Ingemar Kihlström

Herr talman! Jag ska först rikta mig till Ola Möller och uttala en stor ursäkt för att jag inte såg honom. Han hade lämnat sin plats. Mycket berömvärt att han är kvar i kammaren! Så har vi rett ut det - tack, Annika, för att du påpekade det!

Vi kan konstatera att vad gäller migrationspolitiken skiljer vi och Miljöpartiet oss åt i mycket. Vi kan väl ändå säga att det är viktigt att ha familjen förenad. Utan att ha full kunskap om det specifika fallet kan jag konstatera att utifrån de regler som gäller i dag prövas ens rätt att stanna i Sverige både av Migrationsverket och i migrationsdomstolar. Det finns även möjlighet att yrka på och se till särskilda skäl. Utan att gå in i den specifika frågan kan man konstatera att de kontrollverksamheter som vi har har konstaterat att just för de individer som lyfts upp finns det inte skäl att få stanna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migrationsfrågor

Jag kan väl säga att vi kristdemokrater vill hålla familjer förenade. Det är bland annat därför vi argumenterar för en förändring av EU:s asylpolitik och menar att man ska kunna söka asyl utanför EU, just för att hålla ihop familjerna och undvika de riskabla färderna över Medelhavet.

Jag kan inte uttala mig exakt om de enskilda fallen, men jag har synen att familjer ska hållas förenade. De som i Sverige har skäl att få stanna ska stanna, och de som ska återvända ska göra det - utan att uttala mig om det specifika fallet.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag, som innebär ett avslag på de motionsyrkanden som finns inom området migration.

För Kristdemokraterna är det centralt att migrationspolitiken är långsiktigt ansvarsfull, rättssäker, human och överblickbar. När man blickar bakåt ser man tyvärr att detta inte har varit ett faktum för vårt land de senaste åren.

Vi kan se att Sverige har tagit emot fler asylsökande än vi har klarat av att integrera. Tillräckliga krafttag mot utnyttjandet av asylsystemet har saknats, och framväxten av parallellsamhällen har i många fall blivit ett faktum.

Vi ser därför ett fortsatt behov av att ha en stram migrationspolitik för att komma till rätta med de problem som vi på många sätt ser runt om i vårt land. Målet för den totala migrationen till Sverige bör vara i nivå med hur det är i våra nordiska grannländer, och det är rimligt att prioritera de mest utsatta flyktingarna.

Utgångspunkten är att flyktingar och skyddsbehövande söker skydd i första säkra land. Asylrätten måste värnas, men för att försvara öppenheten och den fria rörligheten inom EU måste vi också ha en stärkt kontroll av EU:s yttre gräns och vid behov kunna upprätta interna gränskontroller.

För att förhindra att människor utnyttjas, skadas eller omkommer i till exempel rangliga båtar på Medelhavet måste EU på gemensam nivå motverka irreguljär migration och människosmuggling och ha ett större fokus på att hjälpa flyktingar i närområdet. Den nyligen beslutade överenskommelsen om migration, som har förhandlats fram och som är under en slutgiltig process, är ett steg på vägen för att skapa en bättre situation.

Vi kristdemokrater vill också i ett långsiktigt perspektiv se ytterligare steg och en vidareutveckling av EU:s migrationspolitik som innebär att man söker asyl i center utanför EU samt att mottagandet för varje land görs utifrån kapaciteten att integrera.

Herr talman! De senaste åren har i stor utsträckning präglats av Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har drivit miljontals på flykt och föranlett den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migrationsfrågor

Massflyktsdirektivet aktiverades, och personer på flykt från Ukraina ges tillfälligt skydd i olika länder i Europa. Av de cirka 50 000 flyktingar som kommit till Sverige bedöms cirka 30 000 finnas här i dag.

Regeringen har gjort insatser, bland annat genom att ge stöd för att dessa personer ska få större möjlighet till undervisning i svenska språket. Detta gör att de från Ukraina som tagit sin temporära tillflykt till Sverige har större möjligheter till både kontakter och arbete under den tid de är i Sverige.

Den ekonomiska vardagen kommer också att förbättras för de ukrainska flyktingarna genom den nyligen presenterade lagrådsremissen, som ger möjlighet till folkbokföring, vilket öppnar för ett större ekonomiskt stöd men också för arbetsfrämjande aktiviteter och tillgång till sjukvård. Med en snabb behandling i riksdagen kan detta vara i funktion från november.

Det antal asylsökande som Sverige kan ta emot måste vara på en nivå som gör att vi också kan integrera dem som redan finns i vårt land och som ännu inte är en del av vårt samhälle vad gäller till exempel arbete och annan samhällsgemenskap. Det innebär att vårt lands migrationspolitik behöver förändras jämfört med tidigare år. Det arbetet påbörjades efter det regeringsskifte som vi såg 2022.

Herr talman! Tidöpartierna har förhandlat fram ett stort antal punkter i Tidöavtalet som gör att inriktning och innehåll förändras.

Under de åtta år då vi hade en S-regering var det svårt att se en rak linje vad gäller migrationspolitiken. Det innebär att vi ser ett stort behov av förändringar.

Jag kan konstatera att debatten inte var viktigare för Socialdemokraterna än att de redan har gått hem och tagit helg. Det är faktiskt lite anmärkningsvärt. De har genomfört förändringar, som de säger, men den koalition av partier och viljor som präglade detta skapade ett resultat som knappast kan ses som lyckosamt.

Vi får nu minnas Ola Möllers ord, när vi inte har honom i kammaren längre. Trots att han uttalade beröm över allt som hade gjorts och uttalade att allt gott som nu görs har sin grund i Socialdemokraterna finns det faktiskt en intern kritik även inom Socialdemokraterna mot den politik som hittills har förts. Man kan undra vem som verkligen har rätt.

Vi kan konstatera att migrationsområdet behöver styras upp för att vi ska komma till rätta med de problem som vi ser i samhället. Dagens regeringssamarbete ger en grund för handlingskraft. Det behöver Sverige.

Herr talman! Jag ser att detta regeringssamarbete kommer att ge resultat. Resultatet kommer att bli, vilket vi ser redan i dag, att antalet asylsökande till Sverige kommer att minska. Åtgärderna som har genomförts och som kommer att genomföras innebär att ett nej kommer att betyda ett nej. Åtgärder mot skuggsamhället kommer också att genomföras. Fler personer som har fått avslag kommer att återvända, och personer med uppehållstillstånd som inte lever ett hederligt liv kommer att riskera utvisning. Det är så Sverige hamnar på rätt köl igen.

