Amanda Lind

Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Runt omkring oss ser vi krig, konflikter och katastrofer. När jag växte upp vann demokratin mark runt om i världen. Men när mina barn nu växer upp är demokrati och mänskliga rättigheter i stället på tillbakagång.

I Ukraina pågår kampen för fred och frihet efter Rysslands fullskaliga invasion, och det är helt centralt att vi fortsätter att stå upp för Ukraina. På EU-nivå förhandlar man just nu om ett nytt sanktionspaket. Här är det avgörande att Sverige driver ett totalstopp för rysk fossilimport. Allt annat är ett svek.

Fru talman! I förra veckan var jag på besök i Israel och i Palestina. Det jag mötte där kommer jag aldrig att kunna glömma. Jag talar om sorgen hos dem som drabbats av Hamas terror eller hos dem som har familj inne i Gaza, i det helvete som pågår där. Jag talar om de desperata behoven av att få in nödhjälp till den svältande befolkningen och om den kraftigt förvärrade situationen på Västbanken med ökat bosättarvåld, fler annekteringar och allvarliga inskränkningar av palestiniers liv.

Fru talman! Allt fler i omvärlden liksom forskare och israeliska människorättsorganisationer ser att det som nu sker i Gaza är ett folkmord. Jag tog med mig ett viktigt budskap hem. Det finns så många, både israeler och palestinier, som vill ha fred. De vill att våldet ska upphöra och att gisslan ska släppas. Man vill se en förhandling och en tvåstatslösning. Men för att uppnå detta krävs det ökad press från omvärlden. Det krävs ökad press på Hamas att ovillkorligen släppa gisslan och på Israel, som måste upphöra med sin krigföring.

Regeringen har stegvis insett att man måste skärpa tonen mot Israel, men det räcker inte. Vi måste upprätta biståndet till UNRWA igen, ta emot patienter från Gaza och stoppa all europeisk vapenhandel med Israel.

I mötet med alla dem som kämpar för fred finns det hopp. Men det hjälper inte om inte Sverige och världen agerar.

(Applåder)

Fru talman! Det där stämmer inte. Först och främst: Det vi i Miljöpartiet vill se är ett hållbart och uthålligt skogsbruk som inte bara ger oss möjligheter att ta del av skogens resurser nu utan också framåt.

För det andra har regeringen fel om skogen. Vi har inte ett långsiktigt hållbart skogsbruk i Sverige i dag. Regeringens skogspolitik har ett ensidigt fokus på att kortsiktigt öka produktionen. Man bortser från skogarnas centrala roll både för klimatpolitiken och för de oersättliga naturvärdena och den biologiska mångfalden.

Min första fråga till Ebba Busch blir: De skogsutredningar som har presenterat allvarliga förslag om att försämra skogens motståndskraft – kommer man att gå vidare med dem eller inte? Min andra fråga är: Kommer man att avsätta pengar i budgeten för att se till att alla de skogsägare runt om i landet som vill bidra till att skogens natur- och klimatnytta ska öka får ersättning?

Fru talman! Skogen är en helt central del av många svenskars bild av Sverige. Vi är en skogsnation. Skogen har länge varit viktig för vår natur, för oss människor att vistas i och också för vår turism och vår ekonomi. Därför gör det mig så upprörd när viktiga värden i vår skog nu riskerar att kastas bort när kortsiktiga ekonomiska vinster får gå före långsiktigt hållbart skogsbruk i vårt land.

De senaste skogsutredningarna missar målet totalt. Storskaligt kalhyggesbruk premieras, trots att många skogsägare vill ställa om till mer naturnära metoder. Vi vet att det behövs, för skogarna måste bli mer motståndskraftiga mot extremväder och insektsangrepp.

Vi måste värna den biologiska mångfalden. Att låta träd växa sig lite större innan de avverkas minskar också koldioxiden i atmosfären.

Min fråga till Ebba Busch är: Hur kan den negativa trend som vi ser i skogen vändas om vi inte åstadkommer en ny inriktning på skogspolitiken och övergår till mer hållbara metoder?

Herr talman! Ja, det var ju ett tydligt svar. Det innebär att det för Jimmie Åkesson fortfarande är okej att vi har en marknadsskola. Det är okej att vi har det grundläggande systemfel som gör att Sverige är det enda land i hela världen där ägare till skolkoncerner och förskolekoncerner kan plocka ut vinst till aktieägarna. Det är ingenting som Jimmie Åkesson vill sätta stopp för.

