Amanda Lind

Herr talman! Häromdagen meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de väljer att först trappa ned för att sedan avsluta det tillfälliga tillägget till bostadsbidraget. Till en början kunde man nästan missuppfatta regeringens nyhet som att det handlade om en satsning, men det rör sig i själva verket om en neddragning och ett hårt slag mot många barnfamiljer som lever på den ekonomiska gränsen. Det är familjer där varje hundralapp spelar roll och kan vara avgörande för att man ska klara mat, hyra och aktiviteter för barnen varje månad.

Min fråga är därför om detta är en politik som Jimmie Åkesson står bakom. Tycker Sverigedemokraterna att det är en bra politisk prioritering att fasa ut och ta bort det tillfälliga bostadsbidraget? Detta är ett bidrag som ni i Sverigedemokraterna har drivit på för, och i förra budgeten tyckte ni att det var viktigt att det fanns kvar.

Herr talman! Ulf Kristerssons regering har satt i system att vilseleda i klimatfrågan. Det har Klimatpolitiska rådet konstaterat; regeringens klimatpåståenden brister i saklighet och är missvisande.

Regeringen klarar ju inte att nå målet att minska utsläppen. Ni har använt en pinsam sifferexercis och gjort orealistiska antaganden, och genom kryphål i ramverket får ni till ett slags chimär, som att ni klarar ESR-målet, alltså målet för transportsektorn. I ett svep kommer ni att bränna upp hela den buffert för utsläpp som vi skapade med vår politik.

Återigen: Om elektrifiering är Moderaternas lösning, varför minskar då elbilsförsäljningen? Varför skrotar vår största bilkoncern, Volvo, sitt elektrifieringsmål? Sanningen är att statsministern häller skattepengar över fossila bränslen och låser fast hushållen i ett väldigt sårbart fossilberoende.

Ni tar bort stöd för elbilar, ni bromsar ny billig elproduktion och ni talar om en hypotetisk elbilsbonus som ni lägger 10 miljoner på nästa år. Var är era reformer, statsministern?

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Herr talman! Klimatpolitik är inte till för klimatets skull. Det handlar ytterst om att skydda människor, natur och våra samhällen från konsekvenserna av klimatförändringarna.

Statsministern talar om att regeringen har gjort en omläggning av klimatpolitiken. Men halvvägs genom mandatperioden ser vi nu resultatet. Det är en politik som sågas av Klimatpolitiska rådet, Finanspolitiska rådet, tunga industriföreträdare och forskare. Myndigheter konstaterar att Sverige missar samtliga nationella klimatmål, och EU-kommissionen bedömer att Sverige bommar klimatmålen även på EU-nivå.

Så visst är det en omläggning. Det är en omläggning till högre utsläpp och till ökat fossilberoende.

Statsministern talar mycket om elektrifieringen som en lösning på klimatomställningen. Men statsministerns politik bromsar de facto elektrifieringen. Regeringen har slopat elbilsbonusen. Och man lägger 17 miljarder på att göra fossila drivmedel billigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Min fråga blir: Tror statsministern att man ökar takten i elektrifieringen genom att göra elbilar dyrare och det fossila billigare?

(Applåder)

I detta anförande instämde Jan Riise och Jacob Risberg (båda MP).

Herr talman! Den här hösten kommer att präglas av både allvar och oro, över klimatförändringar, skjutningar och krig, över en orolig omvärld och ett Sverige som slits isär. Vår uppgift måste då vara att möta vår tid med hopp och med framtidstro.

Det gäller att i både ord och handling visa att omställningen inte bara är nödvändig utan också kan ge oss kraft att bygga ett starkare och mer rättvist samhälle. Tyvärr är den sittande regeringen totalt ointresserad av det.

I stället för att investera i den gröna omställningen låter man utsläppen öka. Man motarbetar industrins omställning. Man matar flyget med pengar samtidigt som järnvägen skriker efter riktig upprustning.

Man siffertrixar för att kunna visa utsläppsminskningar när man egentligen monterar ned klimatpolitiken, och man misslyckas med att skydda såväl djur som natur.

I skuggan av regeringens kärnkraftsdrömmar stannar utbyggnaden av förnybar energi. Nu senast var det den havsbaserade vindkraftsparken Kriegers Flak.

Man sviker välfärden. Man ökar klyftorna. De som drabbas är pojkar med särskilda behov, en mormor som inte får plats på sjukhus därför att det inte finns sängplats och sjuksköterskan som inte kan ta semester. Det är ett svek som kommer att få stora konsekvenser under lång tid framöver, herr talman.

Herr talman! Barn blir mördade, och barn mördar. Det är en mening som aldrig borde behöva uttryckas, men det är den verklighet som vi i dag lever i. Runtom i Sverige går barn och unga miste om både sin nutid och sin framtid när hänsynslösa vuxna välkomnar dem in i en värld av droger, våld och svarta pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Barn så unga som elva år anlitas för att mörda. Unga döms till längre straff, men dras trots det djupare in i de kriminella gängen. Det är en rädsla som nu växer bland barn, föräldrar och hela samhällen.

Det är tydligt att vi behöver göra betydligt mer för att stoppa gängens framfart och bryta nyrekryteringen. Kontraktsmord utförda av barnsoldater får aldrig ses som det nya normala.

(Applåder)

Herr talman! Nu krävs det massiva insatser i det förebyggande arbetet inom socialtjänstens och rättsväsendets alla delar. Vi vill bland annat se stora satsningar på avhopparprogram och en förstärkt punktmarkering av unga som befinner sig i riskzonen. De insatserna måste vara både långsiktiga och långtgående, och när det krävs också tvingande.

Om vi ska bygga ett samhälle där ingen lämnas efter behöver vi också investera i det som är vårt gemensamma - i skolan, vården och omsorgen i hela Sverige och i en välfärd som det ska gå att lita på. Vården behöver ges rätt förutsättningar för att ingen ska behöva fastna i vårdköer och för att de som arbetar i vården ska få fler kollegor, bättre arbetsförhållanden och mer betalt.

