Magnus Oscarsson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Det här är intressant, för vi menar ju på att det arbete som gjordes 2017 och innan dess lade grunden, och grunden var att man skulle öka konkurrenskraften, få mer lönsamhet för jordbruket och höja livsmedelsberedskapen. Jag hoppas att ledamoten kan svara på min fråga vad det är som har ändrat sig i den delen fram till i dag.

Ledamoten nämner torkan. Så var det absolut, och det är vi överens om, men det behöver man inte prata om på det sättet. Jag tycker att det är jätteviktigt att regeringen nu tar livsmedelsstrategin från tiden det begav sig och faktiskt försöker sparka igång den igen och göra någon skillnad.

Jag kommer tillbaka till frågan som jag tycker är så intressant. Ni träffar jordbrukare runt om i landet.

Jag träffar ganska många, och de säger alltid samma sak till mig: "Magnus! Prata inte om den där livsmedelsstrategin! Det är ju bara en massa prat." De märker ingenting på gårdsnivå.

Jag förstår nu att ledamoten och hennes partikollegor inte hör samma sak. Därför skulle jag vilja följa med någon gång på en samling där de säger att de märkt en sådan skillnad och att de fått mycket bättre lönsamhet och konkurrenskraft tack vare livsmedelsstrategin. Jag har inte hört detta hittills.

Svaret på frågan är därför: Vi vill gå från prat till action, och jag hoppas också att vi kommer att göra det under mandatperioden.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet. Vi hade en fin debatt förut, så jag tänkte fortsätta.

Det är intressant att ledamoten tar upp just livsmedelsstrategin. Jag tror faktiskt att jag är den ende här i församlingen i dag som var med på den tiden och satt med dåvarande ministern Sven-Erik Bucht och förhandlade fram livsmedelsstrategin. Nej, Emma Nohrén var också med. Vi är alltså två.

Faktum är att det delvis är som ledamoten var inne på, nämligen att vi förhandlade fram förslag på hur man skulle underlätta för våra svenska bönder. Det var ett arbete som var viktigt, precis som ledamoten också var inne på. Jag tror att det är helt avgörande att ha en livsmedelsstrategi, och svenska bönder måste veta att den lever över tid. Det är viktigt att livsmedelsstrategin lever över tid och inte bara en mandatperiod innan det är slut.

Grundstenarna var mer lönsamhet och ökad konkurrenskraft för jordbrukarna och även högre livsmedelsberedskap i landet. Det här var i juni 2017. Sedan hände det väldigt lite, vilket jag också pratade om i mitt anförande. Senare kom ett förslag - jag tror att det var 2022 eller 2021 - om att en utredning skulle komma till och att den skulle vara färdig i år. Min fråga är om ledamoten tycker att det var snabbt agerat.

Fru talman! Tack, ledamoten, för de frågor jag fick!

Precis så är det. Regeringen har arbetat i åtta månader, men den förra regeringen, som ledamoten själv var delaktig i, satt i åtta år. Visst kan man begära att regeringen nu ska komma med svar på olika frågor, och det gör den ju. Men det är svårt att få resultat på en gång.

Som ledamoten mycket väl vet ska allt utredas innan man kan få till en förändring. Vissa utredningar gjorde den förra regeringen, och dem kan man ta till sig. Andra utredningar måste tillsättas, och då har vi en livsmedelsstrategi som vi kan kalla 2.0. Precis som ledamoten har fått till svar har vi anammat de grundstenar som jag tog upp i mitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Det är intressant att ledamoten har hört att allt blivit mycket bättre under livsmedelsstrategin, för den signalen har åtminstone inte jag fått. Jag har sagt förut till ledamotens kollegor att det skulle vara roligt att gemensamt åka ut till gårdarna och höra vad de säger om livsmedelsstrategin. Det budskap jag får av dem varje gång är att det bara är prat och att de inte ser någonting på gårdsnivå.