Den utredning som Tidöpartierna tillsatte för att ”komma till rätta” med de här problemen fick inte ens lägga fram förslag om ett vinststopp. Det är ju helt absurt!

De förslag som nu ligger på bordet och som ni förhandlar om, Jimmie Åkesson, handlar om att under fem års tid stoppa vinstuttag för nystartade skolor. Sedan är det fritt fram.

Herr talman! Det är väldigt uppenbart att detta är ett system som Sverigedemokraterna fortsätter att försvara och inte är beredda att göra någonting åt. Pengar kommer fortfarande att kunna hamna i aktieägarnas fickor.

(Applåder)

Herr talman! När skolan betraktas som en marknad blir föräldrar kunder, små barn pengapåsar och pedagoger servicepersonal – allt med samma syfte: att maximera vinsten till ägarna.

Det är enkelt att konstatera att detta inte är enskilda misstag eller enskilda verksamheter som inte klarar av sitt uppdrag. Detta är ett grundläggande systemfel där företag tillåts tjäna pengar på att driva skolor och förskolor, pengar som kommer från det allmänna och ska gå till barnen men som i stället hamnar i ägarnas fickor. Det skadar dessutom vårt skolsystem och skjuter ansvar på kommunerna.

Min fråga, som Jimmie Åkesson fortfarande inte har svarat på, är: Hur kan Jimmie Åkesson tycka att det är acceptabelt att pengar som ska gå till barnen i stället går till ägarnas vinster?

Herr talman! Det är uppenbart att statsministern inte vill prata om sitt fundamentala klimatmisslyckande.

Elektrifieringen som Ulf Kristersson pratar sig så varm för har bromsat in på grund av att ni har dragit bort åtgärder. Ni har bromsat satsningarna på förnybar energi i den el vi i närtid behöver för att faktiskt genomföra den elektrifiering och den gröna industriomställning som Ulf Kristersson också säger sig vilja värna. Det är en regeringsförklaring tom på svar som skjuter frågorna till EU. Det är ett svagt klimatledarskap.

Herr talman! Inte nog med detta. Jag kommer just från Härnösand, där jag har sett konsekvenserna av skyfallen. Det är konsekvenser som på grund av klimatförändringarna kommer att bli vanliga i framtiden. Extremväder blir allt vanligare, men Kristersson har skurit ned medlen till klimatanpassning. Inte med ett ord berör han detta i sin regeringsförklaring.

När ska regeringen rycka upp huvudet ur sanden och sluta lämna människor, företag och hela kommuner i sticket?

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Herr talman! Inför valet för tre år sedan tapetserade Moderaterna landet med stora affischer där det stod: Nu får vi ordning på klimatet.

Nu har Ulf Kristersson snart haft en hel mandatperiod på sig att styra Sverige. Vad är facit? Skenande utsläpp. Klimatsatsningar som har rivits upp. Enorma satsningar på det fossila.

Vi har sett den högsta utsläppsökningen i Sverige på 15 år, och det här är första gången på 20 år som en regering genomför politik som aktivt ökar de svenska utsläppen.

Herr talman! Det är tydligt att Ulf Kristersson aldrig har varit längre från att få ordning på klimatet. Han har tvärtom helt tappat kontrollen. Varför var klimatet viktigt i valrörelsen men inte efteråt?

I detta anförande instämde Janine Alm Ericson, Emma Berginger, Rebecka Le Moine och Jacob Risberg (alla MP).

Herr talman! I sommar har Europa än en gång stått i lågor. Värmen kommer tidigare varje år. Människor har dött, andra har förlorat sina hem. Även här i Sverige ser vi hur sårbara vi är för extremväder, som bara kommer att öka i takt med klimatförändringarna.

I Västernorrland, där jag bor, har helgens skyfall fått källare att svämma över. Det har förstört människors fastigheter, spolat bort vägar och förstört infrastruktur som under en oviss tid framåt kommer att skära av tågtrafiken för stora delar av Sverige. En person har dött. Det här är fruktansvärt.

Vi i Miljöpartiet kräver nu en nationell kraftsamling för att klimatanpassa Sverige för extremväder. Samhället är inte tillräckligt rustat, utan vi behöver ta ett helhetsgrepp. Regeringen behöver ta ansvar för mer resurser, för bättre styrning, för bättre samordning och för att vi stärker kritisk infrastruktur. Det är tydligt att det som forskare har varnat för nu är vår gemensamma verklighet, och detta måste vi ta på allvar.

