Gunnar Strömmer

Fru talman! Det är helt riktigt att kontaktförbuden har använts i få fall. Man har haft ett alltför begränsat underlag för att kunna bestämma om man ska använda dem. Dessutom har konsekvenserna för den som bryter mot dem varit för veka. Det ändrar vi på nu – inklusive följderna för den som bryter mot kontaktförbudet.

Det här gör vi samtidigt som vi skärper straffen för vålds- och sexualbrott. Vi river sekretesshinder, framför allt för att man ska kunna förebygga och förhindra sådan brottslighet redan i första läget. Och allt sker i syfte att stärka skyddet för utsatta kvinnor och barn och öka deras trygghet, frihet och livskvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

I detta anförande instämde Adam Reuterskiöld (M).

Fru talman! Tack till Ludvig Ceimertz för den här väldigt viktiga frågan!

Jag instämmer helt och hållet i att mäns våld mot kvinnor, särskilt det dödliga våldet, är ett av vårt samhälles allra allvarligaste pågående misslyckanden. Reformen och kontaktförbuden ska ses i det ljuset. Nu ligger förslagen på riksdagens bord och ska enligt plan träda i kraft i sommar.

Vi vill att kontaktförbud ska kunna användas i fler fall än i dag och omfatta större geografiska områden – ibland en hel kommun. Det ska införas en presumtion för kontaktförbud efter allvarliga brott i nära relationer. Ingripande åtgärder som elektronisk övervakning som i dag får sättas in som en sistahandsåtgärd ska kunna sättas in direkt.

Kort sagt ska fler förövare tvingas flytta på sig, anpassa sig och hållas på långt avstånd så att offren för hoten och våldet kan få leva sina liv i fred. Detta sammanfattar min förväntan på den här reformen. Vi gör mycket annat i samma anda i fråga om straffen, sekretesshindren, tillgången till ombud i den här typen av mål och mycket därtill.

Fru talman! Vi betonar i vår styrning av polisen och brottsbekämpningen i stort vikten av att öka trycket, inklusive genom att öka specialistkunskapen, på alla de fronter som är relevanta för att knäcka den organiserade brottsligheten. Det handlar om våldet, rekryteringen av barn och den kriminella ekonomin. Dessutom säkerställer vi att polisen får både ekonomiska resurser och nya verktyg för att möta den kriminella ekonomin. Jag kan nämna möjligheterna att använda preventiva tvångsmedel även vid den typen av brottslighet och att beslagta tillgångar genom lagen om självständigt förverkande, som trädde i kraft i november förra året.

Fru talman! Tack till ledamoten för viktigt vittnesbörd från den norra landsändan! Låt mig lämna några raka besked. Räddningen är på väg! Nu sker ordentlig tillväxt inom polisen. Det är fullt på polishögskolorna. Det är kö in på polishögskolorna. Vi förbättrar villkoren för polisstudenterna. Vi förbättrar villkoren för aspiranterna. Vi säkerställer att tillväxten i polisen sker lokalt, inte regionalt eller nationellt. All nettotillväxt ska nu ske ute i kapillärerna. Det inkluderar förstås också Norrbotten.

Jag är dessutom väldigt glad för att vi nu har fått ett samarbetsavtal på plats som avser Tornedalsregionen på både den finska och den svenska sidan. Det blir ett nära samspel mellan svensk polis och finsk polis, svensk brottsbekämpning och finsk brottsbekämpning, för att med gemensamma krafter skapa ett ännu starkare tryck mot den gränsöverskridande brottslighet som i alltför hög grad äger rum också på våra nordliga breddgrader.

Fru talman! Tack, Adam Marttinen, för denna viktiga fråga!

Det raka och enkla svaret är: Ja, förändring är på väg. I en rättsstat är det naturligtvis så att den som har blivit felaktigt frihetsberövad som utgångspunkt också ska kunna få ersättning för det. Men för att det här systemet ska vara rättvist och uppfattas som legitimt är det också viktigt att ersättning bara betalas ut i rimliga fall och i sådana fall också med rimliga belopp.

Detta är kärnan i de förslag som regeringen har beställt och nyligen skickade ut på remiss. Vi vill att skadestånden ska kunna sättas ned och nekas i fler fall, till exempel om personen i fråga har agerat nära gränsen för det straffbara, varit på brottsplatsen med gärningsmännen, haft skyddsväst på sig vid gripandet eller haft bilder i mobilen där han eller hon poserar med vapen eller narkotika.

Förslagen skickades som sagt ut på remiss bara häromveckan. I sommar får vi ta del av de svaren. En ny modell för frihetsberövandeersättningen ska, om allt går som vi har tänkt oss, vara på plats under nästa år.

Fru talman! Ja, det vill jag göra, och det vill jag mot bakgrund av att Socialdemokraterna under åtta år vid makten inte heller lyckades höja dessa straff när det gäller den allvarliga ekonomiska brottsligheten. Det är också därför vi har petat in det som en viktig del i det uppdrag som Petra Lundh leder när det gäller att se över straffen.

Jag tycker att det är toppen att Socialdemokraterna har kommit till en punkt där de vill höja straffen. Men även i den här frågan är ni kanske tvåa eller möjligtvis trea på bollen.

