Eva Lindh

Herr talman! Jag kan glädja alla med att riksdagsledamoten Mattias Eriksson Falk hade rätt i en sak: att ledamoten Eva Lindh skulle begära replik på detta anförande.

Men jag tänkte faktiskt inte börja med att prata om vårdkrisen. Jag skulle vilja ställa en fråga om något som jag tror att en del människor undrar över när det gäller Sverigedemokraterna, nämligen vinstuttagen och välfärdsbrottsligheten. Mycket pengar läcker ut ur vår välfärd som vi verkligen skulle ha nytta av att ha kvar för att göra bra saker: god kvalitet inom vården, en bra skola och en bättre äldreomsorg.

Det har visat sig att privatiseringarna har kostat pengar och påverkar segregationen och kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Gång på gång har vi fått bevis för hur illa detta faktiskt är. Pengar tas ut för att stoppas i egen ficka, och välfärdsbrottsligheten har dränerat till exempel vården på pengar.

Sverigedemokraterna talar aldrig om detta. Det gjorde man tidigare, men man gör det inte längre. Jag vill ställa frågan till Sverigedemokraterna: Var står Sverigedemokraterna när det gäller vinster i välfärden - är ni för eller emot?

Herr talman! Malmö brukar tas upp som ett exempel. Men Malmö har inte ens i sitt närområde mest statsbidrag per invånare. Jag ville bara säga det - fakta ska vara fakta.

Det finns en del storföretag som har mycket mer administrativ överbyggnad än vad kommuner och regioner har. Den där bilden att kommuner och regioner alltid skulle vara så ineffektiva stämmer inte. Däremot skiljer det sig naturligtvis kommuner emellan. Vi tycker att det är positivt med det kommunala självstyret, inte för att vissa har högre kostnader för administration utan för att man kan göra på olika sätt. Det är det som är bra - man löser sina frågor och utmaningar på lite olika sätt. Man jämför sig hela tiden med varandra och tittar på om man kan hitta andra bra sätt att jobba på.

Återigen: Jag tycker att det är viktigt med effektivitet, och det ska vi också jobba med. Men titta på hur mycket pengar som försvinner ut ur välfärden genom att man ger möjligheter till vinster i välfärden och välfärdsbrottslighet! Detta borde den SD-styrda regeringen verkligen jobba med. Då handlar det inte bara om att jobba med enskilda individer utan om att ge sig på och hantera välfärdsbrottsligheten. Våra skattepengar försvinner ut ur sjukvården och andra välfärdssystem. Om man skulle förhindra möjligheten att göra de här brottsvinsterna, till exempel inom LOV eller andra valfrihetssystem, och begränsa möjligheterna att ta ut vinster skulle vi få mer resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Effektiviteten ska vi absolut jobba på, men det krävs mer resurser till välfärden. Det tror jag att varenda en vet av dem som jobbar inom sjukvården, som nu måste springa fortare och som känner sorg för att de inte kan ge sina patienter den goda vård som de är värda.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Adam Reuterskiöld för frågan, som jag tycker är viktig. Vi socialdemokrater har visat i vår budget att det går att prioritera annorlunda. Vi prioriterar välfärden. Vi prioriterar inte mer pengar till dem som redan har. Det handlar absolut om prioriteringar.

Självklart ska kommuner och regioner jobba med effektivitet, och det gör de ju redan hela tiden. Studier visar också att man är effektiv i det man gör. Men man ska inte stanna där. Det är klart att detta är viktigt. Vi har ju en känd "sägning" att varje förlorad skattekrona är en stöld från folket, och det står vi i Socialdemokraterna bakom.

Vi ser hur vinster i välfärden dränerar den på mycket av de pengar som ska gå dit. Det är intressant att inte Moderaterna är mer upprörda över den typen av resursslöseri. Om välfärden hade kvar de pengar som nu i stället går till vinstuttag från skolan och välfärdsbrottslighet - Ekobrottsmyndigheten säger att sjukvården har blivit en kassako - skulle vi ha mycket mer resurser i välfärden. Stå upp för den! Rösta för att ta bort vinstuttagen i välfärden! Då tror jag att vi skulle kunna få mer resurser som stannar i välfärden och gör mer nytta där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

(Applåder)

Herr talman! Det är kanske inte alla som tittar på den här debatten som vet detta, men jag vet att ledamoten Mattias Eriksson Falk vet att om de kommuner som har den lägsta skattekraften, det vill säga inte har så stora möjligheter att klara sin välfärd, höjer skatten måste de höja skatten flera gånger för att nå upp till samma nivå som till exempel Danderyd, som har hög egen skattekraft.

Det är alltså kanske så att man behöver höja skatten igen för att klara de utmaningar med välfärden som man har i sin egen kommun. Jag tror inte att brösttonerna från Mattias Eriksson Falk riktigt skulle vara desamma om han var kommunpolitiker i någon av de kommuner som verkligen kämpar för att klara den välfärd som man tycker att kommuninvånarna är värda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Vi vet att skillnaderna i förutsättningar är väldigt stora mellan olika kommuner och mellan olika regioner. När människor kommer att sitta i väntrummen utan att få den vård som de har rätt till och behöver tror jag inte att de kommer att titta bakåt på hur det ser ut i historien utan titta på den SD-ledda regeringen, som har ansvar för vården här och nu. Faktum är att Sverigedemokraterna och den SD-ledda regeringen inte har gett de resurser som regionerna behöver för att klara vården med hög kvalitet.

Som sagt gör politik skillnad. När vi ledde det här landet anställdes 100 000 fler inom välfärden. Det kommer inte att ske med den här regeringen.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänker inte ens svara på det fåniga om ABF. Jag lämnar faktiskt bara det.

