Ingemar Kihlström

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Det innebär avslag på alla motionsyrkanden inom området kriminalvård.

Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Våldsbrott, gängkriminalitet och ständiga återfall i brott hotar hela vårt samhälles fundament. Medan polis och åklagare står i frontlinjen mot brotten bör kriminalvård vara vår främsta insats mot brottets återkomst. Det kan ske genom att hålla brottslingar inlåsta för att skydda samhället men också genom att rehabilitera den som begår ett brott och förebygga återfall.

Situationen i Sverige är oroväckande. I dag ligger andelen återfall i brott enligt Brå på 32 procent, och bland unga är återfallsfrekvensen ännu högre. Återfall i brott är ett kvitto på hur effektivt rättsväsendet fungerar, och i synnerhet tidiga återfall vittnar om otillräckliga insatser under fängelsetiden.

Kriminalvården har under en längre tid brottats med flera parallella utmaningar för vilka den tidigare socialdemokratiska regeringen bär ett tungt ansvar efter åtta år av otillräckliga aktiviteter, som skapat dagens situation. Det handlar om interna strukturer som utmanats av den allt grövre organiserade brottsligheten, en misslyckad integrationspolitik som påverkat brottsligheten och också om otillräckliga resurser som fått Kriminalvården att gå på knäna med överbeläggningar och omfattande platsbrist i fängelser och häkten som följd. Det har påverkat det återfallsförebyggande arbetet negativt. Flera viktiga program, till exempel tolvstegsprogrammet och klosterverksamheten, har lagts ned, enligt uppgift på grund av platsbrist.

Herr talman! Kristdemokraterna och samarbetspartierna har under denna mandatperiod tagit ansvar och gett Kriminalvården kraftigt utökade resurser och också underlättat för att fler fängelser ska byggas, i mycket snabbare takt. I dag är ett stort antal byggprojekt på gång, och antalet platser beräknas tredubblas över en tioårsperiod.

Som en kompletterande åtgärd är aktiviteter för att hyra fängelseplatser utomlands igång. Det är något vi kristdemokrater velat se sedan 2019. Men det är oroväckande och anmärkningsvärt att Socialdemokraterna säger nej, trots att de bär stort ansvar för den situation och den brist på platser som Kriminalvården har i dag.

Vi i regeringen vänder på alla stenar medan Socialdemokraterna sätter sig med armarna i kors och fortfarande är nej-sägare. För alla brottsoffers och för rättssystemets legitimitets skull måste de som döms få sitt straff. Därför är det relevant att som en snabb och effektiv åtgärd hyra anstaltsplatser utomlands. Dessutom ska fler svenska fängelsestraff kunna verkställas i dömda utlänningars hemländer, och fler kriminella ska utvisas. Den nuvarande regeringen tar sitt ansvar genom olika åtgärder för att se till att man tar sitt straff i sitt hemland. Det är något som tidigare S-regeringar inte lyckats genomföra.

Åtgärderna som jag nu nämnt är avgörande för att skipa rättvisa och förebygga brott. Om rättvisa ska skipas krävs fler fängelser där kriminella sonar sina brott, men om vi ska få en minskad brottslighet i framtiden krävs att tillräckliga resurser tillförs kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall. Varför är det viktigt? Jo, för att vi inte kan acceptera att kriminella återvänder till samhället bara för att snart vara tillbaka bakom lås och bom.

Herr talman! Ett långt fängelsestraff kan vara återfallsförebyggande i sig, men det vore ett slöseri med resurser om inte tiden i fängelset också användes till att förbereda den intagne för ett laglydigt liv. För detta krävs ett aktivt arbete med fokus på rätt och fel och de värderingar som vårt samhälle bygger på. Kriminalvården måste ges rätt verktyg för att genomföra hela sitt uppdrag, också rehabilitering.

Missbruk är en av de största orsakerna till kriminalitet. Av de intagna har 70 procent olika drogproblem. Utan effektiva program, likt tolvstegsmodellen, finns en risk att samma personer begår samma brott om och om igen. Genom att återinföra till exempel tolvstegsprogrammet, som vi vet fick lyckade resultat, kan vi ge intagna med missbruksproblematik en bättre chans att bryta destruktiva livsmönster som leder dem tillbaka till kriminalitet.

Herr talman! Det står skrivet att människan inte ska leva av bröd allena. Så är det; det finns en annan dimension i livet. En viktig resurs för att bryta ett negativt och brottsligt livsval är den andliga vård i som finns inom kriminalvården och som bedrivs under ledning av Sveriges kristna råd genom Nämnden för andlig vård, NAV. De cirka 180 medarbetarna möter de intagnas behov av personliga samtal. De ordnar gudstjänster och erbjuder samtalsgrupper för vägledning i etiska och existentiella frågor.

En målande beskrivning av verksamheten är följande: ”Att avtjäna ett straff kan ge möjlighet till viktig reflektion. I mötena med NAV-medarbetarna får klienterna prata om stora och svåra frågor och ges andlig vägledning, oavsett tro eller religion. Samtalen visar sig ibland bli början på en avgörande förändring för individen. NAV-medarbetarna bidrar med kunskap, erfarenhet och nya perspektiv till Kriminalvårdens verksamhet.”

Detta säger Martin Holmgren, generaldirektör för Kriminalvården.

Det är alltså viktigt att NAV-verksamheten får både resurser och lokaler i den expansion av kriminalvården som sker just nu. Det handlar ju inte bara om att hålla brottslingar inlåsta utan också om att ge dem möjlighet till moralisk och andlig utveckling.

Klostret på Kumla är ett exempel på en verksamhet som hjälpte många att reflektera över sina liv och val. Det handlar inte bara om att korrigera beteenden kortsiktigt utan om att återknyta den intagne till grundläggande värderingar om rätt och fel. Därför anser vi kristdemokrater att sådana verksamheter bör finnas i fängelser.

Herr talman! En stark rättsstat bygger på tydliga värderingar: respekt för lagen, ansvar för sina handlingar och en vilja att återgå till samhällets gemenskap efter att ha sonat sitt brott. Kriminalvården ska vara en institution som förkroppsligar dessa värden. Det ska inte bara vara en plats där brottslingar förvaras tills de släpps ut utan en plats där de har möjlighet att lära sig vad som är rätt och fel.

Vid sidan av rehabilitering behövs naturligtvis skärpta straff för grova brott, fler poliser och ett stärkt brottsförebyggande arbete med fokus på trygga familjer, ett stärkt barnperspektiv och en kravbaserad integrationspolitik. När gängkriminella uppvisar en total likgiltighet och använder barn för att mörda andra barn behöver Sverige också en diskussion om rätt och fel.

Kriminalitet handlar om val, ansvar och moral. Att förneka det är att blunda för verkligheten. Ett rent materialistiskt perspektiv kommer inte att lösa de samhällsproblem som Sverige står inför. Det är därför vi kristdemokrater alltid betonar familjen och värderingar som samhällets viktigaste brottsförebyggare.

Som dagens debatt visar finns behov av ytterligare aktiviteter när det gäller platsbristen. Men kriminalvården behöver även fortsättningsvis fokusera på att bryta en destruktiv livsstil och ett drogberoende.

Som jag sa inledningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut, vilket innebär att jag yrkar avslag på alla motionsyrkanden.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att vi ser ett minskat flöde av asylsökande efter att vi nu har styrt upp migrationspolitiken i Sverige så att det är tydligt vad förutsättningarna är.

