Helena Lindahl

Fru talman! Jag hör vad Boriana Åberg säger, och jag vet också att statssekreterare Carolina Lindholm på Finansdepartementet var här och berättade för oss. Jag har dock pratat med branschen, och där säger man att man ser endast en liten risk för överkompensation och att Energimyndigheten hade gjort en felräkning. Risken är därför inte så stor som departementet trodde.

Vi kan å andra sidan stå här och dividera hur mycket som helst om vem som har rätt och fel. Jag utgår bara från att branschen också vet vad de gör, och jag har förståelse för att man önskar att det ska gå så snabbt som det bara kan. Det är ändå skillnad mellan 18 och 9 månader, även om det i båda fallen handlar om lång tid när man är orolig och inte vet vad som ska hända med ens satsning. Producenterna är trots allt säkert skyldiga bankerna ganska mycket pengar, och man har lagt ned mycket tid och möda på investeringarna. Även lastbilsbranschen är jätteoroad.

Jag tror att Boriana Åberg och regeringen är väldigt medvetna om detta. Min roll är mer att vara en blåslampa, och det kommer jag att fortsätta med efter sommaren. Till dess önskar jag Boriana Åberg en riktigt trevlig sommar! Vi kommer som sagt att fortsätta att diskutera frågan längre fram.

Fru talman! Tack, Boriana Åberg!

Jag tror också att det är viktigt att säga att det inte är regeringen som har bestämt att det ska vara så här, utan det här är en EU-dom.

Däremot har jag sagt tidigare, och jag säger det igen, att jag tror att det är viktigt att regeringen kommunicerar förutsättningarna och det arbete som man gör externt. Just nu är det väldigt många som lever i limbo och är väldigt oroliga, till exempel biogasproducenter och lantbrukare, för man vet inget mer än det man kanske läser i tidningen.

Ska man då vänta på en genomlysning av statsstödsreglerna, vilket tar 15 till 18 månader, eller prova att söka via GBER, gruppundantagsförordningen? För mig personligen spelar det ingen roll så länge det går så fort som möjligt. Branschen har önskat GBER, och de har också läst igenom alla förutsättningar och räknat på det. Man säger att man hellre får ett ja eller nej tidigare i processen än väntar upp till ett och ett halvt år och eventuellt då får ett nej, för i så fall är ju biogasmarknaden död.

Under tiden lever man alltså i limbo. Det är väldigt dyrt för till exempel alla åkerier som har investerat i nya biogasfordon. För några månader sedan betalade man nästan 5 kronor mer för gas vid pump än för diesel. Det är klart att det blir väldigt mycket dyrare plus att det inte ger några incitament för andra att ställa om sina lastbilsflottor.

När jag har pratat med branschen har man sagt att man har en väldigt tät kontakt med regeringen och att man fortfarande tycker, genom de uträkningar som man själv har gjort, att GBER är det bästa. Jag utgår bara från detta.

Fru talman och övriga som tittar och lyssnar! Jag tyckte att det var väldigt synd att finansministern var tvungen att gå, men jag förstår att hon har annat på agendan. Jag skulle vilja kommentera något som hon sa, även om hon inte är på plats. Finansministern sa någonting om att Konkurrensverket fått i uppgift att se till att livsmedelspriserna inte sticker iväg för att handlare tar ut oskäligt höga priser.

Fru talman! Jag tror faktiskt att de flesta handlare är hårt arbetande. De flesta handlare är inte stora entreprenörer som kör med de nyaste Mercedesbilarna, vilket vissa tyvärr gärna målar upp i medier och debatter. Den generella vinsten är ungefär 4-6 procent för en handlare. Då ska ni också betänka väl att staten drar in 12 procent i moms på mat. Staten får alltså generellt sett in en större del av varje hundralapp än handlaren.

Då har vi inte gått igenom hela livsmedelskedjan från jord till bord. Det finns väldigt många skatter, avgifter och regler som man skulle kunna förenkla för primärproducenten, det vill säga bonden, för den som transporterar maten, för korvfabrikanten och för butiken. Men det är klart att det är mer komplicerat att diskutera den frågan än att peka på handlarna som de stora bovarna.

Jag kommer personligen tillsammans med Centerpartiet att återkomma till den här diskussionen i höst i skatteutskottet, för jag tror att det är dags att göra en översyn om man på allvar vill att vi ska ha fler bönder som producerar mat i det här landet. Eventuellt skulle man också kunna sänka kostnaderna för vanligt folk.

Fru talman! För några dagar sedan skrev 32 lantbrukare ett öppet brev i Aftonbladet. Jag vet inte om mina kollegor har läst den debattartikeln. Man gjorde ett upprop gällande biogasen, som vi har diskuterat ganska mycket i skatteutskottet. En EU-dom ledde till att skattebefrielsen försvann över en natt. Lantbrukarna pekade på att det är väldigt illa ställt just nu och att man lever i ovisshet. Man vet inte om det här kommer att komma tillbaka eller inte, och man ber regeringen att försöka jobba med frågan så snabbt som möjligt.

Som jag sagt här i talarstolen tidigare har jag personligen besökt jordbrukarna Mattias och Thomas Nilsson, ett brödrapar som bor i Kulbäcksliden utanför Vindeln i mitt eget hemlän. Både de och de 32 lantbrukare som skrev under Aftonbladetartikeln har investerat stora pengar i biogasanläggningar på sina gårdar. Man har nu fått en väldigt stor skattesmäll. Man trodde, eftersom det från EU-håll utlovades skattebefrielse mellan 2020 och 2030, att man skulle våga investera, vilket många också gjorde. Det är under de två tre senaste åren som man har vågat ta steget och göra de här stora investeringarna. Bröderna från Västerbotten som jag pratade om investerade i sin anläggning för ganska många år sedan, men då tror jag att det gick på 10 miljoner. Det är ju inte direkt något man snyter fram som liten företagare.

Och inte nog med det. Den här domen innebär också att Skatteverket har möjlighet att kräva tillbaka skatt som man har fått tillbaka för 2021 och 2022. Brödraparet skulle riskera att betala 2 miljoner, många andra lantbrukare lika mycket om inte mycket mer - för att inte tala om större producenter.

Det är klart att det här är problematiskt på många sätt, fru talman, inte minst eftersom gasen redan är såld till priser som byggde på föreställningen att skatt inte skulle komma. Men det blir värre än så. Eftersom skattefriheten inte längre gäller blir biogasen radikalt dyrare, och förutsättningarna för att sälja varan och tjäna in pengarna är väldigt dåliga.

Fru talman! Det stannar tyvärr inte där. Konsekvenserna blir än mer omfattande och påverkar i fler led. Det är katastrof för producenterna, och det är riktigt illa för åkerierna, som har gjort stora investeringar för att kunna köra fossilfritt och samtidigt göra en hyfsad affär. Nu sitter man inlåst med dyra fordon och dyrare bränslen som det gissningsvis finns ett snabbt dalande intresse för att producera. I nästa led påverkar det också jordbrukare som har skaffat maskiner och fordon när de kalkylerat med skattefritt biodrivmedel. I slutet är det alla vi som får ta kostnaden, antingen vid kassan i matvarubutiken eller genom alla följdverkningar som uppstår när det blir för dyrt att producera.

Fru talman! Ambitionen att skattebefria biogas har varit väldigt bra och skulle i den bästa av världar ha kunnat skapa fler intäktsben för exempelvis svenska jordbrukare. Men ska privata företag, små och något större, investera miljonbelopp i anläggningar måste de kunna lita på att politiken håller det den lovat. Nu har det uppenbarligen blivit fel, och då måste problemet hanteras snabbt och tydligt. Jag tror att alla här inne håller med om att det är helt orimligt att i efterhand kräva företagen på pengar till följd av misstag som de själva inte råder över. Producenterna har följt reglerna. Att man från EU-kommissionen och statligt håll har misslyckats med att hålla vad man lovat ska inte den som har investerat lastas för.

