Gunnar Strömmer

Herr talman! Jag tackar för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor.

Jag vill först säga någonting om straffen. Det beror naturligtvis på vilken brottslighet det handlar om. Om man exempelvis begår väldigt grova brott som stör, försvårar eller förstör för blåljusverksamheten är straffskalan väldigt omfattande; sådana brott kan redan i dag leda till livstids fängelse. Över hela skalan av aktioner och påföljder finns det alltså redan i dag möjlighet till väldigt ingripande konsekvenser.

Det handlar dock även om prevention. De brott som aldrig äger rum är de bästa brotten, och de störningar som inte äger rum är de bästa störningarna. Polisen vidtar alltid förberedelseåtgärder för att kunna möta ordningsstörningar av olika slag som man har anledning att befara. Utan att gå in närmare på exakt vilka åtgärder polisen har vidtagit kan jag säga att jag efter en fråga från departementet till polisen, som ställdes med anledning av ledamotens fråga, har fått beskedet att polisen är väl förberedd för att hantera denna typ av aktioner om de skulle inträffa under påskhelgen eller i påsktrafiken.

Herr talman! Pontus Andersson Garpvall har frågat mig om jag och regeringen, i samråd med våra brottsbekämpande myndigheter, har vidtagit några åtgärder för att mildra de eventuella effekterna av aktioner mot svensk infrastruktur under påskhelgen eller om vi har för avsikt att göra det.

Att blockera en väg eller på andra sätt störa infrastrukturen riskerar inte bara att orsaka förseningar och frustration utan kan även störa utryckningar och brådskande transporter. Sådana ageranden är också straffbara. Sabotage, sabotage mot blåljusverksamhet, ohörsamhet mot ordningsmakt och egenmäktigt förfarande är några av de brottsrubriceringar som kan vara aktuella.

Det är polisen som ansvarar för åtgärder mot brott och ordningsstörningar i samband med manifestationer av olika slag, och enligt myndigheten står man väl rustad för att mildra eventuella effekter av aktioner mot infrastrukturen även under påskhelgen. Om den allmänna ordningen störs kan polisen ingripa genom att exempelvis avlägsna en person från en vägbana. Polisen kan också upplösa en allmän sammankomst som medför en allvarlig störning av trafiken. Om brott begås är polisen förstås skyldig att ingripa.

Rätten att demonstrera är central i en demokrati, och alla begränsningar i den rätten måste möta krav på legalitet, nödvändighet och proportionalitet. Med det sagt kan aktioner som stör infrastrukturen ha ytterst samhällsskadliga och farliga konsekvenser. Regeringen ser därför med största allvar på denna fråga och följer utvecklingen noga.

Herr talman! I diskussionerna om rättspolitiken blir det en eller två rundor där jag uppskattar väldigt mycket av det som sägs, men sedan hamnar vi slentrianmässigt i en kanske lite mer vänsterslapp diskussion om ekonomisk politik. Jag kan gärna ta den frågan också.

För det första kan jag konstatera att det fanns en tid då Socialdemokraterna talade om värdet av att trycka tillbaka inflationen. Det har nu gjorts, förvisso i osäkra ekonomiska tider. Vi har gjort allt vi kan för att säkerställa att kommunernas pengar lika lite som medborgarnas pengar tappar i värde. Det är otroligt betydelsefullt för att de ska kunna investera i välfärden. Det innebär att kommuner och regioner bara när det gäller minskade pensionskostnader har mer än 50 miljarder kronor mer att röra sig med det här året jämfört med förra året. Det är otroligt viktigt.

För det andra kan jag konstatera att det också fanns en tid då socialdemokrater talade om vikten av arbete och arbetslinjen. Höjda skatter ser vi nu i form av tullar och tariffer, vilket kommer att få enastående negativa konsekvenser för vanligt folk. Också höga skatter på arbete får sådana konsekvenser, vilket är drivkraften för att sänka skatterna på arbete och se till att människor kommer i arbete och får en egen försörjning – och på det sättet bidra till att finansiera den välfärd som naturligtvis är helt central för det brottspreventiva arbetet.

