Magnus Oscarsson

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Kollektivtrafiken är en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Den är en förutsättning för att samhället ska vara tillgängligt för alla, oavsett var man bor i Sveriges avlånga land eller vilka möjligheter man har till egen transport. Genom att skapa möjligheter för människor att resa till och från arbete, utbildning, fritidsaktiviteter och service skapar kollektivtrafiken nytta för hela samhället.

De bekymmer som resenärer kan stöta på är inställda avgångar. Ibland är det på grund av väder, och det har en hel del av oss varit med om under vintern, men ibland saknas helt enkelt personal. Det råder stor brist på bussförare, lokförare och mekaniker, och det är en fråga som är oerhört viktig att lösa.

I vårändringsbudgeten för 2023 satsade regeringen därför ytterligare 400 miljoner kronor för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning - komvux. Det motsvarar cirka 7 400 årsplatser i yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux under 2023. Dessutom tillfördes 70 miljoner kronor till yrkeshögskolan. Det finansierade 950 årsplatser i yrkeshögskolan under hösten 2023. Men det finns också behov av att öka insatserna för arbetsmarknadsåtgärder, bland annat matchningstjänster som kan förkorta arbetslöshetstiderna. Arbetsmarknadsutbildning för att motverka kompetensbristen och arbetspraktik för att förbättra jobbchanserna är ytterligare insatser som regeringen gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kollektivtrafikfrågor

Herr talman! Arbetspendlingen är inte bara viktig för att göra samhället tillgängligt, utan den är också en nyckelfaktor i vår strävan att uppnå våra transportpolitiska mål. Genom att vidga arbetsmarknadsregionerna och minska klimatutsläppen är kollektivtrafiken en viktig del av vårt arbete mot ett hållbart samhälle.

Regeringens klimatpolitik är ambitiös och effektiv. Tillsammans med andra effektiva styrmedel kommer den att bidra till att nå klimatmålen och de svenska åtagandena i EU. Samtidigt är det helt centralt att hela Sverige kan vara med på omställningen. Graden av elektrifiering, energieffektivisering, andelen hållbara förnybara drivmedel och trafikarbetets utveckling är de faktorer som har störst betydelse för hur utsläppen ska kunna minska inom transportsektorn.

Transporterna och infrastrukturen lägger grunden till den gröna omställningen. De har en avgörande betydelse för både arbetspendling och godstrafik i hela landet. För att underlätta dessa viktiga funktioner måste investeringar göras på flera områden.

Herr talman! I Sverige har vi en väl fungerande modell för att organisera lokal och regional kollektivtrafik. Ansvaret är tydligt utpekat, och i varje län finns en regional kollektivtrafikmyndighet som ska tillgodose behoven av regional kollektivtrafik och se till att målen för kollektivtrafikförsörjningen uppfylls. Staten bidrar i första hand med finansiering av den infrastruktur som krävs för att bedriva trafik.

Pandemin var en stor påfrestning för kollektivtrafiken. Samtidigt som resandet minskade på grund av restriktionerna var det nödvändigt att upprätthålla utbudet av kollektivtrafik för att minska trängseln och smittspridningen. Riksdagen fattade beslut om stöd på 7 miljarder kronor över tre års tid till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Det var en helt nödvändig satsning för att kompensera för de minskade biljettintäkterna under pandemin.

Även om pandemin har varit en stor utmaning för kollektivtrafiken kan vi skönja en ljusare framtid för sektorn. Det finns en ökad medvetenhet om vikten av kollektivtrafik eftersom den är smidig och effektiv. En önskan att återgå till ett mer normalt liv efter pandemin gör att fler har börjat resa kollektivt igen.

Herr talman! Trygghet i kollektivtrafiken är en oerhört viktig fråga. Människor ska känna sig trygga när de väntar på bussen eller går till och från stationen på kvällarna. Det är inte hederliga medborgare som ska känna rädsla för att vistas ute i det offentliga rummet, utan det är de kriminella.

Den ökade hotbilden påverkar många delar av samhället. Inom transportområdet ska resenärer känna sig trygga när de reser kollektivt, vare sig det är med buss, tåg, spårväg eller tunnelbana, om det är under resan eller när de vistas på järnvägsstationen eller i terminalen. Det är en självklarhet.

