Ingemar Kihlström

Herr talman! Det är alltid intressant att lyssna till Ola Möller - och vilken socialdemokrat som helst, precis som Viktor Wärnick var inne på - för det som Socialdemokraterna gör och ska göra är alltid det bästa, trots att de kanske inte har gjort det historiskt. Man får höra att det är den före detta oppositionens fel att migrationspolitiken hade fel inriktning och att det inte skedde något och att nu när vi regerar är det vårt fel att det inte händer tillräckligt mycket. Men det kanske är läge för lite mer självinsikt - kanske till och med självkritik? Jag kan citera en tidigare partiledare och statsminister som 2015 sa: Mitt Europa bygger inga murar. Vi hjälps åt.

Ola Möller säger att den regering som regerade 1994 är bakgrunden till problemen. Men man kan konstatera att det redan 2019, alltså en liten bit in i mandatperioden, fanns ett brett underlag här i riksdagen för att förändra EBO-lagen. Det var under de åtta år då Socialdemokraterna regerade. Man kan fundera på varför ingenting hände. Varför tog inte Socialdemokraterna tillfället i akt att 2019 starta propositionsarbetet?

Det startades en utredning strax innan vi tog över regeringsmakten. Varför tvekade Socialdemokraterna?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till regeringens förslag till budget för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Vi kan alla drabbas av sjukdom eller skada, och när det sker är det viktigt att det finns hjälp och stöd från vårt samhälle, naturligtvis i det korta perspektivet men också som en trygghet om processen för att komma tillbaka efter det som hänt blir lång.

Utgångspunkten för oss kristdemokrater är att socialförsäkringar ska ge en grund till en ekonomisk trygghet vid olycka eller sjukdom oavsett var och när i livet du befinner dig. Samtidigt tror vi att det finns mycket mer som kan göras för att fler inte ska behöva bli sjuka. Hur socialförsäkringar är uppbyggda och hur de fungerar har stor betydelse för såväl människors trygghet som människors beteende och drivkrafter för att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Vi förespråkar ett trygghetssystem i samhället som ger en ekonomisk trygghet, men det ska också för valfrihetens skull finnas kompletterande lösningar och personligt ansvarstagande. Socialförsäkringssystemet ska stimulera den enskilde att delta i åtgärder som leder till en god hälsa och också till en snabb återgång till arbetslivet efter en eventuell sjukdom eller skada. För att detta ska ske behövs också tillgång till rehabilitering och annat stöd både från samhället och från arbetsgivaren. Arbetsgivaren behöver se till att den som har och kan få en arbetsförmåga får god tillgång till detta stöd.

Fru talman! För att minska sjukskrivningstalen rejält är det också viktigt med det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet måste ses i ett brett perspektiv. Det gäller att inte bara fokusera på arbetsplatsen och de problem som uppstår där, utan det krävs också en politik som brett bidrar och ger stöd och valmöjligheter inför alla livets utmaningar. Vi behöver minska stressen och skapa förutsättningar för en förbättrad folkhälsa. Möjligheterna att få en balans i sitt livspussel påverkas av den förda politiken.

Vi kristdemokrater anser att politiken i största möjliga mån ska undvika att styra och ställa över människors liv. I stället ska man skapa förutsättningar för enskilda och familjer att få ihop vardagen och öka människors vardagsmakt och valfrihet. Ofta har vi i historiens ljus sett steg i motsatt riktning, hur man vill styra mer både för enskilda och för barnfamiljer.

Vi vill se ett tydligt skifte bland annat inom familjepolitiken, där makt och inflytande över den egna vardagen flyttas från politiken till de enskilda familjerna. På det sättet kan stressade föräldrar och barn få mer tid med varandra samtidigt som det underlättar möjligheten att kombinera föräldraskap och arbetsliv.

Fru talman! All sjukdom går självklart inte att undvika. Men det ska ske ett starkt förebyggande arbete, och då måste hälso- och sjukvården finnas där. Hälso- och sjukvården ska ge vård när vi blir sjuka, men man har också ett hälsofrämjande uppdrag. De hälsofrämjande insatserna måste utvecklas. Varje person har ett eget ansvar, men flera samhällssektorer måste bidra för att människor ska ha en god psykisk hälsa och för att preventiva insatser ska fungera.

Regeringen gör, som sagts i tidigare inlägg, i nästa års budget satsningar mot psykisk ohälsa, som är en oroväckande trend i vårt samhälle. Det är viktigt att motverka denna trend med olika insatser.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att sjukförsäkringen ska vara trygg för den som har nedsatt arbetsförmåga. Den som kan återfå arbetsförmågan ska få hjälp och stöd för att komma åter i arbete. Allt annat är ett slöseri med mänskliga och samhälleliga resurser.

Vi vill att man ser till människans möjligheter, och det är viktigt att det finns drivkrafter för att ta till vara varje persons arbetsförmåga. I dag kan en person som arbetar och får ersättning till 50 procent inte öka sin arbetsinsats med 10 procentenheter även om det skulle vara möjligt enligt läkaren. Detta är för att vi har fasta steg om 25, 50, 75 och 100 procent i sjukförsäkringen. Det tillvaratar inte den enskilda personens fulla förmåga och möjlighet till ökad arbetsinsats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Vi kristdemokrater har sedan lång tid tillbaka förespråkat en större flexibilitet med en procentsats utan fasta steg mellan 20 och 100 procent. Vi vet att det går att ha ett sådant system. Vårt grannland Norge, till exempel, har inga steg i sitt system.

En flexibel sjukförsäkring kan också vara mer tillåtande mot människor som har förlorat någon närstående. Detta kan komma hastigt i livet. Det är många som sjukskriver sig på grund av sorg, och i dag existerar möjligheten för den som arbetar i ett företag med kollektivavtal att få viss ledighet i samband med dödsfallet. Men därefter är systemet trubbigt, något som försvårar för människor som förlorat någon att komma tillbaka i normal arbetsförmåga i rätt takt.

Fru talman! Precis som sagts tidigare behöver det vara fokus på rehabilitering och på att motverka onödigt många och långa sjukskrivningar. Det behöver finnas avstämningstillfällen, och åtgärder behöver sättas in för att motverka ohälsa och öka arbetsutbudet.

Vi ser en positiv trend med ökad livslängd för våra medborgare. Det betyder också att fler behöver arbeta, kanske även längre i livet, och då måste vi skapa en grund som gör att samhället klarar av de behov som finns när det gäller omvårdnad och även ekonomiskt.

Ett annat förslag i budgeten för nästa år är att fler ska stimuleras att starta och bedriva näringsverksamhet högre upp i åldrarna. Det handlar om att ändra gränsen, som i dag är 55 år, för att kunna välja kortare karenstid i sjukförsäkringen. Vi tar bort den gränsen, och det är bra. Det öppnar för att egenföretagare över 55 år får valfrihet att välja karenstid på lika villkor som alla andra företagare. Detta skapar ökad trygghet och stimulerar till ökat företagande i gruppen.

