Erik Slottner

Herr talman! Markus Selin har frågat mig om jag tänker ta några initiativ nationellt eller på EU-nivå för att förhindra användandet av anonyma konton på sociala medier eftersom sådana konton bidrar till skenande polarisering, lögner och försök till att splittra folket.

Det finns inga planerade initiativ om förbud mot anonyma konton. Regeringen följer utvecklingen noggrant och ser allvarligt på att användandet av anonyma konton på sociala medier riskerar att bidra till spridningen av hat, hot, desinformation och en minskad tilltro till våra demokratiska institutioner. Vad vi gör online ska precis som det vi gör offline baseras på tillit, trygghet och respekt för grundläggande fri- och rättigheter.

Många viktiga åtgärder har redan vidtagits på området de senaste åren för att värna tryggheten online både inom EU och nationellt. Ett av dessa är EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster (även kallad DSA). Förordningen ställer tydliga krav på de sociala medieplattformarna i syfte att skapa en tryggare onlinemiljö. Reglerna i förordningen är olika beroende på typ och storlek av plattform och gäller bland annat hanteringen av olagligt innehåll, utövandet av grundläggande rättigheter samt regler för att stärka en transparent samhällsdebatt

I Sverige är det Post- och telestyrelsen i rollen som nationell samordnare för digitala tjänster samt Konsumentverket och Mediemyndigheten som ansvarar för tillsynen av DSA och av de digitala plattformar som är etablerade i Sverige. Myndigheterna deltar även aktivt i det EU-samarbete som byggts upp genom DSA inom den europeiska nämnden för digitala tjänster. Myndigheterna följer även andra medlemsstaters initiativ och utveckling på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett annat exempel på viktiga åtgärder är antagandet av EU:s förordning om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam, som ska börja tillämpas senare i år. Förordningen riktar sig mot alla aktörer som beställer, utformar eller sprider politisk reklam och syftar till att underlätta för väljare att känna igen och förstå vem som ligger bakom sådan reklam.

Vid sidan av rättsakter finns det andra initiativ, till exempel EU:s uppförandekod om desinformation som många plattformstjänster har anslutit sig till. Koden innehåller bland annat ett åtagande att bekämpa falska konton liksom förstärkningsmekanismer drivna av så kallade botar.

Justitieminister Strömmer och hans nordiska kollegor har även haft möten med de stora sociala medieplattformarna för att understryka deras ansvar och få dem att göra mer i frågan om anonyma konton, specifikt avseende rekryteringen av unga till organiserad brottslighet. Vid en pressträff den 20 februari 2025 aviserade också regeringen sin avsikt att i ett snabbspår ta fram förslag till utökade möjligheter för Polismyndigheten att agera mot olagligt innehåll online.

I arbetet med att motverka hat, hot, personangrepp och desinformation, både på nationell nivå och på EU-nivå, är det viktigt att understryka att sådana insatser bör utformas proportionerligt. Rätten att utrycka sig fritt är helt fundamental för varje demokrati. Alla förslag som riskerar att begränsa människors förmåga att uttala sig fritt måste därför vägas mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten.

Herr talman! När det gäller det sist sagda: Snacka om att dra stora växlar på ett inlägg!

Vad jag sa var att Statens servicecenter är till för hela Sverige. Den kontorsverksamhet som finns erbjuds inte bara till de invånare som bor i just den kommunen utan också till kommuninvånare runt om. I dag är det ungefär hälften av kommunerna som har ett statligt servicekontor.

Det innebär inte att invånare i de kommuner som inte har statliga servicekontor inte är välkomna till andra kontor. Så kommer det även att vara framöver. Att säga det är inte att raljera med någon sorts stockholmskt tunnelbanesynsätt på detta.

Jag är själv från det som kallas ute i landet. Jag började mitt politiska engagemang i Kalmar kommun. Det är förvisso kanske inte landsbygd, men det är en mindre stad i Sverige. Jag vet mycket väl vad det innebär att bo utanför Stockholm.

Sedan noterar jag att vissa räknar mer än andra. Det är 548 dagar kvar till valet. Jag sitter gärna kvar på platsen och tar debatten i denna kammare därefter. Vi får väl se vad väljarna säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser alltid över statens utgifter. Så är det verkligen. Det var någon som sa att vi har letat i varenda byrålåda. Ja, det gör vi i en budgetförhandling.

Vi vill kunna lägga pengar på det vi vill öka utgifterna för. Det gäller inte minst rättsväsen och försvar, som verkligen är någonting som regeringen prioriterar. Vi vill också sänka skatterna.

Den förra regeringen riktade skattesänkningar till dem med höga inkomster. Den förra regeringen slopade värnskatten och höjde skiktgränserna fyra gånger för den statliga inkomstbeskattningen.

