Mattias Ottosson (S) svarade Magnus Jacobsson i en replik om Sjöfartsfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:106 Onsdagen den 10 maj” den 10 maj 2023.
Magnus JacobssonKD· i en replikIbland tar man inte replik för att man är oense. Man kan ta replik för att man tycker att något är intressant som någon annan lyfte fram, i det här fallet ledamoten Ottosson. Jag har egentligen två reflektioner. Jag…Fru talman! Sverige är en sjöfartsnation. Jag tror att vi måste börja med det. Ibland trycker vi ned Sverige och pratar om att Sverige inte skulle vara det. Sverige är en sjöfartsnation. Vi har väl en av Europas längsta kuster, och vi har en stolt historia av att vara en sjöfartsnation med en varvsindustri. Vi har haft rederier som har varit ute på haven. Sedan är det inte bara kusterna. Vi har också en insjösjöfart som är oerhört viktig och som kan utvecklas.
Vi har pratat mycket om detta med svenskflaggat. Jag tror att det är viktigt att vi får fler fartyg som är svenskflaggade. Det som kan oroa mig just nu är att vi inte ens klarar av konkurrensen med de nordiska länderna. Det är smidigare att flagga ut i Finland, Danmark och Norge. Det är klart att det behöver göras någon justering där så att vi får fler svenskflaggade fartyg.
Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att sjöfarten är en internationell verksamhet. Alla fartyg på jordklotet kan inte vara svenskflaggade. Det handlar om att vi handlar med varandra och fraktar med olika typer av fartyg. Men jag är övertygad om att andelen svenska fartyg behöver öka.
Tyvärr har vi inte sett den effekten. Men det gläder mig att det finns en samsyn inom näringen. Arbetsgivare och arbetstagare jobbar med dessa frågor. Flera ledamöter har tidigare i debatten nämnt tonnageskatt, stämpelskatt och nettomodellen. Det har talats om att förändra stämpelskatten och i stället göra den till en stämpelavgift. Jag tror att det är viktigt att det finns en samsyn. Jag tror att det är en tydlig signal. Jag uppfattar att det finns en ganska stor samsyn i Sveriges riksdag. Det är också en signal från Sveriges politiker till näringen om att det måste göras någonting åt detta och att det är viktigt.
Sedan kanske man ska fördjupa sig lite i varför det är viktigt. Det finns naturligtvis olika skäl. Det har naturligtvis med utbildning att göra - kunskap om att vara på sjön. Det handlar om att det ska finnas svenska fartyg där svenska sjöbefäl och svenska sjömän kan utbildas och ha sin praktik.
Jag tror också att det handlar om försörjningstryggheten, att vi ska kunna försörja Sverige även i kristider. Det är naturligtvis oerhört viktigt. Vi vet att den absolut största delen av exporten och importen går via sjön. Så är det.
Men jag tror också att detta är viktigt för att vi ska kunna ha sjysta villkor på fartyg. Där tycker jag att Sverige är en förebild. Man ska kunna jobba på ett svenskt fartyg och ha en bra arbetsmiljö och bra arbetsvillkor. Det ska inte underskattas. Det är en fråga som jag ibland tycker försvinner. Det gläder mig att man nu tittar på detta med skyddsombud, men jag tror att man behöver gå lite längre. Jag kanske återkommer till det lite senare.
Fru talman! Jag ska tala lite mer om och fördjupa mig i kompetensutveckling. I de flesta delar av transportbranschen är det brist på utbildade människor som jobbar. Det är inget undantag inom sjöfarten. Det saknas sjömän och sjöbefäl.
Här behöver man göra saker. Universitetet i Kalmar, Linnéuniversitetet och även Chalmers i Göteborg har brist på sökande till sina platser. Det är en stor utmaning att människor inte söker sig dit. Det är viktigt att det finns svenskflaggade fartyg att jobba på.
Man kan också tänka i lite nya banor. Marinen utbildar också sjömän och sjöbefäl hela tiden. När de har fått sin utbildning går de kanske på kontrakt några år. Kan man hitta något system där svensk handelssjöfart och marinen kan samverka om personalen? Finns det valideringssystem här? Jag tror att man skulle kunna hitta olika möjligheter där.
Sedan tror jag att branschen själv behöver fundera. Att vara sjöman betyder att man är ute långa tider. Det ska förenas med att ha familj. Det är klart att det är svårt att få ihop det privata livet om man ligger ute i månader. Går det att hitta lösningar här? Det behöver branschen titta på. Går det att göra det enklare att vara sjöman?
Fru talman! Vi talar om grön sjöfart. Sjöfart i sig är ganska grön. I och med att den hanterar stora volymer blir det liten miljöpåverkan. Det är viktigt att säga att många fartyg i dag använder fulolja, om man ska vara riktigt ärlig. Det behöver vi också komma åt, så att man får bättre drivmedel.
Initiativet där man talar om gröna korridorer är intressant. Jag tror att man skulle kunna jobba vidare på det. Man talar till exempel om olika typer av drivmedel. Här finns det många olika vägar. Det kan vara eldrift eller batteridrift som man kan använda på kortare sträckor.