Vi måste självfallet också göra allt för att få ned utsläppen, och det snabbt.

Undersökning efter undersökning visar samma sak: En klar majoritet av svenska folket vill att politiken gör mer. Och låt mig vara tydlig: Jag och Miljöpartiet kommer att göra mer, till skillnad från den här regeringen, för vet ni? Ulf Kristerssons regering är den första regeringen på 20 år vars politik aktivt ökar Sveriges utsläpp. Vi har sett ett nedmonterat klimatarbete, slaktade miljöbudgetar, ett försvagat klimatledarskap i EU, en elektrifiering som tvärnitat och den största utsläppsökningen på 15 år. Det duger inte.

Utsläppen måste minska snabbt, och omställningen behöver genomsyras av rättvisa. Alla ska kunna vara med, oavsett var i landet man bor och vilken plånbok man har, och vinsterna av omställningen måste fördelas rättvist: fler jobb, bättre välfärd och bättre folkhälsa.

Rättvis omställning, herr talman, är att ge låginkomsttagare på landsbygden möjlighet att billigare leasa elbil så att bilen finns kvar men bensinberoendet kan fasas ut. Det är att i städerna satsa på kollektivtrafiken, att införa ett Sverigekort för att man till ett lågt pris ska kunna resa i hela landet. Det är att ställa om skogsbruket från stora kalhyggen till naturnära skogsbruk. Det är att gå från slit-och-släng till cirkulär ekonomi, där företag som Shein och Temu inte längre får exploatera vare sig människor eller miljö.

Herr talman! Ett rättvist samhälle satsar också på vår gemensamma välfärd. Sjukvården måste vara tillgänglig för dig när du behöver den, och tillgången till vård får inte bero på var i landet du bor. Våra lärare måste få de förutsättningar som behövs för att förbereda barnen inför framtiden. Och det borde vara självklart, herr talman, när vi hör hur aktieägare tar ut storvinster samtidigt som de snålar in på smöret till barnens mackor att vinster i välfärden måste skrotas en gång för alla.

(Applåder)

Herr talman! Vi måste investera i Sverige. När arbetslösheten skenar har politiken en viktig uppgift: att skapa nya jobb och se till att fler människor får möjlighet att bidra i samhällsbygget. Unga människor i Sverige måste kunna känna framtidstro, oavsett om de bor i förort, i glesbygd eller i småstad.

Herr talman! Klimatförändringarna är ett stort hot mot vårt samhälle. Trots det agerar regeringen aktivt för att bromsa omställningen. Vi i Miljöpartiet vill i stället ta tag i utmaningarna medan vi fortfarande kan göra det, bra och kontrollerat så att hela samhället kan vara med. Vi behöver en rättvis omställning som gynnar människor, för det stärker Sverige. Men det kräver politisk vilja, och det är tyvärr just det som Tidöpartierna saknar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Leila Ali Elmi, Janine Alm Ericson, Emma Berginger, Camilla Hansén, Daniel Helldén, Annika Hirvonen, Rebecka Le Moine och Jacob Risberg (alla MP).

Herr talman! Det låter ju bra att statsministern vill stå på kommunalråds sida. Svenska folket värnar ett starkt strandskydd. Jag står på svenska folkets sida.

Jag noterade att statsministern inte svarade på min fråga om vi fortsatt ska ha ett generellt strandskydd i Sverige. Ja, vi kan se över regler. Vi kan göra dem tydligare och mer träffsäkra. Men att justera lagstiftningen är inte samma sak som att öppna för att helt ta bort den.

Om regeringen väljer att gå fram med den typen av förslag vore det ett dråpslag både mot allemansrätten och mot strändernas växt- och djurliv. Jag förutsätter att statsministern vet hur viktigt det är som nav för hela ekosystemen längs våra kuster och längs våra sjöar.

Vi ska komma ihåg att när stränder privatiseras försvinner något vi aldrig kan få tillbaka: den gemensamma rätten till naturen. Då blir fler platser förbjudet område, och då minskar möjligheten till rekreation, friluftsliv och turism.

Jag frågar igen: Vill statsministern fortfarande ha ett generellt strandskydd i Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Sverige är ett land med tusentals sjöar och mil efter mil av kust. Våra orörda stränder är en fantastisk resurs, och strandskyddet är kanske det svenskaste vi har. Det gör att naturen är öppen och inte inhägnad, att alla barn kan bada i sjön även om ingen i byn äger strandmarken och att fiskare, vandrare och bärplockare har samma rätt oavsett inkomst.