Trygghet och säkerhet i järnvägs- och kollektivtrafiken är en viktig fråga för oss kristdemokrater och för regeringen. Därför gav regeringen den 18 augusti förra året Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av och föreslå eventuella åtgärder för att stärka skyddet. Uppdraget skulle göras tillsammans med andra berörda aktörer i Nationella rådet för järnvägs- och kollektivtrafikskydd. Trafikverket och Transportstyrelsen skulle även vid uppdragets genomförande samråda med Samverkansrådet mot terrorism. Utredningsuppdraget är precis klart och har i dag lämnats över till regeringen. Det ska bli mycket spännande att se vad man har kommit fram till.

Herr talman! Tack, Per Bolund, för svaret!

Alla som lyssnar hörde alltså att om det blir en ny regering kommer inte den satsning på kärnkraften som den här regeringen nu gör för mer robust och reglerbar el även när det inte blåser och som vi tror mycket på att fortsätta.

Jag tycker att det på något sätt ändå är viktigt. Vi pratar ju alla om att vi ska åka med hjälp av el, exempelvis. Någon pratade tidigare om flygskam. Vi menar ju att den tiden ska vara förbi nu, för nu har vi faktiskt elflyg, och vi har också biobränsle som kommer att vara hur bra som helst för flyget framåt.

På tal om flyget var några av oss på ett seminarium i går. Det var jätteintressant att diskutera med kommunerna som var här. Vi diskuterade om framtiden, och många kommuner berättade om hur bekymmersamt det är att de kanske inte kan ha sin flygplats kvar. Detta är livsnerven för de företag som finns på orten.

Vi hörde kommunen där Hemavan Tärnaby Airport finns berätta hur det ser ut för dem. De har ingen motorväg, och det går heller ingen båt. De har förvisso tåg men inte så ofta och inte så bra. Jag kommer inte ihåg, men det kan ta uppemot 24 timmar att ta sig till Stockholm.

Min sista fråga till Per Bolund är därför: Vad säger Per Bolund om detta? Vad är svaret till den kommun som undrar hur vi ska transportera oss i framtiden?

Vi behöver ha el, vi behöver ha flyget och vi behöver ha bra förbindelser med våra kommuner runt om i Sverige.

Herr talman! Tack, Per Bolund - vilken ära att de sista minuterna få ställa en fråga till en fantastiskt duktig politiker! Jag tror att du har varit väldigt viktig för Miljöpartiet, och det måste jag ge dig kredd för.

Min fråga handlar om el - kan du tänka dig! I princip alla partier här inne pratar i dag om hur viktigt det är att ha el i framtiden. För att klara det viktiga klimatmålet är det viktigt att det finns elproduktion som fungerar även när det är kallt och inte blåser.

Kärnkraft är en sådan viktig källa som också är reglerbar och robust. Jag vill diskutera detta med ledamoten lite grann. Det nya språkröret Daniel Helldén har suttit i vårt utskott, så vi känner till honom lite grann - mycket trevlig, för övrigt. Han utfärdade i en intervju för lite sedan ett löfte - eller ett hot; det beror på hur man ser det - om att om det blir en ny regering kommer den nuvarande regeringens satsningar på kärnkraften att rivas upp.

Det här tyckte jag var jättespännande, och min fråga till ledamoten Per Bolund är därför: Hur ska vi klara våra viktiga klimatmål?

Herr talman! Tack, ledamoten Linda Snecker, för dina följdfrågor!

Absolut är det så, ledamoten, att vi för diskussioner. Men, återigen, när det kommer till beslut måste de ändå fattas av regeringen.

Jag vet, Linda Snecker, att man bereder i Regeringskansliet hur man ska fixa det här. Men jag var på en debatt för någon vecka sedan där vi pratade om det här. Då var det uppe, och då har jag för mig att ledamoten flaggade rött när vi pratade om exempelvis alternativ finansiering från den privata sidan. Jag kan ha fel. I vilket fall tänker jag att det är viktigt, det som ledamoten är inne på. Hur kan vi göra det här?

Jag vet att regeringen kommer att ta ansvar. Regeringen öppnar också upp för att se över hur man kan få in pengar i detta, för precis som ledamoten är inne på behövs det för att förbättra framför allt järnvägsnätet. Det är en jätteviktig del som vi kommer att ta oss an, och jag har full tilltro till att regeringen kommer att lösa det på ett mycket bra sätt.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Linda Snecker, för en mycket bra fråga!