Vi kan samtidigt se – det är helt korrekt – att det i Europa fortfarande finns ett flöde av flyktingar som söker ett nytt och bättre liv inom EU. Vi behöver arbeta gemensamt i EU för att motverka att flyktingsmugglare och andra tjänar pengar på det men samtidigt ge dem som verkligen har asylskäl möjlighet att komma till EU. Det ska fördelas rättvist.

Vad gäller rättssäkerhet kan jag slutligen konstatera att den regering som Miljöpartiet satt i under sju år inte på något sätt lyckades föra frågan framåt när det gäller rättssäkerheten för hbtqi-personer och konvertiter. Vi kan konstatera att Kristdemokraterna och andra partier i kammaren argumenterade för och motionerade om åtgärder. När Tidöavtalet skrevs fanns det tydliga skrivningar om att man skulle följa upp detta. En rapport från Statskontoret presenterades, och nu finns det tydliga direktiv i regleringsbrevet. Vi har fört frågan framåt.

Engagemanget mellan oss båda är lika. Tyvärr var handlingskraften inte densamma under de sju år som Miljöpartiet satt i regeringen. Vi behöver se till att reglerna finns men att det är rättssäkert, så att vi har en långsiktig och rättssäker migrationspolitik i vårt land.

Herr talman! Tack, Annika Hirvonen, för reflektionen och frågan!

Jag tycker att det är bra att det finns en överenskommelse och att Europas länder blir överens om hur man ska hantera en fråga. Grunden måste ändå vara att man startar och kommer överens. Vi kan se att vi måste ha ett ordnat system för att motverka att man tar chansen att åka i en ranglig båt eller något annat. Vi måste säga att det här gäller. Här har vi Europas gränser. Här har vi förutsättningarna för att få asyl.

Det är precis så vi gör i Sverige. I den här kammaren sätter man en nivå. Det här är skälen för att få komma till Sverige. Man får sin sak prövad. Jag tycker att det är bra. Sedan kan man alltid diskutera detaljerna. Vi vet att länder i Europa har tagit emot väldigt få flyktingar eller kanske inte några alls. Andra länder har burit ett väldigt stort ansvar när det har varit stora flyktingströmmar. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Jag vill välja att se det som att vi tar ett första steg för att balansera detta genom att vi har en överenskommelse att utgå från.

Vi kristdemokrater tycker att man kan vidareutveckla detta och kanske söka asyl i center utanför Europa. Jag vet att Miljöpartiet tycker annat i andra frågor. Naturligtvis ska mottagandet för varje land göras utifrån den kapacitet som finns att integrera.

Men precis som vi nu diskuterar vad vi klarar av att integrera i Sverige behöver EU diskutera det på EU-nivå. Nu pratar vi ju i den här debatten främst om Sveriges politik. Vi kan konstatera att ledamoten Hirvonen och jag har lite olika syn här, förutom i diskussionen om rättssäkerheten. Jag tror dock att vi kan vara överens om att man behöver kunna integrera dem man väljer att ge möjlighet att söka asyl eller på annat sätt komma till Sverige.

Herr talman! Jag tror att svensken som går förbi här ute på Drottninggatan funderar över situationen i Sverige. Vi kan se en oro, sprängningar och skjutande, utanförskap och ett parallellsamhälle. Man kan konstatera att vi tidigare haft en modell i Sverige där ett väldigt stort antal personer har fått möjlighet att vara i vårt land. De regeringar som ledamoten Tony Haddou faktiskt har varit med och gett i alla fall ett halvt aktivt stöd till har inte lyckats integrera dessa.

Man kan konstatera att vi har tagit emot en för stor volym i förhållande till den integrationsmöjlighet vi har. Det är ju väldigt många som trots Tony Haddous goda intentioner inte har kommit in i det svenska samhället.

Som nämnts här kan en majoritet i Sveriges riksdag konstatera att vi för att lösa integrationen måste lägga oss på en migrationspolitisk nivå som motsvarar våra grannländers. Vi behöver också se vilka åtgärder vi kan göra för dem som trots många år i Sverige inte känner sig hemma och som inte är integrerade. De kanske ser att möjligheten att återvända kan ge ett alternativ för att få ett bra liv för dem själva och deras familj.

Vi kommer fortsatt att agera för att de som kommer hit naturligtvis ska dela den värdegrund som gäller för Sverige. De ska lära sig ett språk, och de ska ha möjlighet till ett arbete. Med de migrationspolitiska förändringar vi nu genomför är möjligheterna att åstadkomma detta betydligt större än de var under de åtta åren före vår regeringsperiod.

Herr talman! Tack så mycket, Tony Haddou, för de uppmuntrande orden! Jag kan lova ledamoten att vi kommer att ha fortsatt koll på rättssäkerheten.

Som sades tidigare lyfte vi fram den här frågan redan under förra mandatperioden. Vi har sett att det har varit osäkert och att bedömningarna har varit olika.

Statskontoret kom med sin rapport, och som jag nämnde i mitt anförande har Migrationsverket nu tydliga punkter i sitt regleringsbrev som handlar om att förbättra detta. Om situationen kvarstår kan det krävas ytterligare åtgärder. Det är vi öppna för, så där är vi överens.

Vad gäller kvotflyktingarna är det helt korrekt att vi har gått ned från en väldigt hög nivå. Vi hade en väldigt stor del av Europas andel av kvotflyktingar när vi tog emot 5 000. Vi har med antalet 900, som Annika Hirvonen nämnde i ett replikskifte, fortfarande bland de högsta mottaganden som finns. Naturligtvis behöver vi också arbeta på Europanivå så att vi kan ta emot i Europa.

Sedan till den avslutande frågan angående arbetslinjen. Om man nyss knäppte på sändningarna från riksdagen kan man tro att vi tillhör arbetsmarknadsutskottet.

Vi argumenterar för att migrationen ska vara på en sådan nivå att vi klarar av att integrera dem som får komma till Sverige. När man diskuterar migrationen kan vi konstatera att migrationsvolymen historiskt sett har varit för stor för att det ska vara möjligt att integrera alla under mandatperioder med socialdemokratiska regeringar. Nu måste vi anpassa migrationsflödet för att göra det möjligt att integrera dem som kommer.

Fru talman! Det är intressant att få uppgifter slängda på sig i replikskiften. Ola Möller kan känna sig trygg – vi kommer nog att både finnas kvar i kammaren och se till att det fattas beslut som kan vara gångbara för Sverige. Tyvärr lyckades inte Socialdemokraterna under sina åtta år i regering genomföra den politik som Ola Möller talar så varmt för. Men det är en helt annan fråga. Nu återvänder vi till det som vi debatterar i dag, nämligen migration.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag, som innebär avslag på motionsyrkandena.

För ett hållbart framtidsperspektiv och för att skapa en situation där integrationen fungerar är det viktigt att den migrationspolitik som gäller för ett land har en långsiktig inriktning, naturligtvis i kombination med att de beslut som fattas är rättssäkra.

Under ett antal år, främst under mitten av 2010-talet, tog Sverige emot fler asylsökande än det var möjligt att integrera. Parallellt gjordes inte tillräckliga åtgärder för att möta utnyttjandet av asylsystemet, och på många platser har parallellsamhällen vuxit fram.

Kristdemokraterna och regeringen ser därför ett fortsatt behov av att ha en stram migrationspolitik för att komma till rätta med de problem som vi på många sätt ser runt om i vårt land. Målet bör vara att vi fortsatt ska ha en migration som ligger i nivå med den i våra nordiska grannländer. Det är rimligt att prioritera de mest utsatta flyktingarna.

Det har skett en överenskommelse om migration inom EU. Det är bra för att förhindra att människor utnyttjas, skadas eller omkommer i till exempel rangliga båtar på Medelhavet. EU måste motverka irreguljär migration och ha ett större fokus på att hjälpa flyktingar i närområdet.