Fru talman! För att komma framåt i frågan lade Centerpartiet fram ett förslag till utskottsinitiativ i riksdagens skatteutskott. Vi krävde att regeringen skulle säkerställa att det inte blev några återkrav för svenska biogasproducenter gällande skattebefrielse för biogas som redan beviljats av Skatteverket och att regeringen omgående skulle återställa full skattebefrielse med stöd av EU:s gruppundantagsförordning, även kallad GBER, vilket enligt branschen är en betydligt snabbare väg till möjlig lösning än ett nytt statsstödsgodkännande.

Tyvärr, måste jag säga från hjärtat - men det finns ännu möjlighet att ändra sig; nu tittar jag på mina kollegor här i kammaren - ville inte regeringspartierna och SD gå vidare med det här initiativet. Man hänvisade till att arbetet redan görs av regeringen. Det betyder i praktiken att biogasproducenter, åkerier, jordbrukare med flera kommer att få vänta 15-18 månader på ett ja eller ett nej från EU-kommissionen. Det skulle jag nog säga är en katastrof i sig, och det riskerar dessvärre att döda biogasmarknaden i Sverige om det vill sig riktigt illa.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om vindkraft. Åtta av tio kommuner säger i dag nej till vindkraft. Det beror inte på att kommunerna är illvilliga eller ovilliga att bidra till fossilfri elproduktion, utan de gör så för att det är fullständigt rationellt. Ja, ni hörde rätt. Det är faktiskt den nationella politiken som har skapat det här problemet. Därför var det tråkigt att man inte fick leverera några tydliga svar om kommunernas väg framåt i den nyligen presenterade utredningen om incitament till kommunerna för byggnation av vindkraft.

För det finns svar. I praktiken existerar i dag två mycket uppenbara åtgärder som väsentligt skulle förbättra situationen för kommunerna och för närboende som oroar sig för etableringar. Jag har full förståelse för att allmänheten kanske inte alltid uppskattar en nyetablering om den hamnar inpå knuten, oavsett om det handlar om en industri eller vindkraft, eftersom det exempelvis påverkar bostadspriserna. Det är självklart att de närboende måste få en del av den ekonomiska kakan. När den lokala miljön påverkas måste mer av de lokala värdena stanna just lokalt.

Därför var det så synd att utredningens tilläggsdirektiv, som kom i grevens tid i våras, sa att man inte skulle få påverka den statliga skatten. Det är synd, för fastighetsskatten skulle ha kunnat gå tillbaka till kommunerna - som den gör i Finland. Jag kan säga att många små finska kommuner på landsbygden slåss om vindkraftsetableringar eftersom de samtidigt får någonting tillbaka. Varför ska man tillåta vindkraftsexploatering om det inte finns några morötter över huvud taget? Det kan regeringen och SD få fundera på över sommaren. Det är en liten passning från min sida.

När det gäller etablering av vindkraft har samma sak skett tidigare med vattenkraften, inte minst i Norrland. Vi - jag säger "vi" - skickar in hundratals miljoner i fastighets- och energiskatter varje år, och när staten sedan ska dela ut pengarna baseras det på befolkningsstorlek. I praktisk mening har Ragunda, Jokkmokk och andra kommuner blivit produktionskolonier som inte ges några som helst förutsättningar att utvecklas, trots de enorma värden som de bidrar med.

Med det här som bakgrund är det också logiskt, fru talman, att man lokalt inte har för avsikt att låta historien upprepa sig. Staten måste återbörda den fastighetsskatt som i dag går raka vägen till Rosenbad till kommunerna där den hör hemma. Det kan bidra till näringslivsutveckling och livskraft, samtidigt som det skapar en kompensation för de naturresurser som tas i anspråk.

Fru talman! Det finns risk för att jag upprepar lite grann av det mina kollegor har sagt. Ni får stå ut med det. Upprepning är ju kunskapens moder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk

Jag och Centerpartiet tycker att det är jättebra att regeringen vill förlänga den tillfälliga utökningen av skattelättnaden. Den upphör ju egentligen den 1 juli 2023. Med regeringens förslag blir det året ut. Centerpartiet var med och initierade den första lättnaden. Vi är jätteglada över att regeringen fortsätter och att man ser de utmaningar våra svenska bönder har. Många saker är naturligtvis orsakade av kriget i Ukraina. Det är väldigt viktigt att vi fortsätter att upprätthålla den svenska livsmedelsproduktionen.

Fru talman! Det som Centerpartiet också skulle vilja är att de gröna näringarna även fortsättningsvis får förbättrade och långsiktiga villkor. Det är avgörande för att man ska kunna göra långsiktiga investeringar, ta kloka beslut om framtidsplaner och så vidare. Därför skulle vi vilja att nedsättningen av skatten på diesel som används inom jord, skogs- och vattenbruk ska permanentas och fasas över till en typ av jordbruksavdrag genom ett slags grön skatteväxling. Ett sådant permanent jordbruksavdrag skulle stärka företagens konkurrenskraft och samtidigt påskynda omställningen av det svenska jordbruket. Dessutom skulle vi vilja införa en biopremie för rena biodrivmedel. Tanken är att den ska utjämna den prisskillnad som i dag finns mellan fossila och förnybara drivmedel.

Jag skulle också vilja säga några ord om det svenska jordbruket. För några veckor sedan var det en bonde som hörde av sig till mig. Jag ser att han även har ringt och försökt få tag på mig i dag. Han är mjölkbonde boende i Västerbotten. Det är som att bönderna på något sätt drabbas av slag på slag. Nu har också ersättningen för mjölken sjunkit väldigt mycket. Senast jag hörde tror jag att det var 73 eller 74 öre mindre per liter, vilket innebär enorma pengar. Det har att göra med att mejerierna inte kan ta emot lika mycket mjölk; mycket av den ost man tillverkar säljer man inte, eftersom människor i dag letar efter lägre priser, vilket naturligtvis är förståeligt. Problemet blir då att inkomsten blir bedrövlig för våra bönder. Därför är den här tillfälligt utökade sänkningen av dieselkostnaden välkommen.

Jag skulle vilja vädja till alla partier här inne att göra mer, för det behövs. Är det så att vi vill säkra och öka vår egen livsmedelsproduktion och anser att livsmedelsproduktion här i Sverige är en del av vårt totalförsvar måste vi göra mer för att rädda de jordbruk som finns kvar. Ni vet ju själva - läggs ett jordbruk en gång ned är det inte säkert att det startas upp en gång till. Jag vill passa på, fru talman, att skicka den stafettpinnen vidare till alla kamrater i det här rummet.

Jag ställer mig bakom regeringens förslag men yrkar bifall till reservation 2.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom alla Centerpartiets reservationer men att jag för tids vinning yrkar bifall enbart till reservation 18.

Herr talman! I dag har vi en debatt om de riksdagsmotioner som lämnades in i höstas och som handlar om skatteförfarande. Just skatteförfarandelagen innehåller lagar och regler som bland annat berör beskattning, skattebetalning, självdeklaration och kontrolluppgifter. Inom dessa områden finns det naturligtvis ett helt hav att ösa ur, men jag har valt att fokusera på tre områden som Centerpartiet också har motionerat om.

