Mattias Ottosson

Fru talman! Ostlänken är ett projekt som egentligen har följt mig under hela mitt politiska liv. Jag kommer ihåg när jag som nytillträdd kommunstyrelseordförande i Norrköping gick på mitt första Ostlänksmöte 2001. Nu 23 år senare jobbar jag fortfarande mycket med Ostlänken i trafikutskottet. Det är ett projekt som tar tid och kommer att ta tid. Och jag hoppas att jag i alla fall lever när vi kan åka på den. Min politiska karriär kanske har avstannat då.

Nya stambanor är någonting som är viktigt. Jag har hört statsrådet prata ett antal gånger om att underhåll är viktigt, och jag håller med om att underhåll är viktigt. Men jag känner att regeringen förbiser en sak, och det är att resandet på järnväg i Sverige har ökat väldigt mycket. Då tror jag att man måste tillföra ny kapacitet som Ostlänken är. Jag tror också att det är ett projekt som har stort politiskt stöd. Jag ska inte svara för Sverigedemokraterna, men övriga politiska partier står bakom det. Näringslivet och näringslivets olika organisationer är väldigt positiva. Det finns ett folkligt stöd för projektet. Vi ser också hur många kommuner utmed banan investerar miljardbelopp för att detta projekt ska gå i hamn. Det finns alltså ett stort samhälleligt stöd för det.

Sedan blir jag alltid lite fundersam när regeringen hanterar detta. Vi kommer ihåg att det kom ett beslut om att man skulle titta på kostnaderna för Ostlänken och titta på det igen. I samma veva tittade man också på de projekt som handlar om Lund-Hässleholm och Borås-Göteborg. Det är också projekt som egentligen skulle ingå i detta stambaneprojekt. Nu har man tittat på detta, och Lund och Borås är tillbaka. Ostlänken ska också fortsätta, men det finns en vit fläck när det gäller själva utfarten från Linköping. Jag tror att det enda som detta har inneburit är att det har blivit dyrare och att det har blivit försenat. Det är detta som blir resultatet.

Vi behöver fundera lite grann på detta med Linköping, för jag antar att det inte är regeringens tanke att det ska vara något slags bock på rälsen där. Nu plockar man ned projektet från åtta till sex spår. Bara det är tokigt eftersom kapaciteten finns, och Linköpings kommun kommer att göra rätt så stora investeringar tillsammans med staten.

Infrastrukturministern är nog svaret skyldig när det gäller hur vi ska göra för att ta oss ut här. Trafikverket har fått ett tydligt besked, men jag tror att vi måste hitta något slags lösning. Jag tror nämligen inte att tanken är att det bara ska ta stopp. Även om vi har olika syn på stambanor måste man på befintlig stambana hitta en koppling så att det går att fortsätta söderut, eller hur?

Fru talman! Vi lever i en tid när det är ganska tufft ekonomiskt. Kommunerna går just nu igenom ett stålbad, och Norrköpings kommun är inget undantag. Då är det klart att det sticker ännu mer i ögonen när någon utnyttjar systemet på det här sättet. Man blir tvungen att stänga igen kommunala förskolor som har två tre förskollärare anställda i varje barngrupp. Men i de fristående förskolor som jag nämnde har man en förskollärare på tio barn och försöker hela tiden jaga kostnader för att plocka in pengar till de norska ägarna. Jag tycker att det sticker i ögonen när man gör på det sättet.

Jag tycker att exemplet med de oanvända lådcyklarna säger alltihop. Man skulle försöka utnyttja systemet och trycka in fler barn. Men de skulle inte få plats på förskolorna utan cyklas runt i staden. Vid dåligt väder skulle man gå in på stadsbiblioteket. För mig är detta helt sanslöst. Det är ett sätt att lura skattebetalarna. Skulle det vara så att det här kunde drivas på ett effektivt sätt tycker jag att man skulle sänka skatten i stället. Jag blir upprörd när jag tar del av att detta kan få förekomma.

Det är klart att vi måste ha en förskola som är till för barnens bästa och för att föräldrarna ska kunna gå till jobbet. Det är därför vi har en förskola, och det är därför jag tycker att regeringen måste agera på en gång och sätta stopp för de här vinstuttagen. Det som händer just nu är inte klokt.