Det är detta vi vill komma ifrån - att man bara pratar. I stället vill vi göra något åt det hela. Det är otroligt viktigt. Vi har haft åtta månader på oss, och vi har några månader kvar på mandatperioden. Det kommer att bli väldigt spännande att få arbeta med detta och få visa våra svenska jordbrukare att den här regeringen kommer att göra skillnad.

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för väldigt intressanta frågor! Jag ska försöka svara på dem nu, men annars har jag två minuter till sedan.

Den förra landsbygdsministern var ledamoten själv. Vi har fått reda på att EU sa blankt nej då de inte tyckte att det var helt enligt spelreglerna. Detta borde ledamoten, som då var minister, ha vetat om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Jag har förstått att regeringen och landsbygdsministern kommer att jobba med frågan nu. Den är otrolig viktig för regeringen, inte tu tal om det. Men att få stryk på en gång genom att inte få igenom den i EU kanske inte är den bästa lösningen heller.

Förvisso kan det ibland vara bra med plakatpolitik, men om man säger något är det bra att också få det genomfört. Det är vad regeringen kommer att försöka göra. Som ledamoten vet krävs mycket arbete i EU för att få till ett sådant förslag. Därför tror jag att regeringen framöver kommer att jobba aktivt med detta.

Sedan var det en fråga om lönsamheten, som har varit väldigt dålig. Vi har haft några debatter om detta, ledamoten och jag. Men nu tog min talartid slut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! I dag debatterar vi här i kammaren miljö- och jordbruksutskottets betänkande om livsmedelspolitik. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sverige är ett fantastiskt jordbruksland. Vi har enorma möjligheter att producera ännu mer livsmedel än vad som produceras i dag. Men det finns några hinder på vägen. En del av hindren har vi som land själva ställt till med, och en del av hindren är svåra att påverka. Ett allvarligt hinder som min kollega John Widegren tog upp i sitt anförande är torkan som vi nu är mitt i. I princip är alla bönder från Mälardalen och söderut drabbade av torkan. Många är förtvivlade över att ha fått en så dålig första skörd av vall, och spannmålen mår verkligen inte bra i torkan. Läget är mycket allvarligt, och många jordbrukare har redan anmält sina djur till slakterierna. Köerna har ökat rejält under de senaste veckorna.

Vad kan vi och regeringen göra i detta läge? Vi vet att frågan har högsta prioritet för regeringen. Det är dagliga möten på Jordbruksdepartementet för att de ska vara på tå och ha beredskap efter lärdomarna från torråret 2018 så att vi kan göra det igen om det skulle behövas.

Fru talman! Vi är nere på historiskt låga nivåer när det gäller landets livsmedelsberedskap. Så har det varit under en lång tid. Jag har haft otaliga debatter med och ställt interpellationer till förra regeringens företrädare om dessa för landet så otroligt viktiga frågor. För vem tar ansvaret om våra lador med mat är tomma? Är det Ica eller Axfood och deras centrallager? Nej, naturligtvis inte. Det är självklart vårt politiska ansvar att säkerställa att det finns livsmedel att köpa även i kris- eller krigssituationer.

Trots att jag och andra under många år varnade för att livsmedelsbutikerna kommer att stå tomma efter sju dygn om det skulle inträffa en krigssituation verkade det som om knappast någon i den förra regeringen tog det riktigt på allvar.

Jag måste säga att den förra regeringen inte kunde anklagas för att ha bråttom. Trots att vi i denna kammare 2017 tog beslut om en livsmedelsstrategi där en av de bärande grundstenarna var att öka landets livsmedelsberedskap hände inget förrän den 30 april 2022, fru talman. Då tillsattes en utredare för att utreda hur Sveriges livsmedelsberedskap skulle bli bättre. Utredningen kommer att vara färdig i december i år.

I Finland är de hästlängder före oss. Där klarar de en krigssituation i över sex månader. Nu har de fattat ett nytt beslut om att öka detta till nio månader utan att behöva importera ett enda vetekorn till landet. Det är verkligen ett land som vi kan ta efter.