Precis som Linda är inne på har mycket av diskussionen i kammaren i dag handlat om snabbjärnvägen fastän den, som ledamoten säger, är en icke-fråga nu. Dock har vi pratat om den, och det visar väl på att det är en fråga som ändå kommer att vara aktuell ett par gånger till i debatterna framöver.

Som Linda Snecker är inne på är jag och regeringen väldigt glada för att vi satte ned foten. Vi såg att pengarna som skulle investeras - som vi trodde fanns men som inte fanns - behövde läggas på någonting annat.

Som svar på ledamotens fråga är det jättesant, det som ledamoten var inne på. Jag och vi andra är en del av regeringsunderlaget. Men, en hemlighet, jag sitter inte med vid regeringsbordet där man kan lyssna på allt som sägs. Jag kan inte svara på exakt vad man talar om nu.

Det enda jag vet är vad jag själv har sett och hört, och det är det som ledamoten var inne på. Vi tittar på alternativ finansiering. Vi behöver satsa mer, utan tvivel. Sverige behöver få mer robust och bättre järnväg och även bättre och på olika sätt mer robusta vägar. Underhållsskulden, som har varit och är väldigt stor, måste också fixas till.

Svaret på ledamotens fråga är alltså att vi kommer att ta detta, och vi kommer naturligtvis att berätta när regeringen är överens.

Herr talman! Tack igen, ledamoten Ulrika Heie, för dina frågor!

Precis det som ledamoten är inne på är det som vi politiker ofta får till oss: Ni bara pratar! Det är bara en massa snack!

Jag är helt med på det ledamoten säger - vi måste se till att om vi säger saker ska det också märkas för människor som lever och verkar på landsbygden.

Nu har vi, som jag sa inledningsvis, äntligen fått en regering som inte bara är snack utan också verkstad. Även om ledamoten kanske inte tror det kommer det att bli så. Jag har väldigt stor tillförsikt till att vi menar allvar.

Sedan fick jag frågan om AI. Naturligtvis är det så att det inte räcker med bara en kommission där. Men det är en bra början, och det är en viktig början - för vi har inte haft något sådant förut. Det är viktigt att den kommissionen nu tar fram saker.

Vad har vi i Sverige? Hur kan vi ta vara på det som finns? Vi har ju företag som verkligen är världsledande i detta, och de understryker det vi hörde på hearingen för ett litet tag sedan. De frågar var vi är. Är Sverige med i matchen? Vi såg också vilka enorma produkter som kan framställas.

Det här är något som jag tror är otroligt viktigt nu. Det är en början, en jätteviktig början, att se vad vi har i Sverige. Behövs det medel, ja, då kommer kommissionen naturligtvis att lyfta fram det till oss i både riksdag och regering. Jag har tillförsikt till att det kommer att bli så.

Herr talman! Tack, ledamoten Ulrika Heie, för bra och viktiga frågor!

Från utskottets sida har vi haft en AI-hearing för inte så länge sedan. Den gav väldigt mycket. Andra delar i riksdagen har också haft olika samtal och diskussioner om AI.

Ledamoten var själv i ett annat replikskifte inne på att Sverige ändå har backat väldigt mycket i de här frågorna. Någon nämnde också att vi var i framkant för några år sedan. Det är väldigt sorgligt att det är på det sättet.

Regeringens tanke på att tillsätta en AI-kommission är ändå viktig. På något sätt måste man börja, och det gäller att vi får fart på det. Jag har en nära anhörig som jobbar med de frågorna. De säger där att Sverige inte riktigt har varit med i matchen. De har på något sätt väntat. Vad gör staten, och hur tänker ni agera?

Vi ser vilka fantastiska möjligheter det är med AI. Man ska också ha med att det kan bli väldigt mycket bekymmer om fel personer och fel stater får tag på detta. Sverige är ändå ett land som kan gå i framkant. Vad tror jag om detta? Det är viktigt att vi visar på att vi verkligen är en nation att räkna med. Det är svar på ledamotens fråga.

Vi har lagt väldigt mycket pengar i vår budget för enskilda vägar. Det är någonting som jag tror kommer att vara viktigt för många som har enskilda vägar. Vi ska satsa på det. När den här regeringen säger att vi vill jobba för att hela Sverige ska leva menar vi det också.