Vi socialdemokrater står för att skapa en god välfärd till alla. Vi har gett goda förutsättningar till regioner och kommuner, och jag vet att kommuner och regioner gör ett väldigt viktigt och bra arbete.

Jag vill ta min egen region, Östergötland, som exempel. Där styr nu samma partier som styr regeringen. Regionen har nu ett underskott på 1,7 miljarder. Det är nästan lika mycket som hela primärvården, det vill säga alla vårdcentraler. I ett första läge har man sagt att 600 personer ska sluta genom så kallad naturlig avgång. Det innebär att om någon till exempel går i pension kommer man inte att anställa ersättare. Det minskar alltså antalet viktiga personer som jobbar inom vården. Man kommer också med ett varsel inom kort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Jag tror inte att det är lätt för dem, även om det är mina partimotståndare. De gör säkert så gott de kan. De tycker att det här är tufft. Jag kommer inte att säga att man har vanskött regionen, även om jag tycker att man kunde göra på ett annorlunda sätt. Man gör stora varsel som kommer att påverka alla oss som bor i Östergötland genom sämre vård, sämre kvalitet, längre köer och försämrade arbetsvillkor för dem som jobbar där.

Vi socialdemokrater kommer att fortsätta stå upp för regionerna - framför allt för sjukvården - och kommunerna och deras viktiga arbete och rädda välfärden.

(Applåder)

Herr talman! Den svenska välfärden utmanas från flera håll. Det svåra ekonomiska läget drabbar inte bara våra svenska hushåll utan slår hårt också mot välfärden, det vill säga mot vården, skolan, äldreomsorgen och det brottsförebyggande arbetet.

Den SD-styrda regeringen har inte prioriterat välfärden. Den har prioriterat annat: skattesänkningar för dem som redan har och rotavdrag för dem som redan har. Det säger en del om vad Sverigedemokraterna och regeringen tycker är viktigast.

Herr talman! Vår svenska välfärdsmodell har tjänat oss väl. Den har gett oss möjlighet att ha en hög sysselsättning, ett mer jämlikt samhälle och en trygghet för oss samhällsmedborgare. Det har i sin tur lett till att vår ekonomiska utveckling är god.

Välfärden ska vara för oss alla. Vi ska ha sjukvård efter behov, inte efter plånbokens storlek, lika bra förskola och skola åt alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomi, och äldreomsorg av hög kvalitet, oavsett var du kommer ifrån. En sådan välfärdsmodell skapar ett tryggt och jämlikt samhälle, tillit till varandra och samhällsgemenskap. Den välfärdsmodellen borde vi alla stå upp för och utveckla.

Det är faktiskt sorgligt att se hur tydligt politik gör skillnad. Den Sledda regeringen prioriterade välfärden samtidigt som vi tog ansvar för ekonomin. Det innebar 100 000 fler anställda i välfärden. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta prioritera välfärden. Det är tydligt vad vi tycker är viktigast. Vi har till exempel ett förslag för att trygga grundfinansieringen av välfärden genom att så att säga inflationsskydda de generella statsbidragen. Det skulle ge kommuner och regioner tryggare finansiering och bättre planeringsförutsättningar.

Herr talman! Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärdsmodell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för sin verksamhet utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Den är också effektiv.

Men skillnaderna i landet är alltjämt för stora. Tuffast är det för de minsta kommunerna i glesbygd men också för dem som har lägre så kallad skattekraft. Nu pågår en utredning av hela det så kallade utjämningssystemet, det vill säga hur vi ska fördela resurserna mellan kommuner och regioner. Det är en mycket viktig och avgörande utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Jag hoppas att vi får ett utjämningssystem som i större utsträckning än i dag främjar en mer jämlik välfärd i hela landet. Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Det handlar om att skapa möjligheter för en god välfärd i hela landet, för att hela Sverige ska leva och växa. Det är faktiskt en fråga om rättvisa.

Herr talman! I Sverige pågår just nu en grön industriell revolution som skapar tusentals nya jobb i landet. För kommuner och regioner som tidigare sett utflyttning innebär detta tillväxt, hopp och framtidstro men också särskilda utmaningar.

För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb har det offentliga en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt. För att stötta snabbväxande kommuner och se till att framtidens jobb hamnar i Sverige behövs ett tillväxtpaket för kommunerna vid nyindustrialisering. Nyetablering av industrier kräver stora och riskfyllda investeringar av det offentliga. Vi föreslår därför statliga kreditgarantier till kommunsektorn. Det skulle minska kommunernas risk och finansieringskostnad.

Bostadsbyggandet i Sverige har rasat. Men de snabbväxande kommunerna har inte råd att vänta ut lågkonjunkturen. Vi föreslår därför också en byggstimulans för byggande av hyresrätter särskilt riktad till de här kommunerna.

Herr talman! Tiotusentals nya medarbetare borde och kommer att behöva anställas, även om det samtidigt varslas runt om i landet. Det behöver anställas i vården, äldreomsorgen och skolan. Det gäller särskilt äldreomsorgen, eftersom vi har fler äldre som behöver god vård och omsorg. Många går nu också i pension. Man räknar med att 410 000 personer kommer att behöva anställas.

Utmaningarna blir som sagt väldigt framträdande på vissa områden. Vi såg under pandemin att revorna i äldreomsorgen var stora. De blev tydliga under pandemin. De revorna är inte mindre nu, men de syns inte lika tydligt. Vi behöver fortsätta bygga en stark äldreomsorg.