Fru talman! Norrköping är min hemkommun. Där har jag och mina barn vuxit upp, och där har mina barn gått i förskola. Där har jag också under ganska många år varit kommunpolitiker och jobbat med olika kommunala frågor - naturligtvis även förskolan.

Min erfarenhet är att föräldrar och barn är väldigt förtjusta i förskolan. Jag upplever att man är mer förtjust i förskolan än i grundskolan eller gymnasiet. Den känslan förändras med åren. Det betyder ju någonting; förskolan fyller en viktig funktion för barn och föräldrar.

Sedan miljardkoncernen Dibber tog över förskolor i Norrköping har det hänt väldigt mycket. Det är inte så vanligt i förskolevärlden, men det har hänt. De tog över tre förskolor: Gården, Hagen och Kolmårdstrollen. Kolmårdstrollen är dessutom ett härligt namn!

Det handlar om tre olika typer av förskolor. Gården ligger i centrala Norrköping, Hagen i Hageby, som är ett mer socioekonomiskt utsatt område, och Kolmårdstrollen ute på landsbygden. Det är alltså olika områden, men utvecklingen har varit likadan på alla tre. Barnen och föräldrarna har flytt från förskolan sedan miljardkoncernen tog över. Skälet till det är att man upplever att det har blivit kraftiga och stora försämringar. Man upplever inte att det är någon bra verksamhet. Man har flyttat i protest.

Föräldrarna har försökt påvisa det här. De har uppmärksammat det och skrivit brev. De har anmält till Skolinspektionen att förskolan inte fungerar. Norrköpings Tidningar har också granskat detta på ett väldigt bra sätt och visat upp problemen. Då har det också kommit fram att det har anmälts till Arbetsmiljöverket att personalen inte trivs på förskolan. Man har flytt som personal. Det har minskat rätt kraftigt. I dag har man en förskollärare per grupp på tio barn. I kommunen i övrigt ligger det någonstans mellan två och tre förskollärare per grupp. Det är klart att det handlar om att jaga pengar.

Det absolut värsta jag hörde var att de som jobbar i köket får ta med sig egna köksmaskiner för att de ska kunna ge barnen frukost och lunch; det investerar man inte i längre. Det blir så uppenbart att det bara handlar om att en norsk miljardkoncern ska tjäna pengar.

Förskolan har varit viktig för att våra barn ska få en bra pedagogisk verksamhet på dagarna och för att kvinnor och män ska kunna jobba. Vi har en hög sysselsättningsgrad i Sverige. Både kvinnor och män finns ute i arbetslivet, och en av de absolut starkast bidragande orsakerna till det är förskolan.

Det blir egentligen samma fråga igen till statsrådet Lotta Edholm. Håller inte statsrådet med om att vi måste få stopp på ett system där det bara är vinsten som räknas och där någon ska tjäna pengar på barnen? Det viktiga med förskolan är att barnen får en pedagogiskt bra utbildning och att kvinnor och män kan jobba på dagarna. Det är det som skapar utveckling och tillväxt i Sverige.

Fru talman! När det gäller Tidöavtalet, ska jag tolka det som att vi kommer att få se ett Tidöavtal 2.0 eller 2.1, eller vad man ska säga? Kommer det att komma en utveckling som innefattar sjöfartsfrågor?

Jag går tillbaka till skyddsombuden. Det gläder mig att ledamoten tycker att de är viktiga. På fartyg arbetar man oftast i en mindre krets. Det är inte befälhavaren som utser skyddsombudet, utan det ska arbetstagarna göra. Men i en liten krets kan man utsättas för tryck. Skulle det då inte vara bra om en facklig organisation kunde utse regionala skyddsombud? Då är det alltså inte en arbetstagare på fartyget som är det. Tanken är att man ska slippa känna press i en mindre grupp.

Det som är viktigt är i grund och botten att man har en arbetsmiljö man känner sig trygg och säker i och att man kommer hem efter sin arbetsdag eller sina arbetspass; arbetspassen är naturligtvis lite längre när man är ute till sjöss.