Vi kristdemokrater tycker att migrationspakten är bra, men vi vill se ytterligare steg – en migrationspakt 2.0 som bland annat innebär att man söker asyl i center utanför EU och att mottagandet för varje land sker utifrån kapaciteten att integrera.

Fru talman! Även i denna stund, när vi står här i kammaren och debatterar, pågår det fruktansvärda krig som Ryssland startat mot Ukraina, ett krig inom Europas gränser, igen. Detta krig, som eskalerades för tre år sedan genom stora angrepp men som de facto har pågått sedan 2014, måste naturligtvis fortsatt fördömas, och vi måste ge vårt stöd på olika sätt till det tappert kämpande ukrainska folket.

Kriget har inneburit att miljontals ukrainare har tvingats på flykt. I mars 2022 aktiverades massflyktsdirektivet, som ger möjlighet för ukrainare att söka skydd i europeiska länder och således även här i Sverige.

Regeringen har genom ett antal beslut gett större möjligheter för studier, arbete, tillgång till sjukvård och ekonomiskt stöd för att de som sökt sin tillflykt till vårt land ska kunna ha ett bra liv här. Ukrainas sak är vår, vilket visats genom stöd både till ukrainska flyktingar här i Sverige och till Ukraina som land.

Fru talman! Den migrationspolitik som förts under tidigare perioder har inte varit i nivå med vad som är långsiktigt hållbart för vårt land. En av de viktiga arbetsuppgifter som vår regering har nu när den leder vårt land är därför att förändra politiken, och många åtgärder har redan blivit verklighet sedan regeringsskiftet 2022.

Detta har tydligt manifesterats genom Tidöavtalet, som regeringsunderlaget har förhandlat fram och som har ett stort antal punkter som innebär att migrationspolitikens inriktning och innehåll förändras. Åtta år med en S-regering innebar med de trilskande och motsträviga stödpartierna Vänstern, Miljöpartiet och i viss mån Centern att den åtstramning som Sverige behövde inte gjordes. Det är det som den här regeringen nu måste hantera.

Socialdemokraterna säger att man genomfört förändringar och initierat utredningar. Det är visserligen korrekt i vissa delar, men den kombination av olika viljeinriktningar som präglade de S-märkta regeringsåren innebar att man inte på långt när genomförde tillräckliga åtgärder för att möta utmaningen. Man skapade snarare ett resultat och en problematik som knappast ens Socialdemokraterna kan vara nöjda med trots att man som vanligt lite skrupelfritt skakar av sig ansvaret för det man har åstadkommit. Vi står nu med en situation som det tar tid att rätta till.

Migrationsområdet behöver hanteras målfokuserat i åtstramande riktning för att vi ska komma till rätta med problemen vi ser i vårt samhälle. Till skillnad från tidigare regeringar ger dagens regeringssamarbete en grund för handlingskraft som nu omsätts i praktisk handling. Det behöver och förtjänar Sverige.

Herr talman! Samarbetet har börjat ge resultat. Antalet asylsökande till Sverige har minskat markant, och handläggningstiderna har förkortats. Genom tydliga förändringar i lagstiftningen understryks att ett nej kommer att betyda ett nej, och sedan länge efterfrågade åtgärder som motverkar skuggsamhället genomförs nu fortlöpande. Fler personer som har fått avslag återvänder. Arbetskraftsinvandringen till lågkvalificerade arbeten har begränsats. I stället är huvudinriktningen att attrahera högkvalificerad och av företagen efterfrågad kompetens till Sverige. Även snabbare hantering är ett faktum. Det är så Sverige hamnar på rätt köl igen. Men det återstår naturligtvis mer att genomföra och följa upp.

Som Jonny Cato förtjänstfullt nämnde har vi kristdemokrater sedan lång tid tillbaka argumenterat för att rättssäkerheten ska förbättras, särskilt för konvertiter. Enligt rapporter har de i många ärenden haft en osäker och i många fall skiftande möjlighet att få sina asylskäl korrekt och tillförlitligt bedömda. Tidöavtalet anger att man ska analysera situationen. Som nämnts i tidigare replikskiften har Statskontoret presenterat en rapport som visar på skillnader i bedömningen.

Den här frågan osynliggjordes av den förra regeringen, men jag kan konstatera att med den här regeringen ger Tidöavtalet och nu även regleringsbrev till Migrationsverket tydliga direktiv om att rättssäkerheten ska förbättras. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta följa frågan om rättssäkerhet för konvertiter och hbtq-personer. Det kan krävas ytterligare åtgärder, så vi får analysera och återkomma.

Herr talman! Vad är oppositionens gemensamma inriktning? Jag kan konstatera att den här debatten inte skiljer sig från hur det låtit i kammaren under merparten av denna mandatperiods debatter.

Regeringen genomför nödvändiga kursändringar för migrationspolitiken för att migrationen ska vara på en hållbar nivå för Sverige. Flertalet av förändringarna får helhjärtat stöd, i alla fall vid knapptryckningen, från Socialdemokraterna i denna kammare. Man kan till och med ana att Socialdemokraterna är lite nöjda med att politiken förs i denna stramare riktning, då det av naturliga och politiska skäl inte var möjligt under tidigare mandatperioder. Det har faktiskt också understrukits internt i Socialdemokraterna genom Lawen Redars analys, där hon som utredare sa att Socialdemokraterna inte förde en tillräckligt stram migrationspolitik. Hon sa till och med att Socialdemokraternas migrationspolitik har misslyckats.

Hur ser då framtiden ut? Detta betänkande och faktiskt även replikskiftena visar att oppositionen inte har en samlad linje. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och i viss mån Centern vill på olika sätt ha en återgång till en migrationspolitik som innebär lägre krav, vilket kommer att innebära större migration till vårt land, medan Socialdemokraterna som vi sett i många beslut och också i deras egen argumentation följer regeringens stramare linje.

Man kan fundera på hur det kommer att bli om det blir ett regeringsskifte 2026, vilket jag naturligtvis inte hoppas på. Att den strama linje som Socialdemokraterna efter självkritisk internanalys förespråkar skulle bli verklighet är nog en utopisk och orealistisk önskedröm. Verkligheten kommer nog tyvärr att bli en återgång till vad vi såg under den förra regeringen, det vill säga en betydligt öppnare och mer kravlös migrationspolitik.

Herr talman! Vi i Tidöpartierna lovade att leverera, och det sker nu. Utredningar har presenterats och kommer att fortsätta presenteras. Det kommer också ett stort antal propositioner under detta och nästa år. Vi kristdemokrater kommer tillsammans med regeringen att fortsätta arbeta för en ansvarsfull, rättssäker och medmänsklig migrationspolitik där människor som vi tar emot ges goda förutsättningar till integration i vårt samhälle.

Som tidigare sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motionsyrkanden.

(Applåder)

Herr talman! Det som Tony Haddou konstaterar är korrekt. Vi tycker olika. Och det ska man göra i den här kammaren. Våra argument ska brytas.

Vi är en stor majoritet som konstaterar att den migration vi har haft i vårt land har varit för stor. Vi behöver anpassa oss till den nivå som vi kan integrera. Det ska vara en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Nu styr vi om skeppet. Vi skapar asylansökningscenter. Vi ser till att det blir en kort process när man söker asyl. Sedan får man sitt besked, och om det blir ett nej ska man återvända. Här behöver Sverige bli bättre på att både hjälpa människor, motivera dem och se till att de återvänder.