Regeringen har redan avskaffat strandskyddsreglerna vid de minsta sjöarna och vattendragen i hela Sverige. Nu går man fram och hotar att avskaffa hela regelverket. I går slogs det fast att regeringen nu tar nästa steg för att reformera strandskyddet och skapa lättnader i regelverket.

Att man pratar om lättnader är både missvisande och vilseledande, för det regeringen i själva verket gör är att man öppnar upp för att avskaffa hela den befintliga lagstiftningen. Det handlar alltså inte om en mindre justering av lagstiftningen utan om att lagstiftningen helt kan tas bort.

Jag läser från regeringens egen hemsida: ”Utredaren ska även föreslå en helt ny modell som innebär att kommunen i fråga om kuststräckor, insjöar och vattendrag får besluta i vilken utsträckning strandskydd ska gälla.”

I stället för ett generellt strandskydd är det alltså kommunen som ska bestämma om det kanske ska finnas strandskydd, om det över huvud taget finns resurser att göra den bedömningen, och var man ska inrätta skydd.

Det här beskrivs som en reform för landsbygden, men i själva verket riskerar det att gynna ett fåtal markägare på bekostnad av alla andra.

Regeringen säger gärna att man står upp för strandskyddet. Samtidigt presenterar man en utredning med direktiv som innebär att man öppnar för att riva upp och helt montera ned det befintliga skyddet.

Mina frågor till statsministern är: Vill statsministern urholka allemansrätten, som under så många år har tillgängliggjort Sveriges stränder för dess befolkning? Och vill statsministern fortfarande ha ett generellt strandskydd i Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Jag konstaterar att Johan Pehrson inte svarar på min fråga. Över hälften av de utsläpp som flyget står för kommer inte att kunna tas om hand i utsläppssystemet i EU. Vad är Liberalernas svar på frågan om de utsläppen?

Det är fascinerande att lyssna på Johan Pehrsons argumentation. Det låter som om orden kommer från en sverigedemokrat när de ska komma från en liberal. Om Tidöpartierna ogillar flygskatten - ersätt den då med någonting som är bättre! Eller kommer Johan Pehrson och regeringen att fortsätta bulka genom hela mandatperioden?

Hur fascinerande det än är att lyssna så är det också tragiskt, för Johan Pehrson vet precis som jag att utsläppen måste minska snabbt och att de måste minska snarast. Vi har inte tid med bortförklaringar och dimridåer.

Er politik och er klimathandlingsplan har sågats jäms med fotknölarna av Finanspolitiska rådet, Klimatpolitiska rådet och forskare, men någonstans vill jag ändå tro att Liberalerna inte är nöjda med situationen. Kan Liberalerna lova, Johan Pehrson, att ni kommer att klara de nationella klimatmålen till 2030?

Herr talman! Det fanns en tid när Liberalerna var både ett liberalt parti och ett parti som i alla fall hade ambitioner om minskade utsläpp och stoppade klimatförändringar. Det var, för att uttrycka det milt, en annan tid.

I dag står Liberalerna glatt längst fram i leden när politik presenteras som de själva konstaterar kommer att öka Sveriges utsläpp. Förra veckan stoltserade man tillsammans med Sverigedemokraterna med att flygskatten ska avskaffas. Det kommer att öka flygandet och öka utsläppen med 110 000 ton, enligt regeringsföreträdarna själva. Man talar om att EU:s utsläppshandelssystem på något sätt ska ersätta det här, men det tar inte höjd för höghöjdseffekten, som står för två tredjedelar av flygets utsläpp, och inte heller för resor utanför Europa. Det är alltså bara halva lösningen.

Min fråga är vad Liberalernas förslag är för att flyget ska betala för alla sina utsläpp. Vad ska ersätta flygskatten? Just nu ser det ut som om regeringen avskaffar klimatåtgärder utan att ersätta dem med nya.

Herr talman! Johan Pehrson talar om två olika saker. Kammaren har varit överens om att man ska ges möjlighet att använda både digitala och analoga redskap i skolan. Det ska självklart finnas en god balans så att lärarna kan göra de vägval som krävs för att barnen också ska ha riktiga skolböcker.

När det gäller de skadliga algoritmerna har insikten i samhället ökat om att jättar inom sociala medier verkligen missbrukar sin dominanta maktställning och gör både barn och vuxna skärmberoende. Här måste regeringen göra mer mot de beroendeframkallande algoritmer som dessa storföretag tillåts ha. Här finns möjlighet att göra mycket mer på EU-nivå, och jag hoppas att ministern kommer att driva på regeringen att ta ett mer aktivt ansvar när det gäller dessa algoritmer.