Vi är glada att regeringen fortsätter Äldreomsorgslyftet, för vi tror att det kommer att spela stor roll inför framtiden. Men då kan man inte dra ned på resten av utbildningarna, alltså yrkesutbildningarna, för att få fler människor som jobbar inom äldreomsorgen och hela välfärden.

Herr talman! Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta stora pengar, öka ojämlikheten inom sjukvården och öka segregationen inom skolan. Det har lett till försämrade arbetsvillkor för dem som arbetar inom välfärden. Det är människor som gör en väldigt stor insats men som måste springa snabbare för att klara sitt uppdrag.

Vi måste stoppa vinstjakten i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och att ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg - inte till stora vinstuttag. Skattepengar som är avsedda för att förbättra skolan och vården borde gå till just det, inte till att enskilda privatpersoner kan stoppa mer pengar i fickan. Sverige är det enda landet i världen som tillåter privata vinstuttag från det skattefinansierade skolsystemet. Låt oss ändra på det!

Herr talman! Gängbrottsligheten och skjutningarna har kanske tagit en liten paus just nu, men de fortsätter. Kriminaliteten är fortfarande stor i Sverige. Arbetet med att stärka polisen och hela rättskedjan måste fortsätta. Nu behöver man också göra motsvarande satsningar på arbetet med att bryta nyrekryteringen. Vi socialdemokrater vill att man med varje ytterligare satsad krona på polisen satsar lika mycket på det brottsförebyggande arbetet. Det är en viktig princip.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala frågor

Herr talman! Nu har kostnadskrisen slagit till och sjukvården satts på svältkur. Historiska nedskärningar genomförs runt om i landet. Sverige kan verkligen bättre än så här. Socialdemokratin kommer att fortsätta vara välfärdens förkämpe. Vi byggde upp den svenska välfärdsmodellen och kommer att fortsätta att försvara och utveckla den.

Vi socialdemokrater vill att skolan, äldreomsorgen och vården ska vara generell, öppen för alla, behovsstyrd, skattefinansierad och av god kvalitet. Så bygger vi vidare på den viktiga svenska välfärdsmodellen. Vad Sverige behöver är satsningar på välfärden som skapar ett mer sammanhållet och jämlikt samhälle.

Jag vill avslutningsvis för tids vinning bara yrka bifall till reservation 1, men vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer.

Herr ålderspresident! Jag väljer att tolka statsrådets svar positivt. Om det fortsätter att vara svårt att söka medel hoppas jag att vi kommer att få se en ändring i lagstiftningen, så att det blir tydligt att man faktiskt kan göra det. Jag väljer att tolka det på det sättet. Vi får väl följa upp det.

Uppföljning är avgörande för att hitta bra sätt och arbetsformer och för att utveckla verksamheterna. Därför måste vi få till ett avgörande här, så att man kan följa upp på individnivå. Vad jag har förstått har inte Försäkringskassan eller någon annan i uppdrag att titta på det här.

Hur länge ska vi vänta på att frågan avgörs? Tiden går. Vi har inte sett att det finns någon möjlighet att utvärdera och följa upp. Det behövs nu. Frågan är alltså: Hur länge? Vad händer? Vad pågår i frågan? Ligger det på regeringens bord? Eller har någon myndighet fått något uppdrag för att lösa detta? Det behöver göras nu.

Jag tror också att det är bra att de olika samordningsförbunden jobbar på olika sätt men lär sig av varandra. Jag instämmer verkligen i det statsrådet sa om att man ska jobba lokalt, på sitt eget sätt och efter de förutsättningar som finns där, men man ska också lära av varandra. Det gör man också genom att följa upp. Detta stannar alltså utvecklingen.

Jag hoppas att vi i kommande debatter kan återkomma till hur vi kan utveckla möjligheten att möta andra personer, kanske andra grupper, genom det här sättet att arbeta. Det är nämligen bra.

Herr ålderspresident! Jag tackar så mycket för svaren.

Ofta när man pratar om samordningsförbunden är det lite otydligt vad det egentligen är. Det är inte allmänt känt. Ett av mina första jobb som nybakad socionom var i Finspång. Det var under den tid då man utvecklade Finsamlagstiftningen, och Finspång var försökskommun. För mig var det alldeles självklart att vi, när vi hade någon person som behövde extra stöd eller stöd från olika håll, kunde ta med den personen till Finsam och att man kunde jobba tillsammans. När jag började jobba i andra kommuner undrade jag varför det inte var på det sättet där.

Jag har verkligen sett fördelarna med att kunna jobba tidigt tillsammans mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen och regionen och hur bra det fungerade. Det var också eftersom Finspång var en försökskommun och man såg att det fanns många nyttor med detta som det spred sig och blev möjligt för alla kommuner, regioner och arbetsförmedlingar att göra detta. Det är verkligen bra, och det är roligt att vi är flera här i kammaren som har goda exempel på vad man faktiskt kan göra.

Men vi har som sagt inte ökat finansieringen till samordningsförbunden på länge. Att söka pengar är viktigt för att kunna utveckla verksamheten och göra mer av det som görs så bra.

Jag vet att många som är engagerade i samordningsförbunden tittar på den här debatten och väntar på ett svar från statsrådet. Jag hoppas att det svar som kom från statsrådet ger någon typ av trygghet och säkerhet i fråga om att det faktiskt ska vara möjligt att söka ESF-medel framöver, till exempel. Men jag vill också säga att detta är den verklighet som samordningsförbunden i dag befinner sig i. Man söker inte, vågar inte söka eller har inte möjlighet att söka eftersom man har fått beskedet att lagstiftningen förhindrar det.