Vi kan också fundera över vilken politik som kommer att föras vid ett framtida alternativt regeringsalternativ. Som tidigare har sagts går det inte att se en helhet i det underlag som finns. Jag har också svårt att se att den åtstramning som S förespråkar och argumenterade för både i debatten och i replikskiftet kommer att bli verklighet med de samarbetspartner man har tänkt sig. De kompromisser som ett samarbete kräver kommer troligtvis att innebära att resan mot åtstramning som Ola Möller målade upp i sitt anförande blir väldigt krokig om MP, V och C ska få sina krav tillgodosedda - krav som jag ser kan ta oss tillbaka till migrationspolitiken 2015, inklusive krav på amnestier och permanenta uppehållstillstånd. Detta gör att vi kan få en färd som hamnar på ett helt annat slutmål än den stramhet i migrationspolitiken som nu har utlovats från S-företrädare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migrationsfrågor

Herr talman! Vi Tidöpartier lovar att leverera. Vi har förslag som har genomförts, vilket Viktor Wärnick redogjorde för, och vi har ytterligare förslag som är under beredning och utredning. Många av utredningarna kommer att avslutas under detta år och leda fram till propositioner under 2024 och 2025.

Det här innebär att vi skapar ett paradigmskifte i migrationspolitiken. Den är ansvarsfull och kravbaserad och siktar på att långvarigt skapa en bas för migrationspolitiken i Sverige.

Herr talman! Vi ser att migrationspolitiken behövde ändra inriktning. Det är det vi håller på att göra. Vi håller fokus på att de som verkligen behöver skydd får det och att ansvaret för att ge stöd till flyktingar sker på så vis att alla EU-länder tar sitt ansvar utifrån storlek och förmåga.

Vi kristdemokrater kommer att fortsätta jobba för en ansvarsfull och medmänsklig migrationspolitik där människor som tas emot ges goda förutsättningar till integration i vårt samhälle.

Som tidigare sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på alla motionsyrkanden.

(Applåder)

Herr talman! Jag får väl vara lika tråkig som min kollega från Moderaterna och konstatera att vi ser sjukförsäkringen som en viktig del och att den här utredningen är en bas för den framtida politiken. Utredningen är ute på bred remiss, och vi kommer att få input på olika sätt. Utredningen visar på att sjukskrivningstiderna är långa trots de här förändringarna. Det är inte fler som återvänder till arbete. Man kan alltid föra ett resonemang om vilken politik som är lämpligast att föra. Men jag är också öppen för vad remissinstanserna säger.

Jag kommer i regeringssamarbetet att fortsätta argumentera för en flexibel sjukförsäkring. Jag uppfattade ett lycka till från Mixter, och det tackar jag för. Vi får se hur det blir. Jag vill inte hugga fast något om hur det ska vara. Det här är en utredning som startades av den förra regeringen men som har fått en annan utformning. Den finns som underlag, och den kommer att vara en del av underlaget för den fortsatta politiken. Men jag ser spänt fram emot remissinstansernas svar. Sedan får vi se hur vi exakt går vidare.

Herr talman! Att man väcker debatt- och repliklusta med sina anföranden är positivt. Det ser jag som ett sundhetstecken, ledamoten Mixter.

För att återgå till frågorna som har ställts: Inom Tidösamarbetet är vi överens om mycket, men det finns också möjlighet till eget tyckande. Det ser vi bland annat i det här betänkandet. Vi har en överenskommelse. Vi förhandlar och kommer överens i stora frågor. Vi har ett budgetgemensamt arbete. Men samtidigt finns det naturligtvis en särart hos oss alla partier. Jag representerar Kristdemokraterna, som sitter i regeringen. Där sker ju förhandlingarna inom slutna dörrar, och det kan vara så att vi kristdemokrater just nu inte finner stöd inom regeringen för de åsikter vi har. Här kan vi dock konstatera att det finns en gemensam syn på vilken politik vi just nu ska föra och hur vi ska bemöta de olika motionerna. Men det finns också en frihet för Sverigedemokraterna att genom motionsbetänkanden argumentera om ytterligare saker som de vill se genomförda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Den flexibla sjukskrivningen är något som vi i Kristdemokraterna drev även under förra mandatperioden och som vi ser en nytta av. Vi ser att det skulle kunna hjälpa människor att komma i arbete och möta deras behov i livets olika skeden, som jag nämnde, till exempel när de drabbas av sorg. Jag mötte för några veckor sedan organisationer som jobbar med olika tillfällen då man drabbas av sorg. Ett av deras förslag är just en flexibel sjukförsäkring som skulle möta behovet; den klassningen i sjukförsäkringen finns inte riktigt. Vi har inte lyckats med vår argumentation inom regeringen, men vi kommer att fortsätta argumentera för det här. Därför lyfter jag det som en punkt som vi kommer att fortsätta jobba på. Detta kan vi säkert diskutera vidare.

Herr talman! Jag vill börja mitt anförande med att yrka bifall till utskottets majoritetsbeslut som innebär ett avslag på alla motioner inom området socialförsäkringsfrågor.

Alla ska leva med tryggheten att det gemensamma bär och ger stöd när man av olika anledningar inte förmår att klara det hela själv. Kristdemokraternas utgångspunkt är att socialförsäkringarna ska bidra till en ekonomisk trygghet oavsett när och var i livet man befinner sig. Samtidigt tror vi att väldigt mycket mer kan göras för att fler inte ska behöva bli sjuka.

Socialförsäkringarna har stor betydelse för människors trygghet men också för beteende och drivkrafter för att arbeta. Kristdemokraterna förespråkar ett trygghetssystem som ger ekonomisk trygghet genom livets olika skeden.

Samhällets skydd ska utformas så att den enskilde stimuleras till att delta i åtgärder som leder till en så god hälsa som möjligt och till en snabb återgång till arbetslivet efter sjukdom eller skada. För det senare behöver den som har eller kan återfå en arbetsförmåga få god tillgång till rehabilitering och annat nödvändigt stöd.