(Applåder)

Herr talman! Miljöpartiets skolpolitik bygger på vetenskaplighet. Vi tycker att det är bra att Liberalerna har drivit de förslag som Miljöpartiet också jobbade för under sin tid i regering: bemannade skolbibliotek, fler läroböcker i skolan och en läsa-skriva-räkna-garanti så att barnen verkligen lär sig läsa tidigt i skolan.

När det gäller digitaliseringen har det rått en bred konsensus i kammaren om att Sverige självklart inte ska ligga efter när det gäller att ge barn de digitala verktygen och möjligheterna. Lika självklart är det att professionen, lärarna, måste ha goda möjligheter att erbjuda analoga undervisningsmaterial. Givetvis ska det finnas böcker i varje svenskt klassrum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Men det gäller att inte kasta ut barnet med badvattnet när vi talar om att gå från skärm till pärm. Ibland behövs skärmarna i klassrummen, och det tror jag att också Johan Pehrson inser.

(Applåder)

Herr talman! När vi såg kostnadschocken breda ut sig över Sveriges hushåll som en följd av Putins invasion av Ukraina lade vi fram ett paket för att stötta hushållen, ett paket som hade gjort det rättvist för alla, även dem som inte har bil. Vi ville sänka matmomsen, satsa på kollektivtrafiken och ge stöd till de barnfamiljer som har det allra sämst. Men dessa förslag gjorde regeringen inget av. Man kan aldrig tro att ojämlikheten i samhället löses med enbart klimatpolitik, utan man måste se till helheten. Rättvisa och jämlikhet är en förutsättning för klimatomställning.

Vi vill se över reduktionsplikten och göra den mer differentierad. Men regeringen har sjösatt ett system som är fundamentalt orättvist. Det är inte hållbart och minskar inte heller utsläppen.

(Applåder)

Herr talman! Reduktionsplikten behövs; det kan vi börja med att konstatera. Till och med denna regering har ju fått acceptera ett återinförande av den reduktionsplikt som man först totalt slaktade för att över huvud taget ha någon chans att närma sig målsättningarna för klimatutsläppen.

Samtidigt har man återinfört den på ett fundamentalt orättvist sätt. Alla får samma sänkning, oavsett om man bor på landsbygden, i glesbygden eller mitt i en storstad, där det finns kollektivtrafik, och oavsett storlek på plånbok. Det är inte en rättvis klimatomställning. Det är en fossilisering som är likadan för alla. Det är en orättvis klimatpolitik som vi inte står för.

Vi vill se en återinförd reduktionsplikt där man gör en differentiering beroende på var i Sverige människor bor. Vi vill också se en reell satsning på elektrifiering; där har denna regering totalt misslyckats. Elbilsförsäljningen sjunker. Volvo har beslutat att dra ned på sina ambitioner när det gäller elbilsförsäljningen. Satsningar på kollektivtrafik - var som helst i landet - ser vi ingenting av.

Detta är ingen rättvis klimatpolitik, Ebba Busch.

(Applåder)

Herr talman! Inför varje riksdagsår går det i den här talarstolen att konstatera att den gångna sommaren inte bara har fört med sig ledighet, tid med vänner och familj och fina sommarkvällar utan också har kommit med en slående påminnelse om att vi lever i klimatförändringarnas tid.

Denna sommar var inget undantag. Under de senaste månaderna har samhällen världen över brunnit, människor dött av värmeslag och extremväder ställt hela samhällen på ända. Det här är det nya normala, och det finns risk för att det bara är början.

Vi behöver få ned utsläppen, och vi behöver göra det fort. Vi behöver göra det för att våra jordbrukare ska kunna skörda svensk mat till svenska hushålls bord även i framtiden, för att fisken i våra hav och sjöar ska få en chans att återhämta sig, för att våra äldre ska kunna vara utomhus även under sommarmånaderna och för att våra barn och barnbarn ska ha en framtid att se fram emot. Det mest orättvisa mot människor i dag och mot kommande generationer är att inte göra någonting alls.

Samtidigt behöver denna omställning ske på ett rättvist sätt. Olika lösningar kan behövas i olika delar av landet. Oavsett plånbok och var du bor ska du kunna vara med på den framtidsomställning som vårt land har så mycket att vinna på.