Här vill jag få ett förtydligande. Om vi vet att det fortsätter att vara så här och att man inte kan söka medel, kan vi då göra en ändring i lagstiftningen? Skulle det vara möjligt att göra en sådan förändring? Jag tror att åtminstone vi som är här i kammaren just nu verkligen vill göra det möjligt att söka medel för att kunna genomföra fler projekt och hjälpa fler människor ut i arbete och studier.

Jag hade också ställt några frågor till, och jag ställer dem igen.

Eftersom vi inte kan följa upp och eftersom uppföljning är så viktigt, vad tänker statsrådet att regeringen kan göra när det handlar om att kunna följa upp? Man behöver ju följa upp på individnivå, och det är inte möjligt i dag. För att verkligen få en bra uppföljning kan man inte göra de här stora, svepande uppföljningarna. Man måste göra dem på individnivå för att verkligen se att de insatser man gör också hjälper. Det är viktigt.

Min sista fråga som jag hoppas att statsrådet kan svara på är: Finns det någon tanke om eller någon vilja till att utveckla samordningsförbunden, kanske att de kan möta andra grupper eller någonting annat, och idén med dem? Det skulle jag gärna vilja höra ett svar på.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Tack så mycket för svaret, statsrådet!

Samordningsförbunden driver en väldigt viktig verksamhet enligt den lagstiftning som vi kallar Finsamlagstiftningen. Det är en självständig myndighet som bedriver finansiell samverkan och praktisk samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och regioner. Den riktar sig till människor som har komplexa behov och behöver hjälp från olika aktörer.

Det gör samordningsförbunden väldigt bra. De lyckas generellt att i väldigt hög grad få ut människor i arbete eller studier. De gör också många projekt som sedan kanske blir en del av den vanliga kommunala verksamheten. De är också en innovativ kraft för att hitta arbetsformer.

Behovet av samordningsförbundens insatser är stora. Nu ökar sjukfallen, och fler går mot arbetslöshet. Samordningsförbunden behövs inte bara nu utan kommer också att behövas i framtiden.

Sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2004 har man kunnat komplettera sin budget med att söka medel från till exempel ESF-fonden. Det har varit en viktig del för att kunna finansiera denna viktiga verksamhet. Det gäller särskilt eftersom den ersättning man får har legat still under en väldigt lång tid. När man vill göra mer projekt och har idéer för att göra mer har det varit en stor och viktig möjlighet. Nu är rapporterna från samordningsförbunden att den möjligheten har stoppats. Därför är det viktigt att vi nu här i kammaren kan få svar från statsrådet om det finns möjligheter och vad som kan göras för att öppna den möjligheten.

Det är märkligt och svårt att förstå att alla de enskilda myndigheterna - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och regioner - kan söka medel från ESF-fonden, men när de går tillsammans går inte det. Detta gör att viktig verksamhet som hjälper många att komma ut i arbete och studier, där det är viktigt att man samordnar sina insatser, riskerar att minska om man inte har de resurser som behövs.

Det finns också en stark kraft och ett starkt engagemang från samordningsförbunden för att utvecklas, men då behövs också uppföljning av den verksamhet man har. Vi vet sedan tidigare, och tror oss veta också nu, att den verksamhet man har är viktig och att man uppfyller målen och gör bra saker, men då måste vi fortsätta att följa upp verksamheten. Nu är det inte möjligt.

Därför är min fråga, som jag också ställde i min interpellation, vad statsrådet kan göra för att lösa de problem som nu finns - att man inte kan söka medel från ESF-fonden, vilket har varit viktigt - och för att man ska kunna följa upp så som man behöver göra på individnivå, vilket man inte kan göra i dag.

Jag vill också fråga om det finns någon önskan eller vilja eller några förslag om att utveckla samordningsförbunden. Det skulle ju kunna tänkas att man också kan vända sig till fler grupper.

Herr talman! Jag börjar med Region Stockholm. De har uppmärksammat att det är svårt att stoppa företag som har fuskat. Även Brottsförebyggande rådet säger att det är svårt att stoppa företag som fuskar, till exempel genom att de använder trovärdiga målvakter eller bulvaner. Vi måste göra något åt själva systemet, det vill säga att upptäcka, utöva tillsyn och få in uppgifter som leder till att felaktigheter och fusk kan upptäckas. Allt detta är viktigt.

Men det jag efterfrågar och verkligen vill ha svar på är om regeringen kommer att göra något åt de företag som faktiskt finns. Alla företag är inte dåliga, men de företag som inte ska finnas på denna marknad måste stoppas. Men många upplever att det inte går. Kommer regeringen att göra något åt detta?

Det pågår en stor vinstjakt, som jag tycker borde stoppas inom hälso och sjukvården och inom hela välfärden. Det försvinner pengar, och det är pengar som ska gå till välfärden men som går till vinster och vinstuttag. Dessutom fuskas pengar bort. Det är stora resurser som hade kunnat användas till vår gemensamma välfärd.

Min fråga kvarstår: Kommer regeringen att driva och göra något åt att stoppa de kriminellt organiserade företag som fuskar?

Herr talman! När vi träffar Ekobrottsmyndigheten, och jag tror att också statsrådet säkert har gjort det, säger de att hälso- och sjukvården har blivit en kassako för kriminella organisationer. Den säger också att mer behöver göras.

Det är väldigt bra att tillsynen har förstärkts. Det tycker också jag är bra. Men det handlar om att kunna lämna uppgifter. Jag vill fråga statsrådet om den förändring som statsrådet nämner om att brottsförebyggande organisationer ska kunna lämna uppgifter till varandra för att stävja brott. Kommer det verkligen att också gälla den här typen av välfärdsbrottslighet? Det är bra att få veta. Det är lite otydligt.

