätt.

Ett uttryck för den betydelse arbetet har är att regeringen nu har utsett en ny generaldirektör för myndigheten som har en utomordentlig förmåga och kraft att leda myndigheten framåt i en tid med ett stort omvärldstryck beroende på hur den ekonomiska brottsligheten har utvecklats, och också i ett skede där myndigheten mycket riktigt är föremål för en utredning som handlar om hur kampen mot den ekonomiska brottsligheten kan utvecklas och stärkas.

Jag har förståelse för att ett sådant grepp kan skapa oro. Men jag vill vara tydlig med att utredningsuppdraget inte har getts i ett vakuum, utan det gav vi i ljuset av att Riksrevisionen genomförde en ordentlig granskning och gav långtgående rekommendationer om vilka frågor som behöver utredas grundligt för att stärka arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. Det är slutsatser som riksdagen också har ställt sig bakom.

Det framgår tydligt i direktiven till utredningen att den är förutsättningslös i så måtto att vi inte i förväg vill binda en kvalificerad utredare att dra vissa slutsatser avseende hur arbetet ska utformas när vi blickar framåt. I uppdraget ingår tydligt att lämna förslag på organisatoriska förändringar också i ett perspektiv där Ekobrottsmyndigheten finns kvar men där arbetsfördelningen och processer mellan dem och andra myndigheter kan behöva förändras på olika sätt.

Jag landar i att greppet är nödvändigt. Det är nödvändigt därför att verkligheten kräver det av oss, givet hur den ekonomiska brottsligheten har utvecklat sig. Omsättningen på 100-150 miljarder är svindlande. Vi kan inte låta någon del av vår brottsbekämpning förbli fredad från förändring och utveckling, och det gäller inte minst på det här området. Under det att en sådan process pågår förstår jag att det kan uppstå frågetecken om vari detta kommer att landa.

Jag vill understryka att hela ansatsen är den att det pågår ett mycket viktigt arbete i Ekobrottsmyndigheten. Syftet är att utveckla och stärka arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. De viktiga frågor som har fångats av Riksrevisionen, som riksdagen har ställt sig bakom, finns alltså med i utredningsuppdraget. Men jag tänker inte, och kan inte, föregripa utredarens arbete och de slutsatser som kommer att levereras några månader senare än planerat, framåt senvåren eller möjligtvis försommaren. Det är en extra tid vi gav just för att utredaren ska kunna gå till botten med alla de viktiga frågorna och ge oss ett bra underlag när vi sedan blickar framåt.

Herr talman! har frågat mig om jag kan lugna Ekobrottsmyndighetens medarbetare med att slå fast att utredningen om en översyn av den myndigheten syftar till att utveckla den viktiga verksamheten i kampen mot den grova organiserade brottsligheten och inte att avveckla den.

Regeringen har gjort till en av sina allra viktigaste uppgifter att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten och återupprätta tryggheten i Sverige. Det handlar om tre delar: att slå mot det grova våldet, att strypa den kriminella ekonomin och att bryta rekryteringen av barn och unga till gängen.

Vi vet att det bakom det grova våldet döljer sig en mycket omfattande kriminell ekonomi. Enligt polisen har den växt under många år, till en omsättning som i dag uppgår till svindlande 100-150 miljarder kronor varje år.

Vi vet också att ekonomisk vinning är en av de allra viktigaste drivkrafterna för organiserad brottslighet. Genom att slå just mot möjligheterna att berika sig ekonomiskt på kriminalitet kan vi som samhälle göra kriminella karriärer mindre lockande och också motverka att brottsvinster används för att bygga upp ännu starkare och mer välorganiserade kriminella verksamheter.

Ekobrottsmyndighetens uppdrag är tydligt: att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och att begränsa vinsterna från brottslig verksamhet. Myndighetens arbete omfattar brottsförebyggande arbete, underrättelseverksamhet samt utredning och lagföring. Ekobrottsmyndigheten har genom sin expertkunskap en central roll i det gemensamma arbete myndigheter emellan som sker mot just organiserad brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan den senaste översynen gjordes av Ekobrottsmyndighetens verksamhet har det skett stora förändringar när det gäller samhällets utmaningar att hålla jämna steg med den organiserade ekonomiska brottsligheten. Det har blivit övertydligt att den kriminella ekonomin är avgörande för brottslighetens överlevnad. Dessutom har verksamheten granskats. Riksrevisionen har granskat den och kommit fram till att det finns möjligheter att effektivisera arbetet mot den ekonomiska brottsligheten, till exempel genom andra organisatoriska lösningar. Det är synpunkter som riksdagen också har ställt sig bakom.

Detta är bakgrunden till det utredningsuppdrag som vi diskuterar i dag. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att förutsättningslöst analysera och utvärdera Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion. Syftet med utredningen är att förbättra och effektivisera arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. Regeringen har inte låst utredaren till någon särskild slutsats. Det är alltså utredarens uppgift att självständigt ta ställning till hur arbetet mot ekonomisk brottslighet kan bedrivas på bästa sätt.

När utredningen har redovisat sina slutsatser och remissinstanserna så småningom har sagt sitt kommer regeringen att ta ställning till om utredningens förslag, vilka de nu blir, bör genomföras och i så fall på vilket sätt.