En stark politik för ekonomisk jämlikhet går hand i hand med en klimatpolitik som minskar utsläppen på riktigt, men det vägrar denna regering att se. I stället gör man tvärtom. Nu gör man det svårare för människor att komma ut i naturen och till hav och sjöar samtidigt som flyget subventioneras. Ännu ett jobbskatteavdrag kommer oss som sitter här till del, medan de som har allra minst inte får någonting. Bensinskatten sänks för alla - också för dem med högst inkomster - medan priserna på kollektivtrafiken lämnas därhän.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

När det Sverige behöver är en rättvis omställning, där du oavsett vem du är kan få möjligheter till ett gott liv, kommer regeringen med orättvisa utsläppsökningar. Vi kan bättre än så. Utan rättvisa finns det ingen omställning, och utan omställning finns det ingen rättvisa.

(Applåder)

Herr talman! Ebba Buschs resonemang går ju inte ihop. I två år har ministern hänvisat till fysikens lagar. Man har sagt att det inte går att ansluta mer vindkraft utan att först få fram mer kärnkraft. Nu verkar dock fysikens lagar plötsligt ha ändrats - nu är det plötsligt viktigt att få fram landbaserad vindkraft i närtid.

Jag är glad att Ebba Busch har ändrat sig här; hon och jag är helt ense om att vi behöver göra mer för den landbaserade vindkraften. Men då kanske det aldrig har handlat om fysik. Då kanske det har handlat om Kristdemokraternas politiska taktik.

Jag förstår att Ebba Busch är stressad. I valrörelsen lät det så här: Med några lagändringar skulle ny kärnkraft kunna börja byggas inom 100 dagar efter valet. Nu står vi här 700 dagar senare, och ingen ny kärnkraft finns i sikte. Regeringen utreder förslag om ett statligt subventionsprogram för kärnkraft som kommer att bli ett slukhål för skattebetalarnas pengar. Det är surrealistiskt att höra Ebba Busch prata om teknikneutralitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Har regeringen utrett om ny kärnkraft behövs? Nej. När, Ebba Busch, kan vi förvänta oss ett tydligt besked om att vindkraften till havs ska börja behandlas på ett sätt som gör att det går att få loss den förnybara energi som krävs?

(Applåder)

Herr talman! På regeringens bord ligger ansökningar om havsbaserad vindkraft motsvarande mer än hela Sveriges årliga elanvändning. Energiministern kom till ett dukat bord; Busch hade vid det här laget redan kunnat ta beslut som skulle säkra Sveriges elförsörjning och industriomställning. Det har inte hänt. I stället har ministern låtit högen med ansökningar växa. På två år har regeringen sagt ja till enbart 2 av 25 ansökningar.

Ett av de få godkända projekten är Kriegers flak. År 2028 skulle parken ha stått redo att leverera el motsvarande 20 procent av Skånes elanvändning. Nu pausar Vattenfall dock utvecklingen av detta projekt, eftersom regeringen har stoppat Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnät till havs. Våra grannländer - Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Danmark - har möjliggjort havsbaserad vindkraft.

Min fråga till Ebba Busch är: Varför ska investeringar i havsbaserad vindkraft hamna i Sveriges grannländer och inte i Sverige?

(Applåder)

Herr talman! Som Jimmie Åkesson konstaterar är vi fortfarande i ett tufft ekonomiskt läge. Att då göra som regeringen och dra bort stöden till dem som har det allra tuffast och i stället satsa på dem som har blir fullkomligt obegripligt.

Över hundratusen barnfamiljer beräknas i dag kunna ta del av tilläggsbidraget. Det är hundratusen familjer som Sverigedemokraterna och Tidöregeringen nu spelar ett oerhört högt spel med. Även om regeringen säger att det nu vänder och att ekonomin ljusnar gäller det inte den här gruppen. Det är en grupp som ofta bor i hyresrätt och inte kommer att påverkas av räntesänkningarna - det är inget som märks i deras plånböcker. Med regeringens politik riskerar vi nu att få ännu fler familjer som blir vräkta. Kronofogdens statistik är jobbig att titta på, och det borde den vara även för regeringen och Sverigedemokraterna; barnvräkningarna ökade med 13 procent förra året.

Min fråga är hur Jimmie Åkesson ser på att Sverigedemokraterna är med och bidrar till en politik som ökar klyftorna, när vi i stället borde bygga vårt land starkare och stötta dem som har det tuffast.

(Applåder)