Men inte heller detta kan regeringen leverera. I stället för riktiga satsningar levererar regeringen tomma ord, medan klyftorna växer i vårt samhälle. Medan vi med bra löner och goda förutsättningar får ännu ett jobbskatteavdrag försämras bostadsbidragen, och de som redan har mycket får mer. Javisst, vissa blir rikare. Men Sverige som land blir fattigare.

Herr talman! Sedan Hamas vedervärdiga terrordåd har Israel stått för ett besinningslöst dödande, och nu är nöden i Gaza lika ofattbar som akut. Den svenska regeringens flathet gentemot Israel är ett ofattbart svek. Det går att verka för att all handel med Israel stoppas fram till den dag ockupationen hävs, en långsiktig fred nås och bosättningarna på Västbanken upphör. Men det gör inte regeringen. Samtidigt måste omvärlden självklart fortsätta att kräva att både Hamas och Israel ska släppa gisslan och övriga illegalt frihetsberövade.

Herr talman! Sverige måste vara en aktiv och tydlig röst för fred och frihet i världen. Det gäller både i Palestina och i Europa. Putins olagliga invasion av Ukraina fortgår, och här måste vi stå fortsatt starkt. Sverige och EU ska fortsätta att ge Ukraina det stöd som behövs, civilt, militärt och ekonomiskt, för Ukrainas frihet men också för din och min.

Vi behöver bygga ett Sverige och ett EU där vi möter utmaningarna tillsammans, där rädsla möts med framtidstro och där varje människa har både en plats och en uppgift. Det är så vi bygger ett samhälle där friheten är till för fler, där klimatförändringarna och hotet mot biologisk mångfald möts med en aktiv och rättvis politik och där vi ser att omställningen är möjlig. Vi vill ha ett land som byggs på trygghet och gemenskap, inte på misstro och splittring - ett Sverige att vara stolt över.

(Applåder)

I detta anförande instämde Leila Ali Elmi, Emma Berginger, Mats Berglund, Linus Lakso, Jan Riise, Elin Söderberg och Ulrika Westerlund (alla MP).

Herr talman! Steget mot att återanvända textilier är ju någonting som vi i Miljöpartiet har drivit på för. Det är positivt att Kristdemokraterna uppskattar vår reform där, för arbetet för cirkulära flöden är en helt grundläggande del i att motverka slit-och-slängsamhället.

Incitament har vi många; vi driver på för en stor omställningsbudget i EU och i Sverige för att man ska kunna se till att såväl investera i industrierna och företagen som kompensera privatpersoner, så att omställningen blir rättvis. Det här är faktiskt någonting som regeringen saknar en politik för, vilket även Finanspolitiska rådet pekar på. Man har ingen som helst fördelningsaspekt i sin klimatpolitik. Då blir det också svårt att värna privatpersoners och familjers ekonomi, om Ebba Busch nu menar allvar med det hon säger.

(Applåder)

Herr talman! När det handlar om att motverka slit-och-slängsamhället måste vi naturligtvis jobba både med incitament och med skarpa regler.

Vi i Miljöpartiet har lagt fram flera förslag om hur vi vill underlätta för en hållbar textilproduktion. Vi vill skärpa kraven på produktionsledet, och vi vill främja konsumtion av till exempel secondhand och återbruk och jobba mer med cirkulär återvinning av produkter - allt för att få till de hållbara flöden av material som är så viktiga för att konsumtionen av kläder på sikt ska kunna bli hållbar.

Det är jätteviktigt att vi stöttar de aktörer inom modeindustrin som vill ta de här stegen så att det som är bra för miljön och bra för hållbarheten inte blir dyrare i förlängningen. Då krävs det ett politiskt engagemang, och det krävs både investeringar och incitament. Jag undrar vilka förslag Kristdemokraterna har för att underlätta för en hållbar modeindustri på EU-nivå.

Herr talman! Allt börjar och slutar med klimatet. Men en klimatomställning kommer inte av sig själv, utan den kräver politisk vilja.

I land efter land tillåts högerpopulistiska krafter styra agendan. Den samlade högern i både Sverige och Europa verkar tro att det är klimatpolitiken som är problemet och inte klimatförändringarna. Inget hade kunnat vara mer fel. Alternativet till att göra den gröna omställningen är nämligen snabba och skenande klimatförändringar som kommer att både förändra och försämra våra liv i grunden, med extremväder som slår hela samhällen i spillror.

Den här regeringens klimatpolitik har resulterat i både havererade klimatmål och ökade utsläpp. Den beskrivs av Finanspolitiska rådet med orden: Regeringens klimatpolitik kommer att leda till en ineffektiv och dyr klimatomställning om man fortsätter på den inslagna vägen.

Herr talman! Det borde få vem som helst att tänka om. Men i stället för att investera i omställningen har man i Sverige gjort det billigare med fossila bränslen och billigare med flyg. Man har ryckt undan mattan för industrins omställning, gjort det dyrare med elbilar och accepterat att priset på kollektivtrafiken rusar.

I EU har man tillsammans med Viktor Orbáns Ungern satt stopp för lagstiftning för att skydda natur och gjort sitt för att lägga krokben för reformer som minskar utsläppen. Nu har Ulf Kristersson och Moderaterna dessutom skrivit under ett avtal om att hans grupp i EU-parlamentet under nästa mandatperiod inte ska lägga fram någon som helst ny klimatpolitik. Det är helt bisarrt.

Omställningen handlar om att lämna det fossila bakom oss och bygga en förnybar framtid, att investera i sol och vind och sluta göda despoters krigskassor genom att lägga våra pengar på gas och olja. Det handlar om att göra vår tids stora samhällsomvandling och om att göra den tillsammans. Allt börjar och slutar med klimatet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Daniel Helldén och Jan Riise (båda MP).

Herr talman! Tack, Ebba Busch, för svaret!

Den svenska regeringen ska följa de lagar som har satts upp, och vi är väldigt kritiska till att regeringen drev igenom den här kvoten för strömmingen - som inte är tillräckligt låg - trots att forskarna ser att det nu är risk för kollaps av strömmingsbeståndet.

Både Havs- och vattenmyndigheten och Stockholms universitet dömer ju ut de tidsbegränsade tidsstopp som man har sagt. Jag har hört Kristdemokraterna i debatten mena att det här skulle ge stor effekt, men det är ju ett faktum att stoppen har förlagts till perioder under vår och sommar då fiske ändå inte bedrivs, med undantag för Hanöbukten.