För mig är utgångspunkten att om vi ska lyckas med att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten måste vi strypa den kriminella ekonomin. I det arbetet har vi varken råd att sänka ambitionsnivån eller att slå av på takten. Inriktningen är på det viset glasklar: Det är full fart framåt som gäller i arbetet mot den kriminella ekonomin.

Herr talman! Jag tackar Lars Isacsson för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor. Tack också till Mattias Vepsä för möjligheten att diskutera dem ur ett Stockholmsperspektiv!

Låt mig först vara väldigt konkret och bara nämna just de särskilda händelserna i framför allt, men inte bara, större städer. Det är helt riktigt att de har inneburit en förflyttning av polisiära resurser från landsort till storstad, lite förenklat. Det är inte alltid flödena går på det sättet, men man kan ändå säga att det över tid har haft en påverkan på den lokala polisiära närvaron ute i landet.

Nu har polisens ledning gett besked om att man har för avsikt att föra tillbaka den delen av verksamheten till den ordinarie verksamheten. Det kommer också att påverka de poliser som lånas ut under långa perioder. Det är väl det som är problemet: I en akut särskild händelse kan man behöva flytta om resurser. Den flexibiliteten är en stor styrka, men om det blir en permanent ordning blir det inte riktigt som det var tänkt. Tanken är att man nu under året ska avveckla detta och återgå till en normal ordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det betyder också att den polisiära närvaron i exempelvis Stockholm måste lösas på andra sätt. Det understryker vikten av de frågor som var uppe i utbytet med Mattias Vepsä: Det måste också säkerställas att detta inte får orimliga konsekvenser utan att den lokala polisiära närvaron tvärtom kan öka på andra sätt också i storstad.

För egen del kommer jag ursprungligen från Örnsköldsvik och följer denna fråga mycket noggrant i min kontakt med polisen i Örnsköldsvik och också genom Örnsköldsviks Allehandas löpande bevakning av hur polistillväxten utvecklas i Örnsköldsvik. Där ser glädjande nog prognoserna mycket positiva ut. Det kommer nya poliser hela tiden. Men jag ska också säkerställa att mitt lokala perspektiv inte begränsar sig till min egen hemstad utan att vi också ska ha en utblick över västra Dalarna, Västerbottens inland och alla andra delar av landet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Låt oss börja med Stockholm och sedan röra oss ut i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller med om att det sker väldigt stora framsteg när det gäller tryggheten i Stockholm. Stockholm och andra storstäder har varit hårt drabbade, inte minst av gängkriminalitetens våld. Glädjande nog ser vi sedan 2022 att dödsskjutningarna minskar, vilket har en otroligt stor betydelse sett till våldsutsattheten för medborgarna i Stockholm. Vi ser också hur brottsuppklaringen ökar.

De vistelseförbud som regeringen drev igenom i februari förra året har mycket riktigt inneburit en otroligt stor förändring också för stockholmarna. Jag har själv varit på många platser runt om i landet, inklusive Rågsved, som inte ligger så långt ifrån där jag själv bor. Rågsved har varit en öppen drogscen, dominerad av kriminella, under oerhört många år. Genom de nya verktyg som regeringen har drivit igenom i form av preventiva vistelseförbud har drogscenen stängts ned. De farliga elementen är borta, och medborgarna kommer fram. Föräldrar kan skicka sina barn till skolan utan att behöva vara rädda för drogförsäljning. Företagare vågar till och med ha öppet under kvällstid.

Så ja, det är en fantastisk förändring - och den beror i väldigt hög grad på reformer som den här regeringen har satt på plats och ett fantastiskt arbete av duktiga poliser i Stockholm. Och de ska få fler kollegor. När vi nu genom regeringens styrning säkerställer att nettotillväxten i polisen ska ske lokalt omfattar det i högsta grad Stockholm.

Jag tar fullt ansvar för de två år som jag har varit justitieminister. Jag konstaterar bara att det från polisreformen 2015 fram till 2022, när vi tog över, inte skedde någon tillväxt av poliser i Stockholm. Det kan inte gärna den här regeringen lastas för. Nu håller vi på att styra om allt detta, och stockholmarna ska verkligen kunna påräkna att tillväxten äntligen kommer till dem. Vi ser goda möjligheter att det också blir på det sättet.

Jag ägnar mig inte åt någon svartmålning över huvud taget; jag bara återger fakta. Det var Mattias Vepsä som påstod att jag sa att låg polisnärvaro skulle kompenseras med att man anställer fler ordningsvakter. Jag bara svarade att det är en realitet att man i Stockholm efter maktskiftet har avvecklat två av tre ordningsvakter. Det är inte svartmålning, utan det är bara ett återgivande av fakta.

Jag tror att detta totalt sett är dåligt för trygghetsarbetet. Det gäller också det viktiga trygghetsarbete som ska utföras på fältet av socialsekreterare, fältarbetare och andra som får en större trygghet i vardagen. Medarbetare i Stockholm har också vittnat om att frånvaron av ordningsvakter minskar möjligheten för annat viktigt arbete på fältet, till exempel socialt och brottspreventivt arbete.