Det behövs. Att kunna dela uppgifter och information med varandra är avgörande för att man ska komma i fatt den brottslighet och den kriminalitet som ligger långt före. De har inte sekretess mellan varandra. De nyttjar information mellan varandra, precis som statsrådet också nämnde. Det vi behöver för att åtminstone komma i fatt är att kunna dela information med varandra för att kunna upptäcka och stävja brott.

Det andra gäller den utredning som den S-ledda regeringen tillsatte, Treklöverutredningen. Den pekade på något som också är min bedömning. Det som behövs är tillsyn och att kunna dela information. Men det handlar också om att förhindra att vissa brottsupplägg är möjliga. Det gäller att stoppa möjligheten att använda vår gemensamma välfärd som en kassako för att göra brottsvinster.

Det kan till exempel vara att bolagskoncerner inte kan få äga, precis som statsrådet var inne på. Det är också ett besked som vi kan få här i dag att det inte längre kommer att vara möjligt. Är det någonting som regeringen kommer att gå vidare med?

Varje gång man läser om välfärdsbrottslighet blir man väldigt upprörd inte bara som politiker utan också som medborgare. Den välfärd som vi verkligen ömmar för och är stolta över i Sverige behöver alla resurser som är möjliga.

Vi ska gärna ha mer resurser, som det har talats om tidigare här. Det handlar förstås om resurser från regeringen. Det är otillräckliga resurser till regionerna för att klara den sjukvårdskris som finns. Men de resurser som är ämnade för och ska gå till välfärden ska också gå dit och inte till att kunna göra brottsvinster på.

Regeringen har nu varit igång i 14 månader. Det talas mycket om välfärdsbrottslighet. Min bild är att det bara handlar om att jaga de enskilda. Men det är företag, kriminella organisationer som bildar företag och som är inne i företag, som gör de stora brottsvinsterna. Det måste vi sätta stopp för.

Alla insatser som behöver göras måste göras nu för att rädda välfärden men också för att rädda tilliten till vår gemensamma välfärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jo, Svenska Dagbladet rapporterade nyligen om hur apotek har fuskat sig till miljoner utan att det stoppats. Apotek har felaktigt begärt ersättning för läkemedelskostnader för patienter som inte finns, eller i alla fall inte varit kunder eller patienter där, och kommit undan med det.

Ofta handlar det här faktiskt om ett brottsupplägg med vårdcentral och apotek i samverkan. Det är galet upprörande. Det drabbar samhället, för det stjäl viktiga resurser från vården - skattepengar som skulle gå till vår gemensamma välfärd. Det drabbar enskilda patienter, vars resurser fuskas bort. Det drabbar förtroendet för apotek och vårdcentraler.

Regionerna hanterar utbetalningarna för läkemedel till apoteken. De har begränsad insyn. De kan inte se vad som skrivs ut eller om det är rimligt. Regionerna som har ansvar för att klara en underfinansierad sjukvård ska också ta ansvar för detta. De behöver hjälp med båda.

Riksrevisionen gjorde 2022 en granskning av statens tillsyn av apoteken. Man konstaterade att fusk vid förskrivning av vissa läkemedel kostar samhället stora belopp i felaktigt utbetalda läkemedelssubventioner. Man konstaterade också att varken statliga tillsynsmyndigheter eller regionerna har tillräckliga möjligheter att komma åt fusket.

Den här rapporten kom i maj 2022. Det som har hänt efter det är att tillsynsmyndigheterna har stärkt sig, men det är inte så att vi har ändrat några regler eller något annat.

Treklöverutredningen som statsrådet hänvisar till visar på ett antal behov, till exempel av att komma åt och begränsa att bolagskoncerner kan ägas av dem som äger apotek. Den visar också på att det behövs möjlighet att dela uppgifter, för om man inte kan dela uppgifter blir det här väldigt svårt att upptäcka.

Statsrådet svarar att det är väldigt få apotek som ägnar sig åt detta, och det är klart att det är sant. Det är ju inte så att apoteken generellt ägnar sig åt att fuska. Men varje fusk är något som vi måste ta på stort allvar. Och eftersom vi inte har tillräckligt god insyn eller möjligheter att upptäcka det kan det faktiskt finnas mer som vi inte har sett, så fusket kan vara större än vi ser och vet om i dag.

Vi socialdemokrater tycker att välfärdsbrottslighet verkligen måste stävjas, av flera skäl. Det drar bort resurser från vården men också den viktiga tilliten som vi har varit bra på i vårt land. Människor har kunnat lita på myndigheter och på vården och haft förtroende för att man gör rätt och riktigt och framför allt att det inte går att fuska bort pengar från vården.

Min fråga till statsrådet är om hon delar min bild att det här är något upprörande som inte får förekomma. Delar statsrådet också bilden att regeringen än så länge inte har gjort det som Treklöverutredningen pekade på och det som behöver göras?

Herr talman! Jag tror och hoppas att det endast är civilministern som tvekar om att vi tycker att den gröna omställningen är positiv. Det tycker vi. Det syns tydligt att kommunerna välkomnar den omställningen. Det vet vi.

Det som vi lyfter upp är att det finns utmaningar. Fler kommuner måste våga göra det här. Därför är det viktigt att stötta de kommuner som nu går före, men naturligtvis också de andra. Det är klart att det är otroligt positivt med de kommuner som är en del av den gröna omställningen, kommuner som växer och där det kommer nya jobb. Det ger en otrolig framtidstro. Men vi behöver stötta kommunerna där det faktiskt sker med de kostnader de har. Det kostar nämligen pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hör vad civilministern säger. Men Sverigedemokraterna har lyft upp att det inte ska gå ut några skattepengar för den här omställningen. Det väcker såklart oro för vad det innebär. Och självklart måste vi ställa den frågan.