Fru talman! Man kan konstatera att oppositionens förslag spretar, som på många områden. S satsar visserligen mer, men inte så mycket mer; man ligger ganska nära regeringens budget. Vänstern och Miljöpartiet satsar frikostigt på detta område, och man kan fundera över finansieringen. C satsar faktiskt mindre.

Tidöpartierna har utifrån väljarnas svar i valet 2022 enats om ett politiskt handlingsprogram som ger en ny inriktning för Sverige, och det gäller även på detta område, socialförsäkringsfrågorna. Vi resonerar oss fram till en gemensam linje, men man kan fundera på hur oppositionen kommer att hantera det, bland annat utifrån hur det ser ut på detta område.

Vi kristdemokrater ger som sagt vårt stöd till utskottets förslag till beslut gällande budget.

(Applåder)

Herr talman! Ja, det är korrekt att det fanns ett förslag från Centerpartiet att höja dagersättningen. Nu kan vi ju konstatera att möjligheten att bli folkbokförd ger många gånger mer per dag och även möjlighet till vidare bidrag, bland annat stöd till exempelvis familjekostnader och bostadskostnader.

Jag kan konstatera att ingen tidigare regering har lyft upp frågan om dagersättningen på det här sättet. Jag kan säga att vi som parti är öppna för att diskutera den vidare. Jag har själv stått i intervjuer och sagt att dagersättningen borde korrigeras. Men det är en annan fråga.

Vi kan konstatera att vi har gjort något som jag är stolt över: Vi har sett till att man kan folkbokföras tidigare än enligt Skatteverkets normala regler. Detta öppnar upp. Vi har också sett till att kommunerna har kunnat ge stöd vad gäller språk så att man kommer i arbete. Jag är också, precis som Jonny Cato, stolt och glad över alla dem som ger hjälp, oavsett om det sker här i Sverige eller, som vi ser, i Ukraina.

Ukrainas sak är vår, och vi ska alltid utvärdera hur vi kan stödja dem. Jag är stolt över det vi har gjort, och vi ska naturligtvis se över vad vi kan göra ytterligare. Detta är vi i alla fall överens om.

Herr talman! Jonny Cato och jag delar engagemanget för Ukraina. Precis som jag nämnde lite kort i mitt anförande har detta fruktansvärda angreppskrig där Ryssland ger sig på en fri stat i Europa skapat en situation som vi inte har haft sedan andra världskriget.

Vi ser ett stort flyktingflöde, främst naturligtvis i närområdet - Polen har ju tagit emot en stor del - men också i många andra länder. Och EU:s mekanismer fungerade. Massflyktsdirektivet som fanns för just dessa åtgärder aktiverades, och de som flydde från Ukraina kunde söka sin fristad och sin säkerhet i olika länder.

Vi kan konstatera att det regelverk vi hade var politiskt beslutat i den här kammaren när de från Ukraina kom hit.

Vi kan konstatera att dagersättningen inte var ändrad på 30 år, oavsett vilken regering vi haft och vilken inriktning som funnits i den här kammaren. Det kan man fundera över.

Vi kan också konstatera att om man behövde ha en vinterjacka eller om man behövde ha något ytterligare fanns det möjlighet att få ytterligare bidrag.

Regeringen startade en process. Man kan alltid fundera över hur fort det går, och om vi ser tillbaka på tidigare regeringsperioder tror jag att vi ser att de som är i opposition alltid tycker att det ska gå snabbare.

Jag är i alla fall stolt över att vi förutom att göra det möjligt för Skatteverket att börja folkbokföra när massflyktsdirektivet förlängdes nu också har infört en regel som gör att man kan folkbokföras tidigare än efter två års vistelse. Det kommer att möta många behov. Jag är stolt över det beslutet. Vi får naturligtvis se över vad vi kan göra ytterligare.

Herr talman! Vi kan konstatera att med Kristdemokraterna i regeringen har vi ett bistånd som vi kämpar för. Jag håller med om vad vår målsättning var i valrörelsen, men att sitta i ett regeringssamarbete innebär ju förhandlingar.

Jag konstaterar fortfarande att Sverige är på andra plats vad gäller att ge bistånd, och det handlar om att ge bistånd där det gör mest nytta.

Jag konstaterar också att Miljöpartiet har en syn på den migrationspolitik vi har i Sverige som skiljer sig från regeringens. Det är så det ska vara - en opposition ska lyfta fram vad den tycker. Men Annika Hirvonen företräder ett parti som säger sig kunna utgöra ett regeringsunderlag, och jag kan konstatera att det stora partiet i det regeringsunderlaget i princip säger ja till den migrationspolitik vi har och i vissa fall till och med säger sig vilja gå längre, till exempel vad gäller EBO just nu.

Jag kan konstatera att i den här kammaren finns det en stor majoritet av politiker som har fått sitt mandat utifrån en förändring av migrationspolitiken. Den genomförs just nu, och vi kommer att se till att genomförandet sker enligt internationella överenskommelser och regleringar men också på ett sådant sätt att vi kan integrera dem som kommer till vårt land. Det är också en väldigt viktig pusselbit i att ha en migrationspolitik i nivå med övriga nordiska länder, som jag sa, och i nivå med att de som kommer hit ska kunna integreras i vårt land. Så tycker vi.

Herr talman! Annika Hirvonen talar om röda linjer. Man kan fundera över vilka röda linjer som har funnits för Miljöpartiet. Min minnesbild ger i alla fall att när migrationen till Sverige under åren 2014-2015 var på en nivå som alla insåg var för hög var Miljöpartiet med och fattade beslut. Det är på samma sätt som har tagits upp tidigare, nämligen att man kan ha frågor om var Miljöpartiet stod i frågan om anmälningsplikt.

Vi kan konstatera att Annika Hirvonen berör olika saker som inte finns med i den här debatten. Biståndet hanterar vi inte här. Att vi ger stöd och kan ha fokus på flyktingar betyder att man kan styra biståndet på ett effektivare sätt, likt man nu gör en omdaning av biståndet, genom att till exempel NGO:er kan nå fram. Det är ett faktum att Sverige fortfarande med den biståndsram som används nu befinner sig på plats två av de europeiska länderna.

Att Kristdemokraterna sitter i regeringen betyder att man har ett fokus på bistånd. Samma sak gäller kvotflyktingarna. Vi har visserligen, helt korrekt, minskat från en nivå på cirka 5 000 ned till 900, men fortfarande tar vi i förhållande till storleken på vårt land emot en stor del.