För att minska sjukskrivningstalen reellt och långsiktigt är också det förebyggande arbetet centralt. Kristdemokraterna betonar att det förebyggande arbetet måste ses i ett brett perspektiv. Det räcker inte att bara fokusera på arbetsplatsen och de problem som kan uppstå där. Det fundamentala behovet är en politik som bidrar till att minska stressen och skapa goda förutsättningar för en förbättrad folkhälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Möjligheterna för var och en att få ihop sitt livspussel påverkas av den förda politiken inom flera olika områden. Kristdemokraterna anser att politiken i möjligaste mån ska undvika att styra och ställa över människors liv. I stället ska den vara inriktad på att kontinuerligt skapa bättre förutsättningar för enskilda och familjer att få ihop vardagen.

Herr talman! All sjukdom går självklart inte att undvika genom ett starkt förebyggande arbete. Då måste det finnas hälso- och sjukvård som erbjuder god och tillgänglig vård inom rimlig tid. Hälso- och sjukvården ska hjälpa oss att må bra och ge vård när vi blir sjuka.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att sjukförsäkringen ska vara trygg för den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Den som ska återgå i arbete - helt eller delvis - ska samtidigt få hjälp och gott stöd för att komma åter i arbete. Allt annat utgör ett stort slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser.

Vi kristdemokrater vill ha ett sjukförsäkringssystem där man ser till människors möjligheter, och det är viktigt att systemet ger drivkrafter för att ta till vara varje persons arbetsförmåga och erbjuder olika vägar tillbaka till arbete. Den enskildes arbetsförmåga ska betonas, och därför behövs en större flexibilitet.

I dag kan en person som arbetar och får ersättning till 50 procent inte öka sin arbetsinsats med 10 procent, även om detta enligt läkare skulle vara möjligt. Dagens fasta steg i sjukförsäkringen, med 25, 50, 75 eller 100 procent, bör därför förändras.

Dagens rigida system tillvaratar inte den enskilda personens fulla förmåga och möjlighet till en ökad arbetsinsats. Vi kristdemokrater fortsätter därför att förespråka större flexibilitet genom en personanpassad procentsats mellan 20 och 100 procent utan några fasta steg. Det finns exempel på detta i vårt närområde, nämligen vårt grannland Norge.

Ett ytterligare skäl till att skapa en flexibel sjukförsäkring är att ett sådant system kan vara mer tillåtande mot människor som har förlorat någon närstående. Många sjukskriver sig på grund av sorg, och i dag existerar möjligheten för den som arbetar i ett företag med kollektivavtal att få viss ledighet i samband med dödsfall. Men därefter är systemets trubbighet något som försvårar för människor som förlorat någon att komma tillbaka i normal arbetsförmåga i rätt takt. I detta fall skulle ett flexibelt system vara till nytta för människors möjlighet att komma tillbaka i arbete.

Man kan konstatera att vårdköerna fortfarande är långa. Vi kristdemokrater har länge argumenterat för åtgärder som gör att man kan komma till rätta med dem.

Ett första steg tas med en nationell vårdförmedling som ska se till att befintliga vårdplatser kommer invånare till del oavsett var de bor. Kortare vårdköer ger möjlighet till snabbare tillfrisknande och till att efter förmåga komma tillbaka till arbete. Det är mycket positivt för varje människa men också för vårt samhälle.

Herr talman! Den nya regeringen ser behov av fokus på rehabilitering och att utformningen ska motverka onödigt många och långa sjukskrivningar. Detta ska ske genom definierade avstämningstillfällen. Åtgärder behöver sättas in för att motverka ohälsa, och det behövs ett reformarbete för att öka arbetsutbudet.

Vi ser en positiv trend med ökad livslängd. Därför krävs det också att fler arbetar och skapar en grund så att samhället klarar av att möta behov av omvårdnad men också ekonomiska behov. En förbättrad rehabilitering och arbete utifrån den förmåga man har ger förutsättningar för att möta detta samhällsuppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Sveriges medborgare visade i det senaste valet vilken väg som vårt land ska välja. Det är också detta som den nya regeringen jobbar med att genomföra.

Herr talman! Kristdemokraterna ger sitt stöd till utskottets förslag till beslut som innebär ett avslag på motionerna. Dock visar detta motionsområde, likt många andra områden, att det inte finns någon samlad politik inom oppositionen. Reservationerna lämnas till stor del enskilt från partierna. Man kan därför undra över vad den gemensamma linjen är, men det är en fråga som vi nog inte får svar på i den här debatten.

Tidöpartierna har som regeringsbas enats om ett politiskt handlingsprogram som inom många områden ger en ny inriktning för Sverige. Det gäller även detta område. Utredningar har levererats och är under beredning, och det pågår också utredningar. Det kommer alltså ytterligare förändringar. Det får vi återkomma till i kommande debatter, herr talman.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Vi kristdemokrater anser också att andra delar i EU:s migrationspolitik behöver revideras inför framtiden. Vi föreslår en förändring till ett kvotsystem även för EU, ett system som bygger på att migrationen är reglerad och att integrationskapaciteten avgör migrationens storlek. Det innebär att varje land får bedöma vilken nivå på migration som är möjlig utifrån aktuella förutsättningar att integrera.

Hur bedömer ministern möjligheten för en förändring för EU när det gäller ett kvotsystem som bygger på integrationskapacitet?

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till EU-minister Jessika Roswall. Frihet förutsätter gränser. 2015 års flyktingkris drabbade otaliga migranter och försatte EU:s medlemsländer i en svår och nästan omöjlig situation. I dag ser vi konsekvenserna - socialt, kulturellt och ekonomiskt. Gränslösheten ledde till problem som minskade friheten i Sverige och i Europa.

Vi kristdemokrater ser ett behov av en stram och långsiktigt hållbar europeisk migrationspolitik. Kravet om att asyl endast kan sökas i det tänkta mottagarlandet är orsaken till att människor riskerar livet på Medelhavet i osäkra fartyg.

Kristdemokraterna ser ett behov av att styra om möjligheten att söka asyl till mottagningscenter, så att prövningen i högre grad kan ske där människor befinner sig. Det skulle också innebära färre splittrade familjer.

Min fråga är därför hur ministern ser på möjligheten till en förändring för EU som skulle innebära att asylansökningar görs i mottagningscenter i stället för i varje enskilt EU-land.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motionsyrkanden inom området kriminalvård.