Vi kan inte ha ett system som det i dag, som på något sätt skapar en bas för människor att hålla sig undan och gömma sig med sina barn – med den otrygghet och risk för utnyttjande som det innebär – i väntan på en ny chans att söka trots att ingenting har förändrats.

Alla de hundratusen människor vi nu diskuterar kommer exempelvis inte från Afghanistan. Vi kan konstatera att vi har ett system som premierar att människor stannar i Sverige och söker asyl på nytt och på nytt igen. Då lever man i ett skuggsamhälle utan rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Vi vill skapa klara direktiv, och vi ser också att förändringarna nu ger resultat. Sveriges asylmottagning är betydligt lägre nu än den var under de åtta år som vi hade en annan regering. Vi tar de steg som behövs. Vi är inte överens, Tony Haddou, men vi kommer att fortsätta vårt förändringsarbete.

Herr talman! Tack så mycket, Tony Haddou, för engagemanget i frågan!

Vi delar inte synen på detta. Man kan konstatera att det system vi har i dag, där människor kan söka en ny asylprövning efter fyra år, efter åtta år och efter tolv år, skapar ett system där människor, både vuxna och barn, lever i ett skuggsamhälle utan just de rättigheter som Tony Haddou talar om.

Ett system som främjar att man får sin sak prövad igen trots att sakförhållandena inte har ändrats motiverar självklart personer. Man behöver inte lämna landet. Man kan leva i skuggsamhället och få sin sak prövad igen och återigen.

Med detta förslag, som vi har en stor majoritet för i den här kammaren, ger vi klara besked. Det blir en rättssäker prövning med ja eller nej till asylskäl. Om man får ett nej ska man lämna landet och kanske Schengenområdet. Man kan få ett återreseförbud. Detta hindrar inte att man kan söka asyl igen om förhållandena ändras.

Vi kan konstatera att av de asylsökande vi har i Sverige i dag är det 25 procent som ursprungligen får ett ja och 75 procent som får ett nej. Av dem som hanteras är det alltså ungefär en fjärdedel som återansöker.

Vi är en stor majoritet i kammaren som ser att vi behöver göra en förändring. Den politik vi har fört under lång tid har inte löst problemet, utan den har skapat ett skuggsamhälle.

Jag skulle kunna ställa en fråga tillbaka till Tony Haddou. Tonys parti stöder Socialdemokraterna. Om det skulle bli en annan regering – är ert krav för att ge den stöd att man vänder tillbaka till den politik som vi har i dag och som kommer att ändras den 1 april?

Herr talman! Jag kan konstatera att efter åtta års regerande med Socialdemokraterna, med sju års stöd av Miljöpartiet, har vi en situation där uppemot 100 000 personer lever i ett skugg- och parallellsamhälle.

Det är inte värdigt ett land att barn ska vara otrygga. Jag tycker inte att det är en bra situation att gömma sig i fyra år, att varje gång det knackar på dörren vara rädd att man ska ryckas upp från sin tillvaro.

Det handlar om att vi ska ha en migrationspolitik och ett system som främjar att man får sin sak prövad. Det är vi helt överens om. Vi behöver ha en rättssäker prövning av asylskäl.

Vi fattar i den här kammaren beslut om en politik som innebär: De här får rätt att stanna, och de här måste återvända. Det måste också följas i praktisk handling.

Vi har nu ett system som uppmuntrar till att man gömmer sig, med den otrygghet och risk för utnyttjande som gäller för alla. Vi kan alltid spekulera över vilken lön man kan få om man lever här i skuggsamhället och inte ska vara här.

Naturligtvis ska vi se till att människor återvänder. Det behöver vi göra mycket mer. Vi kan konstatera att efter åtta år med Socialdemokraternas regering nådde vi inte fram. Nu tar vi trevande steg och hittar vägar där vi använder både EU:s och vårt eget bistånd för att se till att landet tar emot.

Det är också viktigt att understryka att det är ett föräldraansvar. Om man kommer till ett land, söker asyl och får ett nej, är inte föräldraansvaret då att skapa en tryggare tillvaro för sina barn?

Jag kan inte se att det är att skapa en situation som är säker när man i fyra år gömmer sig i ett skuggsamhälle. Vi skapar en situation där människor återvänder till ett land och kan söka ny asyl. Det finns alltså möjlighet att få en prövning igen.

Herr talman! Vi delar båda engagemanget för den här gruppen. Jag kan dock konstatera att Annika Hirvonen ingick i sju av åtta års stöd till den regering som hade ansvaret för att se till att det skulle ske en rättssäker prövning, ansvaret för att se till att människor inte hamnar i ett skuggsamhälle och ansvaret för att se till att barn inte ska behöva vara rädda på morgonen för att bli upptäckta på grund av att de befinner sig olagligt i landet.

Man kan konstatera att under de sju åren kom vi inte vidare på den fronten. Jag kan med stolthet säga att vi nu tar nya steg. Statskontoret visade i sin rapport att rättssäkerheten inte är jämlik och tillräcklig för just de grupper som nämns, konvertiter och hbtqi-personer.

Jag kan konstatera att under hela förra mandatperioden påpekade min företrädare i socialutskottet Hans Eklind att de frågorna var viktiga att lyfta fram. Men det blev inte en majoritet till beslut, för regeringen ville inte genomföra det.

Nu kan vi konstatera att det i regleringsbrevet till Migrationsverket tydligt står att rättssäkerheten ska förbättras för just de grupperna. Det står uttryckligen. Det har vi lyckats åstadkomma efter våra år i regeringen.

Jag kan konstatera att det är viktigt att det är en rättssäker prövning. Det ska ske en prövning där man får sina asylskäl prövade. Får man ett ja får man stanna, får man ett nej ska man återvända till det land man kommer från.

Det kommer att vara vanskligt att se in i en människas inre och värdera om den är en konvertit. Det behöver Sverige bli mycket bättre på. Vi behöver våga tala mycket mer om hur till exempel tro verkar i ett liv.

Herr talman! Den proposition som vi nu debatterar handlar om ett av stegen i att se till att migrationspolitiken anpassas till vad som är möjligt att hantera för Sverige. En viktig del i denna anpassning är en reglerad och trovärdig nivå på invandringen till Sverige, men också att återvändandet är effektivt och att det är klart att ett nej är ett nej. Efter en rättssäker prövning ska en asylsökande som fått ett utvisningsbeslut vara skyldig att lämna landet, men i dagens Sverige ser vi många exempel på att personer stannar kvar efter nekande beslut.

Herr talman! Den proposition som vi har på bordet i dag innebär nya regler om när ett avlägsnandebeslut upphör att gälla. Enligt dagens regler gäller ett avlägsnandebeslut i fyra år efter att beslutet vinner laga kraft och därmed inte längre kan överklagas. När sedan beslutet har slutat gälla har man möjlighet och rätt till en ny fullständig prövning av frågan om uppehållstillstånd.

Den här ordningen skapar en bas och en drivkraft för att inte följa beslutet om att lämna Sverige utan i stället hålla sig undan verkställighet trots att man fått sina skäl prövade och fått ett avslag. I dagens system ges det nämligen en ny möjlighet att få sin sak prövad när det tidigare beslutet upphör att gälla.

Dagens ordning innebär också att samma ansökan kan behöva prövas på nytt av Migrationsverket och domstolarna flera gånger även om det inte framkommit några nya omständigheter som egentligen motiverar att frågan prövas på nytt. När ett avlägsnandebeslut preskriberas behöver också myndigheternas återvändandearbete avbrytas. Denna process innebär alltså ett ineffektivt nyttjande av resurser.