Nåväl, detta är på inget vis ett sätt att säga att polisen ska lämpa över sina uppgifter på andra, utan tvärtom. Polistillväxten måste nu äntligen komma även stockholmarna till del. Detta håller vi nu på att säkerställa både från regeringens sida och i Polismyndigheten.

Sedan kommer vi till landet i övrigt. Jag vill bara understryka att jag instämmer helt i den beskrivning som Lars Isacsson gör. Jag tror att legitimiteten i den här satsningen och skattebetalarnas villighet att långsiktigt investera på det här sättet i polisen bygger på att man ser en lokalt närvarande polis oavsett var man bor.

Var och en förstår dock att avstånden kommer att vara längre i Västerbottens inland och i västra Dalarna än de är inne i en tätort. De geografiska skillnaderna kan vi aldrig kompensera för fullt ut. Men det är naturligtvis aldrig acceptabelt att det ska ta flera timmar att få fram en polisresurs på ett akutlarm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill därför bara säga att det regeringen nu gör på kort sikt - den sista frågan Lars Isacsson hade - är att med vår styrning mot polisen säkerställa att den nettotillväxt som nu kommer ut kommer till våra lokalpolisområden fullt ut och inte fastnar på midjan eller toppen i organisationen.

Herr talman! Först vill jag rikta ett tack till Lars Isacsson för möjligheten att få diskutera de här viktiga frågorna i dag, som kanske delvis kapas av en skattepolitisk Stockholmsdebatt. Vi ska se om jag kan sortera ut frågorna.

Jag tänker börja med att fokusera på det jag tycker är viktigt i Lars Isacssons fråga. Hur säkerställer vi en substantiell polisiär närvaro i hela landet? Den är helt fundamental.

Nu investerar vi otroligt mycket i svensk polis. Vi gör rekordstora satsningar över lång tid, och en del satsningar innebär en rekordstor tillväxt. Hela legitimiteten i den investeringen är att medborgarna i sin vardag verkligen upplever att tryggheten ökar. Det gäller alldeles oavsett om de bor på Södermalm, i Farsta, i Malung eller i Örnsköldsvik.

Därför är det väldigt viktigt för oss när vi gör investeringen att på en rad olika sätt säkerställa en fortsatt tillväxt. Det gör vi genom att investera både i polisen och i polisernas villkor inklusive villkoren för aspiranter. Där möjliggjorde vi den första löneökningen för aspiranter sedan 2002. Det är egentligen en ganska hisnande tanke att deras villkor inte har förbättrats på en så oerhört lång tid.

Vi kombinerar det också med en mycket tydlig styrning till polisen på alla sätt och vis i budget, i regleringsbrev och i myndighetsdialog. Vi följer väldigt löpande upp att den tillväxten ska ske lokalt. Polisen har under det gångna året med olika interna styrmedel redan säkerställt att en stor del av nettotillväxten hamnar ute lokalt. Då menar vi synlig informerad polis.

Det andra jag vill tydliggöra är den stora resa som polisen gjort när det gäller gängbrottsligheten. Skjutningarna har gått ned med 30 procent sedan 2022, och brottsuppklaringen har när det gäller dödskjutningar gått upp till över 70 procent. Det är en magnifik utveckling på ett par år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samma resa måste göras med den brottslighet som drabbar medborgarna i vardagen. Där har vi dessvärre ärvt ett läge där brottsuppklaringen är förfärligt låg i väldigt många fall. Självklart måste polisen komma på akuta larm. Men polisen måste också trovärdiggöra att den kan reda ut brottslighet som stölder, snatterier, misshandel och rån.

Det är sådant som drabbar medborgarna i vardagen. Det gäller för den delen också annan brottslighet, som mäns våld mot kvinnor och annat. Allt detta måste ske genom den synliga lokala närvaron men också den lokala närvaron på insidan så att kvalificerade utredningsresurser finns lokalt.

Jag tänker inte lägga mig i hur polisregioner bestämmer sig för att organisera sin verksamhet lokalt. Jag har inget som helst problem att instämma i upplevelsen som Lars Isacsson förmedlar. För medborgarna är ett lokalt öppet poliskontor en stark symbol för ett närvarande rättsväsen och en närvarande stat. Det är en fråga som jag gärna följer upp utan att för den skull lägga mig i exakt hur polisen väljer att organisera sin verksamhet.

Jag ska avslutningsvis säga någonting om Stockholm, eftersom det också kom upp. Väldigt många stockholmare får sänkt skatt med regeringens politik. Det tror jag att de uppskattar väldigt mycket. Möjligtvis känner de sig lite snuvade på konfekten eftersom de skattesänkningarna raderas ut av de skattehöjningar som Socialdemokraterna i god ordning levererar i Stockholm.

Självklart kan inte ordningsvakter ersätta polis. Jag har aldrig krävt att Stockholm ska anställa många nya ordningsvakter. Möjligtvis hade situationen varit lite bättre om man inte hade avskedat allihop. Jag ska verkligen säkerställa att tillväxten av den lokala polisiära närvaron också ska ske i Stockholm. Det har stockholmare rätt att förvänta sig av staten.