Vi behöver få till åtgärder som faktiskt gör skillnad på riktigt för havet och för de kustnära fiskarna, som nu inte hittar någon strömming att fiska. Frågan är om Kristdemokraterna är beredda att tillsammans med oss gå fram med verkningsfulla förslag som skulle göra skillnad. Det behövs ett totalstopp för industritrålning i Östersjön. Kan Ebba Busch vara beredd att arbeta för det?

Herr talman! Östersjön är ett hav i kris och är dessvärre på stadig kurs mot ekologisk kollaps. Torsken har försvunnit för länge sedan. Sillen och strömmingen har minskat med 80 procent sedan 70-talet.

I höstas kom EU-kommissionen med ett efterlängtat förslag att stoppa fisket efter sill och strömming i hela Östersjön. Det här förslaget välkomnades av både forskare och miljöorganisationer liksom av svenska expertmyndigheter. Men det motarbetades kraftfullt av den svenska regeringen med argumentet att man ville skydda de kustnära fiskarna. Detta stämmer dock inte. I själva verket står industritrålarna för 95 procent av fisket i Östersjön. De dammsuger havet på fisk, samtidigt som de kustnära fiskarna nu står utan och vädjar om hjälp. Läget är akut.

Är Kristdemokraterna och regeringen beredda att driva på aktivt för att stoppa all industriell trålning i Östersjön?

Fru talman! Det är oerhört anmärkningsvärt hur Sverigedemokraterna gång på gång visar hur lite ni bryr er om klimatet, så lite att ni gärna motarbetar andra länders ansträngningar. Det är inte bara klimattullar ni är emot, utan ni har röstat nej till lagen om att sätta press på storföretagen som producerar olika varor. Ni vill avskaffa Fit for 55. Ni vill göra utsläpp billigare, och ni vill riva upp stora delar av arbetet för att skydda svensk natur.

Alla partier röstade för klimattullarna, utom Sverigedemokraterna. Det får mig att undra hur Sverigedemokraterna över huvud taget har tänkt sig att klimatförändringarna ska hejdas. Nej, det räcker inte, det duger inte att tala om kärnkraft. Det är för dyrt, det är för sent och det är inte det som industrin i Sverige behöver för att ställa om till det förnybara och till den gröna framtiden.

(Applåder)

Fru talman! Sverigedemokraternas klimatpolitik har länge kunnat sammanfattas med att göra så lite som möjligt, gärna någon annan gång någon annanstans och av någon annan. Det brukar låta så, och det brukar ofta avslutas med att lyfta blicken mot Kina eller något annat land långt bort och prata om deras utsläpp. Men det förvånande är att när Sverigedemokraterna i EU faktiskt hade chansen att sätta press på Kina att minska deras utsläpp röstade ni nej.

De nya klimattullarna kommer att utjämna konkurrensförutsättningarna mellan varor som är producerade av europeiska företag, som redan har betalat för sina utsläpp inom utsläppshandeln och varor importerade från andra delar av världen. Det är ju ett "vinnvinnvinn" därför att svenska och europeiska företag gynnas, för att det driver på omställningen i andra delar av världen och för att det är bra för klimatet.

Hur kommer det sig att ni röstade emot detta?

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! För mig blir det näst intill plågsamt att höra hur Ulf Kristersson och Moderaterna hela tiden försöker adressera denna fråga som ett problem för alla partier. Självklart ska vi ta ett gemensamt ansvar för det demokratiska samtalet, men faktum kvarstår: Användandet av anonyma konton med detta innehåll är något som är förbehållet Sverigedemokraterna.

Jag måste återigen fråga. Statsministern talar om sakpolitik. Det finns möjlighet att agera sakpolitiskt när det gäller detta. Vi i Miljöpartiet har lagt fram ett initiativ om att förbjuda möjligheten för partier att ha anonyma konton. Det är en konkret sakfråga där statsministern skulle kunna haka på. Min fråga är om man är beredd att stötta detta initiativ. Och återigen: Hur tar statsministern ansvar för att hans regeringsunderlag inte bidrar till att förpesta det politiska samtalet på detta sätt?

(Applåder)

Fru talman! Hot, hat och rasistiska drev har blivit vardag för många som väljer att engagera sig politiskt. Människor häcklas och hånas på nätet och tvingas se sig över axeln en extra gång när man är på väg hem från ett politiskt möte. Många tvekar i dag att göra sin röst hörd på nätet, av rädsla för att bli utsatt. Jag blir beklämd när Ulf Kristersson kallar detta för politiskt spel. Jag vet nämligen att Ulf Kristersson vet att ord spelar roll och att vi politiker har ett ansvar för hur vi uttrycker oss och vilka konsekvenser det får.

Trots det har Ulf Kristersson valt att bygga sin regering på Sverigedemokraterna. Och det som enligt Jimmie Åkesson är politisk satir skapar svallvågor av rasism, av hat och av hot. Svaret på Kalla faktas avslöjande om SD:s trollfabriker, att kalla det för en inhemsk påverkansoperation, och sättet att se på fria medier hör inte hemma i Sverige.

Vad avser statsministern att göra för att sätta stopp för och motverka det hat som följer i Sverigedemokraternas spår?

(Applåder)

Herr talman! Vad vi gör i dag kommer att vara avgörande för oss som generation. Valet till Europaparlamentet står mellan hopp och misstro, mellan frihet och förtryck och mellan att försöka rädda den här planeten och att elda på klimatkrisen. Vad vi gör och kanske framför allt vad vi inte gör de kommande åren är helt avgörande för klimatet och för naturen och den biologiska mångfalden.

Vi behöver klara av att fatta de beslut som krävs under den kommande mandatperioden. Det handlar om att värna livet i haven och artrikedomen i våra skogar, fasa ut de fossila subventionerna, stötta industrins och skogs- och jordbrukets omställning och samtidigt se till att omställningen blir rättvis och någonting som blir bra för oss alla i Sverige och i Europa.

Vad vi väljer spelar roll för dig och mig, för alla som lever i dagens Europa och för alla som kommer efter oss. Vi gröna väljer en politik för ansvarstagande, för hopp och för framtidstro.

