STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ingela Nylund Watz har ställt frågan om jag anser att regeringens process för att införa en statlig e-legitimation är tillräckligt skyndsam samt när jag avser att lägga fram en proposition för riksdagen.

Den ökade digitaliseringen gör det allt svårare att klara sig i samhället utan tillgång till en e-legitimation. Det är därför viktigt att så många som möjligt ges möjlighet att skaffa en säker e-legitimation. En e-legitimation är i princip helt nödvändig för att få tillgång till viktiga digitala tjänster och samhällsfunktioner, till exempel att hantera bankärenden, eller för att ha kontakt med det offentliga.

E-legitimationer utgör även en samhällsviktig infrastruktur som behöver fungera också om samhället utsätts för en stor påfrestning och ytterst även i krig. Störningar i e-legitimationssystem kan snabbt få kännbara effekter för näringsliv, banker och offentlig sektor och inte minst för enskilda även under i övrigt normala förhållanden.

Regeringen har tillsatt utredningen Säker och tillgänglig digital identitet (Dir. 2022:142), och i slutet av oktober 2023 lämnade utredningen delbetänkandet En säker och tillgänglig statlig e-legitimation (SOU 2023:61).

Sverige är ett av få länder inom EU som saknar en e-legitimation på högsta tillitsnivå. I delbetänkandet presenteras ett förslag på hur en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå kan utformas och tillhandahållas av en statlig myndighet. Delbetänkandet har remitterats till cirka 150 remissinstanser, och remisstiden löpte ut den 31 januari. Utredningens förslag och remissutfallet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Fru talman! Digitaliseringen har verkligen ökat mycket i vårt samhälle, och Sverige har i ett internationellt perspektiv en mycket hög användning av e-legitimationer. Det innebär också att det verkligen är svårt att klara sig utan tillgång till e-legitimation som ett sätt att styrka sin identitet. Den är i princip nödvändig för att man ska kunna använda flera viktiga digitala tjänster och samhällsfunktioner. Det är alltså svårare att klara sig utan en e-legitimation.

Behovet av en säker och tillförlitlig e-legitimation är alltså stort, och jag är ganska säker på att de flesta tänker att vi borde ha en statlig lösning på detta. Man förväntar sig det. Det vi har i dag är ju storbankernas lösning på behovet av en e-legitimation, och därför måste staten gå in och säkra detta.

Det handlar bland annat om det som min kollega har beskrivit så väl, det vill säga att det förekommer enormt många och stora bedrägerier. Det måste vi verkligen stävja. Varje år anmäls ungefär 200 000 bedrägerier, men vi tror oss veta att mörkertalet är väldigt stort. Dessa bedrägerier mot enskilda personer genererar cirka 3 miljarder kronor i brottsvinster. Kraftfulla åtgärder måste vidtas, och detta är en del i att hantera frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är dock också så att vi behöver ha en säkerhet. Vi har nu upplevt flera år av kristider, och vår oro för hur det kommer att gå i framtiden är stor. Därför är det verkligen behövligt att bygga upp ett civilt försvar i många olika delar. Att en privat aktör ges en så dominerande ställning på den svenska marknaden är oroande. Vi behöver en statlig e-legitimation för en så viktig samhällsfunktion.

Jag tror att alla vi som är digitala och har e-legitimation tycker att det är ganska smidigt. Vi tycker att det är praktiskt och att det fungerar, oavsett om det är en privat aktör eller inte. Men jag har nu sett hur drabbade de många människor som inte har någon e-legitimation är. När jag ska hjälpa mina föräldrar, som inte har e-legitimation, blir det väldigt knepigt. När man nu tar fram en statlig e-legitimation, vilket jag hoppas att man ska göra, måste man ha detta digitala utanförskap i åtanke och hitta en statlig e-legitimation och ett sätt att hantera den som gör detta enklare och mer möjligt för dessa människor.

Även om det inte handlar om många människor rent procentuellt är det ändå många människor som lever i detta digitala utanförskap. Vi behöver ha dem i åtanke, och när regeringen nu förhoppningsvis tar fram en statlig e-legitimation hoppas jag att man verkligen bjuder in de människor som befinner sig i det digitala utanförskapet. Man behöver hjälpas åt för att hitta ett bra sätt och en bra funktion även för dem.

(Applåder)

Fru talman! Tack och lov ändrades tonläget lite grann när Adrian Magnusson kom upp i talarstolen. Innan dess var jag väldigt förvånad över tonläget, måste jag säga.

Vi delar helt bilden av behovet av en statlig e-legitimation. Det viktiga är inte att den är statlig, vill jag säga, utan det viktiga är att vi har en elegitimation på högsta tillitsnivå. Vi har kommit fram till att det bästa därför är att den utfärdas av en statlig myndighet och att grundidentifieringen sker av en statlig myndighet. Så sker med andra identitetshandlingar såsom pass, körkort och id-kort, och det är rimligt att det elektroniska sköts på samma sätt. Det har vi också helt och hållet med oss de privata utfärdarna i; både Bank-id och Freja tycker att det är bra att staten tar fram detta.