Som nämnts tidigare under debatten görs cirka 25 procent av alla ansökningar om asyl av personer som redan har fått beslut om avslag och därmed ska lämna Sverige men för vilka beslutet har upphört att gälla på grund av att det preskriberats.

I propositionen framhålls att dagens regelverk kan leda till att familjer med barn försöker undvika verkställighet genom att undandra sig kontakt med myndigheterna, vilket i sin tur riskerar att medföra att barnen och den övriga familjen lever under väldigt pressade förhållanden under lång tid. Enligt min mening är det angeläget att reglerna ändras så att basen och incitamentet för att undvika verkställighet tas bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Herr talman! Debatten har visat på vad som är uppe till förändring. Den första förändringen är att ett avlägsnandebeslut ska upphöra att gälla efter fem år i stället för fyra år och att denna tid börjar löpa efter att den asylsökande lämnat landet i enlighet med beslutet. Vi förlänger alltså preskriptionstiden med ett år. Men den viktiga skillnaden – och den tydliga signalen till alla som söker asyl – är att avlägsnandebeslutet aldrig kommer att preskriberas så länge man stannar kvar i Sverige efter att ha fått ett nekande beslut. Det kommer alltså inte längre att finnas några skäl att hålla sig undan i Sverige ett antal år i syfte att få till stånd en ny prövning av uppehållstillståndet. Förändringen innebär också att man lämnar Sverige enligt det fattade beslutet, vilket betyder att den asylsökande måste åka till det land som bestämts av myndigheterna.

Herr talman! Propositionen innehåller också nya regler vad gäller återreseförbud. I samband med att en asylsökande får beslut om att han eller hon ska lämna landet kan det också bestämmas att man får en viss tid på sig att följa beslutet frivilligt. När det har bestämts en sådan tid för frivillig avresa men utlänningen inte har lämnat Sverige inom den tiden får det beslutas om återreseförbud. Det innebär ett förbud att återvända till Schengenområdet inom en viss tid.

Återreseförbudet bestäms i dag till ett år i en sådan situation. Det är en betydligt kortare tid än i andra fall där man beslutar om återreseförbud. I propositionen föreslås därför att återreseförbudet ska få bestämmas till fem år, även när en tid för frivillig avresa inte har följts, eller längre om utlänningen utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet.

Herr talman! Ytterligare en förändring som genomförs med denna proposition är att systemet med spårbyte avskaffas. Huvudregeln i dag är att uppehållstillstånd ska sökas och beviljas före inresa till Sverige, men det finns undantag. Ett sådant undantag i dagens system är att den som fått avslag på en asylansökan under vissa förutsättningar kan få uppehållstillstånd för arbete utan att behöva lämna landet. Detta undantag kallas spårbyte.

Tanken när spårbytet infördes var att den som etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden under asylprocessen men fått avslag inte skulle behöva återvända till sitt hemland för att få arbetstillstånd utan kunna göra ansökan i Sverige. Men det har tyvärr visat sig, som har nämnts i debatten och bland annat i Riksrevisionens analys, att möjligheten till spårbyte medfört stora risker för fusk och missbruk. Många av dem som ansöker om spårbyte kommer från länder som anses vara så kallade säkra ursprungsländer, vilket innebär att personer därifrån oftast inte har rätt till asyl. Detta tyder på att asylsystemet utnyttjas av personer som vill ha tillgång till den svenska arbetsmarknaden.

Möjligheten till spårbyte innebär också att slutpunkten i asylprocessen blir otydlig. Det finns en risk för att ett nej inte uppfattas som ett nej, vilket påverkar återvändandearbetet negativt. Det kan även leda till att människor utnyttjas och far illa på arbetsmarknaden. I propositionen föreslås därför att systemet med spårbyte tas bort.

Herr talman! Det är relevant att den som vill arbeta i Sverige ska använda det regelverk och det system som gäller för arbetskraftsinvandring. Det är också en viktig punkt för att få en hållbar och långsiktig migrationspolitik. Vi kristdemokrater yrkar således, likt en majoritet i utskottet, bifall till propositionens förslag och därigenom också avslag på alla motionsyrkanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spår-byte och vissa frågor om återreseförbud

Jag kan slutligen konstatera att denna debatt med sina replikskiften är en repris av hur det sett ut i denna kammare under merparten av denna mandatperiods debatter.

Regeringen genomför den nödvändiga kursändringen för migrationspolitiken. Dagens proposition understryker att man ska ha rätt att söka asyl men att ett nej är ett nej och ska efterlevas i praktisk handling. Hittills har regeringens föreslagna förändringar vad gäller migration oftast haft stöd från Socialdemokraterna i denna kammare, och dagens proposition är ytterligare ett exempel på detta. Den får fullt stöd från Socialdemokraterna.

Men likt i tidigare debatter är övriga oppositionspartier i olika grad motståndare till de förändringar som föreslås. Detta betänkande och replikskiftena visar som så mycket annat att oppositionen inte har en samlad linje. Vänstern, Centerpartiet och Miljöpartiet är på olika sätt mot att förändra migrationspolitiken i den riktning som krävs för vårt land, medan Socialdemokraterna vid många beslut följer regeringens inriktning.

Man kan fråga sig vad som kommer att vara inriktningen efter ett eventuellt regeringsskifte 2026, som förhoppningsvis inte sker. Den ovissheten fortsätter.

Jag kan konstatera att Ola Möller som socialdemokrat varit stolt och självsäker i debatten – S är som vanligt grunden till allt gott som kommit i beslut på migrationsområdet. Men man kan då fråga sig: Vad var det som gjorde att Socialdemokraterna inte genomförde detta under de åtta åren i Rosenbad, när de hade möjligheten? Vad hindrade dem? Vi kan väl konstatera att replikskiftena i dag kanske ger en del av svaret. Man vill, men man kan inte.

Det finns klara besked från partikamrater till Ola Möller. Lawen Redar konstaterade för över ett år sedan att vi hade fel kurs i migrationspolitiken och att den behöver ändras. Man kan verkligen fråga sig: Vad blir verkligheten om S får ansvar igen?

Herr talman! Vi kristdemokrater tillhör den majoritet i Sverige som kommit fram till att Sveriges migrationspolitik behöver förändras. Vi ser nu hur regeringen genom beslut och utredningar levererar utifrån det förtroende som gavs i valet 2022.

Herr talman och Annika Hirvonen! Den minister som travesteras här är den minister som bland annat har ansvar för arbetsmarknadsutbildningar, så det är relevant att ställa en fråga till honom. En minister kan också uttrycka sig politiskt.

Vi kan konstatera att det i Tidöavtalet finns en inriktning att lägga ett lönegolv, men det står också i Tidöavtalet att den exakta utformningen ska förhandlas. Det står också i den utredning som gäller det höjda lönegolvet att det ska finnas möjligheter till ventiler och undantag för relevanta bristyrken. Så är det. Men det innebär inte att vi kommer att lösa vare sig arbetsmarknadsproblemen eller något annat bara för att vi tillåter en arbetskraftsinvandring för en betydligt lägre lön. Det är det som är den logiska kullerbyttan för både Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Ni vill inte ha ett högt lönekrav, och samtidigt gör ni ingenting.

Vi konstaterar att ett högre lönegolv skapar arbetstillfällen för dem som finns i Sverige och i Europa. Man kan faktiskt rekrytera personer inom Europa till marknadsmässiga löner. Jag tycker att det ändå finns en logik i att vi i Sverige ska försöka få dem som är arbetslösa i arbete. Det är inte skäligt att importera arbetskraft från till exempel Afrika eller Thailand för att utföra arbete som kan utföras av en arbetslös i Sverige. Vi ska främja kvalificerad arbetskraftsinvandring för att säkerställa vår konkurrenskraft. Det ger jobb.