Att stödja en grön omställning är bra för att vi ska ta oss an klimathotet och utveckla och stärka arbetsmarknaden. Regeringen men också vi i riksdagen måste verkligen visa att vi tillsammans stöder den utvecklingen. Den är viktig inte bara för de kommunerna utan även för Sverige som helhet. Det är också därför jag vill få en försäkran om att regeringen verkligen stöder den utvecklingen och kommer att bistå de kommuner som står inför dessa utmaningar men också det stora hopp det ger inför framtiden.

Herr talman! I mitt förra inlägg försökte jag beskriva läget. Jag vill nu förtydliga ett antal frågor som jag gärna skulle vilja ha svar på.

Jag vill börja med att ge en bakgrund till min första fråga. När vi i tidigare debatter har pratat om hur vi kan stödja kommuner i den gröna omställningen har det brukat lyftas fram att vi har en stor gemensam uppslutning kring att Sverige ska vara ledande inte bara i ambitioner utan också i förverkligande. Det är ju väldigt bra, men för mig är det en sanning med lite modifikation. Det är också en av mina orosrynkor när det gäller detta.

Hela världen inser att framtiden är grön och att vi behöver styra mot det. Vid flera tillfällen har dock Sverigedemokraterna, som ingår i det så kallade regeringsunderlaget, uttalat saker som leder till stark oro. I en debatt i höstas stod till exempel Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson och talade emot det teknikskifte som svensk stålindustri står inför. Det handlar om att förädla och göra insatser som är otroligt viktiga. Det är miljardinvesteringar som står på spel, och då kan ingen få vara tveksam. Detta väcker oro inte bara hos mig utan även hos andra. Vad innebär detta för den satsning som behövs?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min ena fråga är alltså: Hur förhåller sig regeringen och i det här fallet statsrådet till att det finns en sådan stark skepsis mot detta hos Sverigedemokraterna, som ingår i regeringsunderlaget?

Sedan har jag några frågor utifrån det svar som statsrådet gav på min interpellation. En handlar om det som statsrådet delvis var inne på: Det är väldigt tydligt att den gröna industriella revolutionen verkligen syns i Västerbotten och Norrbotten, men inte bara där. Jag vill poängtera detta. Det är också just därför det känns viktigt att debattera detta.

Om kommuner som nu går före inte får det stöd de behöver för att utveckla kan det skapas en tvekan hos andra kommuner att följa efter, eftersom man ser att utmaningarna är så stora. Den tvekan behöver vi inte. Den tvekan måste vi få bort genom att ge kommunerna det stöd de behöver. Jag vill poängtera det. Det är väl också en fråga. Är vi överens om att det som görs i Norrbotten och Västerbotten måste göras också i andra delar av Sverige?

Min tredje fråga handlar om utjämningsystemet. Jag är lite osäker på vad statsrådet menar när han i sitt svar säger att man tar höjd för påverkan av kraftig befolkningstillväxt. Mig veterligen gäller det ett område, möjligtvis två. Men det är inte särskilt tydligt för de kommunerna att det är ett stöd för den kraftiga befolkningstillväxten i dag och att det ska kompensera för strukturella förutsättningar. Jag undrar alltså vad statsrådet grundar det på och på vilket sätt det stöds.

Den gröna omställningen är något som alla kommuner står inför och välkomnar. Men det är en jättestor utmaning, som kostar mycket pengar. Jag frågar ytterligare en gång: Kommer regeringen att stödja den här utvecklingen och kommunerna där den sker?

Herr talman! Tack till civilministern för svaret! Att skapa nya gröna jobb är Sveriges hopp för framtiden. Det skapar en starkare ekonomi samtidigt som vi säkrar kommande generationers framtid.

Det är många länder och företag som kämpar om nya möjligheter för den gröna omställningen. De flesta förstår att det är avgörande för vår framtid. Det är länderna i framkant av omställningen som kommer att se högst tillväxt och flest jobb. För att Sverige ska vara med där måste vi ligga i. Det offentliga, politiken, har en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt.

Herr talman! För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb drev den socialdemokratiskt ledda regeringen på för stora investeringar för att ställa om industrin. Det har skett genom Industriklivet, som har inneburit stora och viktiga satsningar och stöd till utveckling av innovativa och teknikskiftande lösningar. Gröna kreditgarantier har varit avgörande för stora industriinvesteringar i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa satsningar har möjliggjort den gröna industriella revolutionen. Nu tillverkas det gröna fossilfria stålet här i Sverige. Batterifabriker byggs. Det är en framgång, och det bygger Sverige starkare med många nya jobb. Det har redan skapats tiotusentals nya jobb i Sverige. Genom detta kan vi visa omvärlden hur en snabbare klimatomställning inte bara tar itu med klimatutmaningarna utan också skapar jobb och exportmöjligheter.

Herr talman! Svenskt näringsliv har insett att framtiden är grön. Nu behöver den här regeringen, med SD som regeringsunderlag, leverera viktiga beslut för att ge förutsättningar för omställningen. Jag ska återkomma till detta lite senare.

Så till frågan i interpellationen - för det här är ju en bakgrund till vad det är vi ser och lever i. Omställningen och den gröna industrirevolutionen märks tydligast just nu i de norra delarna av Sverige - i Skellefteå och Boden. Här finns grön el, stora landområden och annat.