Fru talman! Jag har två korta frågor till ledamoten.

Till att börja med gläder det mig att en stuveri- eller hamnarbetare är ledamot av Sveriges riksdag. Jag tycker att vi lever i ett fint land.

Ledamoten har alltså erfarenhet av att jobba i en hamn. Det kan vara en tuff arbetsmiljö där man kan utsättas för många olika risker. Då tycker jag att det är viktigt att arbetstagarna själva kan utse sitt skyddsombud, så att man kan säkra arbetsmiljön och vara säker på att man kommer hem till sin familj efter en arbetsdag. Riktigt så har det inte varit när man jobbat till sjöss.

Min fråga till ledamoten är: Hur ställer du dig till att vi också har regionala skyddsombud till sjöss? Hur ställer sig ditt parti till det?

Det andra gäller att vi tidigare i dag har hört regeringspartier tala om Tidöavtalet och överenskommelser om sjöfarten. Jag har läst Tidöavtalet, men jag hittar inga överenskommelser om sjöfarten. Men som representant för Sverigedemokraterna kan ledamoten säkert ge mig tydligt besked om hur de överenskommelserna ser ut.

Fru talman! Jag är också glad att vi har en konstruktiv dialog, och jag tror att det driver oss framåt. Jag tycker att det är bra om vi kan hitta så mycket samverkan som möjligt. Det kanske handlar om min fostran i kommunalpolitiken, där pragmatismen på något sätt är det som är viktigt.

Jag delar ledamotens syn på Kinas agerande och hur man uppträder som nation. Jag är just hemkommen från en resa till FN, där jag såg hur Kina agerade på ett helt annat sätt. Man företräder den globala synen och sådana saker. Kina har en annan framtoning än Ryssland, som jag tror är framkomlig men naturligtvis också farlig. Kina är en diktatur och ett ganska aggressivt land fast man uppträder mer försiktigt och diplomatiskt - eller hur jag ska uttrycka mig.

När vi pratar om de nya handelsvägarna vill jag nämna Sydostpassagen, alltså norr om oss, som också är viktig ur säkerhetsperspektiv. Med tanke på de klimatförändringar som sker kommer det att det blir lättare att använda denna passage. Det är en tuff passage, men Kina har säkert intressen av att gå den vägen också. Det gör att vi har utmaningar och möjligheter även där när det gäller hur vi ska förhålla oss.

Det händer någonting hela tiden. Men jag är glad att vi har en fruktsam syn framåt, som jag tror kan leda till någonting bra.

Fru talman! Tack så mycket för berömmet från ledamoten!

Detta med hamnarna är viktigt. Sjöfarten i sig är viktig, men hamnarna måste också fungera. Vi ser förändringen i Europa i dag att man flyttar hem verksamhet. Det blir alltmer tydligt i Östeuropa. Det finns kanaler där trafiken rör på sig. Norra delen av Polen och Tyskland kommer att hamna i ett annat läge.

Vi såg också innan kriget att trafiken i Östersjön ökade. I dag är naturligtvis Ryssland avstängt. Men fortfarande är trafiken viktig för de baltiska staterna och Finland. Det är fler som nyttjar Östersjön. Någon gång kommer kriget att ta slut. Då kommer Ryssland att var en stor marknad. Därför är Östersjön och de hamnar som är där viktiga.

Hamnarna måste utvecklas hela tiden. Till exempel Gdansk hamn är på många sätt ett föredöme. Där har man också byggt upp en digital kopia av sig själv för att kunna underlätta flöden och göra det effektivt. Där ligger man i framkant. Det kan vi titta mycket på.

Sedan gäller det validering. Vi har i dag en försvarsmakt där många är kontraktsanställda. Det finns en begränsning på hur länge man kan vara i Försvarsmakten. Det tycker jag är bra. Det kommer säkert att förändras i och med att värnplikten ökar.

Det är viktigt att man tar till vara den typ av kunskap som personalen besitter. Ofta går man en utbildning och får en civil kompetens, och det finns en militär. Ofta är det samma sak. Då borde det finnas ett enklare sätt att validera den så att man kan ta den till vara. Det tror jag att båda tjänar på.