Herr talman! Lars Isacsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa en jämlik polisiär närvaro i hela landet, även på landsbygden. Lars Isacsson har även frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkerställa att lokala poliskontor inte avvecklas, särskilt i glesbygd där de är avgörande för tryggheten.

Att återupprätta tryggheten i Sverige är en av regeringens allra viktigaste frågor, och en ökad lokal polisiär närvaro är en central del i det arbetet. När rikspolischef Petra Lundh tillträdde i december 2023 gav regeringen henne ett mycket tydligt förändringsuppdrag, varav en viktig del handlade om att förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna. I regleringsbrevet för 2024 styrde regeringen Polismyndigheten mot målet att öka den lokala närvaron i hela landet.

Inriktningen mot en ökad lokal närvaro ligger fast. Enligt årets regleringsbrev, som beslutades före årsskiftet, ska myndigheten bland annat redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet och vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet uniformerade poliser i yttre tjänst. Det handlar alltså om att myndigheten ska öka antalet poliser som patrullerar på våra gator och torg och i våra lokalsamhällen och som möter medborgarna där de finns. Det handlar även om att förstärka styrningen av poliser mot den lokala nivån, så att vi kan säkerställa att Polismyndigheten växer lokalt.

Polismyndigheten ska även redovisa hur den lokala polisnärvaron ser ut över landet i form av antal anställda inom lokalpolisområdena och antal kommunpoliser och områdespoliser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2025 att den lokala polisnärvaron har ökat över tid, inte minst antalet områdespoliser, och att den fortsatt ökar. Regeringen gör emellertid bedömningen att det finns ett fortsatt behov av att Polismyndigheten ökar den lokala polisiära närvaron i hela landet. En förutsättning för att nå dit är att polistillväxten fortsätter och att fler söker till och genomför polisutbildningen. För att säkra den fortsatta tillväxten tillförs Polismyndigheten 400 miljoner kronor i höständringsbudgeten för 2024 och drygt 1 miljard kronor i budgetpropositionen för 2025. Från och med i år har myndigheten även tillförts medel för att stärka polisaspiranternas villkor. Av budgetpropositionen framgår också att regeringen avser att lämna förslag om att de som studerar vid polisutbildningen hösten 2024 eller senare ska kunna få sina studielån avskrivna eller återbetalda under vissa förutsättningar och villkor.

Polisiär närvaro i hela landet handlar för regeringen och för mig som ansvarig minister inte bara om att det ska finnas fysiska polisstationer utan även om att polisen ska tillhandahålla god service till medborgarna och vara tillgänglig via telefon och digitalt. Polismyndigheten arbetar löpande med att förbättra sina svarstider vid polisens kontaktcenter, som tar emot anmälningar om brott och tips via telefon. Myndigheten förbättrar även löpande sin webbplats, polisen.se, där anmälan om brott eller lämnande av tips kan göras digitalt. Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra service och tillgänglighet för medborgarna.

Regeringens satsningar på en fortsatt polistillväxt förväntas ge fler uniformerade poliser i yttre tjänst. Tillsammans med en tydlig styrning mot den lokala nivån väntas Polismyndigheten fortsätta öka sin närvaro i hela landet, även på landsbygden. Regeringen fortsätter med den styrningen av myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Herr talman! Vi överväger naturligtvis noggrant Trygghetsberedningens förslag. Beredningen leddes, helt riktigt, av Henrik Vinge från Sverigedemokraterna. Det kom fram en lång rad mycket gediget underbyggda förslag - dessutom i stor partipolitisk enighet. Det är klart att vi överväger de förslagen mycket noggrant.

En viktig utgångspunkt har varit att den typen av exempelvis elektronisk övervakning och fotboja förvisso skulle kunna användas i flera fall men inte i sådana fall när det till exempel handlar om brott där det skulle vara stötande att använda den typen av påföljd - typiskt sett brott som riktas mot person.

Vi är öppna för detta, och det ingår i en del av den helhet som vi nu arbetar med vad gäller påföljderna och Kriminalvårdens framtid.

Jag vet inte om vi kommer att ha fler utbyten före jul, och låt mig därför få säga ett stort tack för alla meningsfulla meningsutbyten med Rasmus Ling. Likväl måste jag ändå göra en reflektion om det så kallade alternativet till det som vi fyra partier för fram i dagens debatt. Det gäller några saker som jag tar med mig härifrån i dag.

En sådan är Socialdemokraternas besked att man inte har ett samlat alternativ bakom sig utan bara argumenterar som ett parti. Det kanske håller några månader till, men jag tror inte att det kommer att hålla så mycket längre. När det kommer till kritan måste man få ihop detta. Jag vet att det fanns olika uppfattningar om man skulle gå in i arbetet med olika syn på vilka ekonomiska ramverk som ska gälla. 200 miljarder är inga småpengar. Antingen köper inte Socialdemokraterna detta när det kommer till kritan, och då ska 200 miljarder av Rasmus Lings budget bort. Är det då rättsväsendet som ska ta den smällen? Eller så får Socialdemokraterna ge med sig, och då kommer skuldsättningen att öka. Då kommer skattebetalarnas pengar att gå till räntor på lån i stället för till rättsväsendet. Det ska bli en intressant och utomordentligt central debatt att fortsätta framöver.