För kommuner och regioner, av vilka en del under lång tid har sett en utflyttning och minskade ekonomiska resurser, inger detta naturligtvis hopp och framtidstro. Men det ger också särskilda utmaningar. Det krävs investeringar i allt det som ger förutsättningar: mark, vägar, avlopp, bostäder och människor för att klara kompetensförsörjningen. Men det krävs också investeringar i en utökad välfärd för alla dem som flyttar till området.

Det finns dock en eftersläpning i skatteintäkter och annat, så om man ska klara av denna ökande befolkningsutveckling och de nya investeringarna påverkas också kommunen och den kommunala ekonomin kraftigt. Det riskerar att bromsa utvecklingen om de inte känner att de får det stöd som de behöver.

Det var också därför jag ställde mina frågor. Jag har talat med många kommunalråd och politiker på kommunal nivå som är oroliga och som jag vet behöver ha besked från regeringen. Kommer det stöd som de efterfrågar och behöver att finnas?

Jag får återkomma till mina resterande frågor, för jag ser att min talartid nu är slut.

Fru talman! Jag upplever nog inte att jag var så upprörd i mitt inlägg. Jag försökte bara beskriva behovet. Det är väl olika hur man tolkar en person i en talarstol.

Jag tyckte att jag hörde att det slirades lite på om det skulle vara en statlig e-legitimation eller inte. Det skulle jag gärna vilja ha svar på återigen. Hörde jag fel? Vad var det statsrådet sa? Vår poäng handlar om behovet av att göra detta skyndsamt, men även om behovet av att det är en statlig e-legitimation. Jag vill ge statsrådet en möjlighet att svara på denna fråga.

Precis som också statsrådet sagt i talarstolen är Sverige ett av de få länder som inte har en statlig e-legitimation. Frågan har diskuterats och utretts i flera omgångar. Alla utredningar kommer till samma slutsats: Sverige behöver en statlig e-legitimation. Det har med det säkerhetspolitiska läget att göra. Vi ska säkerställa att man har tillgång till en e-legitimation alla timmar på dygnet, hela tiden. Även det digitala utanförskap som vi pratade om är ett skäl till att en statlig e-legitimation behövs. Vi behöver gemensamt ha tillgång till det här sättet att säkerställa personers identitet. Just nu ser världen ut så här, och då behöver vi en statlig e-legitimation. Jag vill gärna få svar från statsrådet i den här debatten.

Fru talman! Digitaliseringen har verkligen ökat mycket i vårt samhälle, och Sverige har i ett internationellt perspektiv en mycket hög användning av e-legitimationer. Det innebär också att det verkligen är svårt att klara sig utan tillgång till e-legitimation som ett sätt att styrka sin identitet. Den är i princip nödvändig för att man ska kunna använda flera viktiga digitala tjänster och samhällsfunktioner. Det är alltså svårare att klara sig utan en e-legitimation.

Behovet av en säker och tillförlitlig e-legitimation är alltså stort, och jag är ganska säker på att de flesta tänker att vi borde ha en statlig lösning på detta. Man förväntar sig det. Det vi har i dag är ju storbankernas lösning på behovet av en e-legitimation, och därför måste staten gå in och säkra detta.

Det handlar bland annat om det som min kollega har beskrivit så väl, det vill säga att det förekommer enormt många och stora bedrägerier. Det måste vi verkligen stävja. Varje år anmäls ungefär 200 000 bedrägerier, men vi tror oss veta att mörkertalet är väldigt stort. Dessa bedrägerier mot enskilda personer genererar cirka 3 miljarder kronor i brottsvinster. Kraftfulla åtgärder måste vidtas, och detta är en del i att hantera frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är dock också så att vi behöver ha en säkerhet. Vi har nu upplevt flera år av kristider, och vår oro för hur det kommer att gå i framtiden är stor. Därför är det verkligen behövligt att bygga upp ett civilt försvar i många olika delar. Att en privat aktör ges en så dominerande ställning på den svenska marknaden är oroande. Vi behöver en statlig e-legitimation för en så viktig samhällsfunktion.

Jag tror att alla vi som är digitala och har e-legitimation tycker att det är ganska smidigt. Vi tycker att det är praktiskt och att det fungerar, oavsett om det är en privat aktör eller inte. Men jag har nu sett hur drabbade de många människor som inte har någon e-legitimation är. När jag ska hjälpa mina föräldrar, som inte har e-legitimation, blir det väldigt knepigt. När man nu tar fram en statlig e-legitimation, vilket jag hoppas att man ska göra, måste man ha detta digitala utanförskap i åtanke och hitta en statlig e-legitimation och ett sätt att hantera den som gör detta enklare och mer möjligt för dessa människor.

Även om det inte handlar om många människor rent procentuellt är det ändå många människor som lever i detta digitala utanförskap. Vi behöver ha dem i åtanke, och när regeringen nu förhoppningsvis tar fram en statlig e-legitimation hoppas jag att man verkligen bjuder in de människor som befinner sig i det digitala utanförskapet. Man behöver hjälpas åt för att hitta ett bra sätt och en bra funktion även för dem.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar statsrådet så mycket för samtalet - det var det ord jag tror att statsrådet själv använde, och det är kanske mer så man ska se det.

Jag har redan sagt det mesta av det som jag ska säga nu och kommer att upprepa mig, men Ostlänken är enormt efterlängtad. Mattias beskrev det förut. Även jag har varit kommunpolitiker, i Linköping, och jag har jobbat med den här frågan länge. Den betyder verkligen mycket för människors vardag när det handlar om arbetspendling och allt det andra. Men det handlar också om hur hela Östergötland kan utvecklas. Det är därför infrastrukturprojekt är så otroligt viktiga, och det är därför så många av oss engagerar oss så mycket i dem. De betyder något för vardagen och för utvecklingen. Det var därför jag ville ställa denna fråga om den här lilla vita zonen och lyfta upp den, så att den inte glöms bort.