I den delen tycker jag alltså att Anna Wallentheim, som jag uppskattar väldigt mycket, dessvärre inte har större stringens än någon annan på vänsterkanten. Men i övrigt uppskattar jag väldigt mycket det som förs fram i talarstolen här, det vill säga vikten av att lyfta fram flickor och kvinnor som på olika sätt har varit osynliggjorda i den här problematiken – både som offer och som förövare – och att vi nu med gemensamma krafter driver upp frågorna på agendan och synliggör dem, säkerställer att det blir ett bättre beslutsunderlag och dessutom kommer att addera verktyg som med kraft kan angripa den här situationen. Det är utmärkt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Ett viktigt sätt att åstadkomma det är naturligtvis att få det underlag som vi nu har beställt från Brå och som ska komma efter sommaren. Det ska både med hög upplösning belysa problemet och strukturerna – hur detta ser ut – och föreslå precisa verktyg, åtgärder och metoder för att komma åt det.

Det hade naturligtvis varit mycket bättre om underlaget hade funnits på plats tidigare, men det har det inte gjort. Nu gör vi det här jobbet, och det kommer att ge oss i Sverige – oavsett om vi verkar nationellt, kommunalt, genom en statlig myndighet eller i ett annat sammanhang – bättre underlag och mer effektiva verktyg för att komma åt den här problematiken.

Jag vill ta fasta på det Anna Wallentheim säger. Det här betyder inte att vi helt och hållet saknar kunskaper i dag; tvärtom står vi här och talar om ett problem utifrån ett underlag som ändå säger en hel del om problemets djup och vidd. De insikterna implementeras med full kraft redan i dag, exempelvis i polisens arbete.

När det gäller den reform som trädde i kraft den 1 april och att riva sekretesshindren vill jag ändå säga att det är lätt att liksom spola förbi de stora reformerna när de väl är på plats. Apropå Brå var jag på deras 50årsjubileum för någon månad sedan, och som det brukar vara på jubileer hölls ett quiz. En fråga var vad det första numret av Brås tidning Apropå, som kom för 50 år sedan, handlade om. Svaret var att det handlade om att riva sekretesshindren.

Det har gått 50 år, och nu är det här på plats. Jag skulle säga att det inte minst har betydelse för kvinnor och flickor, och då inte bara i den gängkriminella kontexten utan över huvud taget när det gäller brottsutsattheten. Bara för att dra en parallell till ett annat område, nämligen mäns våld mot kvinnor: Brottsuppklaringen när det gäller de mord på kvinnor som sker i nära relationer är 100 procent. Det är inte där skon klämmer, utan problemet är att det inte finns information i systemet tidigare så att exempelvis polisen genom preventiva insatser kan se till att morden över huvud taget inte äger rum.

I hög grad är det så även på andra områden av det här slaget, det vill säga att bristande information i brottsbekämpningen gör att det också är svårare att vidta preventiva åtgärder i ett tidigare skede. I och med den informationsdelning från andra delar av samhället – såsom den kommunala socialtjänsten, skolmiljön och annat – in i brottsbekämpningen som kommer när vi får full kraft i den reform som trädde i kraft här tidigare i veckan är det min uppfattning att polisen kommer att få bättre förutsättningar att arbeta mer precist och med större effekt även mot den grupp av både brottsoffer och förövare som vi talar om här i dag.

Herr talman! Tack, Anna Wallentheim, för möjligheten att prata om de här viktiga frågorna i dag!

Jag vill ta fasta på grundackordet i interpellationen och i mitt svar. Det är den viktiga erfarenheten av, eller insikten om, att de flickor och kvinnor vi talar om har just dubbla erfarenheter. Det är ofta på det sättet. De har erfarenhet både som förövare och som brottsoffer. Det är helt riktigt att det nog har funnits en perception av kvinnor och flickor som bara offer. Det har också gjort att rättsväsendets, och inte minst brottsbekämpningens, möjligheter och effektivitet i arbetet mot den här gruppen inte alls har varit på den nivå vi önskar oss. Det är därför det är så viktigt att frågan nu är på bordet och att det trots allt ganska snabbt bildas en mer precis uppfattning om hur problemet ser ut.