Du kanske inte vill vara soldat eller sjöman i marinen hela livet, utan du vill kunna arbeta privat. Sedan kan man nyttja kompetensen vid en krissituation eller när man övar och tränar. Där tror jag att man kan göra mycket.

Fru talman! Sverige är en sjöfartsnation. Jag tror att vi måste börja med det. Ibland trycker vi ned Sverige och pratar om att Sverige inte skulle vara det. Sverige är en sjöfartsnation. Vi har väl en av Europas längsta kuster, och vi har en stolt historia av att vara en sjöfartsnation med en varvsindustri. Vi har haft rederier som har varit ute på haven. Sedan är det inte bara kusterna. Vi har också en insjösjöfart som är oerhört viktig och som kan utvecklas.

Vi har pratat mycket om detta med svenskflaggat. Jag tror att det är viktigt att vi får fler fartyg som är svenskflaggade. Det som kan oroa mig just nu är att vi inte ens klarar av konkurrensen med de nordiska länderna. Det är smidigare att flagga ut i Finland, Danmark och Norge. Det är klart att det behöver göras någon justering där så att vi får fler svenskflaggade fartyg.

Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att sjöfarten är en internationell verksamhet. Alla fartyg på jordklotet kan inte vara svenskflaggade. Det handlar om att vi handlar med varandra och fraktar med olika typer av fartyg. Men jag är övertygad om att andelen svenska fartyg behöver öka.

Tyvärr har vi inte sett den effekten. Men det gläder mig att det finns en samsyn inom näringen. Arbetsgivare och arbetstagare jobbar med dessa frågor. Flera ledamöter har tidigare i debatten nämnt tonnageskatt, stämpelskatt och nettomodellen. Det har talats om att förändra stämpelskatten och i stället göra den till en stämpelavgift. Jag tror att det är viktigt att det finns en samsyn. Jag tror att det är en tydlig signal. Jag uppfattar att det finns en ganska stor samsyn i Sveriges riksdag. Det är också en signal från Sveriges politiker till näringen om att det måste göras någonting åt detta och att det är viktigt.

Sedan kanske man ska fördjupa sig lite i varför det är viktigt. Det finns naturligtvis olika skäl. Det har naturligtvis med utbildning att göra - kunskap om att vara på sjön. Det handlar om att det ska finnas svenska fartyg där svenska sjöbefäl och svenska sjömän kan utbildas och ha sin praktik.

Jag tror också att det handlar om försörjningstryggheten, att vi ska kunna försörja Sverige även i kristider. Det är naturligtvis oerhört viktigt. Vi vet att den absolut största delen av exporten och importen går via sjön. Så är det.

Men jag tror också att detta är viktigt för att vi ska kunna ha sjysta villkor på fartyg. Där tycker jag att Sverige är en förebild. Man ska kunna jobba på ett svenskt fartyg och ha en bra arbetsmiljö och bra arbetsvillkor. Det ska inte underskattas. Det är en fråga som jag ibland tycker försvinner. Det gläder mig att man nu tittar på detta med skyddsombud, men jag tror att man behöver gå lite längre. Jag kanske återkommer till det lite senare.

Fru talman! Jag ska tala lite mer om och fördjupa mig i kompetensutveckling. I de flesta delar av transportbranschen är det brist på utbildade människor som jobbar. Det är inget undantag inom sjöfarten. Det saknas sjömän och sjöbefäl.

Här behöver man göra saker. Universitetet i Kalmar, Linnéuniversitetet och även Chalmers i Göteborg har brist på sökande till sina platser. Det är en stor utmaning att människor inte söker sig dit. Det är viktigt att det finns svenskflaggade fartyg att jobba på.

Man kan också tänka i lite nya banor. Marinen utbildar också sjömän och sjöbefäl hela tiden. När de har fått sin utbildning går de kanske på kontrakt några år. Kan man hitta något system där svensk handelssjöfart och marinen kan samverka om personalen? Finns det valideringssystem här? Jag tror att man skulle kunna hitta olika möjligheter där.