Fru talman! Jag är verkligen glad över att vi har en regering som aktivt jobbar med livsmedelsstrategin, som nu har namnet 2.0. För när jag och andra var ute och träffade bönder märkte vi att livsmedelsstrategin nästan var som ett skämt bland dem. De sa till mig: Kom nu inte och tala om livsmedelsstrategin - det händer ju ingenting, och vi ser ingenting på gårdsnivå.

Vi behöver en nystart, och det har det sannerligen blivit med många möten runt om i landet och förslag på åtgärder för att förbättra livsmedelspolitiken i Sverige. Det är den viktigaste frågan vi har politiskt - att få jordbruket mer lönsamt och att våra jordbrukare kan få konkurrera på samma villkor som de andra jordbrukarna i EU. Det var också en av de bärande grundstenar som vi hade när vi antog livsmedelsstrategin 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Ett annat stort hinder mot att få mer livsmedelsproduktion är det stora antalet vargar i landet. Jag har mött människor som försöker leva och verka mitt i ett vargrevir. De försöker producera livsmedel, men det är nästan omöjligt. Det är dödade, skadade eller flyende djur. Så här kan det inte fortsätta. Vi måste få ned antalet vargar. Vargarna sprider sig nu ned till södra Sverige. Vi ser verkligen hur illa det är.

Jag var på en samling i Valdemarsvik för ett tag sedan med Östgötalamm. Den i särklass största och viktigaste frågan för dem var vargen. De törs inte. De frågar sig när vargen kommer till deras hagar. Denna fråga är så viktig. Vi vet också att det finns en stor majoritet i kammaren för att få ned antalet vargar. Jag vet att den här regeringen kommer att arbeta aktivt för att få detta gjort.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för svaret.

EU driver nu på för att vi ska gå ned till 30 procent, vilket är en kompromiss. Men faktum är att Sverige är otroligt duktigt redan i dag. Vårt jordbruk är hållbart, och växtskydd används på ett bra sätt.

Frankrike, och eventuellt Tyskland, vill förbjuda glyfosat. Vi måste därför berätta för dem hur vi använder glyfosat i Sverige. På Jordbrukets dag för några år sedan var en av ägarna till Väderstad AB med, och han menade att vi måste ha kvar glyfosaten eftersom den är helt avgörande för ett bra jordbruk. Hur man använder den är dock extremt viktigt. Han berättade att i Frankrike lägger man på en sista dos ett par veckor innan skörd, och då kan man ju förstå att det finns spårämnen kvar i skörden. Vi måste lära dem att göra som i Sverige: Var väldigt restriktiva, men använd det på ett bra sätt så att ni får bort de värsta delarna av skadorna ute på fälten.

Jag tänkte bara höra med ledamoten: Är ni i Miljöpartiet också inne på linjen att man ska förbjuda glyfosat i svenskt jordbruk?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Emma Nohrén för ett intressant anförande.

I går hölls ett intressant seminarium om hållbart jordbruk, och vi insåg snart att vi har lite olika syn på detta. Ledamoten John Widegren är duktig på skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk, och jag menar att Sverige behöver konventionellt jordbruk för att få upp mängden. Vår värld behöver ju mer mat, inte mindre.

Tycker ledamoten att Sverige ska ha enbart ekologiskt jordbruk, eller ser ledamoten att vi behöver både och?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Med enbart ekologiskt jordbruk kommer skördarna att bli mindre, men Kristdemokraterna menar att Sveriges skafferi ska vara så fullt att vi också kan exportera mat till människor som behöver livsmedel. Sverige är ju ett perfekt land att göra det från.

Fru talman! Nu ska vi inte debattera Bromma flygplats, utan vi ska i stället debattera en strategi för drönare i Europa. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets utlåtande. Det är kul och positivt att vi har samsyn i utskottet.

Användningen av drönare har ökat kraftigt i Sverige och EU det senaste decenniet. Drönarsektorn är en framtidsbransch med stor potential för samhällsnyttiga tjänster med flera nya arbetstillfällen och miljömässigt hållbara lösningar på många av dagens och framtidens utmaningar.