Jag vill peka på två verktyg. Det ena trädde i kraft så sent som den här veckan, och det andra hoppas vi ha på plats senare i höst. Dessa har en stor generell betydelse och inte minst en betydelse när man vill närma sig, och komma åt, problem som tidigare inte har varit helt synliggjorda. Det handlar om de rivna sekretesshinder som trädde i kraft i början på veckan. Det handlar också om möjligheten att använda hemliga tvångsmedel även mot barn under 15 år – jag menar att detta också måste kunna ske preventivt. Detta kommer att vara ett väldigt viktigt verktyg, och det ska enligt vår plan komma på plats i oktober. Det införs för att i ett tidigt skede kunna identifiera även de här deltagarna i de kriminella nätverken och tidigt kunna sätta in preventiva insatser för att bryta destruktiva mönster.

Herr talman! Anna Wallentheim har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att tjejers utsatthet inom gängkriminalitet synliggörs och att rätt insatser finns för att hjälpa dem att ta sig ur kriminalitet och exploatering.

Regeringen bedriver ett intensivt och omfattande reformarbete för att minska brottsligheten och stärka brottsoffers ställning. Samtidigt är kunskapen om kvinnors och flickors deltagande i kriminella nätverk begränsad, även om kvinnors och flickors olika roller i de kriminella miljöerna har uppmärksammats alltmer de senaste åren.

Polisen har också uppmärksammat att rättsväsendet och andra aktörer ofta identifierar kvinnor och flickor främst som offer. Det har inneburit att kvinnors agerande i kriminella miljöer inte har belysts och tydliggjorts i tillräcklig omfattning. Men kvinnors och flickors delaktighet i kriminella miljöer är mer utbredd än vad som tidigare har antagits.

För att öka kunskapen på området har regeringen gett Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att studera vilka brott och sysslor som tenderar att utföras av kvinnor och flickor i kriminella nätverk. I uppdraget ingår även att studera kvinnors och flickors situation och utsatthet för våld. Brå ska också föra fram uppslag och rekommendationer gällande hur kvinnors och flickors involvering i kriminella miljöer kan motverkas.

Förutfattade meningar om kvinnors och flickors deltagande i brottslighet riskerar att leda till att de varken identifieras som kriminella aktörer eller får den hjälp de behöver för att kunna lämna kriminaliteten bakom sig. Aktörer som arbetar med stöd till avhoppare behöver i högre grad kunna identifiera situationer och genomföra insatser i fall där kvinnor och flickor är involverade i organiserad brottslighet.

Med anledning av detta gav regeringen i oktober förra året Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att anpassa arbetet med stöd till avhoppare till de omständigheter som kan föreligga när flickor och kvinnor är involverade i organiserad brottslighet.

Vi vet också att kvinnor och flickor som utsätts för prostitution och människohandel utnyttjas av den organiserade brottsligheten och i kriminella nätverksmiljöer. Även personer utan tidigare erfarenhet av att utsättas för prostitution exploateras sexuellt, till exempel i syfte att betala av skulder. Regeringen prioriterar arbetet med att förebygga och bekämpa utnyttjandet i prostitution och människohandel. Bland annat stärkte regeringen i den senaste budgetpropositionen stödet till dem som är utsatta för prostitution med 10 miljoner kronor för det här året.

Regeringens plan för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten ligger fast: Vi ska slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga. För att öka kraften och träffsäkerheten i våra åtgärder säkerställer vi också att kunskapen om kvinnors och flickors delaktighet och utsatthet inom gängkriminella miljöer ökar.

Herr talman! Att de öppna drogscenerna försvinner i Stockholm – inte bara i Stockholms stad utan även i kommuner runt Stockholm, varav en del är moderatstyrda – är framför allt ett resultat av de nya preventiva vistelseförbuden.

Jag är glad att Socialdemokraterna ställde sig bakom dem i kammaren. Dessvärre haglade det av reservationer från Socialdemokraternas underlag även i den frågan, så det är väl högst tveksamt om de hade kunnat komma på plats under socialdemokratiskt styre. Men med det sagt: Det är bra att de är på plats.

De har haft en revolutionerande effekt. Jag var i Fittja – det är förvisso Botkyrka kommun – i förra veckan. Där säger man att det inte har varit så tryggt som nu på 25 år, och det beror på polisens tillämpning av de preventiva vistelseförbuden. Jag har varit i Rågsved och på andra ställen i Stockholms stad. Detta har fått motsvarande effekt där. Det är fantastiskt.