Vi ser fram emot de underlag som vi ska få under våren och hoppas att vi kan arbeta gemensamt med att höja de här straffen och många andra för att komma åt bland annat den organiserade brottsligheten.

(Applåder)

Fru talman! Tack till Teresa Carvalho för en mycket relevant fråga!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det råder ingen tvekan om detta: Ska vi komma åt den organiserade brottsligheten måste vi göra flera saker samtidigt. Det handlar förstås om att slå mot det grova våldet, bryta rekryteringen av barn och unga in i de kriminella nätverken och strypa den kriminella ekonomin.

För att åstadkomma det senare måste vi göra en lång rad olika saker, allt från att ge nya verktyg till brottsbekämpningen – vilket vi gör, till exempel möjligheten att använda preventiva tvångsmedel också mot allvarlig ekonomisk brottslighet – till att ge verktyg som inte handlar om lagföring, vilket vi alltså har gjort med det nya verktyget självständigt förverkande, som gör det möjligt att gå på tillgångarna och ta dessa tillgångar. Vi har också infört nya straff eller kriminaliserat sådant som tidigare inte har varit straffbelagt.

Vad gäller straffskalorna för den ekonomiska brottsligheten håller jag helt med om att det är ett bland många straff som inte har varit tillräckligt höga och som inte återspeglar brottens allvar. Dessa är också föremål för översyn i Petra Lundhs stora påföljdsutredning, som kommer med sina förslag längre fram i vår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor i afton.

Om vi efterfrågar seriositet från varandra tycker jag att det är rimligt att förhålla oss till vad jag har svarat i den skriftliga delen av svaret. Jag har konstaterat att det pågår en rättslig process. Jag har också konstaterat att det pågår en granskning i riksdagens konstitutionsutskott.

Man kan möjligtvis tycka att det är onödiga upplysningar i ett svar, men de är inte inkorrekta. Det är inte heller så att jag hänvisar till att jag inte kan svara på frågor på grund av den pågående granskningen i KU. Det skulle vara smakfullt om det inte påstods att jag har hävdat någonting som jag inte har påstått.

Det är också uppenbart att ledamöterna inte gillar mina svar. De tycker att svaren är ofullständiga eller att jag inte har svarat på alla frågor. Men jag köper inte att jag inte har svarat på frågor.

Jag har berört rekryteringsprocessen. Den framstår som inte helt ocentral i sammanhanget, i synnerhet som den tidigare har granskats av KU. Man kan säkert föreställa sig att ett antal frågor kommer att gå tillbaka till den frågan. Jag konstaterar bara att en rekrytering rimligen måste ske, men jag har inget närmare att säga om den processen.

Jag har berört förtroendefrågan, och den kan man naturligtvis också angripa från olika håll. Jag bara konstaterar att frågan framstår som mindre relevant när personen i fråga har lämnat sitt uppdrag på egen begäran, i ett sammanhang som möjligtvis har något att säga om förtroendefrågan – men under alla omständigheter är den överspelad här och nu.

Vad gäller uppbyggnaden av strukturen kan jag hålla med om att det hade varit ännu mycket bättre om det fanns en sådan struktur på plats eftersom den har efterfrågats i alla fall ända sedan 2006. Någon måste rimligen få i uppdrag att bygga upp den. Det fick den dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren, och det finns säkert anledning att komma tillbaka även till de frågorna här i kammaren. Statsministern har varit här vid flera tillfällen, han har varit i konstitutionsutskottet och han har även för den delen deltagit i det arbete som pågår i Regeringskansliet i frågorna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag skulle vilja korrigera både Annika Hirvonen och Patrik Björck på en mycket väsentlig punkt. Jag har inte pekat på konstitutionsutskottet för att säga att jag är förhindrad att svara på frågor. Jag sa följande i mitt interpellationssvar, och det är viktigt att understryka det: ”Jag kan också konstatera att en granskning av detta därefter kommer att genomföras av riksdagens konstitutionsutskott.” Det är det enda jag sagt i den delen. Jag har inte hävdat att jag med hänvisning till en pågående process i KU är förhindrad att svara på frågor, och det vill jag inte heller att någon lägger i min mun.

Vad gäller den pågående rättsliga processen tycker jag att det är rimligt att referera till den. Det är klart att det är en mycket väsentlig sak att många av de omständigheter som har att göra med de frågor vi diskuterar här nu är föremål för en rättslig prövning. Jag tycker inte att det är orimligt att påminna om det och möjligen också säga att det finns inslag i denna som jag naturligtvis inte vill föregripa. Processen måste få ha sin gilla gång, precis som alla rättsliga processer. Så även i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte heller så att jag inte har svarat på frågor. Möjligtvis uppskattar ledamöterna inte mina svar eller tycker inte att de är tillräckligt utförliga. Jag vill alltså påminna om att jag har berört förtroendefrågan. Jag gjorde det därför att diskussionen ju avser en person som har varit nationell säkerhetsrådgivare och som inte längre är det. Jag uppfattar också att det är det jag är här för att svara på frågor om. Då är det väl uppenbart att frågan har mindre relevans i ett läge när personen i fråga inte längre är nationell säkerhetsrådgivare. Den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren har inte längre den rollen och har lämnat uppdraget. Då blir också frågan om förtroende i den rollen något överspelad. Det är alltså inte att inte svara på frågan. Möjligtvis kan man ha synpunkter på svaret, men jag svarade på frågan.