(Applåder)

Herr talman! Tack återigen till Per Bolund!

Det förvånar mig, Per Bolund. Ledamoten är före detta språkrör, och ledamoten har också varit minister. Som minister vet man mycket väl att man inte bara kan domdera, utan man får vara väldigt ödmjuk och lyssna in.

Sedan kan man naturligtvis föra samtal från regeringens sida med berörda statliga verk. Men man är väldigt aktsam. Man har ändå förstått att man inte går in och domderar och bestämmer över huvudet på myndigheter.

Jag har i varje fall förstått det när jag i min tur har haft interpellationsdebatter med ministrar från ledamotens egen regering. Jag vill ändå få det understruket. Ledamoten vet kanske ändå att det fungerar på det sättet.

Det ledamoten tar upp är utan tvekan oändligt viktigt. Det sker ändå förhoppningsvis samtal i och med det vi själva gör från utskottets sida. Det sker diskussioner med berört trafikverk. Jag tänker att det även sker från regeringen med de samtal man för med Trafikverket. Det kommer förhoppningsvis att leda till att man på något sätt ser över situationen.

Det är en fråga som är viktig. Går det för lite tåg och andra transporter kommer det att medföra mycket allvarligare saker.

Herr talman! Jag tackar Per Bolund för en mycket viktig fråga. Det är många som just nu funderar på vad som kommer att hända.

Per Bolund är inne på att Miljöpartiet inte är emot investeringar, och det vet vi naturligtvis. Investeringarna behöver ju göras, och det har Trafikverket också sagt när de har kommit till vårt utskott - att detta är någonting som borde ha gjorts för länge sedan. Jag tycker egentligen illa om att bara ta upp vad den förra regeringen inte gjorde, men jag vill ändå få fram i kammaren att Trafikverket pratar om att det är tio år gamla synder som borde ha åtgärdats. Vi kanske ändå kan vara överens om att det är bra att det görs nu.

Sedan är dock frågan hur vi ska göra. Trafikverket har som sagt varit i vårt utskott och fört samtal, och jag vet att det naturligtvis förekommer diskussioner med regeringen om hur man tänker göra detta. Som ledamoten är inne på är det nämligen inte tillfredsställande att människor ska behöva vänta och kanske känna att detta inte kommer att bli så bra som de hade önskat. Vi har som sagt hört vad Trafikverket säger, och vi får väl återkomma när vi vet mer efter att myndigheten har pratat med regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 22 om kommunikationer. Jag säger det med tanke på alla som lyssnar, till exempel de ungdomar som sitter på läktaren här i kammaren.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Äntligen har landet fått en regering som agerar för att hela Sverige ska fungera! Det är en tydlig prioritering för oss kristdemokrater och för partierna i regeringssamarbetet. Det är av stor vikt att jobb och tillväxt värnas i hela landet.

Sverige är ett litet och exportberoende land. För att Sverige ska ha bra möjligheter att växa, leva och utvecklas behövs det stora satsningar på transportinfrastrukturen. Det handlar både om att värna det vi redan har byggt genom att investera i underhåll och om att investera i ny infrastruktur där det behövs för exempelvis företagens behov.

Redan från början pekade regeringen ut att satsningar i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik. Och det är i sanning en oerhört viktig fråga, för vi behöver inte färdas speciellt långt för att inse att det krävs stora investeringar i både väg- och järnvägsnätet. Två tredjedelar av järnvägen är över hundra år gammal, och stora delar av det statliga vägnätet byggdes före 1970. Det är alltså jämnårigt med mig, så ni förstår ju hur gammalt det är!

I flera decennier har underhållet av våra vägar och järnvägar nedprioriterats. Underhållsskulden har tillåtits växa. Dessa brister drabbar vanliga resenärer och den viktiga industrin, fru talman, och därför måste underhållet av det svenska väg- och järnvägsnätet stärkas. Vi kristdemokrater och regeringsunderlaget prioriterar därför upprustning av och kapacitetshöjande åtgärder i befintlig järnväg, bättre vägstandard och en utbyggd laddinfrastruktur.

Fru talman! Den nuvarande regeringen vill satsa på alla de fyra transportslagen - fordon, tåg, luftfart och sjöfart. De ska inte ställas mot varandra, tvärtom. De kompletterar varandra, och det är så vi stärker kombitransporten i Sverige. Alla transporter behövs för att hela Sverige ska fungera.

