Fru talman! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att vidta generella åtgärder för att ge möjlighet för en anslutning från stationsläget i Linköping söderut mot Södra stambanan.

Regeringen vill att hela Sverige ska fungera, och satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar. Regeringen avbröt därför arbetet med det kostsamma projektet gällande höghastighetsstambanor.

Ostlänken ingår i den nationella trafikslagsövergripande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033. I och med regeringens beslut om att avsluta objektet Nya stambanor, utredning för kvarstående etapper, det vill säga de så kallade centrala systemdelarna, utgår sträckan Linköping-Sjögestad som ingick i detta objekt, det vill säga som inte var en del av Ostlänken.

Enligt Trafikverkets kompletterande ställningstagande om lokalisering för Ostlänken i Linköpings kommun kommer nu myndigheten i sin fortsatta planering av Ostlänken, i dialog med bland andra Linköpings kommun, säkerställa stabila planeringsförutsättningar för stadens utveckling samtidigt som en eventuell framtida fortsatt utbyggnad av spår västerut från Linköping inte omöjliggörs.

Fru talman! Ostlänken är ett projekt som egentligen har följt mig under hela mitt politiska liv. Jag kommer ihåg när jag som nytillträdd kommunstyrelseordförande i Norrköping gick på mitt första Ostlänksmöte 2001. Nu 23 år senare jobbar jag fortfarande mycket med Ostlänken i trafikutskottet. Det är ett projekt som tar tid och kommer att ta tid. Och jag hoppas att jag i alla fall lever när vi kan åka på den. Min politiska karriär kanske har avstannat då.

Nya stambanor är någonting som är viktigt. Jag har hört statsrådet prata ett antal gånger om att underhåll är viktigt, och jag håller med om att underhåll är viktigt. Men jag känner att regeringen förbiser en sak, och det är att resandet på järnväg i Sverige har ökat väldigt mycket. Då tror jag att man måste tillföra ny kapacitet som Ostlänken är. Jag tror också att det är ett projekt som har stort politiskt stöd. Jag ska inte svara för Sverigedemokraterna, men övriga politiska partier står bakom det. Näringslivet och näringslivets olika organisationer är väldigt positiva. Det finns ett folkligt stöd för projektet. Vi ser också hur många kommuner utmed banan investerar miljardbelopp för att detta projekt ska gå i hamn. Det finns alltså ett stort samhälleligt stöd för det.

Sedan blir jag alltid lite fundersam när regeringen hanterar detta. Vi kommer ihåg att det kom ett beslut om att man skulle titta på kostnaderna för Ostlänken och titta på det igen. I samma veva tittade man också på de projekt som handlar om Lund-Hässleholm och Borås-Göteborg. Det är också projekt som egentligen skulle ingå i detta stambaneprojekt. Nu har man tittat på detta, och Lund och Borås är tillbaka. Ostlänken ska också fortsätta, men det finns en vit fläck när det gäller själva utfarten från Linköping. Jag tror att det enda som detta har inneburit är att det har blivit dyrare och att det har blivit försenat. Det är detta som blir resultatet.

Vi behöver fundera lite grann på detta med Linköping, för jag antar att det inte är regeringens tanke att det ska vara något slags bock på rälsen där. Nu plockar man ned projektet från åtta till sex spår. Bara det är tokigt eftersom kapaciteten finns, och Linköpings kommun kommer att göra rätt så stora investeringar tillsammans med staten.

Infrastrukturministern är nog svaret skyldig när det gäller hur vi ska göra för att ta oss ut här. Trafikverket har fått ett tydligt besked, men jag tror att vi måste hitta något slags lösning. Jag tror nämligen inte att tanken är att det bara ska ta stopp. Även om vi har olika syn på stambanor måste man på befintlig stambana hitta en koppling så att det går att fortsätta söderut, eller hur?

Fru talman! Tack till infrastrukturminister Andreas Carlson för svar på många andra frågor som är väldigt intressanta och som naturligtvis är viktiga när det gäller järnväg och så! Men det jag inte kan förstå, och som den här frågan också gäller, är något annat. Det har inte att göra med hur vi har ställt oss till behovet av höghastighetsbanor och sådant. När regeringen såg att planeringen visade att Ostlänken bara skulle gå in till mitten av Linköping - oavsett vad som hände med höghastighetsbanorna och så vidare, för det är inte frågan för den här debatten - varför lade man då inte till att den inte bara skulle gå in i Linköping utan också ut ur Linköping? Jag förstår faktiskt inte det.

Trafikverket gör naturligtvis det som regeringen ger dem i uppdrag att göra. Regeringens uppdrag gällde fram till stationsläget i Linköping. Därför frågar jag igen hur det kommer sig att man inte tänkte på dragningen ut ur staden, för det verkar märkligt. Det blir ju inte bara märkligt och skapar problem för det som redan har lyfts fram utan även när det gäller stadsutveckling och så vidare.

Jag respekterar att man ska föra diskussioner med Linköpings kommun. Det är jättebra att man ska ta fram en plan för hur det ska bli i framtiden. Men om det här hade varit med hade det naturligtvis inneburit stor skillnad för stadsutvecklingen i Linköping, till exempel. Det ena är att den påverkas.

Det andra är att det förskjuter hela arbetet med arbetspendling och arbetsmarknadsförstoringen just för att den kanske största flaskhalsen finns mellan Linköping och Norrköping, men också mellan Linköping och Mjölby. Någon gång måste alltså södra stambanan göras någonting åt. Det kan vi väl ändå vara överens om? Någon gång måste även den byggas, renoveras och handhas, och om man då inte har byggt ut från stationsläget i Linköping åtminstone för att ansluta kommer det att påverka arbetet när det väl ska göras.