Herr talman! Jag börjar med den gamla godingen personalliggare, som flera av de ledamöter som har varit uppe i talarstolen har nämnt. Det är en förteckning över vilka som är verksamma på arbetsplatsen eller i verksamhetslokalen inom vissa branscher. Den ska uppdateras dagligen och vara lättillgänglig om Skatteverket skulle göra ett besök. Den som driver restaurang, fordonsservice, tvätteri eller kropps- och skönhetsvård, som är livsmedels- eller tobaksgrossist eller som har en byggfirma ska föra personalliggare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

I vissa branscher finns det stora fördelar med systemet med personalliggare. En sådan är byggbranschen, som behöver stöd i form av regler och kontroller som gör att fusk och organiserad brottslighet kan upphöra. Det pågår nämligen människohandel - det vet vi - som måste stoppas, och i det fallet kan personalliggaren vara ett verkningsfullt redskap för arbetsgivare att tillsammans med fackföreningar hålla reda på vilka som befinner sig på en arbetsplats, att de har rätt skyddsutrustning och att de får den lön de har rätt till.

Herr talman! Systemet med personalliggare har dock utökats flera gånger sedan det infördes. Senast var nog 2018, och då inkluderades exempelvis alla personer som bor under samma tak på ett ställe där det bedrivs näringsverksamhet. Dessa ska registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten.

Att en ägare av en verksamhet och dennes familj omfattas av kravet på att skriva in sig i personalliggaren visar på viss oförståelse för hur ett litet familjeföretag, där man lever och verkar i företaget dygnet runt, fungerar. Tänk er att ni har en restaurang eller ett kafé, och så kanske ni bor på ovanvåningen i samma lokal. Ibland kan det vara lite svårt - ni kanske ber er tonåring eller åttaåring att gå ut med soporna, och vad händer då om Skatteverket kommer på besök och ditt barn inte är inskrivet i personalliggaren? Ja, i värsta fall kan det betyda att du får böter. Så kan vi faktiskt inte ha det.

Systemet med personalliggare har utvärderats vid flera tillfällen, inte minst av oss i skatteutskottet. Nu anser Centerpartiet att det är dags för en reell förändring, och jag hoppas att regeringen återkommer med konkreta förslag på hur systemet med personalliggare kan förändras för att förenkla för företagen och minska antalet företag som träffas av systemet.

Herr talman! Jag tänkte även passa på att nämna några ord om företrädaransvaret. Det innebär att en företrädare för en juridisk person - det kan vara en styrelse för ett aktiebolag - kan bli personligt ansvarig om företaget lider av stor likviditetsbrist. Det innebär att medlemmarna av styrelsen kan bli personligen betalningsansvariga. Denna regel har fått och får fortfarande omfattande kritik. Det finns också en utredning som har lämnat förslag på förbättringar, och jag hoppas även här att regeringen kommer att ta initiativ för att åtgärda problemen.

Dessa regler har nämligen en konkursdrivande effekt, herr talman. Låt oss säga att ett företag befinner sig i tillfällig likviditetskris, och så blir man föremål för företrädaransvar. För att undgå personligt ansvar måste styrelsen då begära bolaget i konkurs. Detta innebär i sin tur att många företag som kanske tillfälligt inte har medel för att betala sina skulder begärs i konkurs för att styrelsen vill undvika personligt ansvar. I grunden livskraftiga företag kan då faktiskt tvingas lägga ned, och det är olyckligt.

Sedan ska jag också säga att reglerna har en rätt avskräckande effekt på företagande. Styrelsen ska känna till samtliga förfallodagar för skatteskulder och dessutom kontrollera att alla skatteskulder är korrekta. Allt detta gör att det blir svårt att rekrytera externa styrelseledamöter till företag. Betalningsansvaret är dessutom solidariskt för styrelse och vd, och det innebär att det kan riktas mot den som har bäst betalningsmöjligheter oavsett graden av personlig skuld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Avslutningsvis ska jag ta upp något som flera av mina kollegor har varit inne på tidigare. Arbetspendlare som bor i ett nordiskt land och jobbar i ett annat har gång på gång fått nya besked om sin skattetillhörighet, och de har riskerat dubbelbeskattning. Det har inneburit en skattechock på hundratusentals kronor för vissa som inte har gjort annat än att jobba och betala skatt som de ska men som har råkat bo och jobba på olika sidor av en gräns.

Normalt sett betalar man ju skatt i det land där man arbetar, men om du exempelvis är anställd i Danmark, bor i Öresundsregionen i Skåne och jobbar på distans mer än 50 procent av tiden kan du behöva betala skatt i både Sverige och Danmark. Detta uppdagades under covidåren, då människor av hänsyn skulle jobba hemifrån. Dessutom är det, nu när vi har lärt oss tekniken, rätt bra att kunna jobba på distans. Det gör kanske att fler vill söka jobb på distans.

Ett annat exempel på dubbelbeskattning handlar om människor som bor i Sverige men har avsatt pensionspengar genom sitt företag i Danmark. Det har ni säkert hört talas om, i alla fall mina kollegor här inne. Skatteverket anser att dessa pengar ska beskattas det år som pengarna betalats in, men Danmarks motsvarande myndighet anser att skatt ska betalas när pengarna tas ut. Det innebär att personen kommer att beskattas i båda länderna trots att det uttryckligen inte är tillåtet.

Herr talman! En översyn av avtal kring beskattning och socialförsäkring mellan Sverige och de övriga nordiska länderna behövs. Därför måste regeringen så snart som möjligt vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera förekomsten av dubbelbeskattning.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till regeringens förslag. Men jag vill också säga att vi ställer oss bakom det särskilda yttrandet.

Innan jag påbörjar det anförande som jag har skrivit skulle jag vilja säga en sak. Som norrlänning gör det lite ont när många i kammaren väljer att säga att man har betalat ut elstöd till privatpersoner och snart kommer att betala ut elstöd till företag. Det gäller inte alls hela landet. Privatpersoner i norr har ännu inte fått ta del av elstödet. Och det finns inget förslag över huvud taget om elstöd till elområde 1 och 2. Jag vet att de flesta kommer från andra delar av landet, och då är det kanske lätt att glömma bort detta. Men vi är också några som bor i den norra halvan av Sverige. Därför vill jag passa på att påminna om detta.

Fru talman! Det ekonomiska läget är allvarligt. Rysslands olagliga invasion av Ukraina, efterdyningarna av pandemiåren och den högsta inflationen som vi har haft på decennier har skapat en väldigt svår situation för både hushåll och företag. Därför är också förväntningarna på regeringens förmåga att hantera de ekonomiska svårigheterna stora. En sådan stor förväntning gäller det utlovade elstödet till företag - det gäller inte privatpersoner i detta betänkande - inte minst eftersom det uppmärksammades väldigt mycket av många partier under valet. Det fanns också löften om elpristak.

Det är jättebra att detta elstöd kommer på plats. Jag hoppas att det är den första omgången och att det kommer fler. Jag tycker också att det är synd att man har fått vänta så länge. Företagarna har varit väldigt oroliga under många månader, samtidigt som priserna har slagit nya rekord över hela kontinenten. Det är nämligen inte någon direkt hemlighet att det har varit en kall vinter och att det har väldigt höga omkostnader på många olika sätt. Men det är egentligen inte förrän den 8 maj, förhoppningsvis, som företag i elområde 3 och 4 kan ansöka om elstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa förfarandefrågor för elstöd till företag

Jag undrar varför man har valt detta krångliga sätt att betala ut elstödet. Det är jättebra att det kommer. Men personligen kan jag tycka att det är lite krångligt. Hade det inte varit enklare att tillfälligt sänka elskatten och momsen? Det vet jag att en del andra länder har valt att göra. Nu när detta elstöd äntligen kommer på plats går det, som jag nämnde inledningsvis, bara till halva Sverige trots att hela landet är drabbat. Konkurser är lika jobbiga för företag i norr som i Skåne, men ändå blir norra Sverige utan stöd.