Vi i Sverige står fortfarande inför allvarliga problem, då den organiserade brottslighetens verksamhet ännu visar sig på många olika sätt i vårt samhälle. Det är oroväckande att den grova brottsligheten genom olika våldsdåd ofta utförs av yngre förövare.

De kriminella nätverken har ett mycket stort våldskapital. Detta våld utförs på olika platser och i olika sammanhang i vårt samhälle, ofta med likgiltighet inför vem som drabbas. Det medför stora risker för att oskyldiga drabbas.

Samtidigt pågår en omfattande kriminell ekonomi. Uppskattningar finns att det kan gälla 100-150 miljarder per år. Det rör sig om narkotikaförsäljning, bedrägerier mot äldre och annan allvarlig brottslighet, men brottsligheten kan också gälla infiltration och påverkan i både privat och offentlig verksamhet.

Det är därför en fortsatt prioriterad uppgift för oss i riksdagen och för regeringen att återupprätta tryggheten i Sverige.

För att möta denna utveckling behöver brottsbekämpningen utvecklas. Naturligtvis behöver också brottsuppklaringen förbättras. Men det handlar även om att skärpa straffen, så att dessa på ett bättre sätt återspeglar brottens allvar. Det handlar om att se över dagens regler för mängdrabatt och villkorlig frigivning. Dessa förändringar kommer att leda till att fler lagförs för sina brott och också döms till fängelse med i många fall en längre strafftid.

Kriminalvården kommer därmed att få en utökad uppgift, och ett större behov av fängelseplatser behöver tillgodoses. Det är därför centralt att ge kriminalvården rätt förutsättningar att klara sitt viktiga uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Herr talman! Det är en realitet att utbyggnaden av kriminalvården inleddes alldeles för sent. Vi måste nu klara av att göra två saker samtidigt, både trycka tillbaka de kriminella och bygga ut kriminalvården kraftigt. Platsbristen är ett stort problem för rättssystemet. Situationen är i dag hårt ansträngd med stor överbeläggning, och det finns exempel på att brottslingar begår nya brott i väntan på fängelseplats eller när de har slussats ut i förtid. Det bidrar till ökad brottslighet och risk för återfall och sänder också en signal att rättssamhället inte fungerar som det ska.

Den stora bristen på platser försvårar också det viktiga återfallsförebyggande rehabiliteringsarbetet. Viktiga program som tolvstegsprogrammet och klostret på Kumla, som båda visat goda resultat, har lagts ned, enligt vissa uppgifter relaterat till platsbristen.

Regeringen gör stora satsningar, men det kommer att ta tid att bygga i kapp den brist på fängelseplatser som den tidigare regeringen under åtta år inte prioriterade. Men med en politik som är offensiv och uthållig går det att vända utvecklingen.

Herr talman! Hittills har åtskilliga konkreta åtgärder genomförts. Höstens budgetproposition visar att Kriminalvårdens anslag kommer att öka med över 60 procent de kommande åren. Sedan regeringsskiftet har det fattats beslut om över 1 700 nya platser, och runt om i landet pågår just nu ett femtiotal byggprojekt som ska bli nya häkten och anstalter.

Regeringen gav tidigt Kriminalvården i uppdrag att beräkna vad reformerna i Tidöavtalet kommer att innebära, och utifrån den beräkningen fick myndigheten ytterligare ett uppdrag att ta fram en ny utbyggnadsplan som sträcker sig fram till 2033. Kriminalvårdens kapacitetsrapport visar på stora behov inför den kommande tioårsperioden vad gäller både rekrytering och utbyggnad av kapacitet. Att ge kriminalvården förutsättningar att möta dessa behov är en prioriterad politisk uppgift framöver.

Herr talman! Kriminalvården är samtidigt så mycket mer än bara antalet platser i anstalter och häkten. Tiden i kriminalvården måste också för varje individ som placeras där bli en tid då en brottslig bana kan brytas och då den dömde får stöd och motivation att förändras och lämna ett brottsligt livsval.

Tiden då straffet avtjänas ska användas på ett meningsfullt sätt. Om man som intagen är alkohol- eller narkotikaberoende - i dag har cirka 70 procent av de intagna drogrelaterade beroenden - måste dessa beroenden brytas genom målinriktade program, och anstalterna måste naturligtvis hållas drogfria.

För att den intagne ska ha möjlighet att finna en ny väg i livet måste utbildning och arbetsträning erbjudas. Även frigivningen måste förberedas i god tid. För oss kristdemokrater är de resurser som civilsamhället kan erbjuda i form av insatser och stöd både under och efter en fängelsevistelse också viktiga. Eftersom det är ett faktum att en människa inte lever av bröd allena bör möjligheten till andlig vård och verksamhet också finnas som ett stöd för att bryta ett destruktivt livsval. För att undvika återfall bör den frigivne få hjälp att skaffa bostad, arbete eller annan typ av meningsfull sysselsättning, och det är viktigt att det sociala kontaktnätet stärks.

Satsningar på kriminalvården måste vara mångsidiga och ses som ett sätt och en inriktning för att bryta och minska brottsligheten i framtiden.

Herr talman! Som jag har redogjort för medför den aviserade kriminalvårdspolitiken i Tidöavtalet en kraftig expansion av antalet häktes- och anstaltsplatser. Det leder till ökade kostnader på både kort och lång sikt. I den vårändringsbudget som nyss presenterades föreslår regeringen och Sverigedemokraterna att Kriminalvårdens anslag ökas med 1,38 miljarder redan innevarande år. Det är för att skapa ytterligare möjligheter att möta det akuta behov som finns av fler fängelseplatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kriminalvårdsfrågor

Herr talman! Även andra åtgärder är under process. För att underlätta nybyggnation har en utredare getts i uppdrag att se över plan- och byggregler i syfte att förenkla byggprocesserna. Men det räcker inte att bara bygga ut kriminalvården här hemma. Platsbristen är så akut att vi även behöver hyra platser utomlands. Kristdemokraterna öppnade redan 2019 för att hyra fängelseplatser utomlands, och regeringen arbetar nu med frågan. En utredare ska fortlöpande presentera förslag för olika lösningar med platser i annat land.

Det är också viktigt att utländska medborgare i högre utsträckning avtjänar sitt straff i hemlandet. I dag är cirka 30 procent av de intagna i svenska fängelser medborgare i andra länder. Sverige bör därför prioritera att skriva avtal med andra länder som tillgodoser att deras medborgare avtjänar straffet i hemlandet. Det är nödvändigt för att avlasta kriminalvården både kapacitets- och kostnadsmässigt.