Sedan behöver vi också konstatera att den regering som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet har stött inte har lyckats lösa problemen. Dem får vi hantera nu.

Herr talman! Tack så mycket, Annika Hirvonen, för synpunkter och konstateranden! Jag kanske inte uppfattade så mycket av en fråga.

Vi kan väl säga att vi inte delar bilden. Vi kan konstatera att de år vi har bakom oss gör att Sverige skiljer sig från i princip vartenda land i Europa. De flesta andra länder i Europa har inriktat arbetskraftsinvandringen på högkvalificerad invandring, som krävs för att möta behov inom hela företagssektorn och – kan jag gissa – också universitet och liknande, men har inte tillåtit arbetskraftsinvandring från tredjeland, det vill säga land utanför Europa. Där har vi skilt ut oss. På samma sätt har vi skilt ut oss när vi har tagit emot väldigt många under de stora migrationsåren, 2014 och 2015, som fortfarande inte har lyckats få ett arbete. Att i det perspektivet införa förändringar som gör att vi siktar in oss på att bibehålla högkvalificerad arbetskraftsinvandring är inte fel.

Jag kan konstatera att det år 2022 var 87 personer som sökte och fick arbetskraftsinvandringstillstånd som undersköterskor, av en totalvolym på cirka 180 000 undersköterskor. Det är alltså inte de här personerna som gör att vi kan klara av vården och omsorgen. Sedan är det ett gigantiskt problem att möta alla de behov vi har inom vård och omsorg, men det är inte genom att införa de här reglerna som vi tar bort möjligheterna att möta de behoven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Om det nu finns någon tapper tittare framför datorn som har gått in på riksdagens hemsida och följer debatten vill jag göra ett klargörande: Vi pratar inte arbetsmarknadspolitik just nu – vi pratar arbetskraftsinvandring.

Sverige behöver arbetskraftsinvandring. Det är ställt utom allt tvivel. Så har det varit historiskt. Här har vi haft en tillbakablick till vallonerna och Vasas jungfrufärd. Vi har haft en uppbyggnad i Sverige som har krävt arbetskraftsinvandring.

Vi debatterar inte om huruvida det behövs arbetskraftsinvandring, utan det diskussionen har gällt och fortsätter att gälla är hur arbetskraftsinvandringen ska utformas. Detta är vad anförandena från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet borde handla om. Men i stället målar man upp en ganska dyster bild, att man har sitt paradis om man bara får vara med och bestämma.

Det har vi sett resultatet av under åtta år, och det är det som Tidöregeringen nu behöver hantera.

För att ha ett underlag för välfärd behöver vi ha en tillväxt, och då behöver Sverige fler företag som startar, växer och anställer. För att främja svenska företag behöver vi ha ett näringslivsklimat som möter de behov som finns från företagens sida. Ytterligare en av förutsättningarna för utveckling och starka företag är en god tillgång till personal, som kan bistå med sin kunskap. Det är därför viktigt att främja kvalificerad arbetskraftsinvandring.

Precis som jag har sagt har invandringen av arbetskraft bidragit till tillväxt och gett människor möjlighet att via eget arbete etablera sig i Sverige eller arbeta här en period. Vi vill att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är den kvalificerade invandringen nödvändig för att svenska företags konkurrenskraft ska fortsätta.

Men i ljuset av att det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har varit ganska unikt behövs det förändring. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, där man speciellt har riktat sig till högutbildade, har vi historiskt haft en invandring som accepterat alla oavsett utbildning och yrke. Den invandringen ökade kraftigt under ett antal år samtidigt som vi tog emot ett stort antal tredjelandsmedborgare. Vi ser nu att många av dem som vi tog emot i migrationsökningen har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Herr talman! Kristdemokraterna har länge argumenterat för att det nuvarande systemet behöver reformeras. Det behöver stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Det var orimligt att ha vidöppna dörrar för lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft från länder utanför EU när vi i Sverige hade – och fortfarande har – en hög strukturell arbetslöshet i grupper som bör komma i fråga för den typen av arbete.

Herr talman! Tidöavtalet angav en kursändring för arbetskraftsinvandringen. Detta innebar skärpningar av reglerna i ett antal steg och ett skifte från att ha lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till att främja högkvalificerad.

Fler av dem som befinner sig i Sverige bör kunna ta jobb inom låglönesektorn. Men samtidigt behöver åtgärderna vara sådana att Sverige ska bli attraktivare och gärna nummer ett i Europa när det gäller att locka internationell talang och kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Historiskt sett har ungefär två av tre arbetskraftsinvandrare inte tillhört någon högkvalificerad yrkeskategori. Och vi uppvisar just nu tredje störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda i Europa.

Herr talman! Ett av de tidiga kraven var att man för att få arbetstillstånd skulle tjäna 13 000 kronor per månad. Precis som har sagts i många inlägg här beslutade vi om en lagändring under hösten 2022, då vi lade ett första lönegolv på 80 procent av medianlönen. Vi planerade ett fortsatt steg, och det finns ett utredningsförslag. Förslaget som finns är att man ska lägga ett lönegolv i nivå med medianlönen men också ha en modell som ska definiera vilka yrkeskategorier som ska få undantag från lönekravet. Jag kanske kan förekomma frågan och säga att vi inte vet exakt när förslaget kommer. Men regeringen jobbar med det.

Regeringen har också gett Migrationsverket i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och minska handläggningstiderna drastiskt. Nu har vi genomfört förändringar, och handläggningstiden, som för ett litet tag sedan var 100 dagar, sjönk faktiskt till 16 dagar i median i december. Det betyder alltså att vi snabbt kan få den kvalificerade arbetskraftsinvandring som vi behöver för den fortsatta tillväxten.

Herr talman! I dag bedöms ett stort antal personer vara arbetslösa. Naturligtvis gör ett lönegolv i sig självt inte resan för att de som står utanför arbetsmarknaden i Sverige ska söka och få ett jobb. Man behöver kombinera lönegolv med andra åtgärder, och de är på gång. Det gäller bidragstak, kvalificering till välfärden och naturligtvis ytterligare aktiva åtgärder för Arbetsförmedlingen.

Jag vill som kristdemokrat betona behovet av ventiler och undantag från ett höjt lönegolv för att säkerställa kompetens men också arbetskraft för att möta behov som är viktiga för kommuner, regioner och företag.

Herr talman! Kristdemokraterna yrkar således, likt en majoritet i utskottet, avslag på alla motionsyrkanden.

Jag kan slutligen konstatera, som jag brukar göra i de här debatterna, att den opposition vi har är splittrad. Socialdemokraten talade i sitt anförande inte så mycket om arbetskraftsinvandringspolitiken, men Socialdemokraterna har vad gäller migrationspolitiken till nästan hundra procent anslutit sig till det vi vill och som nu Tidöregeringen genomför. Vänstern och Miljöpartiet säger oftast precis tvärtom: Nej, och vi ska återvända.

Det blir intressant att se: Vad blir den gemensamma linjen om man mot förmodan kommer tillbaka till regeringsunderlaget? Kommer vi att få ett svar före valet 2026? Jag tvivlar.