Vad gäller Ukraina var jag i förra replikskiftet när vi diskuterade förändringen i folkbokföringen tvungen att påpeka att vi inte bara har det enskilda stödet, utan det finns också ett utökat stöd att söka för familjer i det bistånd som man får tillgång till genom folkbokföringen. Det är inte helt korrekt att de ukrainska familjerna är de enda familjerna som saknar stöd.

Jag skulle vilja fråga Annika Hirvonen vilka röda linjer som finns för Miljöpartiet om man vill sätta sig i Socialdemokraternas regering.

Herr talman! Vi är några tappra som håller ut denna torsdagskväll! Det tycker jag är bra; det är ett viktigt område som vi debatterar.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till regeringens förslag till budget för utgiftsområde 8 Migration.

Det är viktigt att ett land har en ansvarsfull migrationspolitik som både ser till de behov som finns i vår omvärld och till de möjligheter till integration som finns. Naturligtvis är det viktigt att de som söker asyl får en rättssäker process. Det är samtidigt viktigt att nivån på migrationen är långsiktigt hållbar och att det också ställs krav för att bli svensk medborgare.

Allt detta är nu under genomförande i den omsvängning av inriktningen för migrationspolitiken som görs av den nuvarande regeringen. Det sker efter ett antal år med en politik som inte fullt ut har tagit tag i de problem som funnits, något som vi i dag ser olika resultat av runt om i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi kan se att Sverige har tagit emot fler asylsökande än vi har klarat av att integrera. Samhället har inte tagit krafttag mot utnyttjandet av asylsystemet, och framväxten av parallellsamhällen har inte kunnat stoppas.

Kristdemokraterna ser, likt övriga regeringspartier, behovet av att ha en stram migrationspolitik för att komma till rätta med de problem som vi ser på många platser i vårt land. Att den totala migrationen till Sverige bör vara i nivå med våra nordiska grannländer är en synpunkt som vi har lyft sedan en lång tid tillbaka. Det är då rimligt att prioritera de mest utsatta flyktingarna genom till exempel kvotflyktingsystemet, det vill säga att lagliga och säkra vägar bör vara metoden för att söka asyl i Sverige. För att förhindra att människor utnyttjas, skadas eller omkommer i rangliga båtar på Medelhavet måste EU också kraftfullt och gemensamt motverka irreguljär migration och människosmuggling och även ha ett fokus på att hjälpa flyktingar i närområdet.

Vi ser nu att denna fråga har fått ett ökat fokus på EU-nivå och kommer att diskuteras vidare under möten i närtid. Vi ser positivt på att EU formerar en gemensam linje för att komma till rätta med dessa problem.

Herr talman! De senaste åren har i stor utsträckning präglats av Rysslands fruktansvärda invasion av Ukraina. Vi har också i Sverige sett ett antal ukrainska flyktingar, och jag är glad att regeringens budget och inriktning har gjort att dessa flyktingar dels har fått ett ekonomiskt stöd direkt riktat till sig genom möjligheten till folkbokföring, dels att stöd har gått till kommuner för större möjlighet till undervisning i svenska språket. Detta gör att de från Ukraina som har tagit sin temporära tillflykt till Sverige kommer att ha större möjligheter till både kontakter och arbete under den tid som de kommer att vara i Sverige.

Herr talman! Tidöpartierna har förhandlat fram ett stort antal punkter som gör att inriktning och innehåll i migrationspolitiken förändras. Ett stort antal förändringar är antingen redan beslutade eller under genomförande. Det gäller både kontroll och krav, till exempel ändringar när det gäller kraven för svenskt medborgarskap.

En fråga som vi kristdemokrater för länge sedan tog upp är rättssäkerheten för konvertiter. Det ingick i det uppdrag som gavs till Statskontoret om att granska rättssäkerheten för konvertiter och hbtq-personer. Utredningen har nu presenterats, och det ges ett antal förslag på rekommenderade åtgärder. Vi ser fram emot att Migrationsverket följer rekommendationerna i sitt fortsatta arbete.

Herr talman! Under de åtta åren med S-regeringen var det svårt att se en rak linje vad gäller migrationspolitiken. Det föranledde behovet av förändring som nu finns. Att likt Socialdemokraterna säga att man startade förändringen kan man med lite välmening säga var korrekt. Men den koalition av olika partier och viljor som präglade de åtta årens regerande skapade ett resultat som knappast kan ses som lyckosamt. Man kan också konstatera, som tidigare replikskiften har visat, att Socialdemokraterna själva i utredningar och rapporter dragit slutsatsen att partiets tidigare kurs var fel i vissa delar och att en kursändring behövs. Att allt var väl under åtta år är en överdrift.

Samtidigt kan man se att under den här mandatperioden har S-ledamöterna i huvudsak röstat ja till regeringens förslag till förändringar. Vi välkomnar den insikten, och det understryker att det regeringen nu genomför är det som behövs för att styra upp situationen för vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Vi i Tidöpartierna samarbetar, och vi tar oss an frågorna med ett samarbetsklimat och en inriktning som inte gör att vi bakbinder eller låser varandra. Men hur ser det ut på oppositionssidan? Som jag nämnde i replikskiftet tidigare ser man att de budgetförslag som oppositionspartierna lämnat på området spretar. Man kan fråga sig vilken samsyn som finns. MP och V satsar som vanligt frikostigt mer än vad regeringen gör, Centern satsar mindre än vad regeringen gör och S lägger sig på exakt samma siffra.

Detta är vad man också ser vad gäller de politiska ställningstagandena. S säger sig vara den som genomförde ett skifte av inriktningen. C, MP och V fortsätter att förespråka en linje som ger en fortsatt högre möjlighet till migration in i vårt land.

Vi har frågat vad den gemensamma linjen blir, om det mot min egen förmodan och egen önskan blir ett regeringsskifte. Vi ser nu att V kräver en plats i regeringen om man ska ge sitt stöd till S. Då kan vi också räkna med andra ultimativa krav. Även C och MP kommer att kräva sitt för att ge stöd till en S-regering.

I ljuset av detta klingar nog orden som just har uttalats lite falskt, det vill säga att S vill ha en stramare migrationspolitik. Det är nog närmare att befara en återgång till en större migration och ett större asylmottagande. Det blir på många sätt en återgång till ruta ett på den spelplan som vi har gällande migrationspolitiken.

Herr talman! Sveriges medborgare visade i det senaste valet vilken väg vi ska ta. Den åtstramning av migrationsområdet som sker behöver göras för att komma till rätta med problemen vi ser i vårt samhälle. Samarbetet ger resultat. Antalet asylsökande till Sverige har minskat. Det blir alltmer tydligt att ett nej är ett nej. Åtgärder mot skuggsamhället håller på att genomföras. Fler personer kommer att återvända, och de som inte lever ett hederligt liv riskerar i högre grad utvisning.

