Elisabeth Thand Ringqvist (C) svarade Kjell Jansson i en replik om Näringsliv i debatten ”Protokoll 2022/23:43 Tisdagen den 20 december” den 20 dec 2022.
Kjell JanssonM· i sitt anförandeJag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas. Andra betraktar den som en ko…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
Vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas. Andra betraktar den som en ko som är till för att mjölkas. Alltför få inser att den är hästen som drar hela lasset. Winston Churchill.
Fram till slutet av 1800-talet var Sverige ett mycket fattigt land. Min farfar föddes 1882, och han fick gå till sjöss när han var 13 år. De hade inte råd att ha honom hemma. Han var borta i sju år. Det är kanske inte den barndom man önskar för sina egna barn, men så tufft var det på den tiden. Nästan en miljon människor flydde Sverige, det vill säga migrerade till USA för att få ett bättre liv.
Hur har Sverige lyft sig? Jo, genom utbildning, hårt arbete, entreprenörskap och innovation. Det finns ett enormt entreprenörskap i Sverige, och det har skapat många jobb.
Företagen är roten i en stat med marknadsekonomi för att hålla välståndet uppe. När jag var grabb sa man alltid att skogen och malmen är roten. Det hörde man jämt i skolan. Och det är fortfarande så.
Svensk exportindustri är unik och extremt framgångsrik internationellt sett. Den drar in 52 procent av bruttonationalprodukten till Sverige, vilket är helt outstanding i världen. Jag vet inte om något annat land har så fantastiska exportföretag. En jämförelse visar att de övriga nordiska länderna ligger långt efter.
En stor konkurrensfördel för exportindustrin har varit billig el och robusta elsystem som ger el varje timme året runt oavsett väder. Det här har tyvärr avvecklats.
Cirka 900 miljarder av skatteintäkterna kommer från företagen. Dessutom tillkommer löneskatterna i företagen. De är alltså inte inräknade här.
Vad kan vi riksdagspolitiker i utskottet göra för att förbättra villkoren för företagen? Man har varit inne på regelförenklingar. Tillståndsprocesserna måste förenklas. De tar alldeles för lång tid, och det finns många skräckexempel som har tagits upp här i kammaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Energin är i dagsläget det allra viktigaste. Det måste finnas ett robust elsystem för att upprätthålla industrins konkurrenskraft. Historiskt sett har det alltid funnits. På 70-talet planerades det för 24 nya kärnkraftverk i Sverige. Det blev folkomröstning med tre linjer. Detta landade i att Moderaterna och Socialdemokraterna gjorde upp på ett ansvarsfullt sätt om att bygga tolv reaktorer, och det var de helt överens om. Därför är min förhoppning att Socialdemokraterna ansluter sig till oss för att bygga kärnkraft igen.
Den rödgröna regeringen stängde sex reaktorer. Jag kan hålla med om att det var läge att stänga Barsebäck eftersom det inte stod på berg. Men stängningen av de andra fyra var ett oerhört dåligt beslut eftersom det inte har funnits någon ersättningsenergi när de har stängts. Först har de stängts, och sedan har man sagt att man ska bygga vindkraft. Det är synnerligen naivt att tro att det ska lösa problemet.
Sverige har överskott på energi sommartid, men inte vintertid - i synnerhet inte när det blåser och är kallt. Då köper Sverige i stället in brun kolkraft från Tyskland och Polen. Sedan körs Karlshamnsverket, som drar 140 000 liter olja per timme. Är det grön omställning? I min värld är det inte så, utan i min värld är det brun omställning.
Den viktigaste uppgiften vi nu har är att få fart på utbyggnaden av kärnkraft samt ändra och förenkla tillståndsprocesser och regler för att komma igång. Det går att börja med mindre modulära kärnkraftverk. Man behöver inte börja med de stora på en gång. De mindre verken kan ligga nära industrier med stora elbehov - pappersindustrin, etcetera. Det gäller även andra industrier, till exempel batterifabriker.
Det behövs två nya kärnkraftverk i Ringhals, och det behövs ett nytt verk i Forsmark. Det finns gott om plats i Forsmark. Det var från början planerat att bygga 15 verk uppe i Forsmark - tre är byggda. Dessutom kan man implementera mindre modulära reaktorer.
Jag vill ta upp att det är samma regelverk för små företag som för stora, till exempel Volvo och ABB. Det är en otrolig skillnad att driva ett litet företag; jag har själv gjort det i 26 år.