Jag har också svarat på frågan som rör strukturen runt den nationella säkerhetsrådgivaren i Regeringskansliet. Om vederbörande hade klivit in i en färdig struktur hade han inte behövt få ett uppdrag att bygga upp den. Det fanns ingen sådan struktur, trots att – om vi ska titta bakåt i tiden – en sådan efterlystes redan efter tsunamikatastrofen och av den dåvarande tsunamikommissionen, som pekade på det oundgängliga i att bygga upp en sådan struktur under statsministern i Statsrådsberedningen. Någon sådan struktur fanns inte att kliva in i. Därför tycker jag också att det är mycket rimligt att beskriva att uppdraget att bygga upp den strukturen gick till den person som fick rollen som nationell säkerhetsrådgivare.

Jag beskrev också att man under det att rekryteringen av medarbetare till strukturen fortgick också byggde en struktur runt den nationella säkerhetsrådgivaren. Det är möjligt att ledamöterna inte är nöjda med det svaret, men jag vill understryka att det är ett svar på frågan.

Vad gäller frågan om rekrytering av en ny nationell säkerhetsrådgivare ligger det i sakens natur att när man har den funktionen, och den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren har lämnat sin tjänst, inleds det också en process för att rekrytera en ny. Jag sa det redan före paus, och jag upprepar det gärna igen, att jag inte har hänvisat till den rättsliga processen, och jag har inte heller hänvisat till KU:s granskning vad gäller frågan. Däremot har jag sagt att jag inte har anledning att gå in på och föregripa rekryteringsprocessen i frågan. Det har att göra med att jag själv inte äger processen, utan det är en fråga som ligger i Regeringskansliet eftersom vi talar om en opolitisk tjänst.

Det långa talets korta mening i det här är att statsministern har varit i kammaren och svarat på frågor vid flera tillfällen under den här terminen. Han deltog förstås också i konstitutionsutskottets granskning av just tjänstetillsättningen, och han kommer att delta i den kommande granskningen som nu har aktualiserats.

Jag är här och svarar på frågor, och jag gömmer mig inte bakom vare sig den rättsliga processen eller KU i den delen. Jag tycker ändå att det hade varit sakligare att beskriva detta på ett korrekt sätt.

Fru talman! Låt mig först konstatera att statsministern har svarat på frågor, också här i kammaren. Den 16 januari var statsministern här på frågestund och svarade då på en rad frågor som rör det ärende vi talar om i dag. I februari månad, den 21 februari närmare bestämt, var statsministern här i kammaren i en interpellationsdebatt med ledamoten Björck och svarade då på frågor med anledning av detta.

Konstitutionsutskottet har inlett en granskning av ärendet, och alldeles självklart kommer statsministern att medverka i den.

Det här är det första jag vill säga. Det är inte så att statsministern undviker frågor, utan han har tvärtom besvarat många frågor här i kammaren. Han deltog i konstitutionsutskottets granskning av rekryteringen – den granskning som ledde fram till KU:s slutsats att det inte hade förekommit några brister i handläggningen av det ärendet. Han kommer självklart också att delta i den kommande granskning som KU har aviserat och såvitt jag förstår också har pausat men ska återkomma till.

Det andra är att jag vill vända mig lite grann mot beskrivningen att jag inte har besvarat några frågor alls av dem som har rests.

Jag gick in på frågan om förtroendet, som har rests av Patrik Björck, genom att konstatera att frågan naturligtvis kan ställas till statsministern. Den framstår möjligtvis som överspelad med tanke på att den nationella säkerhetsrådgivaren har lämnat sin tjänst. Det finns alltså ingen nationell säkerhetsrådgivare att uttala sitt förtroende för.

När det gäller rekryteringen, som var Annika Hirvonens fråga, vill jag understryka att jag inte hänvisade till pågående rättsprocess i den delen. Däremot hänvisade jag till att det pågår en rekryteringsprocess, som jag naturligtvis inte har någon anledning att närmare kommentera – också för att jag själv inte har någon insyn i processen. Men jag vill understryka att den inte alls är kopplad till frågan om en pågående förundersökning, och det har jag inte heller påstått.

Låt mig lyfta ytterligare en av de frågor som har rests som inte har någon koppling till vare sig förundersökningen eller för den delen nödvändigtvis KU:s granskning, även om KU säkert kan komma in på de frågorna också.

Patrik Björck lyfter frågan om strukturen kring den nationella säkerhetsrådgivaren. Jag kan bara konstatera att i samband med att regeringen utsåg den nationella säkerhetsrådgivaren fick han också i uppgift att lämna förslag på hur en funktion i Statsrådsberedningen skulle byggas upp för samordning, inriktning och analys av frågor som rör nationell säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I detta låg förstås att överväga vilken organisatorisk struktur och vilka kompetenser som behövs för att fullfölja uppdraget på det mest effektiva sättet. I takt med att organisationen under säkerhetsrådgivaren byggdes ut stärktes också stödet runt honom. Jag är säker på att detta är frågor som kan återkomma när KU ska granska hanteringen, men det är klart att jag också kan säga någonting om det i dag. Det hindras inte av en pågående rättsprocess.