Fru talman! Det finns gott om exempel på höga elpriser även i norr. Ett exempel jag vill nämna är Bergeforsparkens Camping i Timrå i Västernorrland som fick en elräkning på 260 000 kronor för december månad. Året innan var den på 87 000 kronor. Det är en skillnad på 173 000 kronor. Sedan tillkommer även nätavgifter på 74 000 kronor. Och då ska ni komma ihåg att detta bolag omsätter 3 miljoner kronor per år. Då förstår egentligen vem som helst att en tredubbling av elräkningen på en enda månad gör det väldigt svårt för ett företag som Bergeforsparkens Camping att klara sig.

Fru talman! Lagrådet har riktat skarp kritik mot själva utformningen av stödet. Och jag hoppas att regeringen tar till sig detta, inte minst eftersom kommande vinter också lär vara kall och priserna lär skjuta i höjden. Då kommer det kanske också att vara aktuellt med ett elstöd för företagen.

Avslutningsvis: När jag har chansen vill jag återkomma till kravet på elstöd för hela landet. Varför ska enbart södra Sverige kompenseras för de höga elpriserna, medan norra Sverige får noll kronor? Samtidigt är det i norr som den stora delen av landets elproduktion finns, där älvarna byggts ut för vattenkraft och många vindkraftsparker breder ut sig. Även i de södra delarna av landet - elområde 3 och 4 - som oftast har de högsta elpriserna finns det möjlighet att bygga ut mer elproduktion. Men många kommuner säger nej. Dessutom ska man komma ihåg att energiåtgången är större i norr på grund av det kallare klimatet och längre vintrar. Men vi har också generellt sett högre kommunalskatter och elnätsavgifter. Därför blir det obegripligt för mig att regeringen inte säger ett ord om detta.

Min fråga som någon från regeringspartierna eller Sverigedemokraterna gärna får svara på om ni har möjlighet, även om ni redan har haft era inlägg och frågan får blir retorisk, är: Kommer även företagen i norra Sverige att få elstöd för höga elpriser i en andra omgång?

Herr talman! Centerpartiet ställer sig bakom alla reservationer, men för tids vinnande yrkar vi bifall endast till reservation 7.

Momsen står för en ganska stor del av de totala skatteintäkterna, faktiskt mer än en femtedel. Samtidigt är momsen en ganska komplex del av skattesystemet.

När jag som ny i skatteutskottet nu försöker sätta mig in i de outgrundliga hemligheterna när det gäller momsen i Sverige inser jag att det verkligen är en djungel - det finns ganska många undantag från reglerna. Men det måste vara ännu värre för dem som måste hantera dessa regler. Jag tänker på företag och ideella organisationer som måste lägga ned mycket tid på denna snårskog. Något som spär på detta är att de måste hantera internationella regelverk, inte minst från EU, när det gäller detsamma.

Jag vill påpeka att Centerpartiet tycker att momsen behöver ses över i en bredare skattereform. Vi tycker att möjligheterna för en breddning av momsbasen behöver ses över för att skapa ett mer lättförståeligt och enhetligt system. Min kollega från Moderaterna nämnde något om detta nyss, och jag kan inte annat än hålla med.

Herr talman! Personligen kan jag hålla med om det. Jag tycker inte heller att staten ska bestämma alldeles för mycket över den enskilde. Vuxna människor kan fatta egna beslut.

Jag kan också hålla med Boriana Åberg om att vi kanske behöver se över skatt och moms lite mer. Som jag nämnde i mitt anförande finns det en hel del att göra när det gäller livsmedel.

Om vi i ärlighetens namn vill bli mer självförsörjande i Sverige på svensk mat behöver vi helt enkelt se över kostnadsbilden, punktskatter och moms för hela kedjan.

Visste ni att det vi i dag är självförsörjande på i Sverige är ingredienserna till en morotskaka? Jag tror inte att man äter sig mätt på morotskaka om det skulle vilja sig illa och kriget skulle vara framme.

Därför behöver vi förmodligen göra något mer än att skatta ihjäl de bönder som vi har. Tyvärr är det så att allt fler bönder lägger ned sin verksamhet. Det är väldigt kostsamt, och det är mycket pålagor, administration och punktskatter. Om vi vill att man ska bli fler inom den branschen behöver vi helt enkelt se över hela kostnadsbilden från jord till bord.

Jag hoppas att de flesta partier - eller helst alla partier - skulle vilja att vi gjorde någonting gemensamt kring detta, för det är det enda vi skulle kunna göra för att öka matproduktionen i Sverige och om vi på allvar menar att det är en del av Sveriges framtida totalförsvar.

Herr talman! Vad roligt. Jag tror inte att jag har läst Tidöavtalet till punkt och pricka. Det gläder mig att regeringen vill satsa på biooljor. Jag hoppas verkligen att vi kan få ett statsstödsgodkännande i EU för att helt enkelt ta bort koldioxid- och energiskatten så att biooljan blir konkurrenskraftig igen.

När det gäller sockerskatten kan jag så här sent på kvällskvisten säga att jag hade hoppats att ingen skulle se det. Men nu står jag ändå här, Boriana. Vi hade en livlig debatt om sockerskatten på vår senaste stämma.

Det är väl inte en enhetlig åsikt i själva partiet. Nu är reservationen skriven av vår tidigare gruppledare tillika läkare som tycker att vi äta mindre socker, vilket också är vällovligt.

Jag tror att det i texten står att man tillsammans med den tidigare regeringen har talat med producenterna om att man först frivilligt ska titta över möjligheten att minska sockertillsatsen innan man ens diskuterar någon form av sockerskatt.

Som liberal kan jag tycka att det är ett bättre sätt att helt enkelt få igenom olika saker på. Vi får väl återkomma till det.

Jag vistas ganska mycket uppe i fjälltrakterna. Det kommer väldigt mycket norrmän över gränsen till Västerbotten. Det finns stora dieselbussar som står och bränner diesel där man säljer godis och tobak till norrmännen.

Jag förstår med den sockerskatt som man har där att man gärna åker över till Sverige och köper detsamma.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 6. Vi ställer oss egentligen bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande och i enlighet med de order vi fått från våra gruppledare väljer jag ut en.

Klockan är sen, och jag tror att jag ska försöka korta ned mitt inlägg något. Ni kanske känner igen diskussionen om priserna på livsmedel. Det är inte så konstigt, för det har blivit avsevärt mycket dyrare att handla i affären. Det jag kan vända mig emot, herr talman, är att väldigt mycket av politikens fokus ligger på handlarnas vinster. Det är precis som att alla handlare skulle skära guld, när faktum är att det egentligen inte är så. Börjar man granska omsättningen kan man se att vinsten inte är jättestor. Det är ett par kronor i vinst för varje hundralapp.

Däremot kanske politiken skulle granska punktskatter och moms längs vägen från jord till bord. Faktum är att det har hänt väldigt mycket från primärproduktionen till att ni kommer till butiken. Bönderna beskattas. Sedan har ni transporterna, korvfabriken och så vidare. Det händer ganska mycket innan varan hamnar vid kassan. Jag skulle också kunna påpeka att momsen för livsmedel ligger på 12 procent, vilket är betydligt mer än vad handlaren får in i sin plånbok när vi har stoppat våra varor i den högt beskattade plastpåsen och gått ut från affären.

Jag hoppas att vi kan återkomma till detta i skatteutskottet, kanske med ett gemensamt utskottsinitiativ där vi allihop granskar punktskatterna och momsen, så att vi kan behålla våra primärproducenter och bönder i det här landet. Är det så, mina vänner och kollegor, att vi vill att jordbruket ska vara en del av vårt totalförsvar är det nog dags att vi sänker kostnaderna och börjar där.