Man åker upp till Åre och åker skidor med personalen - som många gör - och en bryter benet. Om man är fyra på firman är alltså 25 procent borta. Sedan är det en lönekostnad i 14 dagar men med mindre intäkter. Vissa saker behöver ses över. Jag säger inte att man måste göra just detta, men det var ett exempel.
Herr talman! Vi behöver förenkla regelverket för företagare. Vi behöver också se över myndigheternas regleringsbrev. Många myndigheter är inte särskilt trevliga mot företagarna och bromsar deras verksamhet. Det har till och med förekommit hot. Jag har exempel, men jag tänker inte ta upp dem här.
Skatterna behöver reformeras. Låt oss titta på Stockholmsregionen. Ungefär 70 procent av invånarna betalar 70 procent i skatt. Man betalar först kommunalskatt på i snitt 30 kronor. Sedan betalar man statlig skatt på 22 procent. Sedan betalar man moms, trängselskatter med mera. Många kommer därmed upp i drygt 70 procent.
Är det ett rimligt skattetryck? Personligen tycker jag inte det. Jag tycker att det ska vara lägre skatt på arbete. Sedan kan det finnas punktskatter, till exempel moms. Det tycker jag är helt okej. Men just skatten på arbete måste sänkas. Jag håller med Isak From om att grunden är arbete och industri. Men då måste det vara gynnsamma skattesystem för de människor som springer upp på morgonen vid 4-5-tiden för att jobba hårt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Det måste också vara lönsamt att driva företag. Det är inte fult att driva företag. Man riskerar kapital. Man kanske till och med sätter sin villa i pant på ett lån som man behöver för att kunna investera. Det är i de små företagen som jobben skapas - väsentligt mer än i de stora. Men det finns undantag, till exempel Northvolt.
Herr talman! Vi ska vara stolta över våra fantastiska företag i Sverige. Jag vill lyfta fram det här. Det finns många exportföretag i världsklass. Låt mig nämna några: Scania, Volvo, Electrolux, ABB, Sandvik, Atlas Copco, Assa Abloy med flera.
Vi har också haft fantastiska industriledare som har byggt upp dessa företag. Det har varit industriledare som inte har tittat på kvartalsekonomin utan jobbat långsiktigt för att bygga bolagen starka och se till att det blir lönsamhet och nya jobb i företagen.
Leif Östling var fantastisk. Han har alltså moderniserat Scania under sina 27 år och höjt produktionen fyra gånger. Det är ett helt fantastiskt jobb, och han har skapat enormt många jobb. Scania är världens finaste lastbilstillverkare.
Curt Nicolin byggde upp Asea, som så småningom blev ABB. Sedan var det Hans Werthén i Electrolux.
Det känns ibland som att inte alla i riksdagen uppskattar dessa personer. Man tar allt för givet och tänker att det är klart att det är så här, men det är inte alls så givet.
Vi måste också ha ett förmånligt företagsklimat med färre regler och pålagor samt lägre skatter på arbete. Jag var inne på detta tidigare. 3:12 behöver reformeras. Vi måste göra det enklare för företag som tar ansvar och riskerar pengar att också få lite utdelning.
Herr talman! Vi i riksdagen bör också överväga att bryta mer mineral. Jag tror att det skulle kunna vara en stor näring både i Norrland och på andra ställen i Sverige att bryta mer mineral. Vi har gruvor, men det finns mer mineral att bryta. I dag är lagstiftningen så rigid att det i princip är förbjudet att göra det. Jag tror att man behöver göra en översyn av lagstiftningen.
Infrastruktur är en annan del som behöver förbättras. Trafikverket klarar inte av sina uppdrag med underhåll av vare sig järnväg eller vägnät. Det är alldeles för dåligt underhåll. Ute på landsbygden är det så dåliga vägar att det till och med är trafikfarligt i delar.
Många vägbyggen måste man strama upp upphandlingen av. Byggena av nya stora vägsystem står still från torsdag till måndag morgon. Under sommarhalvåret, när det är ljust och hyggligt bra väder, tycker jag att man ska kräva två skift för att korta processerna så att byggandet går fortare.
Arlanda måste byggas ut. Om vi ska klara att vara ett konkurrenskraftigt land måste vi bygga ut Arlanda och se till att vi har fler direktflyg ut i världen, till USA och Asien och så vidare.
Vi har tappat direktflyg. Det innebär nu att om man ska flyga till Chicago måste man först flyga ned till Kastrup och byta där för att komma vidare. Det tycker jag inte är okej. Ska vår exportindustri, som behöver ge sig ut i världen och göra affärer, lättare ha kontakt med omvärlden måste man bygga ut Arlanda och få dit fler flighter som går direkt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Även vägnätet till Arlanda behöver förstärkas med fyrfilig motorväg.
Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!
Jag har en fråga till ledamoten med anledning av den del av anförandet som handlade om villkoren för export och för företag.
Målet för den svenska handelspolitiken har länge varit att vi står upp för en fri, hållbar och rättvis handel. Rättvis handel är en förutsättning för regelbaserad och hållbar handel. Det är också ett sätt att förstärka och förankra legitimiteten för den globala handeln världen över.
Jag noterar att regeringen inte längre vill prata om en rättvis handel och ändrar målformuleringen. Målet om en rättvis handel handlar inte om semantik utan om utformningen av den reella och konkreta handelspolitiken, och det är oroväckande att regeringen inte längre vill stå upp för en rättvis handel.
Den här oron kan naturligtvis stävjas ifall regeringen förklarar sig beredd att fortsätta agera för en rättvis handel världen över. Det handlar bland annat om att värna miljö och klimat, hälsa, djurvälfärd och arbetstagares rättigheter. Det handlar om att bidra till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030. Det handlar om att verka för en feministisk handelspolitik som tjänar män och kvinnor lika väl. Det handlar inte minst om att verka för att Global Deal utökas och utvecklas och att lyfta fram det i Sveriges bilaterala kontakter.
Mina frågor till ledamoten är om det här är något som ledamoten och Moderaterna kommer att verka för, vilka åtgärder som i så fall kommer att vidtas och om Moderaterna står upp för rättvis handel.
Herr talman! Tack för frågan, Aida! Vi står inte upp för det.
Vi anser att det finns regelverk för utrikeshandel inom EU som gäller, och de reglerna vill vi följa.
Vi vill inte lägga på mer pålagor. Jag vill varna för att lägga på mer pålagor på exportindustrin. Då kommer vi att få sälja mindre ute i världen. Vi kan inte sälja mindre; vi ska sälja mer. Om vi vill behålla vårt välstånd måste vi göra fler affärer, inte färre. Ju fler pålagor som läggs på, desto svårare kommer det bli att göra affärer.
Svaret är alltså nej på din fråga.
Herr talman! Tack för svaret, ledamoten! Då noterar jag att Moderaterna inte står upp för en rättvis handel. Jag noterar att Moderaterna inte står upp för en politik som ger mer hållbar, långsiktig och förutsägbar tillväxt. Jag noterar att Moderaterna inte står upp för en rättvis handel i tider av ökad protektionism, när den är viktigare än någonsin.
Herr talman! Vi står upp för det regelverk som finns inom EU, men vi gör inga särregler i Sverige. Det är därför vi säger nej. Särregler vill vi inte ha, för det kommer att bli sämre för exportindustrin.
Det företag som inte har etik i dag får inte sälja några varor. Så enkelt är det. Det där sköter marknadskrafterna om. Vi behöver inte lägga på mer pålagor här i kammaren. Det kommer inte att underlätta för företagen. Det är alldeles för mycket pålagor redan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Herr talman! Jag tog replik därför att jag noterade att ledamoten nämnde Karlshamnsverket och kol i sitt anförande. Det känns som om vi hänger kvar vid energidebatten som vi hade för några dagar sedan.
När ledamoten nämner Karlshamnsverket och att det är olyckligt att vi har fossila utsläpp från kolförbränning eller fossil verksamhet ger det en bild av att vi är överens här i kammaren om att de fossila utsläppen måste minska kraftigt nu i närtid för att vi ska klara att nå våra klimatmål och Parisavtalet och undvika de allvarliga konsekvenser som klimatförändringen innebär för människors liv, hälsa och egendom.
Men regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna lägger ju fram en budget där man sänker koldioxidskatten för kraftvärme och tar bort avgifter. Det kommer att leda till att vi får ökade fossila utsläpp från kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk i Sverige. Det vill säga att regeringen aktivt bedriver en politik för att få fler Karlshamnsverk och mer fossila utsläpp.
Vad svarar ledamoten på detta?
Herr talman! Tack för frågan, Elin Söderberg!
Hur jag ser på det? Det är en konsekvens av att vi har stängt ned kärnkraften för fort och för tidigt och att det saknas energi. Då måste man underlätta för den energi som kan ersätta den nu när det är vinter genom att elda i fjärrvärmeverk och allting. Då måste man sänka energiskatterna, för annars kommer priserna att bli ännu högre. Det är helt nödvändigt att reglera det med skatter. Det är svaret på frågan. Men vi kommer inte att komma förbi att ha fossileldade värmeverk så länge vi har brist på el. Det har vi vintertid, inte sommartid.