Den tredje punkten förutom pendling och stadsutveckling är godstrafiken. Den kommer att bli viktigare med allting som är i planen framöver. Det kommer också att påverka godstrafiken att det här inte är anslutet när den ökar.

Jag vet att många med mig älskar tåg, av många skäl. Tåg är fantastiskt att åka och ta sig fram med och naturligtvis för klimatet. Det här är alltså verkligen efterlängtat av många, inte bara oss som ofta pendlar mellan Linköping och Stockholm, utan för att det underlättar otroligt mycket för resandet. Därför är det så oförståeligt att just den här utbyggnaden inte finns med i planen och uppdraget till Trafikverket redan nu. Jag hoppas ändå att statsrådet kan ge mig svar på detta.

Fru talman! Eva Lindh säger att jag svarade på många andra frågor. Jag ber om ursäkt, fru talman. Ledamöterna får möjligen skylla sig lite själva. Det var flera frågor som ställdes, och jag försökte svara på dem. Jag ska återkomma till den fråga som Eva Lindh upprepade med koppling till Södra stambanan.

Trafikverket konstaterade i sin redovisning i juni 2023 att de med de nya planeringsförutsättningarna ser att utformningen bör justeras så att ett mer integrerat system uppnås. Det innebär att de nya spåren för Ostlänken tydligare bör kopplas samman med Södra stambanan för att få ett bättre nyttjande av de båda banorna och ge bättre förutsättningar för den regionala trafiken. Man gjorde ett kompletterande ställningstagande i oktober 2023. Precis som jag var inne på går man för det första vidare med att avsluta planläggningen av delen Linköping-Sjögestad. För det andra har man i dialog med Linköpings kommun identifierat att man behöver säkerställa stabila planeringsförutsättningar för stadens utveckling och samtidigt möjliggöra en framtida fortsatt utbyggnad av spår västerut från Linköping. För det tredje ska man öka graden av integrering mellan Ostlänken och Södra stambanan genom att stationerna i Linköping och Norrköping utformas som integrerade stationslösningar. Alternativa lösningar och utformningar för att på bästa sätt möta den nya inriktningen kommer att utredas och samrådas i enlighet med lagstadgade planläggningsprocesser. Det är inom planläggningsprocessen som de slutliga lösningarna formas och beslutas, skriver man.

Trafikverket har det här uppdraget. Man arbetar enligt den lagstiftning och de lagstadgade planläggningsprocesser som finns. Vi kommer att ha stor anledning att återkomma inom ramen för revideringen av den nationella planen.

Jag vill ta upp några av de andra frågor som har lyfts. Att öka kapaciteten kan innebära att man bygger nya spår, men också att man nyttjar kapaciteten i den anläggning vi har på ett bättre och mer effektivt sätt. Det är en stor gåta för mig att man kunde halvera satsningen på ERTMS och digitalisering av signalsystemet. Det här är viktigt för systemets funktionalitet i stort. Det är enligt Trafikverket direkt systemhotande att göra den typen av kraftiga neddragningar. Med detta utbyggt skulle man kunna nyttja befintlig anläggning bättre och öka kapaciteten inom den befintliga järnvägen.

Det är också väldigt viktigt med underhåll. Vi behöver underhålla den järnväg vi har och använda den typ av smarta lösningar som Mattias Ottosson är inne på, till exempel koppling till hamnar. Det är just det som är bakgrunden till en av nyheterna i regeringens beslut angående inriktningsunderlaget: att man ska ha med sjöfarten och luftfarten redan från början när man tar fram inriktningsunderlaget. Jag menar att det finns stor potential att få ett mycket bättre fungerande och effektivare transportsystem som också är hållbart, robust och tillförlitligt om man ser till att synka de olika trafikslagen bättre än vad som gjorts tidigare. Det var därför regeringen beslutade att man ska lägga sjöfart och luftfart tillsammans med väg och järnväg på ritbordet från början när man tar fram inriktningsunderlaget. Detta tror jag att vi kommer att ha stor anledning att återkomma till.

Nu svarade jag, fru talman, på några ytterligare frågor. Men jag hoppas att Eva Lindh känner sig trygg med redogörelsen för Trafikverkets redovisningar av sitt arbete, som görs i enlighet med den lagstiftning som vi har i Sverige.

Fru talman! Jag uppskattar verkligen samtalet och diskussionen. Detta är en angelägen fråga. Det är inte tu tal om att Ostlänken är prioriterad för regeringen. Det finns en stor samsyn om detta.

Jag tackar för inspelen och hoppas att jag har kunnat ge svar, delvis även på andra frågor som har lyfts. Detta hänger ihop. Precis som Eva Lindh var inne på i sitt slutanförande finns det fler önskemål; det finns stora behov i stora delar av landet. Därför är det så viktigt att vi gemensamt och fokuserat tar tag i de problem som finns, steg för steg återtar eftersatt underhåll och steg för steg gör de investeringar som behövs på ett så smart och kostnadseffektivt sätt som möjligt för att underlätta för godstrafik och arbetspendling, så att vi kan stärka jobb och tillväxt i hela landet. Hela Sverige ska fungera. Man ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid och att man kan åka och hälsa på nära och kära eller ta sig till arbetet i olika delar av landet oavsett var man bor.

Jag uppskattar den dialog vi har haft i dag kring just Ostlänken och den situation som ledamöterna uppmärksammat i Linköping.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.