Herr talman! Under de senaste veckorna har Sverigedemokraternas trollfabriker och hatet som kommer ut därifrån vållat debatt och rubriker. Det är bra att det kommer upp i ljuset, men jag skulle ljuga om jag sa att jag var förvånad.

Jimmie Åkesson talar om att oppositionens kritik spär på polarisering. Men var är Jimmie Åkessons ansvar? Så lätt det vore att bara upphöra med anonyma konton som sprider nidbilder och hat. Så enkelt det vore. Men det är inte enkelt för Sverigedemokraterna.

Ulf Kristerssons hela regering sitter på nåder av ett parti som aktivt eldar på motsättningar i dagens Sverige. Den totala bristen på konsekvenser kan inte betyda något annat än att alla partierna i regeringen mest hoppas att det här är något som ska gå över, och det är skamligt.

Under tiden slits Sverige isär av ojämlikhet, kriminalitet och ekonomiska klyftor. Skjutningar skakar hela samhällen, och människor tvingas leva i ständig skräck för hänsynslösa kriminella.

Många barn i Sverige i dag tvingas växa upp i fattigdom samtidigt som välfärden på alltför många ställen inte finns där.

Samtidigt som trollfabriker förstör samtalsklimatet och Sverigedemokraterna går till frontalangrepp mot fria medier i Sverige är demokratin i världen på tillbakagång. Friheten hotas alltmer.

Men vi kan välja en annan väg, där vi investerar i det som är vårt gemensamma för ett samhälle fritt från våld och förtryck och för ett demokratiskt Sverige och Europa.

Herr talman! Det finns tidpunkter i historien där vägvalen för ett lands framtid ställs på sin spets och där omvärldens stöd eller brist på sådant för alltid kommer att etsa sig fast.

Sedan Hamas vedervärdiga terrorattentat den 7 oktober har Gaza förvandlats till helvetet på jorden. Humanitär hjälp stoppas från att komma in i Gaza, och det finns inte längre någon plats för människor att vara trygga på.

Världen har sett på utan att agera, och nu krävs ett betydligt hårdare agerande från både Sverige och EU för att få till en permanent vapenvila. Hamas måste släppa gisslan. Ett vapenembargo måste komma på plats, och all handel med Israel borde frysas. Det humanitära biståndet måste öka. Israels olagliga ockupation måste få ett slut, och en tvåstatslösning med två demokratiska stater måste komma på plats. Dödandet måste upphöra.

(Applåder)

I Europa fortsätter Putins rättsvidriga anfallskrig mot Ukraina. En av EU:s viktigaste uppgifter måste vara att använda utrikespolitiken som ett verktyg för att bygga fred, säkerhet och demokrati i världen, och i Ukraina är det just dessa värden som står på spel. Ukrainarna strider inte bara för sin frihet utan för hela Europas.

Det finns bara ett alternativ för hur kriget slutar. Det är att Ukraina segrar, att Ryssland lämnar Ukraina och att Putin ställs inför rätta. Fram till den dagen måste Sveriges och EU:s stöd vara orubbligt, såväl civilt och militärt som ekonomiskt. Det är vi skyldiga ukrainarna.

Herr talman! Tillsammans med Europas gröna partier går vi till val den 9 juni för att minska utsläppen och genomföra en grön och rättvis omställning där alla kan vara en del. Vi går till val på att förpassa det fossila till historiens soptipp och rikta pengarna mot det som bygger en bättre, grönare, friare och tryggare värld där vi står upp för demokratin och värnar ett öppet samtal fritt från troll och hat.

(Applåder)

I detta anförande instämde Janine Alm Ericson, Emma Berginger, Jacob Risberg och Ulrika Westerlund (alla MP).

Herr talman! Nu vet jag inte riktigt vad som är kutym vid den här typen av avtackningar, men jag har ju sett partiledardebatterna. Jag blir jätteglad, vill jag säga till vice ordföranden i kulturutskottet Robert Hannah, för de väldigt fina orden.

Att sitta i kulturutskottet är en förmån som ledamot i den här riksdagen. Det vill jag understryka. Vi har ideologiska debatter här i kammaren. Vi har olika förslag på hur vi konkret ska stärka kulturen i vårt land, men vi delar ett starkt gemensamt engagemang i utskottet. Vi är ett utskott som reser mycket tillsammans, tar del av kunskap och erfarenheter och lyssnar på intresseorganisationer. Jag är övertygad om att kulturutskottet kommer att hålla den fanan väldigt högt även framgent.

Jag vill också tacka Robert Hannah så mycket för ett gemensamt arbete i utskottet.

(Applåder)

Fru talman! Det är ett väldigt brett betänkande vi behandlar i dag. Kultur för alla spänner över allt från litteratur- och biblioteksfrågor, spel som kulturform, nationella minoriteters kultur och urfolket samernas kultur till tillgång till kultur och kulturutövning i hela landet. Jag kommer att göra några nedslag i betänkandet där Miljöpartiet har många motionsyrkanden.

Vad har Bröderna Lejonhjärta, Häxorna och Harry Potter gemensamt? Det är inte bara att de är älskade barnböcker och självklara i våra hem och på bibliotek. Det är böcker som i olika tider och i olika länder varit förbjudna. Bröderna Lejonhjärta ansågs uppmuntra till revolution i dåtidens Tjeckoslovakien. Häxorna ansågs vara hatisk mot kvinnor. Harry Potter förbjöds i Saudiarabien och på lokal nivå i USA på grund av ockulta inslag.

Kultur berör och har en unik förmåga att öppna våra ögon och skapa nya referensramar. Det har inte alltid uppskattats av makten, inte sällan av skäl som på sin tid upplevts som positiva. Man har velat skydda och motverka skadliga effekter. Det kan ju vara lätt att skratta åt i efterhand men desto svårare att se och genomskåda när det sker i samtiden.