Vi är alltså helt överens, och vi är överens om att detta är viktigt för att öka tillgängligheten till e-legitimationer så att fler som i dag inte har någon e-legitimation ska kunna få det. Det handlar om att minska riskerna för bedrägeri.

Vi ska dock inte tro att detta är någon universallösning för att komma åt de fruktansvärda bedrägeribrott som ökar i antal och som drabbar alltför många äldre som blir rånade eller bestulna på sitt besparingskapital. Det är ingen universallösning, men det är en lösning på vägen för att göra bedrägeribrott och kapningar av elektroniska identiteter svårare. Därför är det viktigt.

Det låter på tonfallet, framför allt från Nylund Watz och Lindh, tycker jag, som att vi skulle ha någon konflikt om detta. Det har vi alltså inte. Det är på grund av att regeringen tycker att detta är så viktigt som vi har prioriterat det så starkt. Om jag minns rätt var detta den första utredning jag tillsatte som civilminister med ansvar för digitalisering, och skälet var att vi tyckte att det var viktigt att så snabbt som möjligt få en statlig e-legitimation på plats. Utredningen ska bli klar i maj i år. Redan innan den är klar har vi alltså avsatt pengar för att Myndigheten för digital förvaltning ska ta fram en e-legitimation, så att vi kan ha den på plats så snabbt som möjligt.

Då frågar man: När kommer den, när kommer den? Det här är ingen småsak. Att ta fram en e-legitimation på högsta tillitsnivå är inte något som görs i en handvändning. Det är viktigt att det får ta den tid det tar för att den ska uppnå just den högsta tillitsnivån. Det finns många olika sätt att ta fram en e-legitimation. Sverige är ett av fyra länder som saknar en e-legitimation på högsta tillitsnivå, och det beror på att Socialdemokraterna inte gjorde någonting åt frågan under sina år. Det är den här regeringen som har påbörjat arbetet med att ta fram en statlig e-legitimation, och det tycker jag kan vara väl värt att påminna om.

Det finns olika sätt som används runt om i världen för att ta fram detta. Framför allt är det Europa som vi tittar på. Sverige är som sagt ett av fyra länder som saknar detta i EU; de andra är Rumänien, Grekland och Cypern. Det här är ett krav för att införa den digitala europeiska plånboken. Det är inte helt klart, men vi räknar med att den digitala plånboken kommer att vara på plats hösten 2026. Det innebär att en statlig e-legitimation behöver komma på plats före hösten 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Remisstiden för ett delbetänkande från den här utredningen gick ut för mindre än två veckor sedan. 150 remissinstanser har hörts. Därutöver har det kommit ett antal remisser som man lämnat in på egen hand. Remisserna ska nu analyseras. Det finns en del svåra frågor att ta ställning till. Det måste avgöras inte bara vilken myndighet som ska utfärda e-legitimationen utan också vilken myndighet som ska stå för grundidentifieringen; det hör till de frågor som vi måste knäcka innan detta kommer fram. Någon exakt tidsplan har jag inte, men vi behöver ha en e-legitimation på plats senast under 2026.

Fru talman! Jag upplever nog inte att jag var så upprörd i mitt inlägg. Jag försökte bara beskriva behovet. Det är väl olika hur man tolkar en person i en talarstol.

Jag tyckte att jag hörde att det slirades lite på om det skulle vara en statlig e-legitimation eller inte. Det skulle jag gärna vilja ha svar på återigen. Hörde jag fel? Vad var det statsrådet sa? Vår poäng handlar om behovet av att göra detta skyndsamt, men även om behovet av att det är en statlig e-legitimation. Jag vill ge statsrådet en möjlighet att svara på denna fråga.

Precis som också statsrådet sagt i talarstolen är Sverige ett av de få länder som inte har en statlig e-legitimation. Frågan har diskuterats och utretts i flera omgångar. Alla utredningar kommer till samma slutsats: Sverige behöver en statlig e-legitimation. Det har med det säkerhetspolitiska läget att göra. Vi ska säkerställa att man har tillgång till en e-legitimation alla timmar på dygnet, hela tiden. Även det digitala utanförskap som vi pratade om är ett skäl till att en statlig e-legitimation behövs. Vi behöver gemensamt ha tillgång till det här sättet att säkerställa personers identitet. Just nu ser världen ut så här, och då behöver vi en statlig e-legitimation. Jag vill gärna få svar från statsrådet i den här debatten.

Fru talman! Jag känner många gånger en stress. Man måste ha mycket tålamod som politiker generellt. Det gäller även oss statsråd. Det tar tid med den här typen av processer.

Som jag sa innan: Det är inte gjort i en handvändning att erbjuda digitala e-legitimationer till hela Sveriges befolkning. Det gäller nästan hela Sveriges befolkning. Det är ned till väldigt unga människor som ska kunna få en e-legitimation.