Regeringen har lagt om växlarna för järnvägsinfrastrukturen. I december förra året avbröt vi det kostsamma projektet med höghastighetsbanor eftersom det tränger undan andra nödvändiga investeringar. Trafikverket har utrett andra kostnadseffektiva kapacitetsförbättringar för Göteborg-Borås, Skåne och Ostlänken.

För en månad sedan fattade regeringen också beslut om att Trafikverket ska återstarta den pausade planläggningen av järnvägsstråket Göteborg-Borås med en ny inriktning. Beslutet öppnar även upp för att inom statens befintliga ekonomiska ram tillgodose den lösning som det går att hitta en bred samsyn kring i regionen och hos berörda kommuner. Vi vet att stråket Göteborg-Borås är viktigt för exempelvis arbetspendling. Beslutet innebär att det blir mer regional nytta för pengarna och bättre förutsättningar för arbets- och studiependling.

Regeringen har även gett Trafikverket i uppdrag att börja planera för ett antal viktiga åtgärder i järnvägssystemet i Skåne som ökar kapaciteten när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar. Det är mycket positivt. Åtgärderna ryms inom samma kostnadsram som det avbrutna höghastighetsprojektet Hässleholm-Lund. För Skåne innebär beslutet att det blir mer såväl regional nytta som godsnytta för pengarna genom att två spår mellan Hässleholm och Lund kan kompletteras med ytterligare kapacitetshöjande åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I norra Sverige är det angeläget att möta de stora företagsetableringarna och företagsexpansionerna. Här har regeringen gett i uppdrag till Trafikverket att ge förslag på hur projekten kan snabbas på.

Herr talman! Vi vet att landets regionala flygplatser har det tufft ekonomiskt. Regionala flygplatser är viktiga för att exempelvis näringslivet ska kunna fungera i kommunerna runt om i Sverige. Partierna i regeringsunderlaget stärker därför det statliga driftsstödet från dagens 103 miljoner till 210 miljoner i denna budget. Tiden är över för att kasta flygskam på flyget; med elflyg och biobränsle i tanken blir det i stället flygglädje.

En annan mycket viktig fråga är AI. Vi ser hur viktigt det är att Sverige är en nation i framkant i dessa frågor. Den AI-kommission som regeringen har beslutat att tillsätta kommer att vara väldigt viktig för att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Herr talman! Förr var Sverige en stark sjöfartsnation. Så är det tyvärr inte längre - fartyg efter fartyg har flaggat ut. Tidigare regeringar har inte prioriterat svensk sjöfart. Men den tiden är nu över, och vi vill i stället stärka svensk sjöfart och göra den mer konkurrenskraftig. Det är viktigt att få fler fartyg att bli svenskflaggade. I en orolig tid är det en avgörande faktor att vi har en svensk handelsflotta värd namnet. Därför har regeringen tillsatt en utredning om stämpelskatt respektive tonnagebeskattning.

Avslutningsvis vill jag önska alla mina kollegor i utskottet, alla duktiga medarbetare på kansliet och herr talmannen en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Herr talman! En fråga som vi kristdemokrater har lyft under en längre tid är reformering av strandskyddet. Vi ser det som djupt problematiskt att strandskyddet lägger en död hand över stora delar av vår landsbygd. Kommuner på landsbygden behöver folk som vill bo kvar men även ökad inflyttning. För att stimulera detta är det nödvändigt att det stelbenta strandskyddet reformeras. För många landsbygdskommuner är detta en mycket viktig fråga som de arbetar aktivt med, men de blir i dag motarbetade i just strandskyddsfrågan.

För att citera klimat- och miljöministern gällande strandskyddet: "Strandskyddet är en viktig fråga när det gäller att Sverige ska bli friare." Jag vill därför fråga statsrådet när denna mycket viktiga frihetsreform kommer att sjösättas.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ulrika Heie för frågorna igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

ERTMS, alltså: Det är bra att vi vill teknikförstärka. Ledamoten tog upp Finland som ett gott exempel på hur man har gått före och gått vidare. Jag kan tänka mig att det är exakt det vi behöver göra: titta hur andra länder har gjort. Men vi vet att Sverige är lite unikt för att vi har väldigt gammal järnväg. Det är gammal teknik som ska förbättras. Vissa saker är det otroligt viktigt att vi nu tar tag i, och det är viktigt att Trafikverket verkligen gör det de har sagt. Vi är såklart inte nöjda med det vi ser. Vi kan inte vara nöjda med det vi ser med dessa förseningar och att folk inte kan lita på Sveriges järnväg. Det duger inte, utan det måste bli bättre.