Sedan tror jag att branschen själv behöver fundera. Att vara sjöman betyder att man är ute långa tider. Det ska förenas med att ha familj. Det är klart att det är svårt att få ihop det privata livet om man ligger ute i månader. Går det att hitta lösningar här? Det behöver branschen titta på. Går det att göra det enklare att vara sjöman?

Fru talman! Vi talar om grön sjöfart. Sjöfart i sig är ganska grön. I och med att den hanterar stora volymer blir det liten miljöpåverkan. Det är viktigt att säga att många fartyg i dag använder fulolja, om man ska vara riktigt ärlig. Det behöver vi också komma åt, så att man får bättre drivmedel.

Initiativet där man talar om gröna korridorer är intressant. Jag tror att man skulle kunna jobba vidare på det. Man talar till exempel om olika typer av drivmedel. Här finns det många olika vägar. Det kan vara eldrift eller batteridrift som man kan använda på kortare sträckor.

Det som kanske har varit vanligast och som har utvecklats i våra trakter är gas eller LNG. Det är inte biogas utan naturgas i sådana fall. De försök som görs med metanol och e-metanol och att få fram tillverkning i Sverige är väldigt intressanta.

Det handlar också om vätgas. Jag vet att man på andra sidan jordklotet i Japan jobbar mycket med vätgas. Inom bulk- och oljetrafiken har man också tittat på ammoniak som drivmedel. Det finns många olika alternativ.

Det är klart att det är hybridvarianten som kanske i den närmaste framtiden kommer att vara en lösning. Det kräver också att svenska hamnar och sådana saker kan möta upp så att vi kan få till de gröna korridorerna.

Det kanske absolut viktigaste för att få den gröna omställningen är att kunderna till rederierna efterfrågar det. Det är oftast de som ska sätta det tyngsta trycket.

Jag kommer från Norrköping. Där finns det ett idrottsklädesföretag som är ganska stort och tillverkar mycket kortbyxor i Kina. De tillverkar naturligtvis också mycket annat där förutom kortbyxor.

För dem är det viktigt att ha kedjan. De ska ha sjöfart så nära som möjligt, och sedan kör de ellastbil från hamnen till lagret. Det är ett sätt för deras kunder att se att de tänker miljövänligt hela vägen. Det kanske är det absolut största trycket.

Fru talman! Då är vi inne på frågan om hamnar. Jag ska också säga någonting om hamnar. Det är också en viktig del i svensk sjöfart. De blir allt viktigare noder. Det kanske vi inte tänker på. Godset över kaj är kanske det minsta godset. Det sker mycket omlastning mellan järnväg och lastbil i hamnen. Det är noder för transport i Sverige.

Vi har talat om att det är fem hamnar som är speciellt viktiga, riksintressehamnar, corehamnar eller vad man nu ska kalla det. Jag skulle nog vilja säga att man kanske behöver titta på lite fler hamnar.

Man har till exempel bara pekat ut Göteborg på västkusten. Det är allvarligt om Göteborg skulle stängas av. Det bör finnas någon mer hamn. Det finns nog fler hamnar både i Skåne och vid Östersjön som man skulle behöva titta på. Här finns det nog en hel del att göra.

Jag tror också att Östersjön kommer att bli viktigare. Vi ser att Östeuropa växer när det gäller handel. Vi flyttar hem mycket verksamheter från Kina till Europa som hamnar i öst. Då blir det en handelslinje genom Östeuropa via Östersjön.

Vi ser att Gdansk som hamn växer väldigt mycket. Det kanske är så att vi måste tänka i nya banor. Historiskt sett har Östeuropa varit en större del av centrum i Europa.

Jag ser att min talartid rinner ut. Jag avslutar med vad jag sagt om hamnarna, fru talman. Jag yrkar bifall till reservation nummer 3 från Socialdemokraterna.

(Applåder)

Fru talman! Det är oerhört välkommet att ledamoten har uppmärksammat problematiken och att - vad jag förstår - infrastrukturministern kommer att fundera lite kring frågorna. Men jag är ändå lite orolig, så jag skulle vilja upprepa frågan hur ledamoten ser på det.