Jag har inga indikationer på att vi skulle kunna jobba snabbare. Vi tillsatte utredningen bara några veckor efter att jag blev statsråd. Den har lämnat ett delbetänkande. Till och med innan remisstiden på det delbetänkandet gått ut, och långt innan hela utredningen är klar, avsätter vi en hel del pengar redan i år för att påbörja arbetet med att introducera en statlig elegitimation.

Om Ingela Nylund Watz vill ha ett konkret svar på första frågan, vilket jag tycker att hon har rätt till, är svaret: Jag tycker att regeringen jobbar så snabbt som den kan göra. Jag har väldigt gott samvete måste jag säga i just den här frågan.

Nu kan 2026 låta väldigt långt bort. Det tycker jag också när man säger det. Men ärligt talat är inte 2026 så himla långt bort. Vi är där om ett par år. Att det skulle kunna gå mycket snabbare än två år att utfärda digitala identiteter har jag svårt att tro.

Jag vet inte riktigt vilken information Ingela Nylund Watz sitter med som gör att hon tror att det skulle kunna gå så mycket snabbare. Det är många frågor. Att vi inte kunde gå direkt på myndighetsuppdraget till Digg berodde på att det inte var tillräckligt underlag för att gå vidare med.

Det var många juridiska frågor som behövde ses över för att man skulle kunna införa en digital identitet på högsta tillitsnivå. Vi var tvungna att tillsätta denna trots allt ganska omfattande utredning.

Jag tycker att vi jobbar på snabbt vi kan. Jag kan inte ge någon exakt tidsplan för en proposition. Remisstiden på delbetänkandet, inte på hela utredningen, gick ut för 13 dagar sedan. De remissvaren ska nu sammanställas. Vi får återkomma lite närmare med när vi kan lämna en proposition.

Varför jag nämner 2026 är att hösten 2026 kommer förmodligen den europeiska digitala plånboken att verkställas. Det är en deadline vi jobbar gentemot. Till dess måste det finnas på plats. Det innebär inte att jag utesluter att det kommer betydligt tidigare än så om vi kan det. Det är den deadline vi har. Men jag ser gärna att det sker snabbare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var en liten missuppfattning om vad jag sa här. Det kommer att bli en statlig e-legitimation. Det står också i utredningen. Det har aldrig varit någon tvekan om det. Vad jag sa var att det viktiga för mig inte var att den är statlig. Det viktiga för mig är att vi får en e-legitimation på högsta tillitsnivå.

Nu har vi kommit fram till att det bästa är om den är statlig. Det tror vi kommer att fungera bäst. Det är också logiskt att den är det. Dessutom har det inte funnits något intresse från den privata marknaden att ta fram en legitimation på högsta tillitsnivå. Det har inte varit någon större diskussion i den frågan. Att jag missuppfattades var nog för att jag sa att det viktiga för mig inte är att den är statlig, utan det viktiga är att den är på högsta tillitsnivå.

I de första inläggen nämndes också digitalt utanförskap. Det är en väldigt viktig fråga att kunna få digital inkludering. Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder med en av världens högsta digitala mognader bland befolkningen. Man uppskattar att 4 procent av befolkningen aldrig använder internet. Det innebär 350 000 människor.

Därför har nu Post- och telestyrelsen fått ett uppdrag att återkomma med förslag på hur vi kan minska utanförskapet. Därför har Post- och telestyrelsen också exempelvis tagit över Digitalidag.

Fru talman! Vi måste ändå hantera utredningar och remissvar seriöst. Jag är fullt medveten om att det finns ett väldigt stort stöd för införandet av detta. Men det är inte så enkelt att införa det som Ingela Nylund Watz ger intryck av. Bara om viljan finns att införa det så har vi det i morgon. Så enkelt är det inte.

Det är tekniskt komplicerat att utfärda e-legitimation. Det kommer att vara ett mycket stort uppdrag för den myndighet som ska stå för grundidentifieringen exempelvis. Det är inte gjort i en handvändning. Här kommer man att behöva skjuta till pengar. Det är redan gjort. Men man kommer också att behöva organisera det väldigt omfattande.

Man måste också se det kopplat till andra identiteter och så vidare. Bara för att det finns ett stort stöd för införandet av en e-legitimation innebär det inte att det går snabbt att införa det.

Nu ska vi precis som med alla andra utredningar göra det i rätt ordning. Vi ska sammanställa remissvaren. Då kommer vi att se att det kommer att ha ett väldigt stort stöd. Sedan ska vi ta ställning till exakt vilken eller vilka myndigheter som kommer att bli inblandade i det.

Hur lång tid detta sedan tar rent tekniskt är väldigt svårt för mig att stå och säga, för jag är inte tekniker eller ingenjör. Jag kan inte säga exakt hur många månader det kommer att ta från att en proposition läggs fram till det att man kan ha en e-legitimation i handen.

För att inte lova för mycket kan jag bara säga att den deadline vi har är hösten 2026, för det är då vi förväntas få den europeiska identitetsplånboken, som ställer krav på en e-legitimation på högsta tillitsnivå. Men ingen är gladare än jag om vi lyckas få en e-legitimation tidigare än så.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.