Vi kristdemokrater tillhör den majoritet i Sverige som kommit fram till att Sveriges migrationspolitik behöver förändras. Genom propositioner och utredningar lämnas förslag som utgår från det stöd som har givits i valet 2022. Och det kommer att komma ytterligare saker i förändringspåsen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Herr talman! Jag kan lugna Annika Hirvonen vad gäller de kristna konvertiterna. I år är det faktiskt första gången detta nämns i Migrationsverkets regleringsbrev. Statskontorets rapport, som särskilt lyfter fram de kristna konvertiterna och hbtq-personers rättigheter, finns nu med. Det kan Annika Hirvonen tacka Kristdemokraterna och regeringen för. Vi sätter fokus på en fråga som tyvärr inte riktigt var i fokus under de sju år som Miljöpartiet var med och stödde Sregeringen.

Man kan konstatera att de analyser vi gör är helt olika. Precis som många kommuner och instanser säger är det stora problem med EBO. Också vad gäller boende, som vi hade uppe i förra replikskiftet, kan jag lugna Annika Hirvonen. Regeringen har som avsikt att asylsökande ska bo i mottagningscenter, och det innebär att Migrationsverket behöver anpassa sitt boendebestånd. Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att förbereda detta, och i uppdraget ingår att analysera behov och rättigheter i det reformerade mottagningssystemet för exempelvis barn, men även för andra utsatta grupper såsom hbtqi-personer och kristna konvertiter.

Annika Hirvonen kan vara trygg. Vi står stadigt och håller fast vid detta. Men vi gör också en annan analys. Den situation vi har nu visar att Sverige under ett antal år tog emot alldeles för många migranter för att kunna integrera dem lyckosamt. Vi har förändrat vårt ställningstagande utifrån den situationen; det står jag för. Jag vore tacksam om också Miljöpartiet gjorde en analys för att se vilka saker som behöver genomföras för att vi ska få en integration som fungerar. Det vi beslutar och diskuterar i dag är ett steg på den vägen.

Herr talman! Annika Hirvonen får gärna konvertera till Kristdemokraterna om hon hittar rätt i politiken på det sättet. Talmannen råkade ju ange fel parti när han gav henne ordet.

Jag vill bara göra några reflektioner och ställa några frågor till Annika Hirvonen. Tycker Annika Hirvonen att vi har ett bra system i dag? Vi kan konstatera att Sverige skiljer ut sig från alla andra länder i Europa. Här har vi EBO, som det kallas, på 60-65 procent medan andra länder inte har det. Man kan fundera på om Annika Hirvonen menar att de andra länderna gör fel.

Vi kan också konstatera att många kommuner, säkerligen med delvis styrning av Miljöpartiet, säger att det finns problem med eget boende. Det egna boendet är inte något paradis, utan många utredningar har visat att det ofta innebär trångboddhet. Man bor många i lägenheter, och barn har små möjligheter att studera och få andra behov tillgodosedda.

Jag undrar därför: Är Miljöpartiets analys trots allt att EBO är svaret på alla frågor? Det viktiga är, som jag sa i ett replikskifte, att asylprocessen är kort. Trots det Annika Hirvonen säger om att man kommer hit som flykting eller alternativt skyddsbehövande kan vi konstatera att 75 procent av dem som har sökt asyl i Sverige får ett nej. De uppfyller inte kraven för att räknas som flykting eller alternativt skyddsbehövande.

Jag ser därför en vinst i att man snabbt kommer till ett beslut och att asylprocessen blir kort. Är det inte bättre att människor finns i ett boende som uppfyller de krav som vi naturligtvis ska ha på ett boende? Detta är ett boende som också kan innebära en kort analystid och ett sätt för människor att kunna få information om vad som gäller. Vore inte det en bättre lösning än ett eget boende, som till syvende och sist ger problem i dag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

Herr talman! Man kan konstatera att det system vi har i dag inte har åstadkommit det som Annika Hirvonen förordar. Som har nämnts tidigare i debatten uppstår segregationen på grund av att eget boende gör att människor hamnar i områden som redan är hårt belastade och där integrationen inte har fungerat.

Precis som jag sa är det viktiga att ha en kort process - en kort process där man ser om man har rätt att stanna i Sverige eller om man ska återvända. Har man rätt att stanna i Sverige ska alla resurser för att integreras i samhället sättas in. Vi kan konstatera att den politik som Miljöpartiet vill återvända till och som vi hade under många år har skapat den situation vi har i dag, med segregation och olika samhällsproblem.

När vi säger att man ska bo på ett boende handlar det också om att vi genom de direktiv till och den styrning vi har av Migrationsverket kan se till att boendena lever upp till den standard de behöver ha. Det gäller både skydd av individer och möjlighet till stöd. Precis som propositionen säger ska man också få en samhällsintroduktion redan från första dagen. Samhällets resurser ska användas på ett effektivt sätt. Vi ska se till att individen får ett beslut så snart som möjligt och att man integreras.

Vi kan konstatera att det system vi har i Sverige, där 60-65 procent bor i eget boende, skiljer sig från i princip hela Europa. Vi kan också konstatera att det inte har lett till framgång. Här i kammaren finns det en bred majoritet för att ändra till ett system där man bor på ett boende tills man har sitt beslut. Jag tror att det är den rätta vägen just för att både barns och andra individers rättigheter ska tillgodoses i mycket högre grad.

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket för frågorna och konstaterandet, Annika Hirvonen!

Man kan konstatera att asylsökande är just asylsökande. Det är en process där man utvärderas mot det regelverk vi sätter upp i den här riksdagen. Vem ska få möjligheten att stanna i Sverige, och vem kommer att få sina skäl prövade med resultatet att de inte bär, vilket innebär att man får återvända?

Det är på det sättet effektivare för både individen och samhället att ha en situation där man vet var personerna bor och kan försöka arbeta för att processen ska vara så kort som möjligt. Det handlar nämligen om att sedan integrera dem som Sverige, enligt de beslut vi fattar i den här kammaren, ger beskedet: Ni har rätt till uppehållstillstånd i vårt land.

Vi kan konstatera att beviljandegraden för de asylsökande som kommer hit var 25 procent förra året. Det gäller alltså att snabbt komma till ett beslut om huruvida någon har rätt att stanna eller ska återvända. Vi kan också konstatera att den modell vi har haft fram till nu, där människor har valt ett eget boende, inte har främjat möjligheten att bland annat skydda dem som har konverterat. De kan också riskera att hamna i utsatta situationer. Barn kan tvingas bo tillsammans i väldigt trånga utrymmen, och som jag nämnde har kommunerna en situation där de har svårt att åstadkomma både skola och sjukvård.

Vi ska naturligtvis ställa krav på Migrationsverkets boenden så att de främjar människors rättigheter till ett värdigt boende och utrymme. Det tror jag är mycket bättre att göra - liksom att se till att processen fram till beslut blir så kort som möjligt.

Herr talman! I dag debatterar vi en proposition som gäller en förändring för inriktningen gällande boende för asylsökande.

Regeringens proposition tar ett första nödvändigt steg för att möta de problem som finns i dagens system där många asylsökanden väljer ett eget boende och där ett flertal problem visat sig uppstå.

Redan 2019 var vi Kristdemokrater tydliga med att EBO var ett problem. Jag vill citera några rader som min företrädare i socialförsäkringsutskottet Hans Eklind sa i ett anförande i kammaren hösten 2019 och som även i dag beskriver situationen bra.

Hans Eklind sa: Vi behöver ersätta EBO med ABO. Det är Kristdemokraternas besked. Det egna boendet för asylsökande måste på sikt ersättas av anläggningsboenden. En viktig åtgärd är att avveckla EBO för att ta itu med det skuggsamhälle som människor hamnat i. I spåren av skuggsamhället följer social utsatthet, illegalt arbete och brott. Inget annat land använder boendeformen EBO i sådan utsträckning som Sverige. Den bidrar till att cementera segregationen i Sverige.