Att vindkraften ska lösa det här är en dröm som inte finns. Vindkraften ger i dag ungefär 3 procent av elen 50 procent av årets timmar. Vi behöver ha el 100 procent av årets timmar, som kärnkraften ger - och vattenkraften, inte minst, som ni också vill ompröva. Det har regeringen stoppat tills vidare.
Att ompröva vattenkraften i det här läget, när vi har underskott på el, vore förfärligt. Det gäller att tänka hela vägen. Här har man börjat i helt fel ände. Man har börjat med att stänga kärnkraften. Nu när man gjort det ska man elektrifiera Sverige. Nu ska man bygga batterifabriker. Då har man ingen ström till det. Man har inte tänkt hela vägen - man har haft lite otur när man tänkt.
Herr talman! Jag noterar att Moderaterna och Miljöpartiet båda var med på en energiöverenskommelse 2016 om att vi skulle ha ett 100 procent förnybart elsystem i Sverige 2040. Miljöpartiet har arbetat aktivt mot detta mål. Det har också resulterat i ökad elproduktion i Sverige de senaste åren, en successivt ökad elproduktion som nu gör att Sverige är bland de största nettoexportörerna av el i Europa i ett läge där vi har ett stort energibehov. Det har varit en aktiv och väl genomtänkt energipolitik.
I det läge där vi behöver öka elproduktionen i närtid finns det alla förutsättningar att snabbt få igenom ökad vindkraftsproduktion som kan leverera. Det finns också förutsättningar att jobba kraftfullt med energieffektiviseringar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Vi i Miljöpartiet lägger i vår budget stora satsningar på att snabbt få igenom energieffektiviseringar som skulle lösa situationen för de enskilda hushållen och företagen, som riskerar höga elräkningar, men också bidra till samhällsnytta i och med att vi tillgängliggör mer energi till andra.
Detta stöder dock inte Moderaterna och regeringen. I stället siktar man systematiskt in sig på att göra det billigare med fossila utsläpp - fossila utsläpp som leder till ökad klimatförändring och därmed ökade konsekvenser för människors hälsa, liv och egendom och ökade samhällskostnader för hela Sverige om vi inte hejdar klimatförändringarna.
Herr talman! Ja, man kan överdriva allting, men till dess att vi har kärnkraft är vi tvingade att använda det vi har. Det är vintertid vi behöver ha detta igång. Sommartid har vi ett visst överskott - det håller jag med om. Men vi har inte ökat den totala produktionen; det är nys. Vindkraft står för ungefär 3 procent av Sveriges el. Det avvecklas definitivt väsentligt fler terawattimmar framför allt i Ringhals och även i Oskarshamn 1 och 2. Det är alltså nys.
Om ledamoten Elin Söderberg värnar om minskade utsläpp rekommenderar jag henne att göra en resa till Indien, världens största land nästa år. Där bygger man just nu 300 nya kolkraftverk. I Tyskland startar man nu 27 nya kolkraftverk. Om vi nu har några fjärrvärmeverk och oljeverk som går tror jag tyvärr inte att det räddar världen om vi stänger av dem.
Sverige står för 1 promille av världens utsläpp. Skogen suger upp mer. Netto är vi alltså minusutsläppare. Men vill man sila mygg och svälja kameler ska man fortsätta med denna politik.
Herr talman! Tack, Kjell Jansson, det var mycket bra du sa om företagande. Det var nästan så att du också sa att fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda.
Jag är ändå tvungen att kommentera något när det gäller energifrågorna. Jag har två konkreta frågor.
Först skulle jag vilja göra ett klarläggande. Om jag läser Svenskt Näringslivs siffror rätt producerades 166 terawattimmar 2021 och 134 terawattimmar 2009. Vi producerar alltså mer energi i Sverige i dag. Vi producerar till och med 51 terawattimmar kärnkraft jämfört med 50 terawattimmar 2009, så det produceras även mer kärnkraft i dag.
Jag skulle vilja ställa en fråga om de små, modulära kärnkraftverken, som skulle kunna uppföras så snabbt. Jag skulle vilja förstå vilka de är och hur snabbt det kommer att gå att bygga dem. Det är min ena fråga.