Sedan är det ett faktum att Socialdemokraterna röstar på våra förslag eftersom vi lägger dem på bordet, men i 70 procent av fallen säger Vänsterpartiet nej och i 60 procent av fallen säger Rasmus Ling nej. Hur ni ska få ihop det politiska innehållet återstår också att se, men det får vi ta på det nya året.

Tack för i år och på återseende!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 december.)

Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för frågan!

Det råder ingen som helst tvekan om att det är ett stort tryck på den svenska kriminalvården, och det är en lång rad faktorer som har fört oss till den punkten.

Det går inte att komma runt att utbyggnaden av kriminalvården kom igång alldeles för sent. Samhällsutvecklingen, som vi har beskrivit den från olika håll i dag, med en organiserad, väldigt allvarlig brottslighet skapar i sig ett väldigt tryck. När vi ser att polisen nu ökar brottsuppklaringen från 20 till 70 procent när det gäller dödsskjutningar, de allra allvarligaste brotten, som kommer att ge väldigt många fängelseår är det en enormt stor framgång i vårt samhälle, men det är klart att det också bidrar till att ytterligare öka trycket på kriminalvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Nödvändiga straffskärpningar som har bidragit till detta är redan gjorda, exempelvis fördubblingen av minimistraffen för de grova vapenbrotten och den olovliga hanteringen av sprängmedel - detta är helt nödvändiga straffskärpningar som också bidrar till det ökade trycket. I det läget är vi naturligtvis beredda att göra en rad olika saker för att inte bara lätta på trycket utan också uthålligt se till att kriminalvården expanderar och kan genomföra sitt uppdrag.

Det är därför vi investerar rekordstora summor i svensk kriminalvård. Det är en anslagsökning utan historiskt motstycke. Vi har gett uppdrag till kriminalvården om effektiviseringar av verksamheten på olika sätt. Det bedrivs till exempel ett väldigt progressivt digitaliseringsarbete som också kan vara väldigt rationaliserande när det kommer till personalresurser i kriminalvården. Vi undersöker möjligheten att hyra anstaltsplatser utomlands. Vi är också öppna för att se på andra verktyg och åtgärder som kan bidra till detta.

Utan att på förhand skriva av några förslag ska vi ha med oss vad som är syftet med häktningarna. Det får inte äventyras. Risken för flykt och för att man förstör utredningen måste alltid komma i första rummet. Om man kan ta hänsyn till det och ändå bidra till att lätta på trycket är jag öppen för att titta på det, men jag kan inte ge några mer konkreta besked i dag.

Herr talman! Tack, Ulrika Liljeberg, för att du lyfter dessa otroligt viktiga frågor gällande småföretagsamheten! Där finns en stark arbetsgemenskap, och det är, oss emellan, möjligen därför jag också tycker att den mer systematiska partiarbetsgemenskapen borde föras framåt en del.

Med det sagt vill jag bara säga att det är väldigt viktigt att vi får lyfta dessa frågor nu.

Gällande den lokala tillväxten har vi sagt några saker till, om jag ska utveckla den delen av uppdraget. Vi investerar inte så mycket av skattebetalarnas pengar i polisen nu för att det ska växa på toppen, utan det måste växa nära medborgarna. Polisen måste svara i telefon när medborgarna ringer. Polisen måste kvittera.

När det gäller de Ica- och Coophandlare som Ulrika Liljeberg refererar till säger många också att de inte ringer till polisen, för de tycker inte att det är meningsfullt. Man kanske inte upplever att polisen responderar på det sätt man skulle önska, men dessvärre är det också så att den resa som inleds om man ska ta en fråga hela vägen till domstol, med effekten av alltför låga straff och annat, framstår som en meningslös operation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Jag håller alltså helt med om detta. Vi ska ha en polis som växer lokalt och som svarar i telefon när medborgarna ringer. Polisen ska hantera också det som ibland lite slarvigt, tycker jag, beskrivs som mängdbrottslighet, alltså den medborgar- och företagarnära brottsligheten. Polisen ska överföra de effektiva arbetssätt som gör att man fått upp brottsuppklaringen så markant när det gäller exempelvis dödsskjutningar också till den brottsutredande verksamheten lokalt.

Detta arbete har inletts. När jag sa ett till två år menade jag att de ska se effekterna av det här påtagligt i närtid, även om vi har nog med insikt just utifrån internationella erfarenheter att säga att den punkt där vi kan säga att vi har tagit ett ordentligt stryptag på de kriminella nätverken och verkligen tryckt tillbaka dem till en punkt när vi ligger före kurvan nog ligger ett antal år framåt i tiden.

Herr talman! Det kan möjligtvis ta ett år eller i värsta fall två år.

Tack för möjligheten att få diskutera en väldigt viktig aspekt av brottsligheten. Den återspeglas också i det uppdrag som vi gav till den nya polisledningen när den tillträdde för ett år sedan.

Det råder ingen som helst tvekan om att man ska bekämpa den organiserade brottsligheten. Det gäller våldet, den kriminella ekonomin och rekryteringen av barn och unga, som vi har talat om hittills. Det är en otroligt central uppgift för polisen. De omfattande resursförstärkningarna måste förstås i hög grad ses i det ljuset.