Kommer ledamoten att verka för att vi ser över upphandlingen? Det går ju att reglera på lite olika sätt. Man kan ju i upphandlingen ställa krav på att det ska vara svenskflaggat. Det kan även vara andra alternativ, som att staten tar över verksamheten. Jag vet inte om det är det mest optimala; jag tar bara upp några exempel.

På det här området finns det i EU-fördraget något som heter väsentliga säkerhetsintressen, som är en klausul där man kan undanta vissa verksamheter. Sverige har varit väldigt snålt med detta. Vi har sagt att det bara är försvarsmateriel, alltså stridsflygplan och undervattensverksamheter, som omfattas av detta. Men tittar man ut i Europa hanterar de övriga EU-medlemmarna detta på lite olika sätt. Väsentligt säkerhetsintresse skulle kunna vara att vi har en trygg försörjningslina till Gotland, som är en väsentlig del av svenskt försvar och en väsentlig del av Sverige, och att man på så sätt tryggar det. Det kräver naturligtvis att man uppdaterar den lagstiftningen. Då frågar jag ledamoten: Är ni beredda att driva den frågan så att vi på ett tryggt sätt kan garantera frakt till och från Gotland exempelvis under ett krig?

Fru talman! Jag ska berömma ledamoten: Jag tycker att det var ett väldigt bra inlägg. Det kanske är ovanligt som politiker i dag att inleda på det sättet; det ska ju vara mycket konflikt. Men jag tycker att ledamoten berör viktiga saker som rör svensk sjöfart och betydelsen av svensk sjöfart.

Jag är också glad över att ledamoten inledde anförandet med att prata om svensk försörjningstrygghet och hur vi ska klara den typen av stora utmaningar. Jag är själv före detta försvarspolitiker, och jag är glad att det nu sprider sig till övriga utskott i riksdagen att frågan om försörjningstrygghet och hur vi ska klara den nationella tryggheten är oerhört viktig. Där är naturligtvis inflaggningen - att vi har svenskflaggade fartyg - oerhört viktig. Ledamoten och jag arrangerade ett seminarium här i riksdagen som berörde dessa frågor där marinchefen och UD:s expert på området beskrev betydelsen av att ha svenskflaggade fartyg.

Men vi vet också att detta är viktigt inom svenskt territorium. Vi har pratat mycket om Gotland, och det har varit mycket diskussioner om prissättningen. Men det är också oerhört viktigt att vi har fartyg som kan försörja Gotland som är svenskflaggade. Jag har vid tillfälle ställt frågan till Trafikverket hur de ser på detta nu inför den nya upphandlingen. Jag fick svaret att det inte går att göra någonting och att EU-rätten är tydlig med att det måste upphandlas fullt ut. Jag är inte riktigt av samma uppfattning, utan jag tror att detta är oerhört viktigt för försörjningstryggheten.

Min fråga till ledamoten är: Kommer ledamoten att hjälpa till här så att regeringen tar Trafikverket lite i örat och ser till att vi får en översyn av hur upphandlingen av trafiken till Gotland kommer att fungera? Vid kris, krig och andra otäcka saker som kan inträffa behöver vi kunna försörja Gotland, både den civila befolkningen och Försvarsmakten med de behov som de har.

Fru talman! Jag önskar ställa en fråga till statsrådet Carlson. På grund av kriget i Ukraina har vi sett en kraftig prisökning på både tjänster och varor i Sverige. Det har också påverkat kollektivtrafiken med kraftiga höjningar runt om i landet, inte minst på Gotland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Gotland är Sveriges enda renodlade öregion och har därför unika förutsättningar när det gäller kommunikationer. Utan en fast landförbindelse blir färjetrafiken avgörande.

Destination Gotland AB har höjt priserna med cirka 50 procent det senaste året. En kollega till mig åkte i går från Gotland till fastlandet. Det kostade 4 000 kronor för en vuxen, ett barn och en bil. Hade de inte varit gotlänningar hade det kostat 6 000 kronor.

Gotländska hushåll och företag är i likhet med många andra runt om i Sverige oerhört pressade ekonomiskt och beroende av så mycket förutsägbarhet som möjligt i en osäker tid.

Min fråga till statsrådet är: Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att göra priserna för att resa till och från Gotland rimliga för gotlänningar?