Utbildningsministern Johan Pehrson (L) svarade Amanda Lind i en replik om Partiledardebatt i debatten ”Protokoll 2024/25:3 Onsdagen den 11 september” den 11 sep 2024.
Amanda LindMP· i en replikDet fanns en tid när Liberalerna var både ett liberalt parti och ett parti som i alla fall hade ambitioner om minskade utsläpp och stoppade klimatförändringar. Det var, för att uttrycka det milt, en annan tid. I dag står…Herr talman! Jag tänkte ta hjälp av en skärm här i talarstolen, Amanda Lind, men jag är väldigt vuxen.
Vi förstår alltmer vilka konsekvenser som följer av för tidig och för mycket skärmanvändning hos barn. Nu går det en våg av skärmbegränsning över skolor i den demokratiska världen, och här hemma i Sverige beslutar många fler rektorer om mobilfria lektioner. Vi ska också se till att visa ledarskap här så att det blir huvudregel.
Forskningen är tydlig med att barn lär sig sämre med skärmar. De tappar fortare fokus, och det finns en stark koppling mellan svaga skolresultat och för mycket tv-spelande och sociala medier på fritiden, framför allt på nätterna. Hos den yngre generationen kallas det eviga skrollandet för hjärnröta eller Tiktokhjärna.
Liberalerna ringde tidigt i varningsklockorna, och på regeringens initiativ har Folkhälsomyndigheten kommit med nya råd om barns skärmanvändning. Jag hoppas att detta kommer att ge Sveriges föräldrar kraft att också i hemmet orka sätta gränser för ohälsosam användning av skärmar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Liberalerna i regeringen agerar också för att skolan ska bli en motkraft till Tiktokhjärna. Med fler skolböcker och pärmar kan vi göra riktiga insatser för att öka läsning och uthållighet. Även i förskolan måste skärmanvändningen kraftigt begränsas. Vi ser nu också på en utredning om mobilförbud i svensk skola.
I grund och botten handlar det om studiero och disciplin i klassrummet och om att ge ungdomar en chans att ta till sig det de behöver ha med sig in i framtiden. Skolans undervisning ska ge de unga framtidstro och möjligheter. Jag brukar säga att skolan ska gå från skärm till pärm, och det gäller fortsatt.
Herr talman! På tio år har över 160 000 unga människor gått ut skolan utan behörighet till gymnasiet. Var femte elev går ut grundskolan med en enkelbiljett direkt till utanförskap. Sverige är det land i EU som varje år underkänner flest elever, tio gånger så många som Danmark och Finland och dubbelt så många som Estland och Rumänien. Anledningen är inte de svenska eleverna och de svenska lärarna utan att vi politiker har svikit dem.
Därför vill jag fråga den nye utbildningsministern och ledaren för det parti som mer än något annat parti varit med och format dagens svenska skola: Varför insisterar Liberalerna och regeringen på att behålla ett betygssystem som stänger dörren för så många livsresor innan de ens har börjat?
Herr talman! Skolan har upplevt en kunskapskollaps. Det visar Pisa, och det är Muharrem Demirok inne på. Man måste åtgärda roten till detta. Det handlar bland annat om att få ut skärmarna, som jag nämnde nyss, och att se till att eleverna läser mer. Man ska kunna testa mer men också komma med tidigare insatser och stöd till de ungdomar som verkligen behöver det.
Uppfattningen att fakta inte är viktigt, alltså den postmodernistiska kunskapssyn som har rått för länge, måste vi även vädra ut ur det svenska skolsystemet. Vi måste bli tydligare med att kunskaper ska bygga på fakta. Det är ingenting man ska skämmas för när det gäller ämneskunskaper.
Vi ser att man behöver göra mer för att fler ungdomar ska klara kunskapsmålen. Det är därför vi lägger om inte bara friskolepolitiken utan också politiken för ordning och reda och mer fokus på kunskap i skolan. Vi vill lyfta tillbaka och fortsätta lyfta svenska kunskapsresultat i skolan så att eleverna klarar sig bättre i Pisa. Vi ska ha målsättningen att bli bäst i världen i Pisa.
Herr talman! Vi har hört Johan Pehrson prata om att gå från skärm till pärm. Det är ganska fyndigt och inte nödvändigtvis ett dåligt argument, men det är otillräckligt. Det räcker inte.
Tusen och åter tusen unga människor hamnar i dag i utanförskap och går in i sommarlovet efter nian utan att ha någonting att göra på hösten. De får inte gå vidare på grund av att de inte fick godkända betyg i tillräckligt många ämnen. Kommer det att vara en tröst för dem att de får ta med sig Liberalernas sommarlovsbok hem när de lämnar skolan för sista gången redan vid 15 års ålder? Kommer de att titta mindre på skärmen om de inte kommer in på gymnasiet? Nej, vi måste göra allt vi kan för att höja skolresultaten. Det gör vi inte genom att sabotera ungdomars livsresor innan de ens hunnit börja.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Vi måste klara av att ställa de jobbiga frågorna om betygen. Vi måste också ge ungdomarna fler chanser att lyckas. Jag ser fram emot fler förslag från utbildningsministern kring detta.