Kriminalvårdens utmaningar har inte uppkommit över en natt, och det kommer ta tid att komma i kapp. Men med en politik som är både offensiv och uthållig är det möjligt att vända utvecklingen och säkerställa kriminalvårdens tillväxt och utveckling.

Herr talman! Dagens debatt visar på behovet av ytterligare aktivitet vad gäller platsbristen på dagens anstalter och på vikten av att kriminalvården fortsätter att fokusera på att bryta en destruktiv livsstil och drogberoende. Det är en viktig politisk uppgift för oss alla, och regeringen kommer att fortsätta att prioritera dessa frågor.

Som jag sa inledningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag och alltså avslag på alla motionsyrkanden.

Herr ålderspresident! Tack för svaren, Jonny Cato!

Jag tycker ändå att det är en relevant fråga: Oavsett om det är en lokalvårdare, ett tidningsbud eller snabbmatspersonal vi behöver, är det verkligen nödvändigt att anställa en person som kommer från tredjeland? Jag tycker inte det, och regeringen tycker inte det. En majoritet i kammaren tycker inte det. Jag kan konstatera att jag inte vet riktigt vad Centern tycker.

De gröna näringarna kan vi lägga åt sidan. Detta handlar om att få folk i arbete. Vad gäller kvalificerad arbetskraft, oavsett om det rör CNC-operatörer eller ingenjörer, finns det klausuler. Förändringen föreslås som sagt kombineras med ett bidragstak. Jag nämnde kvalificering till välfärden, men Jonny Cato kan gärna svara när det gäller bidragstaket.

Jag skulle också gärna vilja få ett sista svar från Jonny Cato. I det förra replikskiftet vi hade talade Jonny Cato om att partiet var lyckosamt under den förra mandatperioden. När det gäller det lönegolv som nu läggs - just nu ligger det på cirka 27 000, och om utredningens förslag går igenom kommer golvet att ligga på 34 000 eller kanske 35 000 när detta genomförs - undrar jag: Kommer det att vara ett absolut krav från Jonny Cato och Centern att detta ska rivas upp, oavsett vilken regering Centern stöder?

Herr ålderspresident! Jonny Cato är en engagerad talare som med stor entusiasm lyfter fram frågan. Många av de exempel som Jonny Cato lyfter fram, förutom de gröna näringarna, handlar om områden och yrken för vår industris utveckling. Det är faktiskt så att många av de ingenjörer, civilingenjörer, it-arkitekter och så vidare som behövs för industrin och som i dag får arbetstillstånd har en lönenivå som är långt över eventuella lönetak.

Det är lite intressant att Jonny Cato från Centern tycker att det är relevant att de cirka 500 arbetstillstånd som gäller till exempel städare handlar om personer som kommer från ett land utanför EU. Är det Centerns mening när vi, som sagt var, har cirka 400 000 arbetslösa i Sverige? Är det relevant att det också finns ett hundratal tidningsbud som också får tillstånd att arbeta i Sverige när vi har personer som är arbetslösa här? Man kan fråga sig vad Centern vill göra.

Arbetsmarknadspolitiken innehåller också delar där vi motiverar personer att ta ett arbete. Förutom det förslag som finns i utredningen finns det förslag gällande bidragstak och kvalificering till välfärden för att motivera personer i dag att gå till ett arbete.

Jag skulle gärna vilja höra hur Jonny Cato ser på dessa förslag. Och, som sagt var, för de yrken som inte kräver en hög utbildning, för några hundra personer som kommer från tredjeland, borde det inte vara relevant att de i alla fall kommer från EU?

Herr talman! I opposition är det alltid lätt att klaga på dem som fattar besluten, och vi var kanske ganska kritiska till de beslut som fattades eller inte fattades under den förra regeringen. Nu klargjorde Jonny Cato att det var C som hindrade de steg som S nu ställer sig bakom i mångt och mycket. Synd att ingen S-ledamot finns i kammaren och kan verifiera detta.

Vad är Jonny Catos modell för att säkerställa att vi inte får en låglönearbetskraftsinvandring? Det kanske vi får höra i hans huvudanförande. De gröna näringarna är viktiga, och jag kan lova Jonny Cato att vi kommer att bevaka detta område för att säkerställa att de fortsätter att vara det. Samtidigt är det inte inom de områdena det finns flest personer, och jag hör inte Jonny Cato säga något om arbetare på snabbmatskedjor och andra restauranger, tidningsbud och liknande jobb. Jag är övertygad om att en motiverad invånare i Sverige skulle kunna ta dessa jobb.

Under förra mandatperioden satte någon en käpp i hjulet för att förhindra förändring av reglerna. Det kanske var Jonny Cato och Centerpartiet, men det finns andra partier i kammaren. Men nu ser vi att det händer och att det finns en majoritet för att ändra reglerna. Vi ser dock till att säkerställa kompetens och rekryteringsbas för kommuner, regioner och företag, inklusive de gröna näringarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag lovar, Jonny Cato, att vi ska bevaka området.

(Applåder)

Herr talman! Det är skönt att vi båda har ett brinnande intresse för landsbygden. Under förra mandatperioden valde ju Centerpartiet att alliera sig med partier som kanske inte hade landsbygden högst på sin agenda, och då upplevde jag att det inte var Centerpartiet som styrde politiken. Ni hade nog känt er mer bekväma och hemma på vår planhalva, och ni är så välkomna tillbaka.

Landsbygden är viktig. De gröna näringarna utgör en stor bas för vårt land. I det fortsatta arbetet är det givetvis viktigt att analysera vilka yrken som krävs för att vi ska bibehålla både vår viktiga skogsindustri och vår viktiga jordbruksindustri, som bland annat ger oss mat på bordet och energi, och de olika trädgårdsnäringarna. Många av dessa yrken är säsongsbetonade, och i utredningen föreslås en förlängning av säsongsanställning från sex månader till nio månader, vilket skulle tillgodose vissa krav. I den första respons jag såg tog LRF tacksamt emot detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag kan lova Jonny Cato att vi ska bevaka att de svenska gröna näringarna ska kunna fortsätta vara verksamma på olika sätt. Men det kräver kanske inte alltid en lågavlönad anställning för någon som kommer långt från Sverige och EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Vi kan ju konstatera att vi kan välja att se på glaset på olika sätt, som halvfullt eller halvtomt.