Det som kanske har varit vanligast och som har utvecklats i våra trakter är gas eller LNG. Det är inte biogas utan naturgas i sådana fall. De försök som görs med metanol och e-metanol och att få fram tillverkning i Sverige är väldigt intressanta.
Det handlar också om vätgas. Jag vet att man på andra sidan jordklotet i Japan jobbar mycket med vätgas. Inom bulk- och oljetrafiken har man också tittat på ammoniak som drivmedel. Det finns många olika alternativ.
Det är klart att det är hybridvarianten som kanske i den närmaste framtiden kommer att vara en lösning. Det kräver också att svenska hamnar och sådana saker kan möta upp så att vi kan få till de gröna korridorerna.
Det kanske absolut viktigaste för att få den gröna omställningen är att kunderna till rederierna efterfrågar det. Det är oftast de som ska sätta det tyngsta trycket.
Jag kommer från Norrköping. Där finns det ett idrottsklädesföretag som är ganska stort och tillverkar mycket kortbyxor i Kina. De tillverkar naturligtvis också mycket annat där förutom kortbyxor.
För dem är det viktigt att ha kedjan. De ska ha sjöfart så nära som möjligt, och sedan kör de ellastbil från hamnen till lagret. Det är ett sätt för deras kunder att se att de tänker miljövänligt hela vägen. Det kanske är det absolut största trycket.
Fru talman! Då är vi inne på frågan om hamnar. Jag ska också säga någonting om hamnar. Det är också en viktig del i svensk sjöfart. De blir allt viktigare noder. Det kanske vi inte tänker på. Godset över kaj är kanske det minsta godset. Det sker mycket omlastning mellan järnväg och lastbil i hamnen. Det är noder för transport i Sverige.
Vi har talat om att det är fem hamnar som är speciellt viktiga, riksintressehamnar, corehamnar eller vad man nu ska kalla det. Jag skulle nog vilja säga att man kanske behöver titta på lite fler hamnar.
Man har till exempel bara pekat ut Göteborg på västkusten. Det är allvarligt om Göteborg skulle stängas av. Det bör finnas någon mer hamn. Det finns nog fler hamnar både i Skåne och vid Östersjön som man skulle behöva titta på. Här finns det nog en hel del att göra.
Jag tror också att Östersjön kommer att bli viktigare. Vi ser att Östeuropa växer när det gäller handel. Vi flyttar hem mycket verksamheter från Kina till Europa som hamnar i öst. Då blir det en handelslinje genom Östeuropa via Östersjön.
Vi ser att Gdansk som hamn växer väldigt mycket. Det kanske är så att vi måste tänka i nya banor. Historiskt sett har Östeuropa varit en större del av centrum i Europa.
Jag ser att min talartid rinner ut. Jag avslutar med vad jag sagt om hamnarna, fru talman. Jag yrkar bifall till reservation nummer 3 från Socialdemokraterna.
(Applåder)
Fru talman! Ibland tar man inte replik för att man är oense. Man kan ta replik för att man tycker att något är intressant som någon annan lyfte fram, i det här fallet ledamoten Ottosson.
Jag har egentligen två reflektioner. Jag delar den sista analysen. Det är lite grann därför jag internt och i olika sammanhang har argumenterat om det. Det är rätt länge sedan man gjorde en större hamnutredning.
Det sker en förändring för det vi kallar Östeuropa. Men ser vi det strikt historiskt är det Centraleuropa. Centraleuropa är på väg att återta sin roll. Centraleuropas historiska roll var ett industriområde.
Vi ser nu att man flyttar hem verksamhet från Kina. Det finns även till och med diskussioner om verksamhet från Afrika och Indien. Då är det Centraleuropa man börjar att etablera den i.
Gdansk, Karlshamn och en del hamnar på östra sidan kommer antagligen att bli viktigare över tid. Vi ser också man i Tallinn och i Helsingfors funderar på att bygga en järnväg i en tunnel. Det kommer att få otroliga effekter även på sjöfart. Man kommer att kunna köra gods från norra Sverige direkt ned till Centraleuropa.
Det är likadant på västkusten. Talar vi om säkerhet är antagligen Lysekil den delens absolut viktigaste djuphamn, och där tar vi bort järnvägen. Det finns grejer att fundera på när det gäller den här typen av aspekter.
Fru talman! Det andra som ledamoten lyfte fram som var väldigt positivt blev jag lite nyfiken på. Det var detta med att kunna använda maritimt utbildad personal. Jag levde nog i tron att det är mer en fartygstyp man utbildas på.
Är det som ledamoten säger kommer åtminstone jag att ta upp det internt med min ledamot i trafikutskottet men också i de samtal som jag har med regeringen. Vad finns det för möjlighet att göra så som vi gör inom flyget, där man utbildas som pilot och sedan går över till den civila sidan? Det är ett intressant förslag, fru talman.
Fru talman! Tack så mycket för berömmet från ledamoten!