Sedan är det så att vi önskar mer. Så är det. Vi behöver bygga ut stambanan och bygga ut möjligheterna för tågkapacitet. Men i det här läget skulle det vara väldigt bra om även den här lilla vita fläcken tydligt finns med - inte sedan utan nu, för den är otroligt viktig. Jag hoppas att den inte glöms bort. Därmed tackar jag så mycket för mig i det här samtalet.

Fru talman! Tack till infrastrukturminister Andreas Carlson för svar på många andra frågor som är väldigt intressanta och som naturligtvis är viktiga när det gäller järnväg och så! Men det jag inte kan förstå, och som den här frågan också gäller, är något annat. Det har inte att göra med hur vi har ställt oss till behovet av höghastighetsbanor och sådant. När regeringen såg att planeringen visade att Ostlänken bara skulle gå in till mitten av Linköping - oavsett vad som hände med höghastighetsbanorna och så vidare, för det är inte frågan för den här debatten - varför lade man då inte till att den inte bara skulle gå in i Linköping utan också ut ur Linköping? Jag förstår faktiskt inte det.

Trafikverket gör naturligtvis det som regeringen ger dem i uppdrag att göra. Regeringens uppdrag gällde fram till stationsläget i Linköping. Därför frågar jag igen hur det kommer sig att man inte tänkte på dragningen ut ur staden, för det verkar märkligt. Det blir ju inte bara märkligt och skapar problem för det som redan har lyfts fram utan även när det gäller stadsutveckling och så vidare.

Jag respekterar att man ska föra diskussioner med Linköpings kommun. Det är jättebra att man ska ta fram en plan för hur det ska bli i framtiden. Men om det här hade varit med hade det naturligtvis inneburit stor skillnad för stadsutvecklingen i Linköping, till exempel. Det ena är att den påverkas.

Det andra är att det förskjuter hela arbetet med arbetspendling och arbetsmarknadsförstoringen just för att den kanske största flaskhalsen finns mellan Linköping och Norrköping, men också mellan Linköping och Mjölby. Någon gång måste alltså södra stambanan göras någonting åt. Det kan vi väl ändå vara överens om? Någon gång måste även den byggas, renoveras och handhas, och om man då inte har byggt ut från stationsläget i Linköping åtminstone för att ansluta kommer det att påverka arbetet när det väl ska göras.

Den tredje punkten förutom pendling och stadsutveckling är godstrafiken. Den kommer att bli viktigare med allting som är i planen framöver. Det kommer också att påverka godstrafiken att det här inte är anslutet när den ökar.

Jag vet att många med mig älskar tåg, av många skäl. Tåg är fantastiskt att åka och ta sig fram med och naturligtvis för klimatet. Det här är alltså verkligen efterlängtat av många, inte bara oss som ofta pendlar mellan Linköping och Stockholm, utan för att det underlättar otroligt mycket för resandet. Därför är det så oförståeligt att just den här utbyggnaden inte finns med i planen och uppdraget till Trafikverket redan nu. Jag hoppas ändå att statsrådet kan ge mig svar på detta.

Fru talman! Ostlänken är Sveriges största pågående infrastrukturprojekt. Det innebär alltså ny järnväg mellan Järna och Linköping. Det är naturligtvis otroligt viktigt för Östergötlands utveckling att Ostlänken byggs. När vi bygger ut järnvägen bidrar vi till kortare restider, tåg som kan komma i tid men också en större arbetsmarknad och smidigare arbetspendling. Det är trångt på spåren genom Östergötland, och Ostlänken är mer än efterlängtad.

Trafikverket har beslutat om stationens läge i Linköping och också om Ostlänkens dragning in i Linköping. Men för sträckan ut ur Linköping, det vill säga söderut, finns det ingen planering. Hur och var Ostlänken ska ansluta till den befintliga stambanan ska utredas vidare.

Det kan tyckas väldigt märkligt att man planerar en sträcka in genom en av våra större städer och lämnar utfarten ut från stationen helt vit. Det tycker jag och många med mig. Så även om man är otroligt tacksam över att åtminstone planeringen för Ostlänken fram till Linköping nu verkar finnas på plats finns det ändå en hel del frågor.

Detta får konsekvenser för Linköping med tanke på framtida stadsutveckling och bebyggelse. Det ställer till problem eftersom utredningar visar behovet av att utbyggnaden förstås behöver fortsätta bortanför Linköping. Det försvårar pendling inom länet. Det är nämligen svårt inte bara med arbetspendlingen mellan Linköping och Norrköping i detta läge. Också från Linköping och ned mot Mjölby och vidare är det väldigt trångt.

Eftersom regeringen säger att deras stora prioriteringar är just arbetspendlingen och godstrafiken är det märkligt att det inte planeras vidare för en fortsättning av denna sträckning. Såvitt jag förstår kommer godstrafiken genom Östergötland att öka. Om man då inte har planerat dragningen ut ur Linköping borde förseningarna för att stärka Södra stambanan innebära konsekvenser.

Mot bakgrund av hur detta faktiskt påverkar utfarten ut ur Linköping söderut - pendlingen, godstrafiken och all annan tågtrafik - undrar jag om det inte är möjligt att ändå lägga till de kilometer som det handlar om, så att man anknyter trafiken ut ur Linköping. Det är detta som jag har frågat infrastrukturminister Andreas Carlson om.