Detta för mig osökt in på en punktskatt som jag skulle vilja diskutera lite grann, nämligen koldioxid- och energiskatten på diesel. Här har regeringen valt att göra en förlängning av nedsättningen gällande jordbruk och skogsbruk. Centerpartiet var i fjol tillsammans med den dåvarande regeringen pådrivande för att sänka de här kostnaderna, men det gäller bara till juli nu i år. Den borgerliga regeringen har förlängt sänkningen året ut, vilket är väldigt bra. Skälet till att man sänkte kostnaderna för dieselanvändningen för våra jord- och skogsbrukare var att kostnaderna för insatsvaror blivit så enormt höga, till stor del orsakat av kriget i Ukraina. Syftet var att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden.

Herr talman! Vi i Centerpartiet skulle vilja permanenta den här nedsättningen av skatten på diesel som används inom jord, skogs- och vattenbruk. Vi skulle också vilja att den när det blir möjligt fasas ut och ersätts av ett jordbruksavdrag - ett slags grön skatteväxling. Dessutom skulle vi vilja införa en biopremie för rena biodrivmedel. Tanken med det är att det ska utjämna den prisskillnad som i dag finns mellan fossila och förnybara drivmedel.

Herr talman! Jag vill också säga några ord om energiskatten. Kraftvärmen är en fantastisk tillgång, eftersom det är ett stabilt och reglerbart kraftslag som kompletterar den variabla sol- och vindenergin. Men tyvärr är det så att det för ett par år sedan infördes energi- och koldioxidskatt på förnybar bioolja. Det var väldigt tråkigt, och det följer egentligen nästan samma utveckling som tyvärr skett för biogasen.

I och med den här skatten blev biooljorna nästan dubbelt så dyra som den fossila motsvarigheten. Många kraft- och fjärrvärmeproducenter hade anpassat sina pannor till ett förnybart bränsle som plötsligt beskattades som om det vore fossilt, det vill säga dubbelt så mycket. En annan konsekvens var att en del som hade tänkt ställa om inte gjorde det, eftersom det blev billigare att använda den fossila oljan. En del producerade bara värme och lät bli att producera el, trots att elbehovet är stort. Det blev helt enkelt för dyrt, eftersom skatten är så otroligt hög. Detta är inte bra för vår leveranssäkerhet gällande el och inte heller för omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Därför vill jag uppmana mina kollegor i salen att försöka göra en ansökan till EU-kommissionen om undantag från statsstödsreglerna med målet att återinföra skattebefrielsen för biooljor. Det skulle vi tjäna på. Vi kommer definitivt att tjäna på det nästa vinter.

Herr talman! Det finns också en stor potential i att öka den svenska produktionen av solel de kommande åren. Visste ni att det i dag bara är omkring 1 procent av landets elproduktion som består av solel? Potentialen är ju så mycket större. Vi vill öka närproduktionen av solel genom att helt enkelt sänka eller slopa skatten på egenanvändning av solel.

Det är något som vi hoppas att vi skulle kunna bli ense om. Det finns säkert en väldigt stor potential med tanke på många industritak, ladugårdstak och andra tak som skulle kunna kläs med solpaneler. Det skulle också göra väldigt mycket nytta för uppvärmningen i industrierna och ladugårdarna exempelvis.

Avslutningsvis vill jag nämna någonting om platspåseskatten. Nu verkar den eventuellt försvinna. Inte mig emot, kanske jag ska säga. Det är inte för att det finns ett egenvärde i att använda just plastpåsar. Däremot var lagstiftningen väldigt dåligt utformad. Det har fått konsekvenser som egentligen borde ha åtgärdats för länge sedan, herr talman. Det har egentligen aldrig varit fråga om någon platspåseskatt.

Jag vet inte om ni känner till bolaget Gaia. Det är placerat i Helsingborg. Det har lagt tid, pengar och innovation på att utveckla det egna materialet biodolomer. Det är en sammansättning av flera olika förnybara material som man har gjort påsar av i Helsingborg.

De är inte gjorda av plast. De är nedbrytbara och möjliga att använda 50 gånger. Men de har likväl blivit belagda med plastpåseskatten för att de såg ut som traditionella plastpåsar och inte bedömdes vara till för varaktigt bruk.

Herr talman! Oavsett vad man tycker om plastpåseskatten bör man i varje fall instämma i att det lagstiftningsmässiga hantverket inte har varit särskilt framgångsrikt när man har lyckats lägga krokben för en svensk innovation som syftar till att ersätta just plastpåsarna.

Kortfattat är det på det sättet att EU har investerat mångmiljonbelopp i ett svenskt företag som har innoverat bärkasseindustrin. Samtidigt har en dåligt utformad svensk lagstiftning underminerat företaget.

På ritbordet är det en produkt som borde ha potentialen att utvecklas ytterligare, göras till en framgångsrik exportsuccé och genom det ersätta plastpåsar på platser där avfallshanteringen är sämre än i Sverige.

Herr talman! Jag anser slutligen att det är väldigt bra att plastpåseskatten ses över eftersom den i den nuvarande utformningen helt enkelt inte träffar målet, om tanken är att ha ett system som premierar det som är mer miljövänligt. Annars är det inget annat än ytterligare en inkomstkälla, en fiskal skatt för staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 11.

Langt bort i helvitta,langt nol i väladrar ja mitt dragspelför värken i själa.

Bälgen ä sprucken.Å sprucken ä själa.Langt nol i helvitta.Langt bort i väla.

För ungefär ett år sedan satt jag vid ett köksbord hemma hos Anders Andersson. Han bor i Svanabyn, som ligger utanför Dorotea i inlandet. Vi drack kaffe, åt hans goda doroteakaka och pratade om problem med plogningen av enskilda vägar. Mitt i en mening citerade Anders precis detta. Det är en dikt av en skald som heter Helmer Grundström, en norrländsk arbetarförfattare och naturskildrare som växte upp i en torparstuga i området.

Anders sa också att orsaken till bristen på samhällsservice är att man inte har några pengar i kommunen och att det finns för lite pengar till de enskilda vägsamfälligheterna. Det var därför han tyckte att orden i dikten passade så bra. Svanabyn, Dorotea och Vilhelmina kanske av vissa anses som väldigt "langt bort i väla".

Han ringde mig för att vi skulle prata om den här problematiken, och det var precis därför jag var där. Medan han sörplade på det varma kaffet i de vackra blåvita kopparna fick jag också höra hur situationen såg ut i hans by. Där bor det ungefär 15 personer. Tidigare hade en äldre man plogat vägen med sin traktor, men han orkade inte längre.

Problemet i dag är att få tag i entreprenörer som kan åka dit och ploga vägen. Det är inte så att det bara dräller av snöröjare i området. De kanske måste köra flera mil för att över huvud taget ta sig dit och kunna snöröja vägen. Då kan ni förstå vad framkörningsavgiften blir - det är tusentals kronor. Att gå till kommunen och fråga om extra stöd går heller inte. De här småkommunerna har knappt råd att betala löpande räkningar i slutet av månaden som det är.

För några år sedan träffade jag ett kommunalråd från en av inlandskommunerna i Västerbotten, närmare bestämt Dorotea - ni vet de som har högst kommunalskatt i hela landet. Han berättade att det var otroligt tufft med ekonomin för kommunen och att han i slutet av månaden hade väldigt svårt att sova då han inte visste om pengarna skulle räcka till räkningarna. Det innebär att man kanske inte alltid kan upprätthålla liknande samhällsservice som många andra tar för given, som plogade vägar eller tänd gatubelysning.

Vad ska man då göra för att locka fler människor att flytta till kommunen? Man kan knappast höja kommunalskatten ännu mer. Man har ju Sveriges högsta. Det kommer inte heller att få fler företag att vilja etablera sig där. Så vad ska man göra? Detta är ett reellt problem som små kommuner i Sverige i dag ser, inte minst i norr där de stora avstånden finns och där det är långt till närmaste arbetsmarknad. Därför vill vi i Centerpartiet göra någonting åt det kommunala skatteutjämningssystemet som helhet. Genom åren har man gjort något åt delar men inte helheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Som kanske inte så många vet tillkom detta skatteutjämningssystem redan på 60-talet. Det var för att utjämna skillnader mellan stad och land. Så långt så gott. Men i dag går den största delen av penningpåsen i utjämningssystemet till storstadsregioner, inte till landsbygden. I en del fall har det också blivit en budgetregulator för vissa kommuner. I systemet finns nämligen i dag inget incitament för att jobba hårdare med utmaningarna eftersom pengarna kommer i alla fall.