Fru talman! Vi ser tyvärr i dag en negativ utveckling av den konstnärliga friheten världen över. När författaren Laurie Halse Andersen tog emot Almapriset förra året höll hon ett berörande tacktal. Hon berättade att i USA sker nu en censur av barnböcker av sällan skådat slag. Hennes egna böcker Säg något och Shout har förbjudits i bibliotek runt om i USA för att de behandlar sexuellt våld och därmed har klassats som pornografi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Det kan också handla om att man inte vill att ungdomar ska läsa om sex, homosexuella eller transpersoner, andra religioner än en viss typ av kristendom eller rasteori. Det som berörde oss som satt i publiken under Almaprisutdelningen tror jag särskilt var att vi inte uppfattar USA som något långt borta utan snarare väldigt nära vår vardag här i Sverige.

Fru talman! Även i Sverige har vi utmaningar. Konstnärlig frihet är så mycket mer än bara det som inte är förbjudet. Det handlar om vilket frihetsutrymme konstnärer upplever sig ha och om de känner sig pressade av självcensur eller en tuff ekonomisk situation. Det kan gälla hot och förföljelse men också dåliga villkor för att verka som konstnär.

I höstas hade jag glädjen att få delta vid invigningen av Förbjuden kulturvecka i Malmö. Det är en vecka med fokus på den förbjudna kulturen och den konstnärliga friheten. Det var allt från boktips, föreläsningar, stadsvandringar och visning av konst till maratonläsning av förbjudna texter. Det var en vecka som syftade till att sprida kunskap om orsaker till censur och om förbjuden musik och journalistik världen över.

Fru talman! I dagens betänkandedebatt vill jag sätta ljuset på vårt motionsyrkande om fristäder. Genom fristadssystemet har det i nästan 30 år givits möjlighet för hotade och förföljda författare och konstnärer att få en plats i Sverige att skapa. Fristadsprogrammet innebär att en författare, musiker, bildkonstnär, tecknare, scenkonstnär eller filmare som är utsatt för förföljelse eller censur i sitt hemland erbjuds ett tvåårigt stipendium med fri bostad och ett nätverk i stadens och regionens kulturliv för att kunna utvecklas konstnärligt och verka fritt inom sitt konstområde. Malmö, som jag nämnde tidigare, är nu inne på sin nionde fristadsstipendiat.

Det finns i dag 24 fristäder i Sverige. Det är alltså kommuner eller regioner som är anslutna till ett internationellt nätverk som heter Icorn. Vi i Miljöpartiet menar att antalet fristäder för förföljda författare, journalister och konstnärer i Sverige skulle behöva utökas för att bättre möta det behov som finns. Därför uppmanar vi i den här motionen regeringen att se över och stötta Icornprogrammet ytterligare för att man ska kunna utöka programmet och säkra förutsättningarna för konstnärerna också efter det att tiden som fristadskonstnär löpt ut.

Vi tycker även att regeringen i alla internationella sammanhang, inte minst på EU-nivå, bör fortsätta att lyfta fram frågan om konstnärlig frihet och fristäder som en möjlighet att värna både demokratin och det fria ordet.

Fru talman! I det här betänkandet har vi också motionsyrkanden som rör de nationella minoriteternas och urfolket samernas kultur. Här vill jag särskilt nämna Giron Sámi Teáhter. Det är i dag den största aktören inom samisk scenkonst på den svenska sidan. Giron Sámi Teáhter bildades genom ett beslut i Sametinget 1992 och drivs i dag som en ideell förening. Den finansieras av Sametinget, regionerna i Norrbotten och Västerbotten och Kiruna och Storumans kommuner. De har också ett anslag via staten.

Fru talman! Giron Sámi Teáhter är viktig för att främja den samiska kulturen, berättarkonsten och scenkonsten och även sprida berättelser med samisk grund i hela vårt land. Giron Sámi Teáhter har gjort ett eget arbete om hur de kan utvecklas till en samisk nationalscen. Regeringen har gett Giron Sámi Teáhter ett ekonomiskt tillskott. Det tycker vi är bra, men vi tycker att det borde utvecklas. Vi tycker också att Giron Sámi Teáhter bör få ett uppdrag att verka som nationalscen. Det vore ett viktigt steg att ta, både för den samiska kulturen och för hela vårt lands kulturella utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om några aktuella frågor i debatten och i betänkandet. En utredning har ju lämnat förslag kopplade till sammanslagning av myndigheter på kulturområdet. Jag vill särskilt nämna förslaget som finns om att Kulturrådet och Konstnärsnämnden skulle slås samman. Det har kommit underlag från de myndigheterna som har belyst vilka möjligheter och risker som finns med förslaget. Inte minst Konstnärsnämnden är väldigt tydlig med att det finns en risk att det särskilda uppdrag man har att värna konstnärerna i Sverige kan komma bort. Det finns ett värde av en självständig myndighet som kan värna just konstnärernas villkor och förutsättningar.

Jag har kunnat se i utredningen Så fri är konsten att Konstnärsnämnden är en myndighet som lyckats väldigt bra med att värna och främja den konstnärliga friheten. Vi från Miljöpartiets sida hoppas att regeringen beaktar de synpunkter som kommit från Konstnärsnämnden. Vi menar att det finns stora värden med att inte genomföra sammanslagningen med Kulturrådet. Man bör undersöka om det finns andra möjligheter inom kulturområdet när det gäller myndigheter och att effektivisera myndighetssidan där.

Fru talman! Därtill skulle jag kortfattat vilja nämna frågan om Operan. Detta är en fråga, precis som har sagts från talarstolen, som har engagerat många regeringar. Det har skett många olika utredningar för att belysa de alternativ som finns, och i måndags presenterades två alternativ från Statens fastighetsverk för hur man skulle kunna gå vidare.

Fru talman! Vi har ett motionsyrkande i detta betänkande som handlar om Operan. Jag ska inte säga att det är överspelat, men det har hänt lite grann sedan det skrevs. Det som står i vårt motionsyrkande är att vi förutsätter att det nya underlaget från Statens fastighetsverk präglas av en stor lyhördhet för Kungliga Operans inspel och att beslutet sedan från regeringen noggrant beaktar de behov som finns för en modern opera och dansverksamhet och att det finns ett stort mått av långsiktighet i beslutet.