Men som jag underströk tidigare måste man se att de stora resurstillskott som nu sker också är ägnade att se till att inte den uppgiften ska tränga undan allt annat viktigt polisiärt arbete.

I uppdraget till polisledningen låg först och främst att säkerställa att polistillväxten sker lokalt där brottsligheten sker nära medborgarna. Det är det första.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Det andra är de framgångar vi nu ser när det gäller till exempel brottsuppklaringar av dödsskjutningar. Det är brottsuppklaringar sedan 2022. Det har gått från ungefär 20 procent nationellt till över 70 procent i år.

Det är en ganska remarkabel resa som polisen gör med nya arbetssätt, nya resurser och nya verktyg. Det arbetssättet ska också överföras till den medborgarnära brottsligheten. Det är den andra viktiga delen av uppdraget. Där har vi sådant som inte räknas som vardagsbrottslighet, som mäns våld mot kvinnor och den typen av brottslighet, men där finns i högsta grad tillgreppsbrotten, de stölder som drabbar många medborgare och inte minst lantbrukare, till exempel dieselstölder och andra drivmedelsstölder, maskiner och stöld av elektronik.

Jag tycker därför att vi ska vända åter till de brottsutsatta lantbrukarna och säga att räddningen är på väg. Polisen har nu ett uppdrag att implementera de effektiva arbetssätten från gängkriminaliteten också när det gäller den vardagsnära brottsligheten, som förvisso i de här fallen också kan vara en del av en organiserad brottslighet. Steget är inte långt.

Herr talman! Jag kan utlova att engagemanget kommer att vara minst lika högt som det har varit under två år när vi reformerar också det brottspreventiva arbetet med samma systematik som för det brottsbekämpande arbetet.

Faktum är att de barn som nu dras in i gängen var antingen precis nyfödda eller två, tre eller fyra år gamla när de socialdemokratiska statsråden klev in i Rosenbad.

Jag håller helt med om behovet av att ändra systemet, ändra på det brottsförebyggande arbetet och reformera hela barn- och ungdomsvården. Men det är svårt att säga att man kan hitta någon ledning i det arbete som Socialdemokraterna själva bedrivit på området. Vi tvingas söka inspiration på andra håll, och det gör vi nu också.

Det gäller allt från de mest absurda delarna. Det har exempelvis inte varit möjligt att ta mobiltelefoner eller surfplattor från dem som är intagna på Sis-hemmen. Det vore ändå klädsamt med ett visst mått av ödmjukhet om man lämnar ett sådant arv efter sig när det gäller prevention.

Det är inte så att socialtjänsten har haft de verktyg som de behöver. Äntligen kommer nu en socialtjänstlag på plats, som för övrigt paras med en investering på 8 miljarder kronor för att det ska kunna få full effekt.

Den punktmarkering som efterlystes kommer nu. Om du önskar lite mer engagemang från min sida skulle jag på det nya året önska lite mer kommunikation och substans än varmluft. Jag har noterat initiativen i utskotten. De kännetecknas av att det är en halv A4-sida med ett dubbelt radavstånd, och inga andra partier röstar för dem.

Om jag ska visa lite mer glöd på politikområden som andra statsråd ansvarar för vill jag gärna få lite mer substans att jobba med från andra hållet. Det kanske vore ett lämpligt ömsesidigt nyårslöfte.

Det jag tar med mig från den här dagen, där jag har suttit ganska länge och lyssnat här i kammaren, är vad vi kommer med här. Det är fyra partier med en stor insikt om verkligheten, en förmåga att förnya politiken när det gäller både brottsbekämpning och brottsprevention och en förmåga att komma överens om pengar som är på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Dessutom ansvarar vi gemensamt för en ekonomisk politik som är stabil och har en idé om att kakan ska växa så att vi kan investera ännu mer. Jag hörde Teresa Carvalho säga att hon inte har med sig ett alternativ samlat bakom Socialdemokraterna. Det har bekräftats i dag. Kanske får vi även se mer av den varan på det nya året.

(Applåder)

Herr talman! Jag lyssnar på socialdemokratiska kommunalråd som inte alls tror att det ens är möjligt, möjligtvis teoretiskt, att kommunalisera barn- och ungdomsvården.

Det är naturligtvis inte samma sak som att försvara de missförhållanden som finns både i hem som drivs av privata aktörer och i dem som till exempel drivs i förbund mellan olika kommuner.

Under hösten har polisen i samspel med Ekobrottsmyndigheten och Ivo som är tillsynsmyndigheten bedrivit ett mycket intensivt arbete för att leta upp, granska och stänga ned hem där det finns missförhållanden.

Det råder ingen som helst tvekan om regeringens linje och de ansvariga myndigheternas linje. Det arbetet kommer inte att upphöra förrän det sista inslaget av kriminalitet är uppdraget med rötterna. Det gäller oavsett vem som råkar vara huvudman för hemmen.