Med det sagt har jag stor respekt för att många av de frågor som har lyfts i interpellationerna är föremål för prövning. En åklagare har både inlett förundersökning och väckt åtal. Vi inväntar en rättsprocess, och jag tänker inte föregripa vad som ska komma ut ur den processen, lika lite som jag tänker föregripa den process som KU kommer att ägna sig åt vad det lider också när det gäller de här frågorna.

(forts.)

Fru talman! Patrik Björck och Annika Hirvonen har ställt ett antal frågor till statsministern som rör den före detta nationella säkerhetsrådgivaren.

Interpellationerna har överlämnats till mig.

Jag konstaterar inledningsvis att det för närvarande pågår en rättslig process gällande detta. Jag kan inte föregripa den processen och kan därför inte heller uttala mig närmare om ett antal av de frågor som ställts. Jag kan också konstatera att en granskning av detta därefter kommer att genomföras av riksdagens konstitutionsutskott.

Vad gäller förtroendet för den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren noterar jag att denne lämnat sin anställning, varför frågan inte längre är aktuell.

När det gäller rekryteringen av en ny nationell säkerhetsrådgivare kan jag inte föregripa den processen här. Det kan dock noteras att den tidigare anställningen granskades av konstitutionsutskottet våren 2023, och ett enigt utskott fann då att det inte förekommit några brister i den handläggningen.

Fru talman! Jag tackar Ingela Nylund Watz än en gång för möjligheten att få diskutera denna viktiga fråga i dag.

Jag lyssnade länge efter ett nytt förslag från Ingela Nylund Watz, men jag fick lyssna förgäves. Jag finner mig dock i att det är jag som är justitieminister och att det är rimligt att riksdagsledamöter ställer frågor om vilka åtgärder regeringen tänker sig för att bryta mönster.

Jag kvitterar gärna den beskrivning av verkligheten som förs fram. Det handlar å ena sidan om att möta företagare i det som vi ibland lite anspråkslöst kallar mängdbrottslighet eller vardagsbrottslighet. Å andra sidan handlar det om att möta företagsamheten i fråga om den organiserade brottsligheten och den bredare kriminella ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig börja med mängdbrotten. Polisen har gjort en fantastisk resa med brottsuppklaringen av det som inte är mängdbrott, det vill säga de allra grövsta brotten. Exempelvis har man fått upp brottsuppklaringen på två år från under 20 procent till över 70 procent när det gäller dödsskjutningar. Det är fantastiska framsteg i relation till den organiserade brottsligheten.

Vi ser en positiv rörelse i mängdbrottsligheten, men den är inte alls lika kraftfull. Därför har det varit viktigt för mig och regeringen att ge den nya rikspolischefen ett mycket explicit uppdrag som innebär att den stora förflyttning som nu sker när det exempelvis gäller brottsuppklaringen av den organiserade brottsligheten också måste göras i den medborgarnära eller, som dagens ämne är, den företagsnära brottsligheten, den brottslighet som företagare upplever i vardagen.

Vi har pekat på att man måste flytta fram positionerna för lokal polisiär närvaro när det gäller utredningarna och förbättra servicen. En företagare måste veta att polisen svarar när man ringer. I alla dessa delar sker framsteg, och jag ser fram emot att få komma tillbaka och redovisa det.

Allt det som jag har redogjort för och som vi har talat om i dag i fråga om den organiserade brottsligheten är sådant som har alla förutsättningar att sätta företagarna och därmed den svenska tillväxten och konkurrenskraften i ett bättre läge om vi blickar framåt. Mer kommer att behöva göras, och jag återkommer gärna till det framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Min bestämda uppfattning är att företagarna har rätt. Sverige har inte varit rustat att möta den verklighet som vi nu befinner oss i. Nu vidtar vi många viktiga åtgärder och fattar många viktiga beslut om lagstiftning som är ägnad att bryta gamla mönster.

Det hade naturligtvis varit oerhört mycket bättre om den hade kommit på plats redan för 10–15 år sedan. Då hade vi inte behövt ägna oss åt att strypa den kriminella ekonomin utan hade kunnat hämma tillväxten av den i ett mycket tidigare skede.

Många av de saker vi nu gör är ägnade åt att just bryta gamla mönster. Det är positivt att Socialdemokraterna i hög grad har röstat för dessa förslag. Det har dock inte varit helt enigt i riksdagen. En del av ert regeringsunderlag har inte varit med på åtgärderna. Vi får kanske jobba för att få med oss alla framöver.

Låt mig lyfta fram några viktiga delar. Möjligheten att använda hemliga tvångsmedel preventivt är ett otroligt centralt verktyg för att kunna förebygga och förhindra organiserad brottslighet. När vi jobbade med detta var det viktigt för mig att det utformades på ett sådant sätt att det också kan riktas mot den ekonomiska brottsligheten, inte ”bara” skjutningarna, sprängningarna och det grova våldet. Det behöver med full kraft också kunna riktas mot den organiserade ekonomiska brottsligheten. Det här har vi nu på plats.