Nya effektiva verktyg, nya resurser och nya arbetssätt biter.

Det är också enastående, trots allt, att vi förra året såg en 85-procentig ökning av antalet poliser i relation till vad som skett de gångna nio åren. Det är ett resultat av en medveten omläggning och etablerandet av en konkret plan. Det handlar om regeringens insatser, inte minst när det gäller investering i tillväxt. Det handlar om möjligheter för polisen att arbeta med höga löner, om aspirantlönerna och om investeringar i polisutbildningen. Det handlar om allt det som sker i myndigheten och allt det som sker lokalt här i Stockholm. Det börjar nu bita, och det är ett väldigt viktigt besked till stockholmarna.

Det spelar roll vem som styr. Det spelar roll vad vi gör. Det är inte ödesbestämt att Stockholm ska ha en nettotillväxt som är negativ när det gäller poliser när resten av landet växer. Nu vänder det. Nu ska vi göra allt vad vi kan för att hålla i det, till gagn för Stockholm och till gagn för Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Väldigt mycket av det som görs har naturligtvis effekt nu – inte först långt fram i tiden. Aspirantlönerna höjdes per den 1 januari i år. Möjligheten att få sina studieskulder avskrivna gäller från och med höstterminen 2024, det vill säga från och med i höstas. Det har effekt här och nu. Lönetilläggen som går till poliser i Stockholm sker här och nu. När det gäller tillgången till bostäder i samspel med regionen pågår ett arbete här och nu, som har effekt här och nu. Samspelet med andra branscher, som säkerhetsbranschen, när det gäller likartade utmaningar är sådant som sker här och nu.

Vi ser effekterna här och nu. Vi ser att det nu är fullt på polisutbildningen på Södertörn. Vi vet att det är betydelsefullt eftersom, som jag sa, 85 procent av de studenterna erfarenhetsmässigt hamnar i Stockholmsområdet. Det är fullt nästa termin, och det är 80 sökande som är kvalificerade för utbildningen som står i kö. Detta får effekt här och nu.

Det är inte så att glappet mellan den permanenta tillförseln av poliser och det långsiktiga behovet kommer att stå tomt. Det kommer naturligtvis i en övergångsperiod att behöva fyllas på vid behov också från andra håll. Men för första gången sedan den stora polisreformen 2015 finns det nu en realistisk plan. Det är saker och ting som händer här och nu och som har fått omedelbar effekt. Det har bland annat blivit en 85-procentig ökning av antalet nya poliser i Stockholm under ett enda år. Det kan jämföras med vad som hände under de nio föregående åren.

Det krävs mer – vi ska investera ytterligare – från Polismyndigheten nationellt och från regionen lokalt. Men för första gången någonsin finns det en plan. Den är konkret. Den handlar om ett samspel mellan regering, myndighet och polisen lokalt, och den ger effekter här och nu.

Jag skulle vilja lägga till en fråga som inte är helt betydelselös i sammanhanget. Det finns ett lokalt samspel som är väldigt viktigt, i det här fallet med Stockholms stad. Det är en realitet att polisen nu måste anställa ordningsvakter för att kompensera för de långtgående neddragningar av ordningsvakter som har skett i Stockholms stad.

Jag skulle säga att ett bra bidrag lokalt från det socialdemokratiska styret vore att värna en arbetsfördelning och ett samspel som gör att kommunen tar sitt ansvar på ordningsvaktssidan så att polisen inte behöver lägga resurser på att kompensera för de neddragningar som har gjorts. På det sättet skulle polisen kunna lägga ännu mer resurser på den polisiära tillväxten, lägga ännu mer fokus på de rent polisiära uppgifterna och få till stånd ett ännu bättre trygghetsskapande arbete i samspel med kommunen – till gagn för medborgarna, till gagn för den fältpersonal som inte vågar vara ute när det är mörkt och till gagn för den långsiktiga utvecklingen både i Stockholms stad och i hela Stockholmsregionen.

Herr talman! Tack, Mattias Vepsä, för möjligheten att få diskutera den här viktiga frågan i dag! Ja, jag ska komma till planen, men låt oss ändå börja med resultaten.