Herr talman! Kristdemokraterna anser att migrationspolitiken har behövt och fortsätter att behöva ändra inriktning, men det måste ske så att vi behåller fokus på att de som främst behöver skydd också får det. Vi kommer att arbeta tillsammans med övriga regeringen för en ansvarsfull och medmänsklig migrationspolitik, där människor som tas emot ges goda förutsättningar och stöd till en lyckad integration i vårt samhälle.

Jag yrkar bifall till regeringens förslag till budget för området migration.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker ändå att det är lite konstigt att man som talesperson i debatten om migration hävdar att det är någon annan som har ansvaret. När jag står här i kammaren har jag fått förtroendet att uttala mig för partiet.

Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att Ola Möller antyder att den som partiet skickar fram i en lördagsintervju inte för partiets talan. Jag återger vad Lawen Redar kommit fram till i den här rapporten. Man konstaterar att Socialdemokraterna har fört en politik som gått i fel riktning och behöver svänga om. Man har 86 reformförslag. Men Ola Möller avfärdar sin partikamrat genom att säga att det inte är hon som tecknar firma.

Jag kan konstatera att Socialdemokraterna lägger sig kloss an regeringens politik på migrationsområdet. Den stora fråga vi har här är: Vilken kommer riktningen att vara efter valet om det - mot förmodan och mot min egen önskan - skulle bli en socialdemokratisk bas för regeringen? Kommer det, som Lawen säger, att vara röda linjer, så att man måste ställa upp på den stramare migrationspolitiken om man ska samarbeta med Socialdemokraterna?

Låt oss titta på det betänkande vi nu debatterar! Bara inom den fördelning av ekonomiska medel som sker spretar det åt alla håll. Socialdemokraterna lägger sig på öret exakt som regeringen. Centerpartiet har ett antal miljoner mindre. Vänstern och Miljöpartiet har fler. Då är det inte konstigt att vi i debatten undrar: Vilken är riktningen framåt för Socialdemokraterna och för den regeringsbas som Socialdemokraterna ser? Jag tycker fortfarande att detta är relevant. Delar Ola Möller Lawen Redars kritik? Hon säger: Vi hade fel politik förut, och vi behöver förändra den.

(Applåder)

Herr talman! Jag antar att jag får göra Ola Möller lite besviken. Vi är nog ett parti som kommer att dyka upp i den här riksdagen även efter nästa riksdagsval. Man ska inte stirra stint på alla opinionsundersökningar.

Jag vill nog tycka att det är lite anmärkningsvärt att den som är talesperson i den här debatten, den huvuddebatt vi har om migrationen, inte vill uttala sig om eller reflektera över vare sig Socialdemokraternas bakgrund i frågan eller framtiden. Vi är nog ganska många som lyssnade till den lördagsintervju som Ola Möller inte verkar ha lyssnat till där Lawen Redar uttryckte ganska mycket utifrån en rapport. Jag vill citera henne. Hon säger att Socialdemokraterna under sin regeringsperiod röstade fel. I rapporten lyfter man till partiledningen att det är ett akut läge. I samma intervju säger Lawen Redar också att hon ger stöd till regeringens åtstramningar av migrationspolitiken.

Ola Möller brukar i sina anföranden - det var dock inte så i dag - säga att Socialdemokraterna startade omsvängningen och lade grunden till att migrationspolitiken i Sverige är bra. Det är ju då väldigt konstigt att den interna rapporten visar och säger något annat och att talespersonen i den här lördagsintervjun kommer till en helt annan slutsats.

Jag skulle nog vilja att Ola Möller trots allt reflekterade över det som Lawen Redar säger: att en stram migrationspolitik behövs från partier som vill samarbeta med Socialdemokraterna och att hon inte håller med de interna kritiker som menar att partiledningens hårdare retorik om invandring är problematisk. Är det så att Ola Möller ser en framtida migrationspolitik som går i Lawen Redars riktning?

Herr talman! Jag riktar min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.

För alla, inklusive mig själv, som inte bor i en tätort eller stad är det uppenbart att lanthandeln har en avgörande betydelse för att säkerställa god service för alla som bor eller vistas på landsbygden. Detta blev inte minst tydligt under pandemiåren, då lanthandeln återigen bevisade sin samhällsnytta. Dessa butiker är ofta bygdens naturliga mötesplats och utgör navet i lokalsamhället. Men de senaste årens ökade prisfokus har gjort att lanthandeln har det tuffare med försäljningen. Samtidigt brottas butikerna med ökade kostnader för hyror och arbetskraft.

Min fråga blir därför: Vad gör regeringen för att skapa goda förutsättningar för lanthandeln att fortsätta att utveckla god service i glesbygd och på landsbygd?

Fru talman! Jag vill också rikta min fråga till migrationsminister Johan Forssell. Under lång tid har det svenska medborgarskapet nedvärderats genom att vi inte har haft tillräckliga förväntningar på den som vill bli medborgare. Samtidigt får ett stort antal personer medborgarskap varje år, till exempel drygt 68 000 personer år 2023.

I helgen lyfter vi kristdemokrater, genom vår partiledare, åter upp detta faktum och också att det finns en stor majoritet bland riksdagens partier för att skärpa kraven för svenskt medborgarskap.

Kristdemokraterna och regeringen arbetar för att uppvärdera medborgarskapet, som har en väsentlig roll i samhällsgemenskapen. Efter årsskiftet kommer förslag från en utredning som bland annat har undersökt längre vistelsetid, försörjningskrav och medborgarskapsceremonier som krav för att få svenskt medborgarskap. Detta, fru talman, är viktiga skärpningar i den svenska lagstiftningen.

Min fråga är därför: När, hoppas ministern, kommer dessa krav att vara införda i svensk lag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade levnads-villkor för utlänningar med tillfälligt skydd

Fru talman! Jag kan konstatera att tonläget i debatten vi haft har varit på en ganska hög nivå i vissa delar. Det har talats om att de ukrainska barnen är de enda som inte får barnbidrag.

Det som ingen av de debattörer som lyft fram detta faktum har påpekat, upptäckt eller vetat om är att i samband med att man får etableringsersättning kan man söka ett etableringstillägg som delas ut utifrån hur många barn man har. Har man ett barn som är mellan 0 och 10 år kan man ansöka om 800 kronor per månad. Från över 10 år till 20 år är det 1 500 kronor per månad. För de här barnen, som Annika Hirvonen säger blir utsatta för diskriminering, betyder det de facto att deras familjer kan få stöd. Det är också så att man kan söka bostadsersättning om man får etableringsersättning.