Vi kan konstatera att det finns cirka 400 000 i Sverige som inte har ett arbete. Vi kan också konstatera att många av dem som just nu har tillstånd enligt arbetskraftsinvandring har jobb som inte kräver mycket utbildning. Vi får naturligtvis göra insatser för att öka att det är svenskar, arbetslösa som finns i Sverige, som tar jobben.

Sedan finns det, som jag också sa i mitt anförande, ventiler. Vi ska se till kommunernas och regionernas behov. Vi ska se till företagens behov. I ett tidigare replikskifte nämndes det att industrin saknar arbetare. Men vi kan konstatera att de som jobbar i industrin i många fall har ett löneläge som möter det nya lönegolvet. Det finns också ventiler för att möta när den kompetens och den person som ska fylla luckan saknas här i Sverige. Då kan en person få tillstånd för arbetskraftsinvandring.

Jag tror att det är viktigt att säga det som sagts tidigare: Att ha människor som kommer från länder långt utanför EU för att göra låglönejobb, vilket sticker ut för Sverige jämfört med många andra europeiska länder, är inte hållbart när vi har så många som skulle behöva få ett jobb inom våra gränser.

Jag tycker att vi med vårt förslag balanserar de sakerna. Vi kan ha olika åsikter om det. Jag tror att när vi landar i ett beslut i en inte alltför avlägsen framtid har vi också vägt in de olika skälen till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Tack så mycket, Annika Hirvonen, för en viktig fråga!

Sverige behöver arbetsgivare som följer reglerna. Sverige behöver arbetsgivare som tar ansvar. Sverige behöver arbetsgivare som tar sitt arbetsmiljöansvar.

Som nämnts tidigare i debatten har vi arbetstagare, oavsett vilket land de kommer från och vilket ursprung de har, som har arbetsgivare som inte följer dessa regler. Vi vet att det är så. Det är naturligtvis viktigt att vi som land och vi som beslutsfattare ser vad vi behöver göra för att skapa en situation där arbetstagare har den trygga och säkra arbetsplats med en arbetsmiljö som fungerar som de har rätt till. Naturligtvis ska vi fortsätta jobba på det. Det är inte mitt specialområde, för det handlar mycket om det som ligger inom arbetsmarknadsutskottet.

Jag kan konstatera att i det här förslaget gör vi, som konstaterats tidigare av bland andra Jessica Rosencrantz, skärpningar också vad gäller arbetsgivarnas ansvar. Det gäller både rapportansvar och vilka krav vi ställer gällande sjukförsäkringar och avgifter. Men naturligtvis behöver vi hela tiden revidera vad vi behöver göra ytterligare, för det måste vara så att varje arbetstagare i Sverige ska ha en säker arbetsplats att gå till med rätt arbetsmiljö och rätt förutsättningar. Det är viktigt att fortsätta med.

Herr talman! Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat men också på tillgång till kvalificerad arbetskraft. Därför är det viktigt att främja kvalificerad arbetskraftsinvandring.

Men parallellt med detta behov anser vi att reglerna för arbetskraftsinvandring behöver förändras. Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har pekats ut som unikt. Till skillnad från många andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, har Sverige accepterat alla oavsett utbildning och yrke.

Arbetskraftsinvandringen har bidragit till tillväxt och gett människor möjligheten att via eget arbete etablera sig i Sverige eller arbeta här en period. Vi vill att Sverige ska fortsätta att vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är arbetskraftsinvandring nödvändig för svenska företags konkurrenskraft. Kristdemokraterna anser att arbetskraftsinvandring är viktigt för en dynamisk svensk ekonomi, men det måste handla om områden där det råder brist på arbetssökande eller där kompetens saknas inom vårt land.

Antalet arbetskraftsinvandrare till Sverige har ökat kraftigt under ett antal år. Detta skifte har ägt rum samtidigt som Sverige tagit emot ett stort antal tredjelandsmedborgare, varav många har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsinvandrare utgör därmed en del av invandringen till Sverige.

Vi måste skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att motverka fusk, utnyttjande och undanträngning av invånare i utanförskap. Detta görs bland annat genom ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, men i våra ögon måste detta lönegolv på en hög nivå kombineras med åtgärder som motiverar arbetslösa i vårt land att ta ett jobb. Det behöver också kombineras med relevanta undantag för bristyrken. Vi vill också ta bort möjligheten till spårbyte eftersom systemet utnyttjas felaktigt bland annat genom falska arbetstillstånd som kan lämna människor i väldigt utsatta situationer.

Herr talman! Kristdemokraterna menar att det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring måste reformeras. Regelverket behöver stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Det är orimligt att ha vidöppna dörrar för lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft från länder utanför EU när vi i Sverige har en egen hög strukturell arbetslöshet i grupper som bör kunna komma i fråga för denna typ av arbeten. Arbetslösa i Sverige måste prioriteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det nuvarande regelverket behöver också reformeras för att komma bort från brister som lett till fusk, utnyttjande av människor och kriminalitet på arbetsmarknaden, framför allt inom yrken med lägre löner.

Herr talman! Det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring har kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet. Det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer är betydande och allvarligt och drabbar inte bara den enskilde utan är även ett hot mot en sund konkurrens.

Ett av de krav som tidigare ställdes för att en utlänning skulle beviljas arbetstillstånd var att inkomsten måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Detta var en för låg nivå för att komma till rätta med problemen.

Tidöavtalet angav en kurs för beslut om arbetskraftsinvandring som innebär skärpningar av reglerna i ett antal steg och åtgärder. En lagändring beslutades med stöd av en stor majoritet i denna riksdag under hösten 2022, vilket öppnade för att förändra kraven för arbetskraftsinvandring.

Regeringsunderlaget presenterade det första steget för att skärpa kraven för arbetskraftsinvandring under 2023. Beslutet var att från och med den 1 november 2023 gäller ett lönegolv på 80 procent av medianlönen - i dag 27 360 kronor - som krav för att få tillstånd för arbetskraftsinvandring.