Visst finns det stora utmaningar även i storstadsområden. Men man har någonting som mindre kommuner i glesbygdsområden inte har: närhet till arbetsmarknad, tillgång till arbetskraft med mera.

Herr talman! Jag vet att det finns en kommitté som tittar på det kommunala skatteutjämningssystemet. Jag hoppas att man ser att det måste förändras i sin helhet och att man ser de små kommunernas och våra landsbygders utmaningar med att få ekonomin att gå ihop. Vi vet ju att lösningen för små inlandskommuner med stora avstånd knappast är sammanslagning. Flera tomma penningpåsar blir inte en full påse för att man slår ihop dem.

Herr talman! En annan möjlighet för att ge framtidstro och öka utbyggnaden av den förnybara energin är att låta fastighetsskatten för vatten- och vindkraft gå tillbaka till lokalsamhället. Jag vet att det finns vissa i denna kammare som tycker att det är en väldigt dålig idé, men Centerpartiet tycker att det är en mycket bra idé. Detta har vi också drivit i decennier.

Jag ska ta ett exempel. Jokkmokk i Norrbotten är en av de kommuner i Sverige som levererar mest energi till vårt land. Men vad får man tillbaka? Ja, inte särskilt många arbetstillfällen i alla fall. Dessutom har man knappt pengar att betala sina räkningar med vid månadens slut. I stället får man många gånger gå med mössan i hand till staten och be om allmosor.

Detta är ingenting som man skulle behöva göra. Skulle Jokkmokk och andra vattenkraftskommuner få tillbaka en del av fastighetsskatten skulle man kunna planera för sin framtid på ett helt annat sätt. Man skulle också kunna se med tillförsikt på tillväxt. Det om någonting vore väl en bra idé att fundera vidare på.

En annan möjlighet är att de som uppför vindkraft också får ersättning från fastighetsskatten. I Finland gör man just detta. Det har inneburit att det är många finska kommuner som tävlar om etableringar, då de får någonting tillbaka samtidigt som man ökar tillgången på förnybar energi. Det kan förbättra ekonomin, och man får en framtidstro.

Herr talman! Jag skulle också vilja säga lite grann om det gröna avdraget, som Centerpartiet har drivit igenom. Det innebär en skattereduktion för arbete och material vid installation av grön teknik, och det måste sägas ha varit framgångsrikt. Privatpersoner kan nu enklare vara med och bidra till omställningen genom att investera i teknik som sänker det egna hushållets koldioxidavtryck. Vi vill dock att det gröna avdraget ska breddas för att påskynda omställningen och inkludera saker som investeringar i solvärme, energieffektiviseringsåtgärder, vattensnåla produkter, smarta hem-applikationer och konvertering av bilar till gas eller etanol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Jag skulle vilja ta ett exempel som är väldigt aktuellt på landsbygden där jag bor, och säkert på många andra ställen runt om i Sverige, nämligen att man behöver byta enskilda brunnar. När jag flyttade till mitt hus var inte det första jag gjorde att springa och titta hur brunnen såg ut. När man sedan blev uppmärksam på det var det nästan pinsamt - det var väl en gammal oljecistern, tror jag. Så ser det ut på många ställen. Grannen hade bara ett enkelt cementrör i backen, utan botten.

Det är klart att man med tanke på övergödningen måste byta ut dessa för miljöns skull. Utmaningen är att det är väldigt kostsamt. Den som har en tjock plånbok kan betala för det. För min del blev det 70 000 kronor. För en del andra blir det över 100 000 kronor. Om man är ensamstående, kanske har en pension som man lever på, och ett byte av brunn kostar mer än själva husets värde förstår ni själva att det är lite svårt att gå till banken och låna pengar till en sådan investering.

Därför behöver vi hjälpa till med ett grönt avdrag så att fler kan göra exempelvis denna investering. Dessutom vet vi att det kommer att bli höga elpriser även i slutet av detta år och i början av nästa, under de kalla vintermånaderna. Då behöver vi kanske fler lösningar än enbart ett ökat stöd för solpaneler. Det är också bra, och regeringen har också med det i sin budget. Men vi önskar att det skulle vara betydligt mer.

Herr talman! Nu ser jag att jag har pratat väldigt länge. Jag har egentligen mer att säga, men eftersom det finns fler som väntar i kammaren - jag tror att det är justitieutskottet som är på plats - kommer jag att avsluta med att bara säga några ord om landsbygdsavdraget. Det får bli mycket landsbygd i dag, men det anstår väl ändå en centerpartist.

Skattepolitiken ska användas som redskap för att vara tillväxtskapande i hela landet. Kommuner med sviktande beskattningsunderlag som varit tvungna att höja skatten för att finansiera välfärden ska inte ha det som enda lösning. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen för kommuner i norra Sverige är som sagt hög. Den ligger i dag på nästan 34 procent. Dorotea ligger absolut högst. Det kan jämföras med strax under 30 procent i Stockholm och cirka 32 procent för riket.

Den här utvecklingen leder inte bara till att landsbygden försätts i ett ekonomiskt underläge. Den utgör också en djup strukturell orättvisa. Landsbygdsbor har rätt till vård, skola, omsorg, trygghet och infrastruktur likvärdiga alla andras.

Landsbygdsbor bör också ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. I samband med budgetpropositionen för 2020 beslutades att utjämna denna skatteklyfta genom ett landsbygdsavdrag. Det vill vi ska fortsätta. Därför riktar jag en liten uppmaning till sittande regering om att gärna se över att öka landsbygdsavdraget. Det behövs.

Fru talman! Min morfar var skomakare. Han bodde i kommunismens Polen och var väldigt stolt egenföretagare. På den tiden gick många till skomakaren för att laga sina skor, och det var väl mest av ekonomiska anledningar. Man kanske bara ägde de skor man hade på fötterna och möjligtvis också ett par finskor. Skor var ju väldigt dyrt.

I dag vill man att människor ska reparera sina skor och cyklar, helt enkelt för att de ska hålla längre. Men tyvärr har det blivit mycket av ett slit-och-släng-samhälle där man köper väldigt billigt, kanske syntetiskt, och sedan kastar i soptunnan. Man orkar inte ordna med att få sakerna lagade. Det var en av anledningarna till att riksdagen i fjol valde att sänka momsen från 12 till 6 procent. Centerpartiet tyckte att det var lovvärt.

Nu finns det ett förslag, som förmodligen kommer att gå igenom, att det ska bli en höjning till 12 procent igen. Vi har resonerat om det i Centerpartiet och tagit hänsyn till den situation som råder i dag. Människor drunknar i stora plånboksfrågor, inte minst när det gäller el och energi. Därför har vi valt att lägga fokus i vår skuggbudget på att bredda det gröna avdraget, som verkligen kan göra skillnad för folk. Man ska ju inte inbilla sig att elräkningarna blir mindre nästa vinter, utan de kommer att fortsätta vara höga.

Människor behöver också ha råd att energieffektivisera, men alla har inte de pengarna i dag. Med det gröna avdraget kanske man får möjlighet att köpa en luftvärmepump eller möjligtvis installera solceller. Centerpartiet tror att det är det mest effektiva att göra, både miljömässigt och plånboksmässigt, just nu. Men för att värna en ordnad och sammanhållen budgetprocess avstår även vi från att delta i beslutet.