En andra viktig del är det självständiga förverkandet. Nu finns en möjlighet att flytta fram positionerna så offensivt att vi kan ta tillgångarna, apropå att bryta mönster. Det finns en svårighet med att driva detta genom traditionell lagföring och fälla de kriminella för brottsligt ansvar, men nu har vi hittat andra vägar att gå rakt på pengarna. Det självständiga förverkandet är en mönsterbrytande åtgärd. Jag vågar påstå att resten av Europa nu tittar på Sverige för att få inspiration. De undrar om man verkligen kan arbeta så pass offensivt med kriminell ekonomi. Ja, det kan man, säger vi i Sverige.

En tredje del som är helt central är verkligen ett systemskifte på området. Vi river nu sekretesshinder för att få till stånd en effektiv informationsdelning. Det är en 180-graderssväng om vi ser på hur vi i Sverige traditionellt sett har hanterat dessa frågor. Vi gör det här i tre steg.

Vi har redan fått en stor förändring på plats som tar sikte på fusk med offentliga medel, såsom arbetslivskriminalitet och felaktiga utbetalningar. Detta kom på plats i somras. Det finns nu en skyldighet för olika aktörer att dela information med varandra för att effektivisera arbetet.

Den 1 april kommer steg två, som innebär en vidare skyldighet för olika aktörer att dela information inte bara i relation till arbetslivskriminalitet och fusk utan även generellt sett när det gäller att förebygga och förhindra brottslighet på området.

Sedan kommer också ett tredje steg då vi inför en generell sekretessbrytande regel som ska gälla alla aktörer i alla lägen. Om det finns behov av att dela information för att förebygga och förhindra brottslighet, inte minst organiserad ekonomisk brottslighet, ska en sådan möjlighet finnas. Det är ett systemskifte som är superviktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tittar nu också på andra åtgärder och har tagit emot förslag, som vi bereder, vad gäller att spetsa till möjligheterna att meddela näringsförbud mot oseriösa aktörer. Jag har själv lyft vikten av att se på inte bara det straffrättsliga systemet utan även andra system. Företagsböter och ekonomiska sanktioner mot oseriösa företagare kan potentiellt sett vara väldigt kraftfullt. Jag nämnde det finansiella underrättelsecentrumet, som nu inrättas för att vi ska kunna få ett bättre tryck mot olika aktörer inom den finansiella sektorn.

På EU-nivå handlar det i väldigt hög grad om att säkerställa allt detta fast också gränsöverskridande. Då har vi inte minst fokus på att få till stånd legala vägar för polisen i de olika medlemsstaterna och Europol, som är en viktig medspelare, att dela information på ett effektivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till Ingela Nylund Watz för möjligheten att diskutera denna oerhört angelägna fråga i dag!

Det råder ingen som helst tvekan om att svenska seriösa företagare känner stor oro för brottsligheten, och det gör de på goda grunder. De är utsatta för hot från den organiserade brottsligheten, som äventyrar både företagarnas och deras medarbetares trygghet och säkerhet. Den hotar också företagens långsiktiga överlevnad och möjligheter att verka på en marknad som inte snedvrids av olika kriminella aktörer som kapar åt sig marknadsandelar på ett otillbörligt sätt.

När jag säger att vi måste göra tre saker samtidigt för att komma åt den organiserade brottsligheten – slå mot det grova våldet, alltså skjutningar och sprängningar, bryta rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk och strypa den kriminella ekonomin – är det ett uttryck för insikten om att vi inte kommer åt det mest brutala uttrycket för den organiserade brottsligheten, alltså det grova våldet, om vi inte långsiktigt stryper den kriminella ekonomin, som driver den organiserade brottsligheten.

Den organiserade brottsligheten har i ett historiskt perspektiv framför allt skapat stora brottsvinster genom narkotikaförsäljning. Det är fortfarande en väldigt stor intäktskälla för de kriminella nätverken, men det är en realitet att ekonomisk brottslighet har gått om narkotika som huvudsaklig intäktskälla för de kriminella gängen. Det drabbar många delar av vårt samhälle: skattebetalarna och välfärdssystemen men också seriösa privata företagare som själva blir utsatta för brott och som får se konkurrensen snedvridas på grund av olika kriminella aktörer som inte agerar på ett hederligt sätt.

Jag instämmer helt i att en annan, bredare samhällskostnad handlar om Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Våra möjligheter att växa som samhälle bygger i väldigt hög grad på förutsättningarna för våra företagare och för vårt näringsliv att växa och stärka sin konkurrenskraft, även i andra länder och världsdelar. Vi vet att kriminaliteten i dag är en av Sveriges växande nackdelar i det sammanhanget. Det är det som motiverar den historiska omläggning av politiken som sker nu. Mellan 2012 och 2022 tredubblades antalet dödsskjutningar i Sverige. Den kriminella ekonomin växte till astronomiska nivåer på 100–150 miljarder. Allt det här vänder vi nu på, och det försöker vi göra så systematiskt som det bara går.