Socialdemokraterna styrde i åtta år. De klev av bryggan på en oljetanker som i många viktiga avseenden stävade åt fel håll. En viktig och allvarlig fråga var just situationen när det gäller antalet poliser i Stockholm.

Under perioden 2015–2023 var det alltså en tillväxt med 14 poliser, och lejonparten av dem kom till 2023, efter att vi hade tillträtt. Det var ju en total frånvaro av tillväxt av poliser i Stockholm under de åtta år som Socialdemokraterna styrde.

Nu har vi klivit på oljetankern och försöker rikta om den för en ny kurs som kan ge en helt annan volym när det gäller antalet poliser i Stockholm.

Att det tillkom 119 nya poliser under förra året innebär naturligtvis inte att vi är i mål med omriktningen, men det är alltså 85 procent mer bara under förra året än den sammantagna tillväxten under hela den period som omfattar Socialdemokraternas åtta år plus ytterligare ett år efter det.

Det första vi ska ta fasta på är att det som nu görs nationellt från regeringen och Polismyndigheten och lokalt i polisregion Stockholm nu börjar bita.

Låt mig ta upp ett annat uttryck för det. Jag var på besök på Södertörn och på polisutbildningen där i förra veckan. I pressklipp från den gångna mandatperioden kan man se att det inför varje termin, i synnerhet vårterminerna, var rubriker om att platser på Södertörns polisutbildning gapade tomma. Det har vänt nu. Nu är det fullt. Det är fullt nästa termin. Jag tror att det är 80 personer som har klarat kvalifikationskraven och nu står i kö för att komma in. Man förbereder en expansion för att nästan fördubbla antalet utbildningsplatser på Södertörns polisutbildning. Detta är helt centralt eftersom ungefär 85 procent av de studenterna sedan blir poliser i just Stockholm. Det är en mycket väsentlig del av den plan som jag redogjorde för tidigare.

När vi talar om just utbildningens betydelse för polistillväxten kan jag nämna att vi från regeringens sida försöker investera på olika sätt och göra den mer attraktiv. Att vi nu möjliggjorde en höjning av aspirantlönerna från 15 000 till 23 000 kronor – den första höjningen på 23 år – är ett väldigt viktigt inslag i detta. Att vi nu hittar en modell för att skriva av studieskulder är en annan viktig del. Från vårt håll underbygger vi en mycket väsentlig del i planen, nämligen attraktiviteten i polisutbildningen. Vi ser till att det byggs ut fler platser på polisutbildningen, inte minst på Södertörn, där utbildningen är så central för rekryteringen till Stockholm. Därutöver redogjorde jag för det mycket metodiska arbete som sker inom polisen för att långsiktigt kunna säkerställa att tillväxten fortsätter.

Sammantaget kommer det, när vi blickar framåt, naturligtvis att ta en viss tid att kompensera för hela den frånvaro av polistillväxt som vi kan se när vi blickar bakåt. Men det senaste årets vändning med en 85-procentig ökning av antalet poliser i Stockholm jämfört med hela tillväxten under de gångna åtta nio åren är ett viktigt uttryck för att planen börjar bita. Vi är på rätt väg. Stockholmarna har goda skäl att efterfråga fler poliser på gator och torg, och de poliserna är på väg.

Herr talman! Mattias Vepsä har frågat mig hur den långsiktiga planen för fler permanenta poliser i Stockholm ser ut.

Låt mig först slå fast det självklara: För att återupprätta tryggheten och säkerheten i Sverige behövs en kraftig ökning av antalet poliser. Regeringens mål är att vi ska nå en polistäthet som minst motsvarar genomsnittet i EU. Detta återspeglas också i den stora ekonomiska investering i polisens tillväxt som regeringen har beslutat om. Polismyndighetens anslag beräknas under perioden 2023–2027 öka från 37 till 51,9 miljarder kronor, en ökning med 40 procent.

Ett bärande inslag i tillväxtplanen är att fler ska söka sig till och genomföra polisutbildningen. Det handlar förstås om attraktiviteten i polisyrket som sådant. Det faktum att regeringen nu driver igenom en lång rad nya effektiva verktyg för att öka polisers möjligheter att utföra ett framgångsrikt arbete har betydelse även i detta hänseende.