Herr talman! För några veckor sedan fick vi i skatteutskottet besök av Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. För oss som är nya var det väldigt bra. För min egen del är dessa kanske myndigheter som man helst vill hålla sig ifrån och är lite rädd för, men det var väldigt intressant att få höra vad de sa.

Dessa myndigheter har ett väldigt stort förtroende hos befolkningen, inte minst Skatteverket. Jag tyckte också att det var gott att höra att Kronofogdemyndigheten lägger en hel del tid på att hjälpa människor som hamnat i skuldfällor och att stor hänsyn tas till familjer där barn är inblandade.

När det gäller Tullverket hoppas jag att vi ska få åka på besök, i både norr och söder, för deras verksamhet ser väldigt olika ut. I exempelvis Helsingborg finns det en typ av gränstull, medan avstånden och därmed också gränserna i norr är väldigt långa, till exempel mot Norge, och då måste man jobba på ett annat sätt. Man kanske också har en mer ambulerande verksamhet.

Tyvärr, herr talman, går ganska mycket av dessa myndigheters tid till att försöka stävja välfärdsbrott, vilket många har varit inne på i dag, som skattefusk och kriminalitet. En del försöker dölja sin identitet, andra har flera olika identiteter och även adresser.

Precis som vi var inne på tidigare urholkar fusk och brottslighet vår gemensamma välfärd. För att få bukt med detta finns det olika sätt för myndigheterna att arbeta på.

I betänkandet behandlar vi bland annat regeringens budgetproposition när det gäller de delar som hanterar utgiftsområdet Skatt, tull och exekution, det vill säga anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Ni kanske har sett att Centerpartiet föreslår att vi ska minska anslaget till Skatteverket med ungefär 102 miljoner kronor för 2023 i jämförelse med regeringens förslag. Varför är det så? kan man undra. Den största neddragningen handlar egentligen om folkräkningsdelen. Vi avvisar det förslaget - inte för att vi tycker att det inte finns något problem, för det gör det, men vi funderar på hur en folkräkning ska gå till. Självklart måste vi stävja de här brotten, men hur ska det genomföras i praktiken?

Kriminella kommer ju knappast, herr talman, att fylla i blanketter, öppna dörren när myndigheten knackar på eller ens vara på plats. Tiotusentals studenter bor inte på sin ursprungliga adress. Många papperslösa har inte ens något boende. Ingen vet riktigt hur det här ska gå till. Till och med Skatteverket själva säger att de också har svårt att se hur de ska göra i praktiken. I stället efterfrågas större lagutrymme, till exempel rätt att slå på eller leta efter kriminella i befintliga register.

Avslutningsvis - jag ska göra det kort i dag - har några varit inne på att man behöver göra en större översyn av skattereformen. Det var också tanken förra mandatperioden. Coronan kom emellan, och det sköts på framtiden.

Då skulle jag vilja slå ett slag för det kommunala skatteutjämningssystemet. Det kom till på 60-talet för att man skulle utjämna skillnader mellan stad och land. I dag ser det lite olika ut. Jag skulle kunna sträcka mig så pass långt som att jag ser att skatteutjämningssystemet på vissa håll, särskilt i städer, har blivit mer ett slags budgetregulator än någonting annat.

Vi ser också att de fattigaste små inlands- och landsbygdskommunerna, inte minst i norr, knappt har råd att betala sina löpande räkningar trots att de får dessa utjämningspengar. Jag träffar kommunalråd och kommunchefer som säger att de har ont i magen innan de löpande räkningarna är betalda. De vet inte ens hur de ska skrapa ihop till dem eller om de ska kunna hålla gatubelysningen tänd.

Så ser verkligheten ut. Jag tror att vi skulle behöva titta på ett system som mer gynnar landsbygden.

För några veckor sedan var vi och hälsade på Svenskt Näringsliv och pratade skattefrågor, och jag fick då frågan om man inte kunde slå ihop kommuner. Jo, det kanske man kan göra. Men i Västerbottens inland har vi sex inlandskommuner på en yta ungefär lika stor som Danmark, och alla sex är fattiga. Bara för att det är sex tomma påsar innebär inte det att det blir en full påse, snarare en stor tom påse.

Där behöver vi faktiskt tänka om. Jag ser fram emot det här arbetet, som jag hoppas också kommer inom en hyfsat snar framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Herr talman! Jag sa till någon tidigare att det nästan känns som att förbandet kommer efter rockbandet. Med rockbandet menar jag då finansutskottet, som redan har fokuserat väldigt mycket på de frågor vi debatterar nu. Men upprepning är kunskapens moder, så vi kör igen!

I dag hörde jag en kvinna på radion som var väldigt oroad över sin ekonomi. Hon hade tre tonårsbarn, och hon sa att det tragiska och det som gjorde så ont var att hon kanske inte skulle ha råd att betala alla måltider nu när de ska vara lediga från skolan under jullovet. Så pass tuff ekonomi hade hon. Med tanke på de elräkningar vi ser nu och med tanke på drivmedelspriserna och matpriserna är det kanske inte så konstigt. Det är klart att det är tufft för alla, men för vissa är det fruktansvärt.

Vi befinner oss i ett väldigt allvarligt läge nu, och vi behöver fokusera på det som är viktigt på riktigt. Där ingår även minskade klimatutsläpp. Fler behöver ett jobb att gå till, och människor måste klara sin hushållsekonomi.

Centerpartiet tycker att förslaget att sänka skatten för dem som jobbar och är över 65 år, som många har nämnt, är otroligt välkommet. Om ingenting hade gjorts åt detta hade det nämligen inneburit att dessa människor snarare fått höjd skatt om de hade fortsatt att arbeta. Det är ju helt orimligt med tanke på att det finns vissa arbetskategorier där det faktiskt fattas väldigt mycket folk och där människor som väljer att gå i pension senare gör stor nytta.

Herr talman! Jag måste som centerpartist bara få säga lite grann om reseavdrag och sänkt skatt på drivmedel.

I regeringens budget höjer man ersättningen från 18,50 till 25 kronor per mil. Det är bra. Centerpartiet har dock gått ett litet steg längre: Vi väljer en modell som är utarbetad av Sveriges Kommuner och Regioner och som skiljer på land och stad. Vi riktar egentligen hela reseavdraget mot landsbygden, det vill säga mot dem som kanske inte har kollektivtrafik som alternativ och som många gånger har väldigt långt till jobbet. Detta gäller inte minst norra Sverige, som jag själv kommer ifrån. Bara i Västerbotten täcker inlandskommunerna, som är sex till antalet, en yta som är större än Danmark - och det är alltså bara inlandskommunerna. Då begriper man kanske att det är väldigt stora avstånd.

Samma tanke har vi när det gäller drivmedel. Jag vet att regeringen tänker sänka reduktionsplikten nästa år, och vid kommande årsskifte sänker man drivmedelskostnaden vid pump med 1 krona. Ska vi vara ärliga blir det dock lite mindre, för man måste ju dra av den indexuppräkning som skulle ha varit. Därför föreslår vi egentligen samma tänk där: Vi ska fokusera på 3 kronors sänkning för de människor som bor och lever på landsbygden, för de behöver den sänkningen bäst. Ni som bor i eller nära städer har ett helt annat utbud i form av kollektivtrafik än vad människor har i norra Sverige eller på landsbygden någon annanstans.

Jag hörde i finansutskottets debatt att någon dumförklarade det förslag som Centerpartiet hade, nämligen att detta ska ske genom ett slags värdebevis som människor ska kunna ha. Men vet ni vad? Jag tror absolut att det är möjligt. Vi har ju åkt till månen, och dessutom är vi på väg till Mars. Om någon skulle säga att det är helt omöjligt att konstruera något slags värdebevis för oss lantisar får den i så fall komma med något bättre argument.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Herr talman! Jag skulle vilja gå in lite grann på avdrag för grön teknik.