Jag tror att det är viktigt att hålla debatten på den nivå där vi vill ha den. Vi gör inga barn fattigare. Som debattörer sagt tidigare skapar vi ytterligare möjligheter att möta de behov som finns. Jag tycker att det är viktigt att säga det. Vi skapar en mycket bättre situation för de ukrainare som har flytt sitt land, och vi hoppas att flykten är av tillfällig natur. Det är många som flyr inom landet. Det är många som har flytt till närliggande länder. Det är viktigt att de återvänder för att bygga upp landet igen, för det ska ju inte vara en hög av ruiner utan ett fruktbart land.

Vi är en majoritet som tycker detta. Vi kan konstatera att i den regeringskoalition som Annika Hirvonen hör till har man väldigt olika angreppssätt och syn på den här frågan. Det är tryggt att veta att vi som är i regeringssamarbetet skapar en framtid där man vet vad som gäller.

Vi kan också konstatera att många ukrainare, precis som någon sa i ett inlägg, har varit här ett tag men sedan återvänt till sitt land. Jag tycker att det är lämpligt att ha en karenstid på tolv månader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade levnads-villkor för utlänningar med tillfälligt skydd

Herr talman! Jag tackar ledamoten Hirvonen så mycket för hennes beskrivning av verkligheten. Den verkligheten är en av de stora anledningarna till att vi föreslår och genomför de förändringar vi gör nu. Vi ser de ukrainare som har fått sin tillflykt efter det fruktansvärda angreppet från Ryssland. Enligt det massflyktsdirektiv som finns kan man söka skydd i ett annat land samt få stöd och skydd på olika sätt. När det nu blir stadigvarande, över mycket längre tid, finns det ett behov av ytterligare åtgärder.

Vi kan konstatera att det finns en stor majoritet här i riksdagen för vårt förslag att det ska finnas en initial karens, alltså att man inte ska få det här från första dagen, och att det ska gälla utifrån att det är temporärt. Om kriget skulle ta slut, i morgon om det skulle vara möjligt eller inom en rimlig framtid, har vi ju alla förhoppningen att de ukrainare som har flytt sitt land för att söka skydd ska kunna återvända och vara med och bygga upp det land som finns i deras hjärtan.

Vi kan också konstatera att med den förändring som vi gör nu kommer man när man kommer in i etableringsersättningssystemet att få 308 kronor per dag i stället för de 71 kronorna och till det även kunna söka olika tillägg. Det gör att situationen förbättras för de ukrainare som finns här när de folkbokförs och även att de folkbokförs tidigare, för det ingår i ändringen att de kan folkbokföras betydligt tidigare relaterat till massflyktsdirektivets förlängning. Det gör att vi skapar en mycket ljusare situation för de ukrainare som finns i vårt land.

Herr talman! Ukrainas sak är vår. Ukraina har i drygt två och ett halvt år frenetiskt och tappert kämpat dag som natt för sin frihet och självständighet - och i förlängningen även för Europas säkerhet - efter att ha utsatts för ett brutalt angrepp från Ryssland.

För oss kristdemokrater är den enighet i frågan som finns i Sveriges riksdag positiv och glädjande. Det gäller även det breda internationella stödet. Det finns ett stöd för Ukrainas sak och, naturligtvis, för ambitionen att nå fred samt att gränser inte ska flyttas med våld. Sverige får inte vika från hållningen att vi ska stödja de ukrainska kvinnor och män som med livet som insats försvarar sitt territorium och sitt lands existens.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige utökat sitt humanitära och militära stöd i flera omgångar. Vi bistår med ekonomiskt stöd, civil krishantering och stöd till Ukrainas reformarbete och uppbyggnad framöver. Det handlar om totalt över 57 miljarder.

Herr talman! På grund av angreppet har många från Ukraina fått fly både inom landet och till andra europeiska länder. Detta har medfört att EU:s massflyktsdirektiv har aktiverats för första gången. Det skedde i mars 2022, med anledning av invasionen från Ryssland. Regleringen har i stort sett fungerat bra och möjliggjort för Sverige och EU att ta emot många skyddsbehövande människor från Ukraina på kort tid. Utgångspunkten är att skyddet enligt massflyktsdirektivet ska vara av tillfällig natur.

Det är också en enorm styrka att det svenska samhället och många eldsjälar i civilsamhället har stöttat ukrainarna både i Ukraina och här i Sverige.

En person som beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd men inte är folkbokförd i Sverige omfattas av lagen om mottagande av asylsökande, vilket gör att rättigheterna motsvarar dem som gäller för asylsökande. Det ger möjlighet att erhålla dagersättning, men personen har inte rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen för förmåner av motsvarande karaktär. Det innebär också att vuxna endast kan erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Regeringen har sedan den tillträdde förbättrat levnadsvillkoren genom olika beslut och åtgärder. Bland annat har möjligheterna att läsa sfi och svenska på komvux utvidgats. Det är med stor glädje jag konstaterar att vi nu debatterar en proposition med förslag på ytterligare åtgärder för personer med tillfälligt skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet.

Herr talman! Det är glädjande att ukrainarna integreras väl. En enkätundersökning visar att 66 procent av dem redan är aktiva på arbetsmarknaden, och nästan hälften av ukrainarna uppger att de talar svenska. Ukrainarna själva lyfter dock i undersökningen fram avsaknaden av folkbokföring som ett hinder i vardagen. Ett antal förmåner är på ett eller annat sätt kopplade till folkbokföringen, bland annat rätten till hälso- och sjukvård.

När massflyktsdirektivet nu förlängs kommer många ukrainare att kunna folkbokföras, men inte alla. I dag behöver man nämligen ha vistats i Sverige i minst två år, och antas vistas här i minst tre år, för att kunna folkbokföras. Därför lägger regeringen nu fram en proposition som innebär att fler ukrainare kan folkbokföras och att detta kan ske tidigare. Utan genomförande av det som föreslås i propositionen riskerar många ukrainare att få vänta mycket länge på att bli folkbokförda eller att inte kunna bli folkbokförda alls. Det vore olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade levnads-villkor för utlänningar med tillfälligt skydd

Herr talman! Att stötta Ukraina är en av de högst prioriterade uppgifterna för den här regeringen och för vårt land. Förslagen som nu presenteras syftar därför också till att förbättra levnadsvillkoren för den ukrainska grupp som lever i Sverige och till att ge dessa människor större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vi kan konstatera att ett antal förmåner, till exempel arbetsmarknadsinsatser, sjukvård och föräldrapenning, på ett eller annat sätt är knutna till att man är folkbokförd eller anses vara bosatt här. Massflyktsdirektivet har varit aktiverat i två år. Det krävs, som jag sa tidigare, att man antas vara här i tre år för att man ska bli folkbokförd. Regeringen tycker att det är rimligt att folkbokföringen kan ske tidigare.