Kristdemokraterna är tydliga. Sverige ska ha en migrationspolitik som tar hänsyn till vår förmåga att integrera. När detta inte sker får vi överfyllda förorter, parallellsamhällen och utanförskap. En integrationspolitik som ökar vår integrationspotential kan inte komma runt det faktum att boendesituationen för asylsökande är en bärande del. Vi behöver ha en jämnare fördelning och en bättre planering för våra asylsökande.

I dag kan vi konstatera att en stor del av dem som kommer till Sverige hamnar i EBO i redan hårt ansträngda förorter eller städer. Där utnyttjas de till att köpa svartkontrakt och drabbas av trångboddhet och segregation. Men om segregationen i Sverige ska brytas, vilket vi kristdemokrater är besjälade av, måste trenden brytas. Vi menar att rätten till eget boende så snart det är möjligt, och på det sätt som det kan ske, ska slopas och att anläggningsboende i fortsättningen är den boendeform som ska erbjudas från staten.

Det här inlägget från 2019 beskriver situationen och var vi står i dag ganska bra. Det följdes upp med en gemensam reservation från Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Det fanns alltså en majoritet i denna kammare för en förändring redan 2019.

Herr talman! Den nuvarande ordningen med eget boende infördes som sagt i mitten på 1990-talet. Tanken var att mottagandet av asylsökande skulle präglas mindre av omhändertagande och mer av ökat eget ansvarstagande. Man uppskattade vid införandet att ungefär 10 procent skulle ordna eget boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

Det visade sig dock snart att betydligt fler av de asylsökande valde eget boende. De senaste fyra åren har andelen asylsökande i eget boende uppgått till mellan 60 och 65 procent. Det förekommer som sagt i en mycket större utsträckning i Sverige jämfört med andra jämförbara länder.

Detta medför negativa effekter. Det blir trångboddhet och segregation, och särskilt barnen riskerar att drabbas negativt. Flera kommuner har också under lång tid påtalat att dagens ordning för asylsökandes boende inte är hållbart. Utöver att det medför negativa konsekvenser för de asylsökande själva har det försvårat för kommuners och regioners planering av till exempel skola och sjukvård. Det är därför angeläget att detta ändras, och nu genomför regeringen första steget i denna förändring.

Herr talman! Förslagen innebär att asylsökande som huvudregel endast ska ha rätt till ekonomiskt bistånd under asyltiden. Migrationsverket får möjlighet att undersöka asylsökandes boende- och förvaringsutrymmen i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. En ansökan om uppehållstillstånd får räknas som återkallad om man inte bor på ett asylboende och inte heller håller Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress. En skyldighet att delta i samhällsintroduktion föreslås också.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars. Effekten av detta första steg blir ett effektivare asylmottagande som främjar en kortare asylprocess, vilket främjar både individen och samhället.

Herr talman! Regeringen verkställer nu alltså ett första steg för förändring av EBO. Men hur ser det ut på oppositionens sida? Som vanligt, får jag säga. Socialdemokraterna talar sig varma både i denna debatt, i sin reservation och i interpellationsdebatter under slutet av förra året om det akuta behovet att ta bort EBO-möjligheten. Man tycker och säger att regeringen gör för lite och att det händer för sent.

Som jag sa i replikskiftet borde man kanske ha lite mer självinsikt och kanske också lite mer självkritik. Man säger sig ha varit emot EBO-möjligheten sedan länge, men det är konstigt att åtta år i regeringsställning inte ledde fram till en proposition eller ens ett underlag för en proposition, trots att man ända sedan 2019 var medveten om att det fanns ett stöd för det i riksdagen.

Men det var nog så enkelt som dåvarande migrationsministern Morgan Johansson uttryckte det 2021. Han sa att han gärna skulle ta bort möjligheten, men trots stöd i riksdagen förhindrade samarbetet med Miljöpartiet det.

Så kommer det nog att se ut även framöver. Socialdemokraterna lovar och tycker, men eftersom de inte har samsyn på sin sida i regeringsalternativen kommer det troligtvis inte att hända något. Dagens debatt och reservationer visar på det. Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till förändringen. I detta fall verkar Centern i sin reservation samtycka till förändringen, men vi vet inte eftersom de inte är med i debatten.

De stora orden från Socialdemokraterna klingar märkbart falskt om man ser till vilken verklig politik de driver i regeringsställning. Att bibehålla makten framför att genomföra nödvändiga förändringar är snarare mantrat när Socialdemokraterna sitter i regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny ordning för asylsökandes boende

Jag får nog göra både Ola Möller och Tony Haddou besvikna, för de får nog räkna med att se Kristdemokraterna i riksdagen efter nästa val också. Vi har tidigare varit uträknade, men vi har lyckats samla våra krafter och få ett väljarstöd. Detta är en av anledningarna till att vi har den regering vi har i dag. Vi kommer nog att ses igen även efter nästa val.

Herr talman! Socialdemokraterna hävdar att vi i regeringen inte agerar tillräckligt. Det stannar dock inte med dagens proposition. Tidöregeringen startade en kompletterande utredning som i största möjliga mån ska ge myndigheterna de verktyg som behövs för att se till att asylsökande bor på asylboenden. Den har presenterats, och regeringen fortsätter nu arbetet med att genomföra steg två.

Herr talman! Den här regeringen levererar. Det är mer verkstad nu vad gäller förändringar, även inom området EBO, än vad det var under den tidigare regeringens åtta år. Paradigmskiftet inom migrationspolitiken fortsätter. Under 2024 var det rekordfå asylansökningar till vårt land, som en naturlig följd av att Sveriges migrationspolitik fått en ändrad inriktning.

För att skapa en lyckosam integration behöver den strama migrationspolitik som nu genomförs av sittande regering fortsätta. Tyvärr ser framtiden osäkrare ut om det mot förmodan blir ett regeringsskifte. Situationen är att oppositionspartiernas politik spretar rejält och i vissa fall är totalt motsägelsefull.

Jag vill därför avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, som innebär stöd till propositionens genomförande och avslag på alla reservationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Eklind (KD).

Herr talman! "Politik tar tid" - och det märker verkligen Sverige. Åtta år med Socialdemokraterna handlar nu mest om tomma ord och ingen verkstad. Man kan konstatera, precis som Viktor Wärnick gjorde i sitt anförande, att Morgan Johansson i tidningen Sydsvenskan - som jag tror att Ola Möller kanske till och med läser - 2021 konstaterade att han gärna skulle se en förändring av EBO-lagen om Miljöpartiet gick med på det. Handlar det mer om att behålla makten än om att genomföra nödvändiga förändringar?

Jag kan ge Ola Möller rätt i att vi längre tillbaka hade en inriktning på migrationspolitiken som skiljer sig från det vi nu förespråkar. Men inför 2019, och även tidigare, utvärderade vi situationen och kom fram till att vi behöver ändra inriktning. Därefter har vi agerat utifrån det.

Det vore intressant att få veta vilka röda linjer Socialdemokraterna sätter upp för det framtida regerandet. Makten är ju det viktigaste. Är det en röd linje att bibehålla ett stopp för EBO för att, mot förmodan och mot mitt eget önskemål, tillträda som regering 2026 - eller är det som Morgan Johansson säger, att om Miljöpartiet tillåter det kan vi bibehålla migrationspolitikens inriktning?

Vi behöver få klara besked, Ola Möller. Vad gäller? Är det bara tomma ord, eller vill Socialdemokraterna genomföra den politik man nu talar så varmt för? Det vore berömvärt om Ola Möller kunde komma till en slutsats och en slutpunkt där.