Regeringen vill höja nivån på avdraget för solceller från 15 till 20 procent, och det är ju välvilligt. Problemet är bara att det kanske skulle kunna gå att använda den här höjningen till något bättre eftersom branschen, solcellsbranschen, inte ens efterfrågar den här höjda nivån på avdraget. De har tillräckliga problem med att leverera och installera solceller åt folk därför att det har blivit en sådan enorm efterfrågan.

Då tänker Centerpartiet att vi kanske skulle kunna fokusera på andra saker som är energieffektiva. Man skulle kunna bredda det här avdraget för grön teknik till att omfatta exempelvis produkter för vattenbesparing eller appar för smarta-hem-lösningar. Man skulle kunna ställa in att ladda bilen på natten om man råkar ha en elbil eller styra värmepumpen så att den stänger ned vid frukosttid när det är en topplasttimme, det vill säga när väldigt många nyttjar elen och priset skjuter i höjden. Det skulle man också kunna använda sig av när man är borta på jobbet och till exempel stänga av värmepumpen en kvart då och då. Det är bara några förslag.

När det gäller avfallsförbränningsskatten, herr talman, vill ju regeringen att den ska avskaffas. Centerpartiet avvisar det. Vi tycker att man skulle kunna se över utformningen av denna skatt och i stället för att ta bort skatten för avfallsförbränning premiera det som redan är sorterat - mat för sig, plast för sig och så vidare. Det skulle vara betydligt mer miljövänligt. Då skulle man komma åt den delen också.

Fortsättningsvis anser Centerpartiet, inte minst mot bakgrund av det ansträngda effektläget i södra Sverige, att det var olyckligt att man påförde biooljorna full skatt. Vi skulle vilja att de skattebefriades. Hade man slopat skatten på biooljor hade vi fått betydligt mer el. Det hade också varit mer miljövänligt, för faktum är att det i dag är betydligt färre bolag som vill elda med olja och kol. Därför hade det varit bättre att göra det billigare att elda förnybart än att elda fossilt.

Jag vill också säga några saker om sänkningen av skatten på diesel i jord- och skogsbruk.

Regeringen vill förlänga det här under 2023, eventuellt hela året ut, och det tycker Centerpartiet är jättebra. Det ställer vi oss bakom. Vi var ju med och införde det tillfälliga dieselavdraget för jord- och skogsbruk förra året. Vi såg att våra jord- och skogsbrukare gick på knäna. Det var också mycket en följd av att insatsvarorna på grund av kriget i Ukraina blev så väldigt dyra. Vi såg också behovet av att upprätthålla och stärka vår livsmedelsproduktion under de här speciella förhållandena.

Men Centerpartiet vill gå längre. Vi vill helt enkelt permanenta sänkningen av dieselskatten för våra bönder. Det är egentligen inte så konstigt. Vi är ett av de länder i Europa som importerar mest mat, och det gör oss väldigt sårbara. Vi behöver öka vår egen livsmedelsproduktion. Mat är ju det viktigaste vi har - utan mat svälter vi om det skulle bli krig. Vi tycker att matproduktion är en del av totalförsvaret, och då duger det inte att vara så beroende av livsmedelsimport som vi är i dag.

För några månader sedan hörde jag av LRF i Västerbotten att det var tolv jordbrukare som höll på med mjölkproduktion som hade flaggat för att de skulle lägga ned sina jordbruk. Tolv stycken! Hur ser det då ut i resten av landet? Det är ju absolut inte okej. Det är snarare en skrämmande utveckling och helt oacceptabelt.

Är det så att ni skulle vilja främja svenskt jordbruk och svensk livsmedelsförsörjning och precis som vi ser att det är en viktig del av vårt försvar hoppas vi att ni också ser att ett jordbruk inte är vilket företag som helst. Är det så att vi vill behålla våra bönder och utöka så att vi får fler jordbrukare i Sverige behöver vi tänka annorlunda och kanske inspireras lite mer av till exempel Finland. Det är bara ett medskick till sittande regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2023 - Rambeslutet

Avslutningsvis vill jag föreslå att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Centerpartiets förslag. Jag tror inte att ni kommer att göra det, men man kan alltid önska. Jag ställer mig bakom Centerpartiets motion.

Herr talman! Centerpartiet tycker att det är viktigt att de mest skadliga kemikalierna fasas ut eller förbjuds helt, allra helst naturligtvis på EU-nivå, och att arbetet för mer hälso- och miljövänliga kemikalier växlas upp.

Sedan skatten på kemikalier och viss elektronik infördes 2017 har vi förordat att den skulle utvärderas efter ett antal år. Det gjordes också 2021, av Kemikalieinspektionen och Skatteverket. De konstaterade - jag kommer nu att upprepa vad många här redan har sagt - att skatten inte har lett till att tänkta miljömål har uppnåtts eftersom skadliga kemikalier fortfarande kan användas i stor utsträckning, att den inte är kostnadseffektiv och att den orsakar ytterligare administrativt arbete för företag.

Herr talman! Ett grundproblem är att skatten är nationell medan de varor som omfattas tillverkas och säljs på en global marknad. Det är svårt för ett litet land att få till en förändring av en global industri genom egna styrmedel. Den privata importen ökar också genom e-handel och blir allt vanligare. Då tror vi att det bästa och mest effektiva vore att jobba genom EU:s kemikalielagstiftning Reach - kanske något mer tidskrävande men som sagt mer effektivt.

Det är också problematiskt att företag som inte använder några skadliga kemikalier alls i sina produkter inte medges fullt avdrag på skatten. Bara det är ju lite tokigt och styr helt fel.

Återbrukade och begagnade produkter undantas inte heller helt från skatten. Precis som min kollega Boriana Åberg påpekade om den här datorskärmen vore det väl bättre att känna att man kunde använda en begagnad produkt hela dess livslängd än att en dyr kemikalieskatt gör att man kastar den i deponi. Det tycker jag är väldigt olyckligt, och det behöver vi definitivt göra någonting åt om vi är intresserade av mer cirkulär ekonomi.

Herr talman! Centerpartiet anser också att miljöskatter ska optimera den miljöstyrande effekten och att fiskala inslag ska undvikas. Det kan inte vara meningen att en kemikalieskatt ska vara en skatt som bara åker rakt in statskassan för att stärka ekonomin för staten. Den ska väl ändå ge morötter för att kunna ställa om samhället. De som gör rätt ska också premieras.

Vi anser inte att skatten på kemikalier i viss elektronik lever upp till de här kriterierna. Därför är vi i Centerpartiet öppna för att tillsätta en ny utredning som mer brett och förutsättningslöst ska undersöka styrmedel för en giftfri vardag alternativt för att inleda diskussioner om skattens långsiktiga avskaffande.

Av de här nämnda anledningarna kommer Centerpartiet att rösta för att skatten på kemikalier i viss elektronik inte ska överindexeras från och med den 1 januari 2023.

Herr talman! Avslutningsvis: Liknande kritik har framförts också mot skatten på avfallsförbränning. Mitt parti har länge förordat en översyn av även den skatten för att den ska styra mot ökad cirkularitet och ge incitament i rätt delar av värdekedjan och inte leda till konstiga sidoeffekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Precis som många av mina kollegor här i kammaren har påpekat bör också de internationella konsekvenserna av skatten belysas. Vad hjälper det om det blir väldigt dyrt att förbränna i Sverige om vi då skickar avfallet någon annanstans där miljöreglerna inte är lika tuffa eller ens efterlevs på samma sätt eller där det skickas till deponier? Det är också olyckligt.

Centerpartiet kommer därför i avvaktan på en ny utredning att rösta för att inte heller skatten på avfallsförbränningen ska överindexeras från och med den 1 januari 2023.