Jag ska inte ta upp för mycket talartid om detta. Det är en pågående diskussion som förs. Men jag konstaterar att Kungliga Operan är bekymrad över det förstnämnda alternativet i utredningen som presenterades i måndags. Man säger att det finns en risk för en ineffektiv verksamhet som inverkar negativt på deras konstnärliga arbete. Och att orkestern ska transportera instrument kanske dagligen till Musikaliska Kvarteret utan att ha möjligheter att göra sina repetitioner och verka inom ramen för Operans byggnad skulle kunna vara negativt för deras verksamhet.

Det finns ett annat alternativ som har presenterats och som inte är så mycket dyrare men som på sikt skulle ge en bättre möjlighet för en långsiktig operaverksamhet. Vi i Miljöpartiet kommer också att fördjupa oss i dessa underlag, och vi ser fram emot att fortsätta föra dialog med regeringspartierna om detta. Vi tycker att det vore bra för långsiktigheten att denna typ av breda partipolitiska samtal sker. Vi vill även här understryka att detta är ett beslut som kommer att gälla för lång tid framåt och att vi måste se till att vi har en operaverksamhet på vår nationalscen som ges möjlighet att blomma under lång tid framöver. Därför måste detta beslut fattas med ett stort mått av långsiktighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Jag står naturligtvis bakom samtliga våra motionsyrkanden i detta betänkande, men jag väljer att yrka bifall till reservation 11 som rör en samisk nationalscen.

Fru talman! Om jag tolkar ledamoten positivt verkar det som att vi har ett gemensamt engagemang i dessa frågor och i hur vi kan få dataspelsbranschen i Sverige att stå stark även framöver.

Vi ser hur andra länder pumpar in olika typer av stöd och strukturer för att kanske delvis komma i kapp Sverige, som har varit framgångsrikt länge. Här menar jag att vi måste lyssna noggrant på vad branschen själv säger. Det har funnits och finns önskemål från branschen om ett ökat statligt och offentligt engagemang i dataspelsfrågorna, och detta menar jag att vi bör lyssna på. Där skulle en nationell strategi och ett nationellt institut, för att också stötta befintliga initiativ, kunna vara sådana steg.

Jag hoppas att ledamoten inte menar att vi passivt ska sitta och titta på, för det tror jag inte vore bra. Men vi bör lyssna på branschen och ta in deras synpunkter. Miljöpartiets motionsyrkanden ligger också i linje med vad branschen önskar.

Fru talman! Jag kanske inte helt uppfattade frågan från Peter Ollén. När vi föreslår en nationell strategi för spel är det något som också dataspelsbranschen själv tycker vore ett bra steg att ta. Det gäller även, uppfattar jag, om vi skulle inrätta ett nationellt institut som syftar till att stärka exportmöjligheterna. Det är något som vi kan se att flera länder har.

Vi var på en studieresa till Sydkorea där vi kunde se hur man jobbar väldigt offensivt, naturligtvis tillsammans med branschen, för att stärka exportmöjligheten för de kreativa branscherna. Vi ska naturligtvis inte gå in och detaljreglera i det här området. Återigen: Svensk dataspelsbransch är fantastisk och har vuxit fram mycket genom egna initiativ och egen drivkraft. Däremot är det viktigt att se vilka luckor vi från det offentliga kan fylla som skulle smörja det arbetet mer.

När det gäller reglering inom spel har vi ett motionsyrkande från Miljöpartiets sida som jag inte tog upp i mitt anförande. Det gäller konsumentskydd inom vissa dataspel, vilket ledamoten också berörde i sin replik. Sverige har en marknadsföringslag som är tydlig med att vilseledande metoder inte är tillåtna. Det gäller naturligtvis även inom dataspel. Det finns också ett självreglerande system inom marknaden. Det vi i Miljöpartiet menar är att det kan finnas behov av att ändå se över lagstiftning och reglering för att säkra att det inte finns kryphål i den här lagen.

Precis som med all typ av spel vill vi ju inte att det ska förekomma hasardliknande moment eller aggressiv marknadsföring som är vilseledande, inte heller inom gejming. Här gäller det en utredning. Vi ska absolut inte överreglera någonting, men precis som vi diskuterar här är konsumentskydd en viktig fråga.

Fru talman! "Sverige brukar räknas till ett av världens tio främsta länder inom spelutveckling. Men spelindustrin har växt upp som en maskros genom asfalten utan någon nationell strategi eller större offentliga satsningar." Så beskrivs läget i Sverige i rapporten Kraftsamling Dataspelsbranschen, utgiven av Rise i januari 2023.

Fru talman! Dataspelsbranschen i Sverige omsätter stora summor pengar - över 27 miljarder kronor, det vill säga i samma storleksordning som exporten av järnmalm. Branschen sysselsätter över 8 000 personer, och det finns över 800 aktiva spelföretag i Sverige, de flesta småföretag. Svenska spel som Minecraft vinner mark världen över.

Men dataspelsbranschen beskriver det samtidigt som att Sverige nu riskerar att halka efter. Andra länder lanserar strategier och satsar stort på olika slags stödsystem. Sverige bör vårda det guldägg man har och ta fram en nationell strategi för dataspel. Norge lanserade 2019 en sådan strategi, som nu är under revidering och som vi från Miljöpartiet tycker bör kunna utgöra inspiration för en svensk strategi. Inom ramen för en sådan skulle frågor som stödsystem, kompetensförsörjning, tillgänglighet, breddat deltagande och möjlighet för barn och unga att tidigt komma i kontakt med spelskapande hanteras.

Fru talman! Miljöpartiet tillsatte i regering utredningen Kreativa Sverige, som skulle lämna förslag till en samlad nationell strategi med syfte att främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet. Detta är under parallell hantering i riksdagen nu, men jag vill i det här sammanhanget säga att vi gärna hade sett fler konkreta satsningar och skrivningar kring just dataspelsutveckling i den strategin.

Vi ser till exempel att Sverige skulle kunna göra mer när det gäller att främja export inom spel men också inom andra kreativa branscher. Därför har vi ett motionsyrkande i det här betänkandet, fru talman, som riktar in sig mot att utveckla ett institut för kulturella och kreativa näringar där främjande av spel skulle vara en viktig del.

Precis om har nämnts här från talarstolen behandlas frågor som gäller spelkultur i lite olika betänkanden - både i idrottsbetänkandet och kulturbetänkandet.