(Applåder)
Herr talman! Den omfattande språkfattigdomen beror på en för svag integrationspolitik. Det är för många ungdomar som kommer till skolan med för svaga kunskaper i svenska. Vi ska stärka svenskinsatserna i förskolan för de barnen. Man ska inte bara få med sig en bok från staten på loven utan också gå i lovskola betydligt oftare och betydligt tidigare. Det är vägen till godkända betyg.
Det finns olika sätt att hjälpa unga människor att klara målen och att kunna läsa vidare på gymnasium. Det handlar om olika former av introduktionskurser för att se till att de kommer vidare, till exempel till praktiska utbildningar. Allt det där är ju helt centralt. Men att säga att vi ska sänka kraven för vad som är godkänt är i sig ingen lösning på de omfattande kunskapsproblemen. Det är kanske upp till en fjärdedel unga som lämnar grundskolan som funktionella analfabeter.
Herr talman! Det fanns en tid när Liberalerna var både ett liberalt parti och ett parti som i alla fall hade ambitioner om minskade utsläpp och stoppade klimatförändringar. Det var, för att uttrycka det milt, en annan tid.
I dag står Liberalerna glatt längst fram i leden när politik presenteras som de själva konstaterar kommer att öka Sveriges utsläpp. Förra veckan stoltserade man tillsammans med Sverigedemokraterna med att flygskatten ska avskaffas. Det kommer att öka flygandet och öka utsläppen med 110 000 ton, enligt regeringsföreträdarna själva. Man talar om att EU:s utsläppshandelssystem på något sätt ska ersätta det här, men det tar inte höjd för höghöjdseffekten, som står för två tredjedelar av flygets utsläpp, och inte heller för resor utanför Europa. Det är alltså bara halva lösningen.
Min fråga är vad Liberalernas förslag är för att flyget ska betala för alla sina utsläpp. Vad ska ersätta flygskatten? Just nu ser det ut som om regeringen avskaffar klimatåtgärder utan att ersätta dem med nya.
Herr talman! Det var inte så att Liberalerna hoppade jämfota av glädje över flygskatten - tvärtom. Vi pekade på att den var ineffektiv, att den skulle riskera att driva flygresandet från Sverige till andra länder och att den skulle vara ett hot mot ett av världens längsta länder, som har behov av regional flygtrafik men också av internationell flygtrafik för att fortsätta vara ett attraktivt land i världen. Folk måste ju kunna resa hit.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt
Vi ser fram emot att man på europeisk nivå möter detta, för flyget är en europeisk fråga. Vi har ingen enbart nationalistisk klimatpolitik utan en europeisk och en global.
Vi måste lösa frågorna om flygets utsläpp tillsammans i EU. Det finns en väldigt tydlig plan för det, och det gäller att EU håller i detta när den nya kommissionen tillträder. Det är svaret på frågan hur vi ska komma till rätta med flygets utsläpp. Svaret är inte att driva bort flygandet så att alla svenskar ska flyga från Kastrup i stället för från till exempel Arlanda.
Herr talman! Jag konstaterar att Johan Pehrson inte svarar på min fråga. Över hälften av de utsläpp som flyget står för kommer inte att kunna tas om hand i utsläppssystemet i EU. Vad är Liberalernas svar på frågan om de utsläppen?
Det är fascinerande att lyssna på Johan Pehrsons argumentation. Det låter som om orden kommer från en sverigedemokrat när de ska komma från en liberal. Om Tidöpartierna ogillar flygskatten - ersätt den då med någonting som är bättre! Eller kommer Johan Pehrson och regeringen att fortsätta bulka genom hela mandatperioden?
Hur fascinerande det än är att lyssna så är det också tragiskt, för Johan Pehrson vet precis som jag att utsläppen måste minska snabbt och att de måste minska snarast. Vi har inte tid med bortförklaringar och dimridåer.
Er politik och er klimathandlingsplan har sågats jäms med fotknölarna av Finanspolitiska rådet, Klimatpolitiska rådet och forskare, men någonstans vill jag ändå tro att Liberalerna inte är nöjda med situationen. Kan Liberalerna lova, Johan Pehrson, att ni kommer att klara de nationella klimatmålen till 2030?
Herr talman! Vi driver en klimatpolitik som är hållbar för både företag och familjer. Det är en klimatpolitik som också på lång sikt kan ta Sverige hela vägen till nettonoll 2045 och därefter.
Vi är glada över att nu återinföra en del av reduktionsplikten. Vi var tydliga när vi trädde i regeringsställning med att det skulle göras en paus i detta under en viss tid. Det var det vi sa, men vi ser nu att det här kan bidra till att vi klarar ESR-åtagandena.
Jag hörde tidigare Amanda Lind säga att regeringens politik äter upp hela det överskott som har skapats. Det är inte Miljöpartiets reduktionsplikt som har skapat det. Det har skapats av svenska företag som legat ännu mer framåtlutade, varit ännu duktigare på teknik och varit ännu mer gröna. De har gjort att det här har byggts upp.
Vi måste gå hand i hand med svensk industri. Den ska vara ledande i klimatomställningen, men det kräver också att människor ska kunna ta sig till Sverige. De åker ofta flygplan om de kommer från Amerika eller Japan och ska investera i Sverige. Det är väldigt svårt att ta sig hit på något annat sätt.
Partiledardebatten var härmed avslutad.