Detta med hamnarna är viktigt. Sjöfarten i sig är viktig, men hamnarna måste också fungera. Vi ser förändringen i Europa i dag att man flyttar hem verksamhet. Det blir alltmer tydligt i Östeuropa. Det finns kanaler där trafiken rör på sig. Norra delen av Polen och Tyskland kommer att hamna i ett annat läge.
Vi såg också innan kriget att trafiken i Östersjön ökade. I dag är naturligtvis Ryssland avstängt. Men fortfarande är trafiken viktig för de baltiska staterna och Finland. Det är fler som nyttjar Östersjön. Någon gång kommer kriget att ta slut. Då kommer Ryssland att var en stor marknad. Därför är Östersjön och de hamnar som är där viktiga.
Hamnarna måste utvecklas hela tiden. Till exempel Gdansk hamn är på många sätt ett föredöme. Där har man också byggt upp en digital kopia av sig själv för att kunna underlätta flöden och göra det effektivt. Där ligger man i framkant. Det kan vi titta mycket på.
Sedan gäller det validering. Vi har i dag en försvarsmakt där många är kontraktsanställda. Det finns en begränsning på hur länge man kan vara i Försvarsmakten. Det tycker jag är bra. Det kommer säkert att förändras i och med att värnplikten ökar.
Det är viktigt att man tar till vara den typ av kunskap som personalen besitter. Ofta går man en utbildning och får en civil kompetens, och det finns en militär. Ofta är det samma sak. Då borde det finnas ett enklare sätt att validera den så att man kan ta den till vara. Det tror jag att båda tjänar på.
Du kanske inte vill vara soldat eller sjöman i marinen hela livet, utan du vill kunna arbeta privat. Sedan kan man nyttja kompetensen vid en krissituation eller när man övar och tränar. Där tror jag att man kan göra mycket.
Fru talman! Det sista lovar jag att ta med mig, för vi har som parti i flera år drivit linjen att den militärtjänst man gör till viss del även ska kunna ge högskolebehörighet. Vid tillfället resonerade vi om detta i samband med att det helt enkelt var brist på personal som gick in i Försvarsmakten. Jag tycker att detta är ett spännande förslag som jag ämnar ta med mig hem och försöka att fördjupa mig i.
När det gäller hamnarna kommer ju kriget, för det första, att ta slut. När jag pluggade internationella relationer konstaterade professor Galtung, tror jag att det var, att alla krig tar slut - vi vet bara inte när. I samma ögonblick som kriget tar slut kommer Ryssland givetvis i någon mening att komma in i en handelsstruktur igen. För egen del hoppas jag att det sker så fort som möjligt och att vi kan komma ur denna fruktansvärda situation som pågår.
Vad som också sker samtidigt, och något som jag tror att Ryssland underskattar, är kinesernas förändrade handelsstrukturer. Tänk bara på detta att kineserna har gått in i Afghanistan, bygger upp Silk Road vidare till Turkiet och kommer att komma fram till Svarta havet! De öppnar en helt ny handelsrutt, och denna handelsrutt kommer att påverka oss. Det kommer att komma gods som helt enkelt går förbi Ryssland. Det kommer att komma på järnväg, och det kommer att komma på väg. Men när det sedan ska upp till oss kommer det att behöva gå över Östersjön.
Att handelsflödena i världen är på väg att vrida sig är något som jag tror att vi alla måste vara medvetna om. Det skapar nya säkerhetsrisker. Ryssland är en stormakt i förfall, som håller på att kollapsa. De är i sina dödsryckningar just nu. Men Kina är en stormakt på uppgång. Vad kommer det att få för säkerhetspolitiska effekter, och vad kommer det att få för handelseffekter?
Vi har en hel del att bära med oss, och därför är jag tacksam för det fina samtalsklimat vi har här i kammaren om den här typen av viktiga frågor.
Fru talman! Jag är också glad att vi har en konstruktiv dialog, och jag tror att det driver oss framåt. Jag tycker att det är bra om vi kan hitta så mycket samverkan som möjligt. Det kanske handlar om min fostran i kommunalpolitiken, där pragmatismen på något sätt är det som är viktigt.
Jag delar ledamotens syn på Kinas agerande och hur man uppträder som nation. Jag är just hemkommen från en resa till FN, där jag såg hur Kina agerade på ett helt annat sätt. Man företräder den globala synen och sådana saker. Kina har en annan framtoning än Ryssland, som jag tror är framkomlig men naturligtvis också farlig. Kina är en diktatur och ett ganska aggressivt land fast man uppträder mer försiktigt och diplomatiskt - eller hur jag ska uttrycka mig.
När vi pratar om de nya handelsvägarna vill jag nämna Sydostpassagen, alltså norr om oss, som också är viktig ur säkerhetsperspektiv. Med tanke på de klimatförändringar som sker kommer det att det blir lättare att använda denna passage. Det är en tuff passage, men Kina har säkert intressen av att gå den vägen också. Det gör att vi har utmaningar och möjligheter även där när det gäller hur vi ska förhålla oss.
Det händer någonting hela tiden. Men jag är glad att vi har en fruktsam syn framåt, som jag tror kan leda till någonting bra.