Min andra fråga handlar om pristak för företagen. För vissa av företagen, framför allt de allra minsta, har elkostnaderna varit väldigt stora. För ett bageri eller en pizzeria är det svårt att ta igen detta helt och hållet på bakelser och bröd, så för några av dem är det helt livsavgörande att de får den här intäkten. Hur ska de göra? De flesta av dem har tio dagar till bokslut. Hur ska de bokföra den här kanske-intäkten från regeringen? Är det en upplupen Busch-intäkt eller en Busch-skuld? På vilket sätt ska de överleva årsskiftet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Herr talman! Tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för frågan! Om vi börjar med de mindre, modulära verken har jag inte namnet på de fabriker som tillverkar dem; det finns flera. Men vem som bygger dem är en teknisk fråga och även en upphandlingsfråga. Regeringen borde ge uppdraget till Vattenfall, till exempel, för att komma igång. Man kan faktiskt få upp de här på tre fyra år, har tillverkarna själva meddelat. Jag vet kollegor som har varit på ABB i Västerås, där man också står startklar för att bygga mindre, modulära kärnkraftverk.
Jag tror alltså att tekniken finns och att intresset för att göra det är jättestort. Men det krävs också att någon beställer. Jag tror att regeringen måste skriva regleringsbrev om detta, för jag tror inte att intresset är så stort i styrelserna. Vattenfall gör tv-reklam om att man ska bygga havsvindkraft. Det är ren obstruktion mot regeringen, anser jag.
Nästa fråga gällde företagsstöd för el. Det är en fråga som nu utreds av Näringsdepartementet. Det är en besvärlig fråga, för när man ger elstöd handlar det också om att vara konkurrensneutral. Den frågan är svår för mig att redogöra för här i kammaren eftersom departementet inte är klar med den. Men det pågår ett intensivt arbete, och det är bråttom - du har helt rätt i det.
Herr talman! Tack, Kjell Jansson, för svaret på frågorna! Jag börjar med frågan om elpristaket. Det är verkligen bråttom, för vissa av dessa företag måste upprätta kontrollbalansräkning för att de inte har någon intäkt. Då kommer ett antal bolag att gå i konkurs eller hamna i väldigt stora trångmål nu under jul och nyår, fast de inte skulle behöva göra det. Jag förstår att frågan bereds, men det skulle vara bra att få veta om det finns någon så kallad nödlösning för dessa företag så att de kan överleva och inte behöver läggas ned i onödan.
När det gäller den andra frågan hänvisar regeringen ofta till de små, modulära kärnkraftverken. Om jag har förstått det rätt är det inte så många av dem som kan byggas omedelbart, även om modulariteten innebär att de produceras i en fabrik med storskalig produktion och tanken därmed är att man ska få ned kostnaden. Detta är egentligen inte över huvud taget något som vi ska bestämma, utan det är marknaden som löser frågan. Men de som finns i USA och Kanada befinner sig fortfarande i en demonstrationsfas. De kommer inte att vara i uppskalningsbar fas och ge något som någon vill investera i förrän 2030-2035.
Till dess går det att bygga havsbaserad vindkraft motsvarande ungefär 70 terawatt, nästan tre Forsmark. Det ligger på regeringens bord; det är bara att hantera. Varför gör inte regeringen det nu, på kort sikt, för att lösa frågan?
Herr talman och Elisabeth Thand Ringqvist! Om vi börjar med havsvindkraften är det fritt fram att bygga. Men man får själv betala ledningsnät. Ursprungligen skulle vi subventionera ledningsnät för att bygga upp dessa monster ute i sjön. Detta skulle läggas på hushållen i form av nätavgifter, vilket skulle innebära minst 5 000 per villahushåll i höjda nätavgifter. Jag skulle med kraft avråda från detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Dessutom är det tveksamt att bygga dessa ur försvarssynpunkt. Vi vet vad som händer på andra sidan Östersjön; vi har ett krig där. Även försvaret har synpunkter på detta. Det finns också andra aspekter. Jag såg till och med att Sjöfartsverket var kraftiga motståndare till detta.
Låt dem bygga ledningarna själva, så får vi se om det blir lönsamhet i detta. Jag har svårt att tro det. Även här är det långa tillståndsprocesser, precis som för grejer på land.
När det gäller de modulära kärnkraftverken har vi fått svaret att det går att få upp dem på tre till fyra år. Det är naturligtvis en teknisk fråga; det är vi överens om. Jag kan inte ge mer svar än så här och nu.
När det gäller elprisstödet tittar Regeringskansliet och Näringsdepartementet på detta. Personligen har jag en lösning, men den kan jag inte berätta om här i kammaren. Detta måste nämligen beredas av regeringen.
Det här är inte så svårt. Om företag har det svårt kan de kontakta Skatteverket och begära anstånd med att exempelvis betala in skatt. Det tror jag att de kan få utan att regeringen lägger sig i. Det skulle jag föreslå om någon ringer mig och frågar, och det gör faktiskt någon. Då tipsar jag om det.