Samtidigt är det tänkt att skyddet ska vara av tillfällig natur, och det är rimligt att de som får tillfälligt skydd inte kommer i fråga för folkbokföring direkt vid inflyttning till Sverige. Förslaget innebär därför att folkbokföringen sker först efter tolv månader, alltså med en viss karenstid. Det är också viktigt att den som snart ska lämna Sverige inte folkbokförs här. Bedömningen ska även vara att personen kommer att vara kvar i ytterligare minst sex månader för att den ska folkbokföras. Detta skapar en betydligt större förutsägbarhet för den ukrainska gruppen i Sverige.

Herr talman! Som jag var inne på är förhoppningen att dessa åtgärder ska göra att vi åstadkommer en större etablering av denna grupp på arbetsmarknaden. Förslagen innebär att ukrainarna kommer att omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Detta ger möjlighet att ta del av etableringsinsatser och att få etableringsersättning under förutsättning att man tillhör målgruppen. Etableringsersättningen uppgår till 308 kronor per dag, vilket är betydligt högre än den dagersättning som finns att tillgå i dag.

Att kunna vårda barn är en förutsättning för att kunna arbeta. För att stärka arbetslinjen och säkerställa att barnens behov av omvårdnad tillgodoses ges därför rätt till vissa arbetsbaserade föräldrapenningförmåner, till exempel föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, så att man kan vabba.

Herr talman! Den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och har folkbokförts kommer att erbjudas samma hälso- och sjukvård som övriga som är bosatta i Sverige. De kommer också att erbjudas samma tandvård som dem som är bosatta här och kunna ta del av det statliga tandvårdsstödet. Om de inte själva kan tillgodose sina behov kommer de även att kunna ansöka om ekonomiskt bistånd och andra insatser enligt socialtjänstlagen.

Problemen med elegitimation är något som tagits upp i den dialog som förts med organisationer från civilsamhället. Bankid är en av flera olika elegitimationer som tillhandahålls av ett antal olika privata aktörer. Det finns inget uttryckligt lagkrav på att man ska ha ett svenskt personnummer för att kunna använda sig av elegitimation, men i praktiken kommer nog folkbokföringen att innebära att kontakter med banker och med barnens skola underlättas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade levnads-villkor för utlänningar med tillfälligt skydd

Herr talman! Som jag nämnde är utgångspunkten att skyddet enligt massflyktsdirektivet är av tillfällig natur. Det är därför rimligt att förmånerna för den som har tillfälligt skydd begränsas något i förhållande till vad som gäller för den som bor här permanent. Det finns också utredningar som talar om kvalificering till välfärden.

Regeringens förslag kommer, till skillnad mot den nuvarande regleringen, att innebära att folkbokföringen sker löpande. Den kommer alltså att ske tidigare för individer från Ukraina som befinner sig i vårt land.

För att sammanfatta innebär den proposition vi presenterar i dag tidigare folkbokföring för den ukrainska gruppen i Sverige. Detta innebär i sin tur att ukrainare inte bara får tillgång till betydligt generösare förmåner än vad de har rätt till i dag utan också får tillgång till förmåner som svarar mot de behov som de själva har framfört. Det handlar inte bara om ytterligare ersättning utan även om mer omfattande tillgång till hälso- och sjukvård och tandvård samt möjlighet att vårda ett sjukt barn. Folkbokföringen kommer också att underlätta vardagen genom att kontakter med myndigheter och andra aktörer förenklas.

Herr talman! Ukrainafrågan är och måste fortsatt vara en av regeringens viktigaste prioriteringar. Stödet till Ukraina och till de ukrainare som tvingats fly sitt land måste vara starkt och unisont. Genom den proposition vi nu debatterar tar Sverige ytterligare ett steg för att visa sitt stöd.

Med detta yrkar jag bifall till regeringens proposition och avslag på reservationerna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Eklind (KD).

Herr talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd. Det är en viktig fråga. Sverige bör som land ha kontroll över vilka som har rätt att vistas här och också vem som inte längre bör ha uppehållstillstånd. Det är viktigt ur många olika aspekter, till exempel för att skapa förtroende för migrationspolitiken men också säkerhetsmässigt och inte minst ekonomiskt. Det handlar om vad våra skattepengar används till.

Riksrevisionen har i sin rapport granskat systemet för återkallelser av uppehållstillstånd mellan åren 2013 och 2022. De har granskat om det har fungerat effektivt. Den övergripande analysen har utgått från följande frågor: Uppnås syftena med återkallelseverksamheten? Har Migrationsverket en effektiv process för att initiera, utreda och besluta i återkallelseärenden? Finns effektiva kanaler mellan Migrationsverket och andra berörda myndigheter för att dela nödvändig information i återkallelseärenden? Resultatet är nedslående och också anmärkningsvärt, då den övergripande slutsatsen är att systemet för återkallelser av uppehållstillstånd under bedömningsperioden 2013-2022 inte fungerat effektivt.

Riksrevisionen lyfter i sin rapport fram ett antal brister i hanteringen. Man visar bland annat på att Migrationsverket inte alltid initierat återkallelseärenden fastän det funnits information som tyder på att det borde ha skett. Brister i delgivningsrutinerna medför att Migrationsverkets beslut om återkallelse inte alltid vinner laga kraft. Dessutom är det oklart hur stor del av alla som får sitt uppehållstillstånd återkallat som faktiskt lämnar landet, eftersom alla inte avregistreras från folkbokföringen som utflyttade. Felaktiga utbetalningar av bidrag, ekonomiskt bistånd och bostadsbaserade förmåner förekommer därför.

Riksrevisionen bedömer också att Migrationsverket inte har haft effektiva tillvägagångssätt för att hantera återkallelser av uppehållstillstånd eller skyddsstatusförklaring under den granskade perioden.

Riksrevisionen konstaterar att vad gäller dessa frågor har regeringens styrning av Migrationsverket under bedömningsperioden varit svag, för att inte säga obefintlig, eftersom Migrationsverket inte gavs några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav i fråga om återkallelser mellan åren 2013 och 2022.

Denna dystra bild ger intryck av att detta inte var en viktig fråga för den S-ledda regeringen. De följde inte upp situationen och gav inga direktiv, och därmed kunde det inte heller ske någon förändring. Återigen står S i talarstolen och säger att de tagit krafttag, att de startat processen och att de gjorde förändringar när de satt vid makten. Men när man sitter vid rodret och inte styr driver båten fritt. Det är verkligen inte så man ska hantera en viktig fråga.

Herr talman! Man kan konstatera att arbetet med återkallelser varit undermåligt under en lång tid, den period som Riksrevisionen genomlyst. För att upprätthålla en god migrationspolitik måste systemet med uppehållstillstånd hanteras så att de uppehållstillstånd som inte längre ska gälla återkallas.