Ingela Nylund Watz lyfte fram en aspekt till som jag tycker är viktig, och det är företagarens benägenhet att anmäla brott. Jag tror att man kan hitta siffror som visar att antalet brott som företagare har anmält har gått ned i vissa fall. I det skulle man till äventyrs kunna läsa in att brottsligheten eller brottsutsattheten har gått ned. Det tycker jag att det finns väldigt lite stöd för. Det är en starkare hypotes att alltför många företagare inte upplever att rättsväsendet responderar tillräckligt kraftfullt när man anmäler brott.

Jag vill lyfta fram att vi gav ett särskilt uppdrag till den nya rikspolischefen att säkerställa att anmälningar tas på allvar och att man svarar i telefon när företagare och andra brottsutsatta ringer. Det är en helt avgörande fråga inte bara för att kunna klara upp brott och förebygga och förhindra brott utan också för att bevara företagarnas och medborgarnas tillit till rättssystemet.

Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen och jag planerar att vidta för att motverka den kriminella ekonomin, som hotar seriösa företag och svensk tillväxt, samt vilka konkreta förslag regeringen och jag driver i EU för att motverka att bolag används som brottsverktyg.

Jag är väldigt glad för möjligheten att få diskutera de här frågorna i dag. Vi vet att den organiserade brottsligheten omsätter 100–150 miljarder kronor varje år. Det är pengar som kommer från olika håll. Det handlar om narkotikaförsäljning och omfattande bedrägerier riktade mot våra äldre och våra välfärdssystem, och vi vet att detta är pengar som göder de kriminella nätverken. För att sätta stopp för den organiserade brottsligheten är det därför helt centralt att vi också stryper den kriminella ekonomin.

Att strypa den kriminella ekonomin är också ett av de centrala målen i den nationella strategi mot organiserad brottslighet som regeringen beslutade om förra året. Det handlar om att förhindra felaktigt nyttjande av offentliga medel, bekämpa den narkotikarelaterade brottsligheten, förhindra att företag används just som verktyg för brottslighet, öka återtagandet av brottsvinster och utnyttja hela potentialen i det som brukar beskrivas som olika administrativa åtgärder, alltså åtgärder som inte handlar om brott och straff utan gör att man kan komma åt brottsligheten från andra håll.

I linje med detta rullar regeringen nu ut en lång rad reformer och åtgärder. Låt mig bara nämna några från det år som har gått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I april 2024 gav regeringen Brottsförebyggande rådet, Brå, ett tydligt uppdrag att studera hur bolag används som brottsverktyg av aktörer i den kriminella miljön och lämna konkreta förslag på hur denna brottslighet kan motverkas.

I juli förra året trädde en ny lag om uppgiftsskyldighet i kraft. Det handlar om att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

I september förstärkte och förlängde regeringen uppdraget till de nio myndigheter som samverkar för att motverka det vi kallar för arbetslivskriminalitet. Myndigheterna ska fortsätta att bedriva och utveckla arbetet vid de så kallade arbetslivskriminalitetscentren, bland annat för att slå hårdare mot kriminell ekonomi, organiserad brottslighet i företagsmiljö, människohandel, människosmuggling och människoexploatering som sker i arbetslivet.

I november 2024 trädde den nya lagstiftningen om självständigt förverkande i kraft. Den här nya förverkandeformen innebär konkret att en person som har stora mängder kontanter eller lyxprylar utan att kunna förklara varifrån de kommer riskerar att bli av med dem, även om det i det enskilda fallet inte går att bevisa att personen är misstänkt eller dömd för ett brott. Detta är en ny front mot den ekonomiska brottsligheten och den kriminella ekonomin med en väldigt stor potential.

I december 2024 gav regeringen Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att inrätta ett nytt finansiellt underrättelsecentrum. Syftet är att utveckla samverkan mellan myndigheter och näringslivet, särskilt bankerna, när det gäller brottslighet som har koppling till det finansiella systemet, såsom penningtvätt, bedrägerier och annan liknande brottslighet.

Nu vid årsskiftet trädde förslagen i propositionen Bolag och brott i kraft. Det handlar om en lång rad åtgärder som alla har till syfte att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag.

Parallellt med det här har ett antal brottsbekämpande myndigheter arbetat med ett uppdrag från regeringen om att förstärka arbetet för att öka återtagandet av brottsvinster. Uppdraget ska redovisas i slutet av den här månaden.

Som interpellanten också är inne på kan kampen mot den kriminella ekonomin inte bara föras på den nationella nivån. Sju av tio kriminella nätverk inom EU är aktiva i fler än tre medlemsstater, och enligt Europol använder kriminella nätverk inom EU i stor utsträckning legala affärsstrukturer för att dölja sin verksamhet, underlätta penningtvätt och utöka sin verksamhet på olika sätt. För att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten krävs också gemensamma åtgärder. Sverige bedriver ett mycket aktivt arbete inom EU för att motverka att företag används som brottsverktyg i gränsöverskridande brottslighet.