Sedan var frågan om snabbjärnvägen uppe igen. Jag tror att det är viktigt att lyfta fram att vi inte är emot att man kan köra snabbt på järnväg, men vi är emot att bygga detta. Jag måste ändå vända mig emot tron på att vi binder ihop vårt land, med alla dessa pengar som vi då skulle lägga på detta. Vi skulle binda ihop framför allt de stora städerna, som Stockholm, Göteborg och Malmö, men vi har väldigt mycket mer än bara de tre storstäderna. Vi behöver satsa på hela vårt land.

Jag nämnde aldrig Alingsås-Göteborg - någon annan kanske kommer att göra det - men jag nämnde Borås-Göteborg. Det är en jätteviktig sträcka, men vi har fler saker som jag vet och är trygg med att den här regeringen kommer att göra. Jag är alltså inte oroad över den här regeringen, utan det kommer att bli bra framåt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Ulrika Heie för frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Vi anser inte att vi inte är kloka, utan vi anser att vi är kloka när vi fattar ett sådant här beslut. Vi menar att man lade mycket pengar i en enda korg - man lade en massa ägg i samma korg - och trodde att det skulle lösas på det sättet. Som bondpojk vet jag att det är dumt att lägga alla äggen i en korg. Det kan hända saker. Det är något som vi menar inte alls är positivt. Det är mycket bättre att sprida ut äggen på olika sätt. Det är väl det vi tänker när vi lägger vårt förslag. Att satsa dessa enorma miljarder - man visste ju inte exakt hur mycket man pratade om, om det var 250, 350 eller 450 miljarder - menar jag inte är klokt.

Däremot menar vi att man genom att kunna prioritera om och prioritera rätt och satsa på det järnvägsnät som vi har kan satsa på fler järnvägsdelar i vårt land, för vi behöver satsa på fler delar, inte bara mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

Jag är inte oroad över vår regering, utan jag är trygg med att den här regeringen kommer att lägga fram bra förslag och komma med bra åtgärder för att hela Sverige ska kunna få det lite bättre.

Innan min talartid är slut vill jag be ledamoten att börja med att berätta vad ERTMS står för, i och med att så många människor tittar på den här debatten. Annars blir det så otroligt tekniskt för dem som inte förstår vad det står för.

Fru talman! Vi debatterar nu trafikutskottets betänkande om järnvägsfrågor, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Det går som på räls är ett bra svenskt uttryck för något som rullar på helt utan bekymmer. Det gäller dock inte den svenska järnvägen. Där är det nog så bekymmersamt att vi nästan dagligen har problem med förseningar och akuta fel. Det är en mycket allvarlig situation, och det måste tas krafttag för att komma till rätta med bekymren. Rådande situation är inte acceptabel. Resenärer ska kunna lita på att de kommer fram i tid och transportköpare att leveranser sker enligt avtal. Det är grundläggande förutsättningar, och biljetter ska kunna bokas med framförhållning.

Fru talman! För att hela Sverige ska fungera och få förutsättningar att växa, leva och utvecklas behövs stora satsningar på transportinfrastrukturen. Det handlar både om att värna det vi redan har byggt och om att investera i ny infrastruktur där det behövs för bland annat företagens behov. Ett litet, exportberoende land som Sverige behöver självklart en robust infrastruktur. Det är en förutsättning för vår ekonomi och konkurrenskraft. Jag är glad över att vi har en regering som under mandatperioden kommer att prioritera förbättringar av den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt. Det finns enorma brister i järnvägen, och underhållsskulden är stor. Vi kommer att behöva satsa för att få ett järnvägsnät som vi alla kan lita på.