Vad blev då konsekvenserna av denna bristfälliga hantering? Precis som nämnts tidigare hade 9 000 personer kvar sina permanenta uppehållstillstånd i slutet av 2020 fastän de hade registrerats som utflyttade från Sverige 2019 eller tidigare. Ytterligare personer har troligtvis lämnat landet utan att det har registrerats av svenska myndigheter.

Man visar också att 1 700 personer som var folkbokförda i Sverige och hade uppehållstillstånd för arbete saknade arbetsinkomster. Det betyder att de inte har arbetat. Ytterligare 2 800 personer med uppehållstillstånd för studier saknade registrering för någon form av studier i Sverige. Det innebär att nästan vart tionde arbetstillstånd och vart fjärde studerandetillstånd kan ifrågasättas. Detta är anmärkningsvärt.

Herr talman! Detta har inte bara effekten att människor felaktigt har kvar sina uppehållstillstånd. Det har också en ekonomisk effekt. Granskningen visar att felaktiga utbetalningar från statliga myndigheter och kommuner på upp till 430 miljoner kronor skedde under perioden 2013-2020. De har gått dels till personer vars uppehållstillstånd har återkallats, dels till personer som varaktigt flyttat från landet utan att deras permanenta uppehållstillstånd har återkallats. Felet ligger därmed både hos Migrationsverket och hos utbetalande myndigheter.

Herr talman! Rapporten visar att styrning och hantering av återkallelser inte är i nivå med vad vi som medborgare kan förvänta oss. Det är viktigt för den reglerade invandringens legitimitet att fusk och missbruk förhindras, upptäcks och åtgärdas. Uppehålls- och arbetstillstånd ska återkallas när det finns grund för det.

Kristdemokraterna delar Riksrevisionens bedömning att återkallelsefrågor inte prioriterats i styrningen av Migrationsverket under en lång period, det vill säga under den tidigare S-regeringens hantering. Men som tur var skedde en förändring efter regeringsskiftet. Den nya regeringen gav i december 2022 Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka sitt arbete med ärenden om återkallelse av tillstånd. Även i regleringsbreven för 2023 och 2024 har det getts ytterligare uppdrag. Migrationsverket angav också i sin årsredovisning för 2023 att antalet återkallade uppehållstillstånd och statusförklaringar hade mer än fördubblats jämfört med 2022.

Herr talman! Rapporten visar på en brist på intresse och styrning från den S-ledda regeringen, vilken orsakat stora kostnader för Sverige som land. Även i denna debatt - som S deltar i, vilket inte var fallet tidigare i veckan - lyser självinsikten om orsak och verkan och ansvar med sin frånvaro. Det är tur att den nytillträdda regeringen tagit tag i frågan och tydligt angivit i regleringsbrev att detta är en prioriterad fråga - en aktivitet som saknades under de tidigare åtta år då S var vid makten.

Detta område visar som så många andra att det krävdes en förändring av regering för att frågor skulle få rätt prioritet och för att frågor som återkallelser av uppehållstillstånd verkligen skulle få rätt fokus och styrning.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Fru talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, vilket också innebär bifall till propositionen gällande ändringar av regler för medborgarskap - både de skärpningar som görs och den förändring som görs vad gäller befrielse från svenskt medborgarskap.

Medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan en individ och en stat. Genom medborgarskapet erhålls ett antal tunga rättigheter, till exempel rösträtt i riksdagsval. Att erhålla ett svenskt medborgarskap innebär en delaktighet i en större gemenskap, med skyldigheter och rättigheter gentemot andra. Genom medborgarskapet stärks känslan av delaktighet, samhörighet och identitet. Då ett medborgarskap medför långtgående rättigheter behöver villkoren för att förvärva medborgarskap skärpas.

Alldeles för länge har det varit alldeles för enkelt att bli svensk medborgare, till exempel när man är under utredning för brott. Tidigare i debatten har det lyfts exempel. Det är en situation som väcker upprördhet och behöver ändras.

Fru talman! Den här regeringen gör stora förändringar på migrationsområdet för att korrigera den situation och de problem som vi kan se i vårt samhälle. Dagens debatt handlar om ett förslag som är ett första steg i förändringarna gällande möjligheterna att få svenskt medborgarskap. Lagförslaget innebär att den som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller har en anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.

Samtidigt innebär förslaget också förändringar som rör befrielse från svenskt medborgarskap. Ändringarna innebär ett förstärkt skydd för barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation. Ingen ska mot sin vilja, till exempel på grund av att han eller hon lever i en hederskontext, tvingas att avsäga sig sitt svenska medborgarskap. Föräldrar som skickar sina barn utomlands i syfte att gifta bort dem, för uppfostringsresor eller för könsstympning kan i dag befria barnet från dess svenska medborgarskap. Detta försvårar och ibland omöjliggör för svenska myndigheter och ambassader att hjälpa barnet. Lagförslaget innebär därför ett ökat skydd för barn och ungdomar som lever i en utsatt situation.

Fru talman! Resan fram till den lag som vi nu debatterar har varit onödigt lång. Lagförändringen följer av en utredning som presenterades 2021. Den utredningen tillsattes av den dåvarande S-MP-regeringen. Utredningen togs fram efter att Migrationsverket i sin hemställan redan 2017 hade efterfrågat att ett krav på hederligt levnadssätt skulle införas i anmälningsärenden.

Även Säkerhetspolisen framhöll för regeringen att det bör införas en möjlighet för Migrationsverket att avslå en anmälan om medborgarskap med hänvisning till att den som anmälan avser utgör ett hot mot rikets säkerhet. Migrationsverket hemställde alltså om den ändring som vi nu har för beslut här senare i veckan här i riksdagen redan 2017. Det tog alltså den förra regeringen två år innan den ens tillsatte en utredning, och när utredningen sedan presenterade sina förslag lade man slutsatserna i skrivbordslådan.

Den nuvarande regeringen gör nu det som Socialdemokraterna inte mäktade med att göra. Det är sannerligen hög tid att lyssna till de krav på förändring och skärpning som både Migrationsverket och Säpo sedan lång tid tillbaka har efterfrågat.

Under de åtta år som Sverige hade en S-regering var det svårt att se en rak linje vad gäller migrationspolitiken, vilket dagens ärenden också understryker. Politiken på migrationsområdet behöver styras upp för att vi ska komma till rätta med de problem vi ser i vårt samhälle, och dagens regeringssamarbete ger denna grund för handlingskraft. Det behöver och förtjänar Sverige.

Fru talman! I denna debatt framgår det, liksom i många andra debatter på migrationsområdet på senare tid, att det saknas en samlad opposition. Vad gäller just denna lagändring kan vi se att Socialdemokraterna och Centern ställer upp på den, även om de inte aktivt deltar i debatten i dag, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet sin vana trogna väljer en väg med reservationer mot det som föreslås.