Det handlar exempelvis om att genomföra EU:s penningtvättspaket och det direktiv om återvinning av tillgångar och förverkande som har beslutats på EU-nivå. Det handlar också om att ge brottsbekämpande myndigheter bättre verktyg, som tillgång till digitala data, och att förbättra samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna i medlemsstaterna och med de brottsbekämpande resurser som finns inom EU, inte minst Europol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Genom att slå mot möjligheterna att berika sig ekonomiskt på kriminalitet kan samhället minska drivkrafterna att ägna sig åt brottslighet och motverka att brottsvinster bygger upp ännu mer starka och välorganiserade kriminella verksamheter. Regeringen fortsätter förstås att analysera behov av ytterligare lagskärpningar och andra åtgärder, allt i syfte att strypa den kriminella ekonomin och öka tryggheten i samhället.

Fru talman! Apropå väckarklockor skulle jag kunna säga att när jag kom till jobbet i oktober 2022 ärvde jag en väckarklocka som var låst på snooze. Den har vi nu lirkat upp, och vi har tagit itu med problemen på precis det allvar som frågorna förtjänar och som Lars Mejern Larsson lyfter fram på ett så förtjänstfullt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att kostnaderna för kulturskapare, idrottsrörelsen och producenter av innehåll i tv är enormt stora. Vi vet också att det är brottslighet som vi, på papperet, ser väldigt allvarligt på, och det är väldigt viktigt att den insikten omsätts i en praktisk handling som motsvarar brottslighetens allvar.

Exakt hur polisen vill organisera sig vad gäller enheter kanske jag inte kommer att ha starka synpunkter på. Däremot kommer jag att ha väldigt starka synpunkter på och sända väldigt kraftfulla signaler om att den här brottsligheten, som också är en väsentlig del av den organiserade brottsligheten, naturligtvis måste attackeras med samma kraft som vi attackerar skjutningar, sprängningar och rekrytering av barn och unga med. Vi vet att ekonomisk brottslighet och annan brottslighet av det här slaget har gått om narkotika som en huvudsaklig intäktskälla för den organiserade brottsligheten. Kommer vi inte åt den kriminella ekonomin kommer vi heller inte att på allvar komma åt den organiserade brottsligheten.

Jag tackar för möjligheten att diskutera de här frågorna i dag. Jag delar uppfattningen att det väsentliga nu är att vi kommer till skott och kommer åt problemet. Det är jag övertygad om att vi med gemensamma krafter också kommer att kunna göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack till Lars Mejern Larsson för en väldigt färgstark och relevant beskrivning av problemet i sak men också andra utmaningar och problem som finns när det gäller inte minst effektiviteten i lagföringen!

Det är också, kan man säga, ett mörkt bokslut över varifrån vi kommer i dessa frågor. Det är ju en verklighet som jag och den här regeringen har fått ta över och som vi nu försöker göra någonting åt, och vi gör det på olika sätt.

Vi kan börja med lagstiftningen. Jag ska komma till den effektiva lagföringen, för det är en väldigt viktig fråga som Lars Mejern Larsson tar upp. Men jag säger detta igen: Om lagstiftningen inte är effektiv måste vi se till att den blir det. Nu har vi dragit igång processer som kommer att möjliggöra detta. Det handlar om sådant, som jag sa, som går mot den illegala streamningen när det gäller att komma åt domännamn och annat. Det handlar inte bara om att komma åt utbudssidan utan också om att komma åt efterfrågesidan. Det handlar alltså om att se på möjligheten att förbjuda privatpersoner att köpa sådana här tjänster.

Vad gäller referenserna till Norge och verktyg som finns där är det en del av det uppdrag som nu Filmutredningen har. Man ska vända på alla stenar på det här området. Man ska alltså inte begränsa det bara till ett förbud, även om det i och för sig skulle vara väldigt verkningsfullt, utan även se på andra verktyg.

Jag har gott hopp om att vi nu har processer igång för att kunna ta hand om också internationella och nordiska erfarenheter när det gäller att få en effektivare verktygslåda för att komma åt detta.

Sedan handlar det om de frågor som Lars Mejern Larsson tar upp när det gäller problem i lagföringen när det kommer till effektiviteten. Var och en begriper att en process som pågår under sex sju år eller något liknande inte i något avseende är gynnsam. Man brukar säga: Justice delayed is justice denied. Tiden är en otroligt viktig faktor när det gäller att komma till rätta med problemet men också när det gäller att få domar som är rättvisa och som gör jobbet.

Preskriptionstiderna tar vi bort, höll jag på att säga. Vi förändrar dem i väldigt hög grad så att den här typen av allvarlig brottslighet inte ska preskriberas på det sättet. Man ska inte kunna hålla sig undan verkställighet av ett straff, exempelvis, och låta klockan ticka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om delgivningsfrågorna. Folk håller sig undan delgivningar. Det finns aktuella exempel på helt andra områden som debatteras i medierna just i dessa dagar. Den problematiken finns i väldigt hög grad, inte minst när det gäller den organiserade brottsligheten. Man ska inte kunna hålla sig undan delgivning när det gäller brottslighet. Vi har också processer igång för att komma åt det.