Detta första steg kommer att kompletteras med ett andra steg som just nu är under hantering av regeringen. Utredningen som initierades av regeringen, som fick ett uppdaterat uppdrag, redovisades den 15 februari. Nu inleds ett remissförfarande och hantering av regeringen, vilket kommer att leda fram till en proposition om skärpta villkor som föreslås träda i kraft den 1 juni 2025. Utredningens förslag går i stort ut på att lägga ett lönegolv i nivå med medianlönen i Sverige men ger också förslag på en modell som ska definiera vilka yrkeskategorier som kan få undantag från lönekravet för att säkerställa verksamheter som är viktiga för Sverige vad gäller kompetens men också regionala behov.

Herr talman! I dag bedöms cirka 400 000 personer i Sverige vara arbetslösa, och naturligtvis utgör ett lönegolv för arbetskraftsinvandring inte hela resan för att få dem som står utanför arbetsmarknaden i Sverige att få ett jobb.

Steg två vad gäller lönegolv behöver därför kombineras med åtgärder som just nu också är under utredning. Det gäller bidragstak, kvalificering till välfärden samt ytterligare aktiva åtgärder från Arbetsförmedlingen.

Jag vill som kristdemokrat också återigen understryka behovet av ventiler och undantag från lönegolvet för att säkerställa både kompetens och arbetskraft för att möta behov som är viktiga för kommuner, regioner och företag i olika delar av vårt land. Om det visar sig att första stegets lönegolv redan nu skapar problem för rekrytering vet jag att några av mina partikollegor i en debattartikel i höstas lyfte upp frågan om att skapa ett snabbspår för att utreda frågan om undantag.

Från min synpunkt behöver vi analysera tillämpningen och utfallet av steg ett. Om det behövs anser jag att hanteringen av eventuella problem kan behöva beredas. Men det är nyligen som förändringen gjordes, och vi måste följa upp hur implementeringen blir.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Kristdemokraterna yrkar, likt en majoritet i utskottet, avslag på alla motionsyrkanden. Men trots dessa avslagsyrkanden sker många förändringar. Tillsammans med Sverigedemokraterna skärper regeringen kraven för arbetskraftsinvandring i två steg utifrån Tidöavtalet.

Förslagen syftar till att motverka arbetskraftsinvandring från länder utanför EU till låglönejobb som arbetslösa i Sverige kan söka och få. Men detta behöver kombineras med förslag som underlättar högkvalificerad arbetskraftsinvandring så att kompetens och kunskap som Sverige behöver på olika områden säkerställs. Dessa förändringar behöver också genomföras med perspektivet att trots skärpningar ska det vara möjligt att tillgodose kommuners, regioners och företags behov av kompetens och personal.

Jag kan slutligen konstatera att hittills har föreslagna förändringar vad gäller migration haft stöd av Socialdemokraterna. Jag kan också konstatera att ingen socialdemokrat från SfU är kvar i debatten längre, vilket också är ett tecken på hur man prioriterar det här området.

Övriga oppositionspartier har varit motståndare i olika grad till de förändringar vi gör nu. En del har till och med uttalat att de vill riva upp förändringarna.

Detta betänkande visar likt många andra på att oppositionen inte har en samlad linje. Man kan fråga sig vad den framtida politiken kommer att vara om det mot mina förhoppningar blir ett annat regeringsunderlag efter något val i framtiden. Man kan fråga sig vem det är som kör då, likt på julafton, och vilka av de reformer vi nu genomför som får kvarstå och vilka som kommer att rivas upp. Kommer vi och svenska folket att få ett svar före valet 2026 eller kanske 2030? Jag tvivlar.

Många av oss har kommit fram till att Sveriges migrationspolitik behöver förändras, och vi ser nu hur regeringen genom beslut och utredningar levererar förslag på förändring. Som man säger för att hålla intresset uppe i slutet av ett avsnitt: Fortsättning följer.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Leghissa, även om svaren på mina frågor inte var klockrena.

Jag kan konstatera att Socialdemokraterna ganska snabbt lämnade sin regeringsperiod bakom sig. Det är ju lätt att säga att den nuvarande regeringen på ett år har lyckats åstadkomma ett sådant kaos, men jag vill minnas att ministern under förra mandatperioden från den socialdemokratiska sidan stod här i kammaren betydligt senare och sa att alla otäckheter och alla problem berodde på den tidigare regeringen.

Jag tror att man ska vara lite självkritisk också från Socialdemokraternas håll på alla de här områdena. I många regioner är det ju faktiskt Sstyre.

Jag hittade tyvärr inte så många svar när det gäller att få 400 000 i arbete, men det är väl tur att regeringen tar stafettpinnen och går vidare med förslagen.

Men jag skulle vilja ställa en slutlig fråga. Vi har redan under replikskiftena här sett att oppositionen kanske inte ens kan samla sig i en gemensam reservation på någon punkt och att det spretar inte bara lite utan ganska rejält mellan de olika partier som kan tänkas samarbeta i en framtida regering. Jag skulle vilja fråga ledamoten Leghissa, utifrån replikskiftet, arbetet på det här området och de nästan ultimativa krav som har förekommit på detta: Hur ser ledamoten på möjligheten att skapa en S-ledd regering tillsammans med de övriga partierna? Där finns ju hela spannet från en ganska stram - och som jag tycker bra - invandrings- och migrationspolitik från Socialdemokraterna till betydligt lösare boliner, lösare konturer och kanske lägre ställda regler. Ser ledamoten att man kan skapa en enighet i migrationspolitiken? Det skulle nog både riksdagen och väljarna vilja få veta.

Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Leghissa för anförandet.

Socialdemokraterna lägger sig på många områden kloss an regeringens politik. Det är riktigt som ledamoten sa att sent under förra regeringsperioden startade regeringen ett arbete med att ta fram ett underlag för att förändra reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen fattade beslut under hösten 2022, och Socialdemokraterna var med på det. Regeringen har nu lagt fram ett beslut om ett lönegolv på 80 procent, så min första fråga är: Hur ser Socialdemokraterna på den aktuella situationen med ett lönegolv på 80 procent?

I reservationen står det att Socialdemokraterna på lång sikt vill att det ska vara 100 procent av medianlönen och färre undantag. Jag antar att Socialdemokraterna åtminstone har hunnit skumma igenom utredningen med förslag utifrån Tidöpartiernas inriktning. Där finns modeller för hur man skulle kunna hantera 100 procent av medianlönen. Är det så att de färre undantag Socialdemokraterna pratar om är färre än i utredningens modeller? Det vore intressant att höra.