Vad den här regeringen gjort har varit betydligt mindre när det gäller detta. Vi har tagit bort en avtrappning i jobbskatteavdraget, men att slopa värnskatten gav mycket mer pengar till höginkomsttagarna.

Den breda skattesänkningen har gått till löntagare och pensionärer. Det är vad den stora summan av skattesänkningar från regeringen har gått till. Det skiljer en borgerlig från en socialdemokratisk regering.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad

Herr talman! Först och främst tycker jag att det är viktigt att säga att Statens servicecenter finns kvar som myndighet. Myndigheten kommer att ha lokala servicekontor runt om i landet. Budgetomfånget minskar en del de kommande åren, vilket kommer att innebära att en del kontor får lägga ned. Vi har dock ingen kommunarrest i det här landet; det är inte så att man måste visa upp att man bor i en viss kommun för att få besöka kontor. En del människor kommer att få lite längre till kontor, men verksamhet kommer att finnas kvar. Jag tycker därför att den panikartade stämning som vissa av inläggen gav intryck av är lite olycklig.

Det har kommit lite spridda skurar från ledamöterna. Jag ska försöka besvara det mesta under de minuter jag har.

Heléne Björklund påstod att jag sa att alla i samhället är digitaliserade, men det sa jag inte. Jonathan Svensson citerade mig däremot rätt. Jag sa att nästan alla är det. Jag tycker att det är väldigt stor skillnad på ”alla” och ”nästan alla”. Jag sa det också i ett sammanhang där det inte på något sätt handlade om att negligera det digitala utanförskapet. Jag jobbar mycket med det som minister, och jag ansvarar också för digitalisering. Jag sa det i ett sammanhang där det i debatten lät som att man inte kan få någon hjälp av staten om man saknar ett fysiskt kontor där man bor. Jag tycker att det är en lite olycklig koppling.

Mina motdebattörer lyfte frågan om arbetsmarknad och arbetslösa, och då sa jag: Om du är i arbetsför ålder i dag och har ett jobb jobbar du i de allra flesta fall med någon form av digitalisering. Det är väldigt svårt att verka på arbetsmarknaden i Sverige om man inte kan hantera digitala verktyg. Den kunskapen underlättar även om man blir arbetslös och ska ha kontakt med Arbetsförmedlingen. Det var i det sammanhanget jag sa detta.

Jag kan passa på att göra reklam för Ring Digitalidag, som invigdes i veckan. Jag deltog själv och svarade på ett antal samtal. Det är Post- och telestyrelsen som driver Digitalidag numera. Dit kan man som medborgare ringa om man exempelvis behöver hjälp med att manövrera i en digital miljö – så fick jag det sagt också.

Sedan ställer bland annat Heléne Björklund och Agneta Nilsson en del frågor om vilket kontor man ska åka till i stället när ett kontor läggs ned på en viss ort. Detta är helt omöjligt för mig att svara på, som alla förstår. Men jag kan ändå exempelvis säga att de som bor i Eslöv har tillgång till ett kontor i Lund. Det är ungefär en och en halv mil mellan Eslöv och Lund. Det är inte så att man får jätteavstånd i Skåne. I andra delar av landet blir det lite längre avstånd, och det är det redan i dag. Det är därför myndigheterna har tagit fram de här riktlinjerna, där målet är att man ska ha åtminstone ett kontor i varje så kallad FA-region, det vill säga i varje funktionellt arbetsmarknadsområde, för att garantera någon form av fysisk närhet.

Jag talade om att utveckla kontorsverksamheten. Det behöver inte alltid betyda att man ska ha fler kontor. Det kan också innebära att man utvecklar koncept, metoder och arbetssätt. Det vill jag slå ett slag för. Jag tycker inte minst att det här med flexibla och mobila kontorslösningar är väldigt intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fick en fråga om Karlshamn. Jag delar verkligen Heléne Björklunds bild av Karlshamn – det är en väldigt trivsam kommun. Jag var själv där på ett kommunbesök i januari och fick ta del av detta. Det frågades vilken dialog regeringen har haft inför det här. Men det är alltså inte regeringen som beslutat att kontoret i Karlshamn ska läggas ned, utan det är något som myndigheten ansvarar för. Myndigheten har haft en dialog. En sådan för man i det samråd som sker inför eventuella nedläggningar. Det tycker jag är viktigt att säga.

Som slutkläm: Jag har tyvärr inte hunnit delta i den skattepolitiska diskussionen, som jag ändå tycker är intressant och som kom upp i många inlägg. Jag vill bara avslutningsvis säga att den statliga närvaron ökar runt om i Sverige, inte minst med anledning av utbyggnaden av rätts- och kriminalvården, vilket jag också tycker är viktigt att poängtera.