Det finns potential för stor samhällsnytta inom offentliga och privata verksamheter, till exempel blåljusverksamhet, inspektioner och kartering, men också inom logistik och transport. Precis som vi hörde förut från ledamoten Anders Karlsson används drönare i dag inom jord- och skogsbruk, exempelvis vid inventering av angrepp av granbarkborre och övervakning av djur, och inom brandförsvaret. Jag var i Israel för några månader sedan, och där fick jag se hur drönare används inom jordbruk och växtskydd.

Fru talman! Det är en bransch som präglas av snabb teknikutveckling, vilket också ställer särskilda krav på moderna regelverk och effektiva processer som främjar och inte stjälper utvecklingen. Samtidigt måste frågor om flygsäkerhet, integritet och säkerhet vara i fokus.

Regelmässigt har utvecklingen gått väldigt fort sedan grunderna för ett EU-gemensamt drönarregelverk beslutades 2018. Det gemensamma EU-regelverket kan skapa en gemensam europeisk grund för att fortsätta att frigöra potentialen för drönare och bidra till fler företag och arbetstillfällen samt till en hållbar omställning av transportsektorn med innovativa tjänster.

Fru talman! Fortsatt regelutveckling på EU-nivå är en kärnfråga. På så sätt har vi en gemensam spelplan i hela EU, vilket är positivt för våra företag. Ur ett svenskt perspektiv är det särskilt viktigt att beakta frågor om säkerhet, integritet och användning av luftrummet. Hänsyn måste tas till det svenska särdraget med civil-militärt integrerat luftrum.

Det är också positivt att forsknings- och innovationsfrågor och frågor om civil beredskap och allmänhetens acceptans tydligt lyfts fram i den europeiska drönarstrategin.

Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för svaren!

Jag tror inte att det är känslor som gör att gotlänningarna säger att det är en viktig flygplats. De upplever att de kommer till Stockholm på ett bra och snabbt sätt. När ett gäng från Region Gotland var hos oss var det väldigt tydligt att flygplatsen Bromma är viktig. De var tacksamma över att regeringen nu har slagit fast detta.

Det finns fler saker som är viktiga. Det gäller beredskapsfunktionen. Det är väldigt sårbart att bara ha Arlanda. I dessa tider måste man också tänka så.

Dessutom finns det utredningar som visar att det är orealistiskt att tro att man ska kunna bygga dessa tusentals bostäder på den tid som ledamoten anför. Regeringen har också tänkt att vi ska kunna bygga bostäder tack vare att det ska vara en elhubb runt Bromma. Det är någonting som är viktigt. Vi lyfter också fram att långsiktighet också är viktigt.

Jag kommer också ihåg att ledamoten själv åt tårta när den förra regeringen slog fast att man skulle lägga ned Bromma. Är det vad som skaver lite grann nu? Tårtbiten blev inte som när ledamoten käkade sin tårta och firade.

Regeringen tar nu det stora ansvaret och säger att vi nu med långsiktiga beslut ska ha kvar Bromma för framtiden.

Fru talman! Jag tackar Daniel Helldén för anförandet. Vi hade nyligen ett litet replikskifte, och jag skulle vilja fortsätta samtalet om flyget och framtiden.

Ibland när man lyssnar till ledamoten Daniel Helldén känns det som att han bygger upp en konflikt mellan de olika trafikslagen. Jag tror att det är viktigt att vi inte gör det. Vi behöver fordon. Vi behöver tåg. Vi behöver flyg. Vi behöver sjöfart. Det här är oerhört viktigt. Vi vet också att Sverige är ett otroligt avlångt land. Det är många delar man inte kan komma till utan flyget. Det skulle vara intressant att höra vad ledamoten säger om detta.

Gotland pratade vi lite grann om förut. För gotlänningar är det en livsnerv att det finns en god förbindelse mellan fastlandet och Gotland. När man pratar med gotlänningar säger de att Bromma är den näst viktigaste flygplatsen av alla efter den som finns på Gotland. Min fråga är varför ledamoten inte kan lyssna till vad gotlänningarna säger och se att det är väldigt positivt för gotlänningarna och för Sverige att den här regeringen nu faktiskt har satt ned foten och sagt att Bromma ska vara kvar.