Jag vill ställa en avslutande fråga: I samband med försöket att få 400 000 i arbete, som vi från regeringssidan ser är viktigt, finns det förslag om till exempel bidragstak och kvalificering till välfärden. Har Socialdemokraterna även här lagt sig kloss an våra förslag eller finns det andra förslag för att få dessa 400 000 i arbete, vilka kan ta många av de låglönejobb som arbetskraftsinvandringen gäller i dag?

Herr talman! Vi kristdemokrater främjar rörelse. Låt mig ta ett exempel som Jakob Forssmed jobbar med just nu: fritidskortet. Det ska ge möjlighet för barn och ungdomar att delta i fritidsaktiviteter. Precis som Mats Berglund nämnde är det viktigt att främja rörelse, och för oss kristdemokrater är civilsamhället och de ideella föreningarna en viktig kraft för samhällets olika funktioner. Det handlar om att skapa rörelse och sammanhang där man blir sedd och att vara en kraft för att motverka mycket destruktivt och negativt i vårt samhälle.

Vad gäller förslaget som nämns i utredningen Varje rörelse räknas är det ett budgetrelaterat förslag och ingår i budgetförhandlingarna. Jag sitter inte på beslutet när det kommer att vara med, men jag är ganska säker på att Kristdemokraterna kommer att verka för att ideella föreningar för rörelse premieras och stöds på bästa sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Herr talman! Det är viktigt att uppmuntra till och premiera rörelse. I dagens samhälle rör äldre och unga inte tillräckligt på sig, så alla folkrörelser, föreningar och verksamheter som uppmuntrar till rörelse ska givetvis stödjas på olika sätt.

Även i debatten förra året nämndes skillnaden mellan olika föreningsverksamheter beroende på om man hör till Riksidrottsförbundet eller inte, och i den ganska digra utredningen presenteras ett antal olika förslag för att få ett samhälle som främjar fysisk aktivitet. Här finns ett konkret förslag på att jämställa friluftsverksamhet med organiserad idrott.

Att det bereds i Regeringskansliet är ett svar man kan ge. Jag vet inte om Mats Berglunds regering alltid placerade saker i byrålådan, men vi är ett antal ledamöter som kommer att övervaka regeringens arbete. Eftersom det finns med i utredningen och det finns en intention att främja rörelse, bland annat från min partikollega socialminister Jakob Forssmed, kommer vi att hålla ögonen på detta. Därför ser vi inget behov av att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen i denna behandling.

Herr talman! Socialavgifter är en av delarna i vårt lands ekonomiska system som ger medel till de ersättningar och stöd som finns för att möta olika behov. Via sociala avgifter är företagen med och finansierar vårt gemensamma skyddsnät och våra socialförsäkringar.

Men det måste finnas en diskussion om rimlighet i nivån och långsiktiga förutsättningar. Man bör fortsätta utvärdera och diskutera nivån för och omfattningen av sociala avgifter, också i kombination med företagens förutsättningar att anställa och växa.

Delar i socialavgiftssystemet är som nämnts tidigare bland annat arbetsgivaravgifter, som i första hand betalas av arbetsgivare som har anställda. En annan del är egenavgifter, som betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet. Arbetsgivare ska också betala en allmän löneavgift. För 2024 uppgår arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften till som mest 31,42 procent av avgiftsunderlaget.

Herr talman! Det finns undantag och lägre nivåer. Till exempel finns det, som nämnts tidigare i debatten, sedan 2017 en rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifter när en första person anställs i vissa enmansföretag.

Ett annat exempel är friluftslivsorganisationer, som i samband med att de betalar ersättning har möjlighet att få en nedsättning som är avgiftsfri om ersättningen som föreningen betalar under året inte uppgår till över ett halvt prisbasbelopp.

Herr talman! Socialavgifter tas ut för att finansiera de sociala trygghetssystemen. Det är viktigt att sambandet mellan de socialavgifter som betalas in och de förmåner som dessa avgifter är avsedda att finansiera i möjligaste mån upprätthålls. Jag ställer mig därför bakom utskottsmajoritetens bedömning att i samband med detta motionsbetänkande inte se behov av förändringar enligt de motioner som behandlas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Vad gäller specifikt möjlighet och jämlikhet för avgifter för föreningar och organisationer som arbetar med idrott, rörelse och friluftsliv finns det anledning att belysa att utredningsbetänkandet Varje rörelse räknas - hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet? under en av punkterna föreslår att friluftslivets organisationer ska jämställas med den organiserade idrotten och omfattas av regeln om halvt basbelopp. Mot denna bakgrund anser jag att vi bör avvakta Regeringskansliets beredning av förslaget och se vad det leder fram till. Det gör att motionerna med förslag i denna riktning bör avslås i dag.

Herr talman! Det har diskuterats, även i anföranden här, att arbetsgivaravgifterna tydligt bör framgå på arbetstagarens lönespecifikation - detta för att öka kunskapen och förståelsen för både skatter och avgifter men också för att skapa diskussion och acceptans för hur stora de ska vara. I förra veckan gav den borgerliga regeringen genom civilminister och min partikollega Erik Slottner en utredare i uppgift att ta ett första steg mot en sådan ordning. Mer specifikt handlar det om att en utredare ska föreslå hur man kan införa en skyldighet för myndigheter under regeringen att redovisa inbetalda sociala avgifter på lönespecifikationen.

Något missvisande är det när en del summerar ihop och kallar hela arbetsgivaravgiften för en skatt. Majoriteten av avgifterna relaterar till områden som pension, sjukförsäkring och föräldraförsäkring, det vill säga sådant som den anställde själv kan nyttja när behovet uppstår. Om en skatt betalas utan krav på direkt motprestation, som det heter, är avgiften däremot kopplad till just en sådan motprestation. Avgift är inte synonymt med skatt; det finns en saklig skillnad. Däremot utgör den allmänna löneavgiften, som faktiskt är en skatt, den enskilt största delen av arbetsgivaravgiften.

Det skulle vara välgörande om de svenska arbetstagarna var mer informerade om vilka skatter och avgifter som betalas i samband med anställning. Jag ser därför fram emot utredningens förslag och resultat. I förlängningen skulle det också kunna utgöra en möjlighet för samma upplägg även inom verksamheter utanför myndighetsvärlden.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.

(Applåder)