Sedan gäller det resursfrågan, för det är klart att det i slutändan måste vara åklagare av kött och blod och poliser av kött och blod som arbetar med frågorna. Nu gör vi rekordstora investeringar i rättsväsendet, på både polissidan och åklagarsidan. Det gäller även andra delar av rättsväsendet – även domstolarna.

I det här fallet talar vi om organiserad brottslighet. Det är klart att detta är resurser som vi nu investerar för att få ett bättre tryck i alla relevanta delar i fråga om den organiserade brottsligheten. Det är förstås också ett sätt att säkerställa att annan brottslighet, som inte är organiserad, kan lagföras på ett effektivt sätt.

Jag tar gärna på mig att följa upp var vi står på åklagarsidan och när det gäller polisen i fråga om lagföringen för att säkerställa att trycket nu skruvas upp när man får nya verktyg, utökade resurser och, förstås, en växande insikt om problemets djup och allvar.

Fru talman! Tack, Lars Mejern Larsson, för möjligheten att diskutera dessa utomordentligt viktiga frågor i dag! Vi är överens om i princip allt, men på en punkt håller jag verkligen inte med interpellanten, nämligen att Färjestad BK skulle vara Sveriges bästa hockeylag.

Det är väldigt lätt att hålla med om vad interpellanten sa i inledningen – att man skulle sätta sig in i situationen när man ser en romantisk film eller en viktig hockeymatch, exempelvis Modos bortamatch mot HV71 i kväll, som är utomordentligt viktig och dessutom rymmer Sveriges bästa hockeylag, Modo Hockey.

Jag vill understryka att regeringen inte bara säger att vi tar detta på utomordentligt stort allvar, utan vi gör verkligen det. Men om de åtgärder som vi nu vidtar hade vidtagits för två, fyra eller sex år sedan hade vi naturligtvis varit i ett bättre läge. Det är inte heller en riktig beskrivning att säga att ingenting har hänt sedan vi sågs senast, tvärtom.

De två processer som har tillkommit är dels den utredning som tillsattes strax före jul, som bland annat tar sikte på möjligheten för polisen att säkra domännamn för att kunna stoppa pågående brottslighet som exempelvis illegal streamning, dels det uppdrag som har getts till Filmutredningen att utreda ett verkligt offensivt steg, nämligen att förbjuda för privatpersoner att ta emot sådana här tjänster och att också i övrigt se på andra åtgärder. Det begränsas inte bara till film utan omfattar också annat innehåll, som tv och sport.

Detta är ett sätt att få fram det beslutsunderlag som dessvärre inte har legat och väntat på regeringen. Nu ser vi till att få fram det för att kunna vidta de åtgärder som jag, Lars Mejern Larsson, idrottsrörelsen, Kultursverige och andra är helt överens om måste till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har höga förväntningar på vad de processer som nu har satts igång ska leverera i form av just skarpa åtgärder och lagstiftningsförslag, och jag är övertygad om att vi kommer att kunna få detta på plats med breda majoriteter här i kammaren.

Jag ser fram emot ett fortsatt utbyte med Lars Mejern Larsson i de här frågorna och så småningom också ett gemensamt beslutsfattande för att komma åt en verksamhet som inte minst leder till stora konsekvenser både för Färjestad och för Modo Hockey.

Fru talman! Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med den omfattande nedladdningen av filmer, tv-serier och idrottshändelser.

Jag vill börja med att understryka att jag helt delar uppfattningen att illegal nedladdning och illegal streamning av film, tv och sport är ett allvarligt problem också i vårt land. Inte minst gäller detta illegal ip-tv. Det drabbar både kulturskapare, medieföretag och idrottsrörelsen men även samhället i stort genom bland annat uteblivna skatteintäkter. Intäkterna från film, tv och sport ska gå till dem som skapat innehållet, inte till kriminella.

Att tillhandahålla tjänster som illegal ip-tv är sedan länge olagligt. Förra året dömdes två personer till fängelse i två år och sex månader och att betala 114 miljoner kronor i skadestånd för just detta.

Men regeringen är väl medveten om att det här är problem som har vuxit de senaste åren. Den pågående Filmutredningen fick därför så sent som den 23 januari i år i uppdrag att undersöka hur illegal ip-tv kan motverkas. I uppdraget ingår bland annat att analysera behovet av och förutsättningarna för ett förbud för privatpersoner att ta emot sådana tjänster. Uppdraget är inte begränsat till film utan kan även omfatta annat innehåll, som tv och sport. Det är förstås viktigt att belysa alla aspekter av problemet för att kunna vidta effektiva åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig också lyfta fram att regeringen också strax före jul tillsatte en utredning som bland annat ska föreslå lagändringar för att möjliggöra att säkra till exempel domännamn. Detta skulle ge rättsväsendet bättre verktyg för att stoppa pågående brottslighet på internet, till exempel illegal streamning, och förhindra att kriminella kan fortsätta sin verksamhet.

Dessa åtgärder, tillsammans med regeringens omfattande insatser mot organiserad brottslighet, är ägnade att komma åt problemen med illegal streamning och ip-tv. Regeringen kommer noggrant att följa hur dessa problem utvecklas och ser fram emot de förslag som pågående utredningar kommer att lämna.