Herr talman! Det var naturligtvis förväntat att ledamoten vill jämna Bromma flygplats med marken. Men vi vill inte göra det, utan vi vill att flygplatsen ska vara kvar och utveckla området kring flygplatsen. Vi vill inte jämna flygplatsen med marken utan faktiskt se om vi kan bygga bostäder runt flygplatsen.

Ledamoten var inne på att gotlänningar ska kunna få bo i Bromma. Men vi hoppas att gotlänningarna ska vilja på kvar på ön och inte behöva flytta till Bromma utan faktiskt kunna flyga till Bromma och tillbaka. Det är en väldigt stor skillnad. Vi tror nämligen att hela landet behöver leva och verka och att det finns en framtidstro. Det är det som vi försöker föra fram.

När Tidöpartierna nu har sagt att vi ska ha flygplatsen kvar i Bromma är det en väldigt viktig signal till alla gotlänningar som har sagt att Bromma flygplats är den absolut viktigaste flygplatsen i landet förutom den egna på Gotland.

Jag är naturligtvis glad, vilket jag har sagt, att Bromma flygplats har framtiden för sig. Och med elektrifieringen som är på gång tror vi att detta kommer att bli riktigt positivt för Bromma, för Gotland och faktiskt för hela Sverige.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för hans anförande. Ledamoten pratade en del om Bromma flygplats. Jag vill därför stanna kvar där lite grann. Jag talade med ledamoten i det förra replikskiftet om just livsnerven mellan fastlandet och Gotland. Vi vet att Bromma flygplats är otroligt viktig för gotlänningarna.

Efter att ha läst på om detta och haft en hel delegation från Gotland i vårt utskott vet vi att gotlänningarna anser att ingen flygplats på fastlandet är så viktig för Gotland som Bromma flygplats.

Därför är det intressant att lyssna till ledamoten när han egentligen förkastar att regeringen med Tidöavtalet i ryggen säger att Bromma flygplats ska vara kvar. Jag tog i mitt anförande upp utvecklingen med el i framtiden. Det är inte några fantasier när vi pratar om hubbar med el. Det är någonting som kan bli verklighet, och vi tror mycket på detta.

Min fråga till ledamoten är: Vad säger ledamoten och Socialdemokraterna till alla gotlänningar som säger att de i dag är glada över att denna regering har satt ned foten och sagt att Bromma flygplats ska vara kvar?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Daniel Helldén igen för ytterligare frågor.

Som sagt kan vi inte ta tåget över hela vårt land. Det är omöjligt. Därför är flyget ett otroligt bra komplement. Det är det som regionala flygplatser vill visa upp. Jag vet att ministern är ute i olika delar av landet och talar med de regionala flygplatserna för att få koll på hur läget är. Det är som sagt ett komplement som är oerhört viktigt. Det är till och med livsavgörande för många kommuner att det finns en flygplats, och där finns det dock inget tåg. Precis som ledamoten är inne på håller detta på att lösa sig nu.

Nu kan inte ledamoten svara mig, men vad har den förra regeringen för ansvar? När vi satt i utskottet i går och fick höra talas om att vissa delar som ska göras om nu på järnvägen är 70 år gamla saker - 70 år! Förra regeringen satt visserligen inte i 70 år, men detta är ett jättestort ansvar som jag menar att den förra regeringen inte tog. Nu får vi ta över det. Det är inte så att den här regeringen kom till ett dukat bord, tvärtom. Man kom till ett bord fullt av disk som man fick börja med att duka av själv. Det är precis det som vi får göra här nu.

Därför är det otroligt viktigt att vi nu har en regering som sätter ned foten i olika frågor. Vi kommer också att se till att vi får en långsiktighet i detta.