Det handlar också om ekonomiska villkor. För att säkra den fortsatta polistillväxten har Polismyndigheten i årets budgetproposition tillförts drygt 1 miljard kronor i extra tillskott för 2025. Av propositionen framgår också att regeringen kommer att återkomma med förslag om att den som studerar vid polisutbildningen hösten 2024 eller senare ska få sina studielån avskrivna eller återbetalda under vissa förutsättningar och på vissa villkor. I förra veckan fick en utredare i uppdrag att lämna förslag om den närmare utformningen av den reformen.

Jag vill också lyfta fram att regeringen har tillfört medel för att stärka polisaspiranternas villkor. Den 1 januari i år höjdes aspirantlönen för första gången på 22 år, från 15 000 till 23 000 kronor i månaden. Därtill får både polisaspiranter och poliser i polisregion Stockholm upp till en viss lönenivå ett särskilt tillägg på upp till 5 000 kronor i månaden.

Det är helt riktigt att polisregion Stockholm har haft särskilda utmaningar när det gäller tillväxten. Utbildningsplatserna i regionen har tidigare inte fyllts fullt ut, och den interna rörligheten har varit stor. Polisen har därför vidtagit kraftfulla åtgärder. Exempelvis har man infört ett månatligt lönetillägg för poliser i regionen med lägre månadslöner. Regionen erbjuder också hjälp med bostadsfrågor och samarbetar med säkerhetsbranschen. En översyn av fördelningen av utbildningsplatserna på lärosätena har också gjorts i syfte att säkerställa att fler nyutbildade poliser placeras i Stockholm.

Dessa åtgärder har verkan. Polisregion Stockholm fyller nu i högre grad tilldelade utbildningsplatser, och det stora utflödet från regionen har minskat. Under 2024 var nettoökningen av antalet poliser i polisregion Stockholm betydligt större, 119 poliser, än hela den sammantagna ökningen under perioden 2015–2023, som stannade vid 14 poliser.

Polisregion Stockholm kommer att fortsätta arbeta med de åtgärder som har gett resultat. Därutöver vill polisregionen också anställa de verksamma poliser från hela landet som har visat intresse för att jobba i Stockholm.

Rikspolischefen har fått ett tydligt förändringsuppdrag av regeringen. En central del i detta handlar om att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service för medborgarna. Den inriktningen ligger fast, och den gäller i högsta grad även polisregion Stockholm.

Polisen har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet och för att öka antalet uniformerade poliser i yttre tjänst. Myndigheten ska även redovisa hur den lokala polisnärvaron ser ut över landet, i form av antalet anställda inom lokalpolisområdena och antalet kommunpoliser och områdespoliser.

Det är mycket viktigt att Polismyndigheten upprätthåller en lokalt synlig och trygghetsskapande polisiär närvaro i hela landet. För att uppnå detta måste polisregionerna ha en ändamålsenlig dimensionering och en förmåga att försörja sin egen verksamhet. Regeringen kommer att fortsätta följa tillväxten av den lokala polisiära närvaron i hela landet, inte minst i polisregion Stockholm.

Fru talman! Jag tackar Ingela Nylund Watz för möjligheten att diskutera den här viktiga frågan.

Det här är helt riktigt ännu en aspekt av den omfattande kriminella ekonomin. Under åren 2012–2022 tredubblades dödsskjutningarna i Sverige, den kriminella ekonomin växte till 100–150 miljarder kronor i omsättning och i rekryteringen av barn gick man allt längre ned i åldrarna. Det är klart att det är ett omfattande arbete att vända alla de kurvorna rätt.

När det gäller kampen mot den kriminella ekonomin är just penningtvätten en väldigt viktig del, och vi gör en lång rad olika saker både inom Justitiedepartementets område och inom Finansdepartementets område för att komma åt de här problemen. Om jag ska nämna en konkret sak som sker nu i år blir det inrättandet av ett nytt finansiellt centrum där banker, finansiella institut av annat slag och brottsbekämpningen ska kunna dela information för att med gemensamma krafter skapa ett helt annat tryck mot olika sammanhang och aktörer där penningtvätten äger rum.

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, Anna Wallentheim, för frågan!

Det är helt riktigt att denna proposition landade på riksdagens bord bara häromdagen. Man kan säga att den helt och hållet baseras på den utredning frågeställaren nämner.