Fru talman! Nu lägger vi om politiken och prioriterar rätt. Alla transportslag ska med. Regeringen prioriterar en helhetssyn på transportsektorn och vill främja att en resa kan innehålla olika transportslag som kompletterar varandra. Man måste utgå från hur verkligheten ser ut, inte från en fantasi om att höghastighetståg ska lösa Sveriges infrastrukturutmaningar. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven inom infrastrukturen är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar. Övriga investeringar i befintligt järnvägssystem och nya spår innebär bättre förutsättningar för tåg att färdas snabbare i framtiden, även utan höghastighetsjärnväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Järnvägsfrågor

Fru talman! Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Det stärker jobb och tillväxt i hela landet. Ett sådant exempel är Ostlänken. Vi vet att det nu är ett nålsöga, men när Ostlänken är klar kommer det att bli mycket enklare att både pendla och frakta gods, vilket förbättrar den gröna omställningen.

En annan viktig järnväg är den mellan Borås och Göteborg. Här ska Trafikverket ta fram förslag på en modifierad lösning som är kostnadseffektiv och som framför allt ska förbättra förutsättningarna för arbetspendlingen i regionen och anslutningen till flygplatsen i Landvetter.

För Lund-Hässleholm ska Trafikverket utreda nya åtgärder i järnvägssystemet som på ett kostnadseffektivt sätt åstadkommer kapacitetsförbättringar i Skåne. Genom att Trafikverket får i uppdrag att ta ett helhetsgrepp över kapaciteten i Skåne kan man identifiera vilka som är de värsta flaskhalsarna och de mest kostnadseffektiva lösningarna. Det handlar främst om åtgärder på sträckan mellan Hässleholm och Lund men också på andra sträckor.

Jag tackar fru talmannen, kansliet och kollegorna i trafikutskottet och önskar trevlig sommar.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar återigen Daniel Helldén för hans frågor.

Jag ser inte att det finns någon paradox i det vi säger. Däremot tycker jag nog att det som ledamoten är inne på är en paradox. Detta görs ju också för miljöns skull. Genom att man kan lasta tyngre på lastbilarna och få med sig mer frakt blir det bättre för miljön, eftersom man slipper köra flera gånger.

Det är dessutom omöjligt att bygga järnväg till varenda plats där man i dag använder lastbil. Jag tycker att detta är ett komplement, och det är bra att man gör i ordning vägnätet. Det är regeringen precis inne på.

Det är viktigt att vi hela tiden lyfter fram att vi vill se förbättrade vägar i hela landet, inte bara i vissa delar. Det är tanken med detta, men det kommer att ta tid. Vi förstår att det här inte är någon quickfix.

Däremot är det viktigt att sätta ned foten och säga: "Det här vill vi ändra på." Sedan kommer det naturligtvis att ta tid. Men det är viktigt att vi gör något så att människor känner att vi har en ny regering som vill göra förändringar.

Fru talman! Jag tackar Daniel Helldén för frågan. Potthål kallas de alltså. Många av oss har åkt runt i landet, och det går inte att undvika att se att många vägar är väldigt dåliga. Det handlar om denna underhållsskuld som jag och andra pratar mycket om. Som vi ser det har den förra regeringen inte lagt de pengar som de skulle ha lagt för att rusta upp och fixa i ordning vägarna.

Den analys som jag refererade till visar att det framför allt är i Jämtland, Gävleborg och norrut som de sämsta vägarna finns. Vi menar att detta är någonting som det måste tas tag i.

På frågan om att man får köra med tyngre fordon visar experter att det som ledamoten säger inte är sant. Vägarna kommer att klara sig lika bra med det förslag som är på gång. Vi tror att det är ganska viktigt.

Lyssnar man på dem som vurmar för miljön säger de att man kan lasta mer på dessa stora lastbilar och därför kommer att slippa köra med mindre bilar. De stora lastbilarna får med sig en större last. Vi tror därför att detta är positivt för helheten.

Frågan om underhållet måste lösas, och då måste pengar skjutas till oavsett om det är tyngre fordon på vägarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Svaret på ledamotens fråga är att vi inte tror att vägarna kommer att försämras om det blir tyngre trafik.

Fru talman! Jag tackar än en gång ledamoten Linda W Snecker för frågan. Jag håller med ledamoten om att de som tittar på denna debatt på tv efteråt nog inte förstår precis vad vi menar.

Men ledamoten säger hela tiden att det är vår politik. Men det var en ledamot som lyfte fram detta, och det är inget förslag som partiet lägger fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Nu svarade inte ledamoten på min fråga, men jag tyckte att hon tidigare sa att Vänstern inte stod bakom detta förra året utan plockar upp detta nu. Det är intressant att det är på det sättet.