Avslutningsvis vill jag också säga att man på Gotland nu är mycket tacksam för att vi har sagt ja till att ha kvar flygplatsen i Bromma. För dem är detta jätteviktigt. Det är en livsnerv mellan Gotland och fastlandet som vi har i dag i Bromma.

Herr talman! Tack, ledamoten Daniel Helldén, för frågorna som du ställer! Jag ska försöka svara på dem.

För det första säger vi inte nej till allt tåg. Jag vill bara ta upp det en gång för alla. Vi säger inte att tåg är något fruktansvärt otäckt, utan vi tycker tvärtom att tåg är fantastiskt! Men förra regeringen lade i princip alla äggen i samma korg. Som bondpojk har jag lärt mig att man inte ska göra det, utan att man ska försöka sprida ut dem, eftersom det kan bli problem annars. Och det var precis vad vi upptäckte, och under åtta år har vi nu försökt prata om att man inte bara kan säga att om vi gör det blir allt bra. Vi ser att underhållsskulden i vårt land är enorm. Det är otroliga summor vi pratar om. Då går det inte att säga att allt kommer att lösa sig bara vi satsar på höghastighetsjärnvägen. Det håller inte. Vi tror inte på det, tvärtom.

Vi ska se till att vi har en robust järnväg, men också robusta och bra vägar. Jag menar att vi inte ska slå sönder. Vi har dessa olika fordonsslag i vårt land, och det är viktigt att se att de kompletterar varandra. Vi ska inte ställa dem mot varandra. Det menar jag verkligen, för jag tror verkligen på detta med Bromma. Med den stora elektrifiering som vi pratar om kommer det att blir en helt ny framtid för Bromma. Då kan man kanske också bygga fler bostäder runt omkring. Det är tanken.

Herr talman! Jag tackar på nytt ledamoten Heie för hennes frågor.

Precis som jag var inne på i förra repliken har vi ju biodrivmedel, som är en stor chans och väldigt viktig för vårt land. Vi ser tyvärr att det har varit svårigheter. Till exempel har biogasen haft mycket problem, som har gjort att det har varit tufft för många aktörer. Jag vet att det är något som den här regeringen verkligen tar tag i för att komma ur detta och få fossilfritt drivmedel att bli en viktig del i Sverige. Vi har exempelvis vätgas, som också är spännande, och elproduktionen. Förvisso kanske det just nu tar lite tid att få fram mer kärnkraft. Men det viktiga är att vi börjar någonstans. Vi vet ändå att kärnkraft är något som fungerar över tid. Även när det inte blåser funkar kärnkraft.

Aktörer vill ju ha långsiktighet, för om de ska satsa vill de veta vad som gäller framåt. Därför tror jag att det är viktigt att vår regering har satt ned foten. Vi tror på framtiden för svenskt flyg. Vi vet också att det är viktigt att det är långsiktighet som gäller. Signalerna från den här regeringen är att flyget inte bara är en del som man vill ta bort utan att flyget är här för att stanna.

I stället för flygskam säger vi flygglädje. Det vill vi arbeta med från den här regeringens sida.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Heie för frågorna.

Detta är otroligt viktiga frågor, som jag också lyfte fram i mitt anförande. Ledamoten Heie tar upp regelkrånglet. Det är något som jag vet att regeringen ser över. Jag vet också att vår minister har diskussioner om hur man ska kunna göra, som ledamoten är inne på, för att minska och kanske också ta bort en del regler som upplevs som krångliga och besvärliga och som har varit det under väldigt lång tid. Det är något som ses över just nu på Regeringskansliet.

Vi har haft ett läge i vårt land med enormt mycket regelkrångel, inte bara i den här branschen, som vi upplever hämmar utvecklingen. Jag vet som sagt att detta är något som det jobbas på.

Hur ska vi då få mer fossilfritt? En sak är naturligtvis att det produceras mer el i landet. Här har regeringen verkligen tagit fasta på att få fart på elproduktionen. Vi behöver exempelvis ha mer kärnkraft. Det är jätteviktigt att vi får loss detta, så att vi får mer elproduktion i landet. Det är också jätteviktigt att vi får fram biodrivmedel på ett bra sätt i vårt land. Detta är saker som det kanske inte är full fart på nu. Men här är det jätteviktigt att vi agerar, och det vet jag att regeringen gör.