Vad gäller just frågan om distansköp av sexuella tjänster kriminaliseras det genom de här förslagen. De tar sikte på själva köpet av en konkret tjänst, oavsett på vilken plattform det sker, snarare än att ta sikte på att preventivt lägga ned vissa plattformar. Allting handlar om vad det är för slags tjänst som erbjuds och om den inbegriper ett individuellt köp av en sexuell tjänst.

Jag delar som sagt helt ambitionen att det som är förbjudet i den fysiska världen också ska vara förbjudet digitalt. Det är de förslag utredarna har lämnat, och det är också de förslag som regeringen nu har lagt på riksdagens bord.

Fru talman! Tack, Mats Sander, för frågan!

Den 1 april – det var väl i tisdags – trädde flera viktiga lagändringar i kraft. En sådan gäller just kamerorna, som Mats Sander lyfte fram. En annan väldigt viktig reform gäller sekretessen.

Jag besökte Brås 50-årsjubileum härförleden. Då var en av frågorna på middagsquizet: Vad handlade Brås första tidningsnummer om för 50 år sedan? Då var temat: Riv sekretesshindren. Nu, 50 år senare, kan vi berätta att det sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu river vi hindren och gör det möjligt för kommuner, regioner och olika statliga myndigheter att för brottsbekämpning dela med sig av information som är integritetskänslig. Detta inkluderar både polisen, tullen och en rad andra myndigheter.

Man kan säga att vi nu arbetar med ett sista steg i det här reformpaketet, nämligen en generell sekretessbrytande regel som ska göra det möjligt för informationen att gå åt andra hållet. Allt detta görs i syfte att få full slagkraft i de viktiga lokala samarbeten som Mats Sander lyfter upp i sin fråga.

Fru talman! Tack, Jessica Stegrud, för att den här frågan lyfts i dag!

Man kan säga att det är en realitet att ekonomisk brottslighet och bedrägerier av olika slag har gått om narkotika som huvudsaklig intäktskälla för de kriminella nätverken.

Lite förenklat kan vi väl säga att vi angriper problematiken på två fronter. Det gäller dels den typ av bedrägerier som riktar sig mot enskilda, inte minst äldre, dels den typ av systematiska bedrägerier som riktar sig mot välfärden i olika former. När det gäller de äldre kan vi glädjande nog konstatera att brottsvinsterna från telefonbedrägerierna gick ned med 40 procent förra året. Det är ett resultat av att polisen och bankerna på ett lämpligt sätt, påtryckta av politiken, flyttat fram positionerna rejält. Motsvarande steg tar vi nu när det gäller välfärdsbedrägerierna. Det handlar om tillsyn, tillståndsgivning, regelverk och tvångsmedel, men vi har en lång bit kvar innan vi kan säga att vi är framme.

Fru talman! Tack, Leif Nysmed, för att den här viktiga frågan återigen lyfts här i kammaren!

Bakgrunden är att det i Regeringskansliet pågår ett väldigt omfattande arbete mot just hedersförtryck och hedersvåld av olika slag. Det omfattar också frågor som lyfts här i dag.

Vi väjer inte för några frågor. Just nu pågår ett intensivt arbete som tar sikte på att förbjuda oskuldskontroller, oskuldsintyg, kusingifte och en lång rad olika uttryck för våld och övergrepp som har heder som motiv.

Den utgångspunkt som lyfts i frågan, att barn inte ska behöva ha föräldrar som utövar den typen av övertramp och ett sådant förtryck, delar jag med Leif Nysmed. Vi ska också säkerställa att det blir på det sättet framöver.

Fru talman! Jag noterade den något giftiga starten, som var hockeyrelaterad, men jag väljer att bortse från det och helt enkelt gå vidare till själva sakfrågan.

För regeringen är det utomordentligt viktigt att den tillväxt som nu sker i polisen sker lokalt och längst ut i kapillärerna, så nära medborgarna som det bara går. Det är också grundackordet i det tillväxtuppdrag som vi har gett till rikspolischefen. Det finns ingen tvekan om intentionerna i regeringens politik i den delen.