Dagens debatt visar också på vilka krav och vilka lagar som kommer att bli en verklighet om det - vilket jag självklart inte vill - skulle bli ett annat regeringssamarbete efter nästa val. Kan Socialdemokraterna verkligen verkställa sin aviserade stramare migrationspolitisk tillsammans med de samarbetspartier man har bjudit in till samarbete? Dagens debatt är ytterligare ett exempel som visar att det kanske inte kommer att bli så med en ny regering.

Man kan undra och kanske se det som ett tecken att det förslag som vi nu debatterar, som Migrationsverket och även Säpo efterfrågade redan 2017, hamnade på standby hos Morgan Johansson trots behovet av förändring. Vi får se vad man kan genomföra när man nu aviserar en skarpare politik. Man kan fråga sig: Vad är det för politik som Socialdemokraterna kan driva och genomföra när Miljöpartiet, Vänstern och Centern har ställt ultimatum för att ge sitt stöd?

Fru talman! Till skillnad från Socialdemokraternas kaoskoalition kommer Tidöpartierna att fortsätta leverera. Många utredningar är på gång. Under detta år kommer många av dem att avslutas och leda fram till propositioner under 2024 och 2025. Nästa steg är att införa mycket tydligare krav på den som ska få svenskt medborgarskap. Medborgarskap ska inte längre ges till den som inte kan tala svenska eller inte förstår och respekterar vårt lands demokratiska värderingar.

Vad gäller dessa förändringar för svenskt medborgarskap pågår just nu en utredning som syftar till att ytterligare skärpa kraven och därigenom uppvärdera det svenska medborgarskapet. Avrapportering av denna utredning sker i höst.

Att ställa krav handlar om att stärka den svenska gemenskapen och vad det svenska medborgarskapet symboliserar. Att ställa krav vad gäller språk, hederlighet och kunskap om svenska värderingar utgör, som jag ser det, också en förutsättning för en god integration.

Värdet av det svenska medborgarskapet ligger i vår gemenskap, vilka krav vi ställer på varandra och vilka grundläggande principer som vi gemensamt försvarar. Regeringen och Sverigedemokraterna går nu från ord till handling för att uppvärdera medborgarskapet.

Fru talman! Vi kristdemokrater kommer att fortsätta vårt arbete för en ansvarsfull och medmänsklig migrationspolitik där människor som vi tar emot ges goda förutsättningar till integration i vårt samhälle men samtidigt får en tydlig kravbild när det gäller vad som förväntas för att erhålla ett svenskt medborgarskap.

Och som tidigare sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag och därigenom också regeringens proposition, som innebär att lagändringar genomförs i medborgarskapslagen.

Herr talman! Tack, Tony Haddou, för engagemanget! Vi kommer till lite olika slutsatser i den här frågan.

Vi kan konstatera att om man tar sig över Medelhavet är man kanske inte den svagaste och den som har det största behovet av hjälp. Man kanske har en styrka.

Det är som ledamoten säger att den som sätter sitt barn i en båt inte ser någon annan framtid. Jag tycker att det skulle vara mycket bättre om vi skapar säkra asylansökningscenter i andra länder. Jag kan inte definiera vilka länder det ska vara. Där ska man pröva asylskäl. Det ska kombineras med ett kvotflyktingsystem där varje land i Europa avgör hur många de kan integrera. Då kan man prioritera de svaga individer som Tony Haddou och jag brinner för att hjälpa. Jag tror på att skapa ett system enligt den modellen. Jag lyssnar gärna på förslag om en annan modell, men jag tror ändå att vår modell ger incitament att skapa trygghet för familjer och en ordning där asylskäl prövas och människor får ett klart ja eller nej och inte behöver få det efter en riskabel resa som kanske innebär att livet tar slut.

Jag tror på ett system där man söker asyl utanför Europa. Naturligtvis måste Europas länder ta sitt ansvar, men det måste göras utifrån vad länderna själva kan integrera så att vi skapar en hållbar integration för framtiden. Det ser vi ju resultatet av i Sverige att vi inte har gjort. Vi behöver göra det bättre, och det här är vårt förslag.

Herr talman! Asylrätten ska finnas, men den innebär inte rätt att själv avgöra i vilket land man ska få skydd. Vi kan konstatera att med det system vi har i dag tar många människor risken att sätta sig i en ranglig båt och åka över Medelhavet. Jag tycker att det är en förfärlig situation. Det är mycket bättre att hålla familjen samlad och att man kan söka asyl till exempel i ett asylcenter i ett land utanför EU där man direkt eller ganska snart kan få prövat om man har rätt till asyl eller inte.

Effekten av dagens system är att man riskerar sitt liv på Medelhavet. Om man överlever kommer man till EU, får sin asylrätt prövad och finner kanske att man inte har rätt att få asyl. Då har man att välja mellan att återvända eller att leva i ett skuggsamhälle. Jag som kristdemokrat vill skapa en process där vi tar bort risken för att splittra familjer och för att man förlorar sitt liv på grund av drömmen om något bättre. Det är bättre att avgöra det på plats utanför EU.

Vi tycker att dagens migrationspakt är ett jättebra steg på vägen till att samlas för att fördela ansvaret mellan länderna. Vi vill gå ett steg till och skapa en situation där man får klart och tydligt besked om man har rätt till asyl eller inte och kan få det utan att riskera livet. Det tycker jag är att visa omsorg om sina medmänniskor.

Om Tony Haddou vill fortsätta med dagens system, tycker han då att det är bra att migrationspakten gör att man fortfarande ska ta risken att åka över Medelhavet eller Engelska kanalen för att försöka finna en bättre tillvaro? Är det att ta fullt ansvar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migrationsfrågor

(Applåder)

Herr talman! Det är ju så: Våra hjärtan klappar för familjerna. Sedan har vi lite olika sätt att se på hur vi ska hantera migrationspolitiken, både i EU och i Sverige, och det får vi respektera.

Den migrationspolitik som vi har just nu har ett brett stöd i kammaren. För den skull kan man alltid utvärdera den, och det är jag som kristdemokrat beredd att göra.

Jag kan bara konstatera att vi inte ska ha en situation där man sätter sig i en ranglig båt eller en båt som inte håller luften hela färden och försöker ta sig över ett hav för att finna en bättre framtid. Man ska få sina asylskäl prövade utan att behöva skiljas från familjen. Det är vår åsikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migrationsfrågor

Vi har inte samma syn på exakt vilka volymer vi ska ha, men det är viktigt att säga att det alltid måste finnas någon form av ventil i migrationspolitiken. Därför kommer vi att se och utvärdera. Men ändå måste det vara en klarhet gällande att vi ska ha ett migrationsflöde in i Sverige som också gör det möjligt att integrera människor.

Jag tar med mig fallet och tittar närmare på det.