Herr talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Flyget är viktigt - ja, en grundförutsättning - för att hela Sverige ska fungera. Att hela Sverige ska ha bra möjligheter att växa, leva och utvecklas är en prioritering för den nya regeringen, och för att uppnå detta behövs stora satsningar på transportinfrastrukturen. Det handlar både om att förvalta det vi redan har byggt upp och om att investera i såväl underhåll som ny infrastruktur där det behövs. Ett exportberoende land som Sverige behöver nämligen en robust infrastruktur och fungerande transporter; det är en förutsättning för vår ekonomi och konkurrenskraft.

Herr talman! Vi behöver alla de fyra transportslagen fordon, tåg, flyg och sjöfart. De ska inte ställas mot varandra. Tvärtom kompletterar de varandra.

I Sverige med långa avstånd har flyget haft en viktig roll historiskt, och utan tvekan kommer flyget att ha en ännu viktigare roll i framtiden med den spännande utveckling som pågår.

Herr talman! Sverige är ett av de länder i världen som är bäst lämpat för en tidig introduktion av elflyg. Genom ny teknik kan tillgängligheten i vårt land öka. Elflyget möjliggör bland annat att etablera nya point-to-point-flyglinjer i Sverige mellan mindre och regionala flygplatser runt om i landet men också för nya linjer utanför vårt land, inte minst till Finland och Norge. Det här, mina vänner, är riktigt spännande.

Det händer väldigt mycket på detta område just nu. Svensk flygindustri arbetar för att vara fossilfri till 2030 och arbetar intensivt med att elektrifiera flyget. Det finns alltså ingen anledning att känna flygskam när svensk flygindustri kommer att ställa om och bli fossilfri, utan tvärtom ersätts flygskam med flygglädje.

Herr talman! Jag är glad över att vi har en regering som har satt ned foten angående Bromma flygplats. Det är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet. Bromma flygplats kommer att kunna fungera som en hubb för framtidens elflyg. Flyget ligger långt fram i omställningsarbetet. Flygföretagen pratar redan om de möjligheter som öppnas för Bromma flygplats med elflyg. Tack vare att elflyg har en lägre bullernivå och behöver kortare start- och landningsbanor än traditionellt flyg öppnas det upp för helt nya förutsättningar att bygga bostäder nära Bromma flygplats och samtidigt säkra den möjlighet som en stadsnära flygplats ger.

Herr talman! Samhällsviktig luftfart för bland annat hälso- och sjukvård, räddningstjänst, brandflyg, kustbevakningsflyg och andra aktörer inom krisberedskapen och totalförsvaret fyller en mycket viktig funktion. Även det nuvarande säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde understryker hur angeläget detta är.

Det har varit en tuff tid under och efter pandemin. Samtidigt har pandemin visat hur viktigt det är med tillgång till snabba samhällsviktiga transporter.

Flyget är också viktigt för ett exportberoende land som Sverige, och det gör det möjligt för människor i olika delar av landet att besöka familj, släkt och vänner som kanske bor i en annan landsända.

Flyget har tjänat Sverige väl, och flyget kommer även i framtiden att spela en mycket viktig roll i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Jag fick tyvärr inte svar på min fråga. Då svarar jag själv på den, så att ledamoten får veta. I varje fall är facit: 80-85 procent av det fossilfria som i dag köps in till Sverige är inte från Sverige utan köps in utifrån. Det köps in från Brasilien och Indonesien.

Det måste man ändå ha med i detta när vi ska ha så mycket inblandning som 66 procent, som var den förra regeringens tanke. Jag tar inte från luften att det kommer att kosta runt 33 kronor litern. Det var vedertaget. Jag tror att till och med SVT tog upp det. Det är inget jag bara dribblar med.