Fru talman! I det här betänkandet behandlar vi också regeringens proposition om åtgärder för att stärka konsumentskyddet och bekämpa kriminell verksamhet i samband med spel om pengar. Här vill Miljöpartiet understryka vikten av kontinuerlig uppföljning för att säkra att lagstiftningen på spelområdet är tillräcklig för att motverka de negativa effekter som spel kan ha för folkhälsan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Spelfrågor

Det är viktigt att vi har ett tydligt regelverk för att så långt som möjligt begränsa de problem som vi vet omgärdar spel om pengar. Det handlar om alltifrån skuldsättning till missbruk men också, som vi tyvärr vet är fallet, att oseriösa spelföretag försöker locka in människor i beroende och att kriminella aktörer på olika sätt tjänar pengar på spelmarknaden. Det måste vi naturligtvis göra vad vi kan för att undvika, fru talman.

Vi står bakom det som föreslås i propositionen om att stärka konsumentskyddet på spelområdet och skydda spelare mot överdrivet spelande på det sättet, genom att ge möjlighet att behandla personuppgifter på ett lite mer öppet sätt. I propositionen föreslås också att sanktionsavgiften vid överträdelser av penningtvättslagen som görs av en tillhandahållare av spel ska justeras, med syftet att bekämpa kriminell verksamhet i samband med spel om pengar. Detta tycker vi i Miljöpartiet är bra, fru talman.

Regeringen föreslår även att det ska införas ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning av spel. Det tycker vi också är ett rimligt steg att ta.

Däremot har vi anslutit oss till Vänsterpartiets motionsyrkande om hur de allmännyttiga lotteriernas administrativa kostnader kopplade till licensförfarandet ska minska. När man gör olika typer av förändringar i spellagstiftningen, fru talman, riskerar det att påverka civilsamhället med ökad administration, och det kan kosta pengar på olika sätt. Skillnaderna är väldigt stora mellan allmännyttig ideell verksamhet och de stora vinstdrivande företagen när det kommer till att uppfylla det här regelverket.

Här menar vi, precis som Vänsterpartiet föreslår i sitt motionsyrkande, att man bör se över de negativa konsekvenserna av de förslag man inrättar av rimliga skäl och minska kostnaderna för de allmännyttiga licenshavarna på andra sätt. Vi tycker att det är viktigt att fortsätta att beakta detta i spelpolitiken framåt.

Fru talman! Miljöpartiet stöttar också Centerpartiets yrkande om reglering av restaurangkasinon. Det finns ett undantag i dag för licenshavare av restaurangkasinon. Vi delar Centerpartiets uppfattning att det inte är rimligt att det ska saknas en reglering för en så tydlig del av spelmarknaden, som faktiskt också riskerar att göra att människor fastnar i olika typer av spelmissbruk.

Fru talman! Vi kvarstår också vid vad vi tidigare lyft fram i dessa debatter, nämligen att det finns behov av att införa krav på måttfullhet vid marknadsföring av spel och att det kravet bör skärpas. Detta har vi diskuterat i tidigare debatter, men det är viktigt att framhålla det även nu.

Fru talman! När det gäller politiska partiers lotterier vill vi återigen påtala att vi är beklämda över Tidöregeringens hantering av denna fråga. Det har tidigare sagts här i talarstolen att det är viktigt med breda blocköverskridande diskussioner och överenskommelser på spelområdet. Det är tråkigt att Tidöregeringen bryter den traditionen när det gäller politiska partiers lotterier.

Socialdemokraterna är det enda parti som har en substantiell inkomst från allmännyttiga lotterier i dag. Att gå vidare och remittera ett förslag om att faktiskt förbjuda dessa är anmärkningsvärt och riskerar att försvaga oppositionens möjlighet att verka. Det är en sak att ha synpunkter på regleringen eller på enskilda detaljförslag, men vi menar att man borde ha hanterat den här frågan helt annorlunda från början. Gör om, och gör rätt, regeringen!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Spelfrågor

Med det vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 22, även om vi såklart står bakom samtliga våra yrkanden i det här betänkandet.

Fru talman! Sveriges natur är helt fantastisk. Genom det organiserade friluftslivet och möjligheten att ta sig ut i naturen där man bor eller lite längre bort får vi alla chansen att uppleva Sveriges varierade natur med alla våra sinnen.

Vi vet att det är bra för hälsan att komma ut och röra sig, och vi vet att det är extra bra för hälsan att komma ut och röra sig just i naturen. Både kunskapen om den svenska naturen och möjligheten att vistas i den ger förutsättningar för ett livslångt positivt välbefinnande. Det är bekymrande i dag att vi även på detta område ser en klyfta mellan människor, en naturklyfta.

Sedan de friluftslivspolitiska målen kom på plats 2012 har mycket förändrats i vår omvärld. Stillasittandet hos barn ökar. Vi har en tilltagande psykisk ohälsa. Barn och unga tillbringar nu 70 procent av sin vakna tid stillasittande. Det här, fru talman, är naturligtvis djupt oroväckande. Att vända den utvecklingen är nödvändigt, både för enskilda barns och ungas välmående och för samhället som helhet.

Fru talman! Ett aktivt friluftsliv kan motverka de här trenderna och därmed bidra till stora samhällsvinster. Varje krona som samhället satsar på fysisk aktivitet ger nästan fyra gånger tillbaka, visar brittisk forskning. Förutom att vi mår bättre av fysisk aktivitet och den sociala kontakt som följer av friluftsaktiviteter har också själva naturupplevelsen i sig en positiv inverkan på vår hälsa. Det finns vetenskapligt stöd för att utevistelse och naturupplevelser leder till en minskning av både psykisk utmattning och stress, samtidigt som det också kan stärka vår självkänsla och vår kognitiva förmåga.

Fru talman! År 2020 beslutade kulturutskottet att genomföra en politisk uppföljning av de friluftslivspolitiska målen. Våren 2021 fastslogs att uppföljningen skulle inriktas mot fyra av målen - Allemansrätten, Attraktiv tätortsnära natur, Tillgång till natur för friluftsliv samt Ett rikt friluftsliv i skolan. Uppföljningen färdigställdes våren 2022 och redovisades i en väldigt intressant rapport som visar att det finns behov av att stärka friluftslivspolitiken inom flera områden.