När det gäller avmagringskurer är det dessvärre så att den inflation som vi ärvde av den tidigare regeringen har satt hela vårt samhälle på avmagring. Faktum är att det bästa vi kan göra för att säkerställa att kommuner långsiktigt har resurser att också bedriva ett offensivt arbete för brottsprevention är att trycka tillbaka inflationen så att inte pengarna fortsätter att tappa i värde. Genom det arbetet har hela kommun- och regionsektorn bara när det gäller minskade pensionskostnader nästa år 50 miljarder mer att röra sig med.

När det gäller sänkta skatter på arbete fanns det en tid när Socialdemokraterna också ägnade en tanke åt hur resurserna i samhället ska växa. Vi vet att det bästa sättet att få resurserna till välfärden och rättsväsendet att växa är att människor arbetar och att det lönar sig att arbeta.

Jag är stolt över att vi återupprättar den linjen. Det är den som borgar för att tillväxten ska öka, att resurserna ska öka och att möjligheterna ska bli bättre för kommuner och brottsbekämpande myndigheter att arbeta både preventivt och repressivt mot kriminaliteten.

Herr talman! I valet 2022 fick Moderaterna och de partier som finns på vår sida av politiken mandatet att få ordning på Sverige. En majoritet av väljarna röstade för ett skifte för att vända utvecklingen i ett Sverige som blivit fattigare och farligare.

Vi tog över i ett läge där tioåriga barn rekryteras in i kriminella nätverk och där barn både mördar och blir mördade. Vi tog över i ett läge där skjutningar och sprängningar undergräver integriteten, friheten och tryggheten för oskyldiga människor och där regler om sekretess hindrar skola, polis och socialtjänst att sitta ned runt samma bord och dela information med varandra om barn som far illa.

Vi tog över i ett läge där myndigheter utsätts för infiltration och påverkan, där kriminella bedrar våra välfärdssystem och där den kriminella ekonomin har fått frodas medan gängtopparna lever lyxliv och ägnar sig åt grov brottslighet mot Sverige från soligare breddgrader.

Det utgångsläge vi ärvde var alltså mörkt. Mellan 2012 och 2022 tredubblades det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige. Polisen har uppskattat att den kriminella ekonomin omsätter 100-150 miljarder kronor per år, och svindlande 62 000 personer bedöms vara antingen aktiva i eller kopplade till ett kriminellt nätverk.

Den svenska problembild som vi tog över saknar motstycke i våra nordiska grannländer och för den delen i andra europeiska länder. I förlängningen hotas vårt fria och öppna samhälle.

Under alldeles för många år gjordes alldeles för lite - för lite för att slå mot våldet, för lite för att strypa den kriminella ekonomin och för lite för att bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen. Men nu har vi lagt om kursen. Ingen uppgift är viktigare för regeringen än att trycka tillbaka den systemhotande organiserade brottsligheten.

Sedan regeringsskiftet för drygt två år sedan lägger vi om politiken för att bekämpa och förebygga brott. Strategin är enkel och står på tre ben: slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen. Månad för månad blir det nu mycket svårare att vara kriminell i Sverige.

I oktober förra året fick polisen rätt att avlyssna gängkriminella för att förhindra skjutningar och sprängningar och att också göra detta preventivt. I januari fördubblades minimistraffet för grovt vapenbrott, i februari infördes vistelseförbud och i april fick polisen rätt att upprätta säkerhetszoner samtidigt som skyddet för poliser stärktes. Det handlar om de poliser som arbetar närmast och som är mest utsatta för den organiserade brottsligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

I juli blev det enklare att vräka kriminella hyresgäster, i september utökade vi ytterligare möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel och i november fick polis och åklagare äntligen möjlighet att gå direkt på maffialedarnas tillgångar och lyxprylar.

Två år in i mandatperioden är vi dock långt ifrån klara. Vi är bara i början av en tioårsresa för att ta kontroll över gängen.

Från årsskiftet, herr talman, blir det enklare att bryta gängens tystnadskultur genom anonyma vittnen. Reglerna om sekretess kommer att ändras så att information kan delas mellan myndigheter för att förebygga och klara upp brott, och systemet när det gäller de unga görs om i grunden - alltifrån en ny socialtjänstlag hela vägen till ungdomsfängelse. Samtidigt gör regeringen stora ekonomiska satsningar både på rättsväsendet och på bredare brottspreventiva insatser.

Herr talman! Regeringen föreslår alltså att anslagen till rättsväsendet under åren 2023-2027 ska öka från 69 till 100 miljarder kronor totalt. I budgeten för nästa år finns tydliga prioriteringar. Låt mig nämna fyra av dessa.

För det första ökar vi polistätheten och stärker den polisiära förmågan. Polisen ska växa mot målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. För att få fler att söka sig till polisutbildningen stärker vi aspiranternas villkor. Det är den första substantiella löneökningen för aspiranter sedan 2002. Vi föreslår att de som studerar vid polisutbildningen från höstterminen 2024 under vissa förutsättningar och villkor ska få sina studielån återbetalda eller avskrivna.

Vi inrättar nu ett finansiellt underrättelsecentrum inom polisen och stärker polisens kameraförmåga. När vi nu gör så kraftiga satsningar på polisen handlar det i högsta grad också om att polisen ska kunna göra mycket mer än att bekämpa gängbrottsligheten. Det gäller inte minst mäns våld mot kvinnor.