Det är klart som korvspad att det kommer att vara jättetufft för människor oavsett var de lever, bor och verkar i landet. Jag talar om åkeriföretag. De har sagt att det är ett ödesval för dem. Det handlar om hur det kommer att gå för dem om vi ska fortsätta med den höga reduktionsplikten.

Människor hörde av sig till mig och sa: Det går inte att åka till jobbet längre med det här priset. Det är klart att det kommer att påverka jättemycket att priset kommer att vara så högt. Men nu har vi en ny regering som har fattat beslutet att vi inte ska ha upp till 66 procent utan ned till 6 procent.

Vi tror på att det kommer att påverka människor som lever och verkar på landsbygden. Våra jordbrukare säger att det är jätteviktigt att vi sänker reduktionsplikten. Det gäller även för människor som har det svårt ekonomiskt, som ledamoten själv var inne på. Det kommer med detta att bli lite lättare för dem. Det är jag övertygad om.

Fru talman! Tack, Carina Ödebrink, för ditt tal! Ledamoten nämnde Kristdemokraterna, så jag kände lite grann att jag var tvungen att begära replik och försvara det vi har sagt och gjort.

Vi tyckte som ledamoten sa - jag kommer inte ihåg om vi kallade det just hörnsten, men vi tyckte att det var viktigt. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att vara ödmjuk och kunna säga att något kanske inte blev det bästa för landet. När man ser att det är så tycker jag att man ska kunna säga att det inte var rätt väg utan att man vill tänka om. Det är därför vi säger att vi inte vill ha en så kraftig reduktionsplikt som den som beslutades. Det blev fel, och vi tänker att det nog är bättre att gå ned till den nivå vi nu har beslutat om, det vill säga 6 procent.

Ledamoten pratade om de ekonomiskt svåra förhållanden som många nu drabbas av på grund av hur det ser ut i vårt land. En del i detta är naturligtvis att drivmedelskostnaderna verkligen skenar iväg. Med dessa priser och med den tanke som den förra regeringen hade om att höja reduktionsplikten från 30,5 upp till 66 procent skulle vi prata om någonstans 32-33 kronor per liter för att tanka. Vem är det då som drabbas hårdast? Jo, som ledamoten själv var inne på är det de som lever under svåra ekonomiska förhållanden. Men många tycker ju att det inte går.

Min fråga till ledamoten är: Vet ledamoten hur många procent av det fossilfria som köps in som inte är från Sverige?

Fru talman! Jag tackar återigen Ulrika Heie för frågan.

Ledamoten frågade om löftet. Jag kan åtminstone ge som löfte att vi som regering ska arbeta mycket hårdare för att minska skulden än den förra regeringen gjorde. Där var ju även Centerpartiet en del i det hela.

Vi ser hur mycket pengar som fattas och att den förra regeringen inte gjorde det här. Det var inte något dukat bord som nuvarande regering kom till; det var ett bord som inte var avdukat. Vi fick se till att få till detta, och det är vad regeringen har gjort i de första budgetar som har lagts fram. Jag kan i alla fall ge löftet att vi i detta fall ska göra mycket mer än den förra regeringen gjorde.

Ledamoten tog även upp biogasen, som är en otroligt viktig fråga. Precis som ledamoten säger har man hjärtat i detta. Vi vet ju vad det betyder, särskilt för de människor som kanske har satsat hela sitt liv på att få igång det här och gjort det utifrån de löften som gavs när det hela byggdes upp. De fick klartecken från både den förra regeringen och EU om att det bara var att köra på. Men helt plötsligt säger någon från EU:s sida att det inte går och att det är otillbörligt.

Det här är självklart jätteallvarligt. Jag har möten flera gånger i veckan då vi framför allt diskuterar detta och tar upp hur man kan lösa problemen för de människor som har satsat så mycket. Detta är allvarligt.

Jag håller med ledamoten att om det inte löses på ett bra sätt riskeras hela biogastillverkningen och produktionen i vårt land, vilket vore mycket, mycket allvarligt.