Fru talman! Under förra årets allmänna motionstid väckte Miljöpartiet ett antal motionsyrkanden om hur vi skulle kunna göra just detta. Det handlade om att stärka friluftslivet brett genom att skydda mer natur, värna tätortsnära natur, vårda vår natur och våra friluftsområden och stärka friluftslivet i skolan men också om att gå vidare med de rekommendationer som kulturutskottets utvärdering pekade på, till exempel att vi måste stärka samordningen i arbetet med målen och titta på exakt vilka indikatorer vi har för att följa upp målen. En effektiv uppföljning är nämligen viktig för att vi ska veta vad vi kan göra för att faktiskt bli bättre.

Utskottet avstyrkte tyvärr motionsyrkandena. Utskottet skrev att man naturligtvis stod bakom uppföljnings- och utvärderingsrapporten men hänvisade till att Naturvårdsverket i december 2023 skulle lämna förslag på hur målen skulle nås. Man hänvisade också till en ny uppföljning 2025. Utskottet uttryckte det som att man förutsatte att Naturvårdsverket skulle beakta utskottets synpunkter när verkets förslag till måluppfyllelse skulle lämnas till regeringen i december 2023 och att man därför inte ville föregripa utredningen, och så avstyrkte man våra motionsyrkanden.

När jag nu tittar på vad Naturvårdsverket kom fram till i uppföljningen ser jag att många aktörer i samhället har genomfört insatser för friluftslivet. Tyvärr bedöms dock bara tre av de friluftslivspolitiska målen ha en positiv utvecklingsinriktning. De flesta är negativa eller neutrala. Till exempel har Tillgänglig natur för alla haft en negativ utveckling, Attraktiv tätortsnära natur likaså. Även God kunskap om friluftslivet pekar åt fel håll. Detta, fru talman, är också alarmerande.

Trots att många insatser har gjorts behöver vi göra mer. Det Naturvårdsverket gör - och det är här det blir intressant - är att lägga fram flera konkreta förslag till regeringen om vad som behöver göras. Det handlar om att se över möjligheterna för civilsamhället att verka för friluftslivet. Det handlar om de sociala avgifterna, som vi har motionerat om och debatterat här i kammaren tidigare, det vill säga att friluftslivet bör ha liknande förutsättningar som idrottsrörelsen att anställa ledare och därmed kunna guida människor ut i naturen. Naturvårdsverket pekar också på att man måste tydliggöra det friluftslivspolitiska målsystemet, alltså precis det som Miljöpartiet yrkade på förra året i sin friluftslivsmotion.

Fru talman! Detta är ett yrkande som naturligtvis kvarstår. Det är någonting vi fortsatt tycker att regeringen och riksdagens majoritet borde ta tag i. Ta ett samlat grepp om vår friluftslivspolitik! Allting finns på bordet. Det finns förslag från kulturutskottets utvärdering. Det finns förslag från Naturvårdsverket. Det finns också flera motionsyrkanden som vi nu behandlar och som också tyvärr avstyrks - med ganska luddiga argument. Både Centerpartiet och Miljöpartiet har motioner som man sveper över.

Jag tycker att det är tråkigt, fru talman. Jag är nämligen övertygad om att ett mer tillgängligt friluftsliv för alla och en mer tillgänglig natur skulle göra det bättre både för individer i vårt samhälle och för vårt samhälle som helhet.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om idrottsrörelsen, vår fantastiska största folkrörelse. Vi debatterade nyligen hur viktigt det är att se till att alla barn och unga har tillgång till rörelse i vardagen. Det finns många sätt vi kan göra det på, men det är klart att idrottsrörelsen utgör en alldeles speciellt viktig del. I den organiserade idrotten får barn och unga inte minst fantastiska möjligheter att jobba tillsammans med andra, träna sig i demokrati och samspel och såklart också uppleva och utveckla rörelseglädje och fysisk hälsa.

Fru talman! Idrottsrörelsen är stark. Det har gjorts flera politiska satsningar, både av den tidigare rödgröna regeringen och av den nu sittande regeringen. Det är bra. Satsningen på idrott i utsatta områden är viktig och bör förstärkas. Idrotten är segregerad. Vi vet att idrotten i sig inte kan kompensera för en ekonomisk eller social ojämlikhet eller segregation. Till det behövs andra politiska insatser. Men idrotten betyder mycket för den enskilde, och alla barn borde få möjlighet att uppleva den meningsfullhet, det hälsofrämjande och den sociala gemenskap som engagemang inom idrottsrörelsen innebär. Vi vet också att idrotten i sig fyller en viktig funktion i arbetet med att främja integration och i det brottsförebyggande arbetet.

Fru talman! Fritidskortet återkommer ofta Tidöpartierna till som denna mandatperiods stora satsning. Visst finns det goda skäl att ha en ambition om att fler barn och unga ska kunna idrotta. Vi ska nu se om fritidskortet kommer att kunna designas på ett sådant sätt att det når alla barn och fungerar. Jag har i tidigare debatter uttryckt tvivel om detta men följer naturligtvis arbetet med intresse.

Det var ju så, fru talman, att man avsatte 731 miljoner kronor i årets budget till fritidskortet. Det har varit en stor fråga vad som händer med de pengarna. Nu har Jakob Forssmed faktiskt lämnat besked i dag om vad som händer med delar av pengarna. Jag läste i ett pressmeddelande att man kommer att avsätta 300 miljoner delvis till idrottsrörelsen och delvis för att på olika sätt marknadsföra kortet för framtiden.

Det är bra med pengar till idrotten. Det är bra att det kommer pengar till idrottsanläggningar och till utsatta områden. Men jag ställer mig naturligtvis frågan: Var är de övriga pengarna? Det var 731 miljoner. Var är resten?

Fru talman! Min talartid är ute. Det finns väldigt många saker jag skulle kunna nämna, som e-sporten, idrottsanläggningsfrågan och vikten av att Sverige tar ledarskap när det gäller stora internationella idrottstävlingar. Samisk idrott har vi också ett motionsyrkande om.

Jag står naturligtvis bakom alla våra motionsyrkanden i betänkandet men väljer att yrka bifall endast till reservation 4 om idrott i utsatta områden.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Westerlund (MP).