Det här är alldeles nödvändigt för att vi också ska få full kraft i alla andra reformer på detta område som nu är på gång: de skärpta kontaktförbuden, de skärpta straffen och de sekretessbrytande reglerna, som så att säga ska rivas ned för att man ska kunna dela information i syfte att förhindra det dödliga våldet mot utsatta kvinnor.

Tillväxten är också viktig för att säkerställa att det sker lokalt. Det ger ökade möjligheter att klara upp fler brott i den brottslighet som drabbar medborgarna i vardagen. I det uppdrag som vi gav den nya rikspolischefen vid tillträdet för ett år sedan underströk vi betydelsen av att öka effekten och effektiviteten - jag använder gärna ordet produktiviteten - i myndigheten när vi nu tillför så mycket mer av skattebetalarnas pengar. Det var det första.

För det andra stärker vi Säkerhetspolisens förmåga att reducera allvarliga hot från främmande makt och våldsbejakande extremism och terrorism.

För det tredje säkerställer vi att Kriminalvården kan fortsätta sin utbyggnad med full kraft.

För det fjärde tillförs domstolarna medel för att kunna hantera ett ökande antal mål och stärka säkerheten. Samtidigt får också Åklagarmyndigheten ökade resurser så att fler brott kan utredas och lagföras och fler brottsvinster återtas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rättsväsendet

Dessa prioriteringar handlar om att vi som land ska kunna hantera de potenta hoten mot vår inre säkerhet: terrorismen och den våldsbejakande extremismen, de statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och den organiserade brottsligheten. Samtidigt ska vi ha en bredd så att vi också kan hantera alla andra utmaningar mot enskilda människors frihet och trygghet i vårt land.

Herr talman! Vi ser nu att nya resurser, nya verktyg och nya arbetssätt börjar få effekt. Antalet skjutningar under årets tre första kvartal har gått ned påtagligt i jämförelse med det blodiga rekordåret 2022. Avsevärt fler våldsbrott förhindras och klaras upp.

Steg för steg ger vi också tillbaka makten till den skötsamma majoriteten. Genom vistelseförbud har öppna drogscener kunnat stängas, och hederliga medborgare har börjat få tillbaka det offentliga utrymmet från gängen. Men risken för nya våldsspiraler finns kvar. Oskyldiga människor fortsätter att drabbas av våldet. Gängen hittar hela tiden nya sätt att berika sig och rekrytera nya barn och ungdomar.

Redan före valet sa Moderaterna att det skulle ta minst ett decennium att vända utvecklingen. Erfarenheter från andra länder bekräftar detta. Vi talar om ett maraton, inte sprint. I New York tog det tio år att ta tillbaka kontrollen från gängen. I Danmark tog det ungefär lika lång tid.

Sverige är nu två år in på sin tioårsresa. Vi kommer att fortsätta att flytta fram positionerna tills vi är framme - tills vi har slagit ned våldet, strypt den kriminella ekonomin och brutit rekryteringen av barn och unga i Sverige.

Budget för budget, reform för reform fortsätter vi att göra Sverige till ett tryggare och friare land.

(Applåder)

I detta anförande instämde Caroline Högström (M).

Fru talman! Tack, Mattias Vepsä, för möjligheten att diskutera frågorna i dag! Tack, Sara Gille, för ett väldigt starkt vittnesbörd! Det är starkt av dig att stå här och berätta om detta. Det tillsammans med den berättelse som vi hörde från Arlanda återspeglar vikten av att dessa frågor får stor politisk uppmärksamhet och att vi systematiskt flyttar fram positionerna på en lång rad områden i samhället.

I dag har vi talat om straffrätten. Den är naturligtvis central. Men det gäller att vi gör väldigt mycket också på många andra områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill i det sammanhanget gärna lyfta en fråga som jag tror lyftes för första gången i en statlig utredning 2005. Den handlar om det ekonomiska och, kan man säga, i hög grad psykiska våld som utövas inom ramen för bodelningar, där den ekonomiskt starkare parten kan använda bodelningen som ett väldigt kraftfullt maktmedel mot den ekonomiskt svagare parten, i regel en kvinna, som vill lämna en destruktiv relation. Jag är väldigt glad att denna regering kunde starta en process när det gäller detta, efter närmare 20 år av en debatt som inte har materialiserat sig i ett konkret lagstiftningsarbete förrän vi nu tar tag i det.

Självklart är frågan om ekonomiska resurser en central del i detta. Som ett resultat av att inflationsbekämpningen nu har varit lyckosam kommer kommuner och regioner att ha 50 miljarder mer i form av minskade pensionskostnader under nästa år. Vi har under den ekonomiska kris som har varit under ett par år ändå kunnat fortsätta stödja kommuner och regioner med mycket substantiella statsbidrag. Det kommer naturligtvis att ske även fortsättningsvis.

Ytterst är detta naturligtvis också en prioriteringsfråga. Kommer olika delar av vårt samhälle att prioritera kampen mot mäns våld mot kvinnor även när det hamnar i konflikt med andra utgifter? Det hoppas jag. Det är nämligen nödvändigt att detta prioriteras även i en tid med växande resurser, som vi har framför oss.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.