Hur polisen väljer att organisera sig i enskilda kommuner är mycket riktigt en fråga som respektive polisregion fattar beslut om. Men frågorna är förstås berättigade. Medborgarna i Leksand och andra kommuner i Dalarna har berättigade förväntningar om en lokalt synlig polis. Exakt hur man har valt att organisera sig i det här fallet är en fråga som måste riktas till polisen i regionen där hemma.

Fru talman! Tack, Gudrun Nordborg, för att du tar upp dessa väldigt viktiga frågor! De här frågorna är ju inte på något sätt obekanta för regeringen. De har tagits upp i många olika sammanhang. Jag har också besvarat många frågor om denna problematik här i kammaren och på andra håll.

Låt mig först och främst slå fast att regeringen tar alla hatbrott på allvar. Hatbrott är en brottsrubricering där man så att säga tar sikte på vilka motiv som ligger bakom ett våldsbrott. Det betyder i det här fallet att det är brott som riktar sig mot samer och deras egendom, deras renar, och motivet är just hat mot samer som folkgrupp. Det är ett hatbrott som lagstiftningen ser mycket strängt på, och det ska också leda till stränga påföljder för den som gör sig skyldig till ett sådant brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill lyfta fram att Brottsförebyggande rådet har i uppdrag att bland annat se på den här problematiken och också föreslå vilka eventuella nya åtgärder som kan vara motiverade för att våra insatser ska återspegla allvaret i brottsligheten.

Fru talman! Tack till Rashid Farivar för att han tar upp dessa väldigt viktiga frågor!

Vi har varit inne på betydelsen av att kunna slå på flera fronter samtidigt om vi ska komma åt den organiserade brottsligheten. Vi har förstås nämnt rekryteringen av barnen och vikten av att kunna slå mot våldet, men det är också viktigt att strypa den kriminella ekonomin.

Det är en realitet att helt legala företagsstrukturer används som ett verktyg för kriminella att uppnå olika syften och mål när det gäller brottslighet. En del av det handlar just om målvakter och den typen av problem. Det är också därför vi skärper de straffen på ett tydligt sätt.

Men vi behöver många fler saker. Frågeställaren tar upp identitetsfrågorna, alltså vikten av att kunna säkerställa korrekta identiteter och att man inte kan använda samordningsnummer eller personnummer på vilket sätt som helst.

Det finns ett stort fortsatt reformbehov. Jag ser fram emot att ta del av konkreta förslag från ledamoten och andra om hur vi ska komma vidare med den redan höga ambitionsnivå som gäller på det här området.

Fru talman! Tack, Lars Jilmstad, för denna väldigt viktiga fråga!

Fler poliser i yttre tjänst, ökad lokal förmåga och ökad lokal utredningsförmåga, också när det gäller de medborgarnära brotten, är i högsta grad en prioriterad fråga för regeringen. Det är också därför som rikspolischefen har fått ett väldigt tydligt förändringsuppdrag, där en central del handlar om att säkerställa en lokalt närvarande och synlig polis men också om att prioritera den lokala utredningsverksamheten, som i regel tar sikte på det som brukar kallas för mängdbrott eller medborgarnära brottslighet – alltså inte den organiserade brottsligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I linje med detta förändringsuppdrag har polisen också beslutat att all tillväxt inom polisen framöver ska ske just lokalt. Det pågår ett särskilt arbete med att utveckla utredningsverksamheten så att vi ska få se en utveckling som motsvarar den rätt enastående resa som har gjorts när det till exempel gäller dödsskjutningarna, där man har gått från en brottsuppklaring på 15–20 procent till nu långt över 70 procent, också när det gäller den brottslighet som drabbar medborgarna i vardagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ledamoten, för denna utomordentligt viktiga fråga! Vi tar den på väldigt stort allvar. Jag önskar att den typ av övergrepp som frågeställaren tar upp redan hade varit kriminaliserade i vår lagstiftning på ett eller annat sätt och kan bara konstatera att så inte har varit fallet.

Vi bereder frågan med den seriösa avsikten att återkomma till riksdagen med en reglering som slår ned på den typ av övergrepp som vi talar om här och nu. Jag kan inte säga något datum för detta, men det är inte ett uttryck för att arbetet inte pågår utan för att man, som det heter, inte ska sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Jag återkommer med tidsplanen, men vi arbetar målmedvetet för att åstadkomma just detta.