Men svaret på frågan är att detta är en viktig fråga. Det är inte tu tal om detta. Men i nuläget är det en enskild motion och då är praxis att partiet inte plockar upp den. Jag vet inte hur det är i Vänsterpartiet. Det får väl ledamoten svara på i en annan replik. Men normalt gör man inte så.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Linda W Snecker för frågan. Ledamoten nämnde några partier som inte var för motionen. Och jag hörde inte att hon sa att Vänstern var för motionen. Stämmer det att ni inte var för denna motion? Det är intressant att det är så.

Sedan är det brukligt när det handlar om enskilda motioner, och inte kommittémotioner, att partierna inte plockar upp det som står i dem. Det händer inte ofta att partierna plockar upp sådant. Vi har det inte som praxis i vårt parti att något som står i en enskild motion blir partiets politik.

Detta är någonting som en enskild motionär har skrivit om. Förvisso är det en jätteviktig motion. Men, som sagt, det är inte partiets politik det handlar om, som ledamoten Linda W Snecker säger, utan detta är en enskild motion. Och jag har förstått att ledamoten Linda W Snecker nu stöder den.

Svaret på ledamotens fråga är alltså att det inte är brukligt att vi gör så.

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om trafiksäkerhet. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Att vi har trafiksäkra vägar i landet är oerhört viktigt, och Trafikverkets arbete med en nollvision har räddat många liv. Sverige är ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet, och det svenska trafiksäkerhetsarbetet är framgångsrikt. Ett ambitiöst, systematiskt och förebyggande arbete har bedrivits för ökad trafiksäkerhet, och det har resulterat i färre omkomna i trafiken.

Det är dock oroande att olyckssiffrorna i vägtrafiken är tillbaka på nivåerna före pandemin. Vi behöver fortsätta arbeta med trafiksäkerheten för att uppnå nollvisionen.

Tyvärr vet vi att med eftersatt underhåll blir även våra vägar i sämre skick. Lappa och laga är något som kännetecknar Trafikverkets åtgärder. För att hålla vägnätet fungerande prioriterar Trafikverket åtgärder som ger effekt på kort sikt - till exempel att laga sprickor eller hål i asfalten i stället för att bygga om vägkroppen, vars underbyggnad många gånger är i så dåligt skick att den vittrar sönder. När Trafikverket lagar asfalten med akut avhjälpande underhåll håller vägen ett tag till. Det säkerställer trafikanternas säkerhet, men det sker med vetskapen att asfalten snart kommer att behöva lagas igen. Det blir dyrare i längden, och det orsakar fler störningar för person- och godstrafiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trafiksäkerhet

Fru talman! Vad den förra regeringen lämnade efter sig var en gigantisk underhållsskuld. Åker man runt på vägarna i Sverige ser man att vissa vägar är i oerhört dåligt skick. En analys som Transportföretagen nyligen tagit fram visar att var tionde statlig väg är i mycket dåligt skick. De håller inte måttet.

Jag är glad över att vi nu har en regering som tar dessa uppgifter på stort allvar. I den första budgeten som togs fram lades 1 miljard på vägunderhåll och trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Skulden är stor, men nu börjar vi beta av den för att få ett robust vägnät i hela landet. Med nollvisionen som utgångspunkt byggs och underhålls vägnätet så att en så hög trafiksäkerhet som möjligt kan uppnås.

Fru talman! Epatraktorn eller A-traktorn är en stor fråga för många av landets ungdomar, för att kunna ta sig till skolan när bussen slutar gå där den brukade gå eller för att ta sig runt på fritiden.

För den nya regeringen är A-traktorn viktig att försvara i EU. Den anser att reglerna för A-traktor ska utformas i Sverige utifrån svenska förutsättningar.

Vi vet dock att flera mycket allvarliga olyckor där A-traktorer varit inblandade tyvärr har skett. Därför fattade regeringen beslut om flera nya regler så sent som den 8 juni.

De nya reglerna innebär att den som färdas i A-traktor ska använda bälte och att det ska sitta endast en på varje passagerarsätesplats. Regeringen har tidigare gått vidare med Transportstyrelsens förslag om att Atraktorer som körs på vintern ska ha vinterdäck. De nya reglerna är viktiga för att garantera svenska ungdomars möjlighet att säkert färdas i Atraktor, men de borde ha införts för länge sedan.