Herr talman! Till ledamoten Peder Björk, som felaktigt påstår att jag som statsråd ingår i en SD-regering, vill jag säga att det är lögn. Jag ingår inte i någon SD-regering, utan jag ingår i en regering där Sverigedemokraterna inte sitter.

Det är Moderaterna som leder regeringen i form av en statsminister. Det är en regering som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sedan har vi ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna för att få majoritet i kammaren i den demokrati vi lever i.

Att Socialdemokraterna behövde samarbeta med partier i denna kammare under den förra mandatperioden för att få igenom sin politik innebär inte att den regeringen var en Vregering, utan det är så demokrati fungerar. Jag ingår alltså inte i en SD-regering, utan jag ingår i en borgerlig regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Så till sakfrågan och då först och främst detta att man får det att låta som att det inte går att få någon hjälp.

Det är i dag ungefär hälften av Sveriges kommuner som saknar ett statligt servicekontor, och de kommer att bli något fler de närmaste åren. Det låter som att om man bor i en kommun där det saknas ett fysiskt statligt servicekontor kan man inte få någon hjälp om man är arbetslös eller i behov av sjukpenning eller annan statlig service.

Jag tycker att vi måste rätta till de här felaktigheterna, för det går visst att få hjälp. En del kommer att få lite längre till ett fysiskt statligt servicekontor; det är helt rätt. Det kan inte jag stå här och förneka för det är ju effekten av detta. Men det går att få hjälp. En del kommer att få lite längre, men man kommer att kunna ha kontakt med ett fysiskt servicekontor.

När det gäller de arbetslösa är ett av argumenten att arbetslösheten är stor. Var ska man nu få hjälp någonstans?

Nästan alla som i dag har ett jobb i Sverige använder digitala verktyg i sitt arbete. Det är i dag svårt att jobba och fungera på arbetsmarknaden om man är helt digitalt utanför, och i princip alla arbetsföra människor har i dag ett bank-id eller någon annan elektronisk identifikation, det vill säga att man kan hantera digitala tjänster på ett bra sätt.

Det här kommer från att Riksrevisionen har granskat servicekontoren och sett att antalet besök inte har matchats med utbyggnaden. Varje besök har alltså blivit dyrare och dyrare, bland annat på grund av att svenska folket blir alltmer digitalt och att myndigheterna erbjuder allt bättre digitala tjänster.

Hjälp kommer man alltså att kunna få. En del kommer att få något längre till ett fysiskt kontor. Men det ligger också i uppdraget att titta mer på flexibla och mobila kontorslösningar, vilket jag också tycker är intressant. Myndigheten tittar på det för att faktiskt kunna erbjuda bättre service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt myndighetens plan kommer vi inom några år att gå tillbaka till det antal servicekontor som fanns 2019, det vill säga 113 kontor. Med tanke på den ton som har rått i debatten kan man ju undra om Sverige var helt söndertrasat före 2019 vad gällde tillgången till staten och statlig service. Var det så illa 2019, då vi hade 113 kontor? Det är där planen från myndigheten är att vi kommer att landa.

Nu är min tid ute, så jag får återkomma med återstående punkter i nästa inlägg.

Fru talman! Louise Thunström har frågat mig hur jag avser att säkerställa att invånare i hela landet fortsatt har tillgång till statlig service.

Vidare har Aida Birinxhiku frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att medborgarna i hela landet, inklusive i Falkenbergs kommun, har fortsatt tillgång till statlig service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därutöver har Peder Björk frågat mig om jag anser att Statens servicecenters val av det totala antalet servicekontor att stänga ned är rimligt och, om inte, om jag avser att lyfta frågan i min myndighetsdialog med Statens servicecenter, om jag anser att de servicekontor som av myndigheten pekats ut för nedläggning ligger i linje med de ambitioner och den viljeinriktning som regeringen har för statlig service och, om inte, om jag avser att lyfta frågan i min myndighetsdialog med Statens servicecenter samt om jag avser att ta initiativ till en uppföljning av effekterna av de nedlagda kontoren under 2025.

Heléne Björklund har därtill frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att äldre och personer med funktionsnedsättning även i fortsättningen ska kunna få hjälp och stöd för att komma i kontakt med statliga myndigheter samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att de personer som saknar tillgång till digitala lösningar inte ska drabbas negativt av nedläggningen av servicekontoret i Karlshamn.

Slutligen har Niklas Karlsson frågat mig om jag anser att de servicekontor som av myndigheten pekats ut för nedläggning ligger i linje med de ambitioner regeringen har för statlig närvaro och service samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att medborgarna i hela landet, inklusive i Landskrona, har fortsatt tillgång till statlig service.

I takt med att antalet servicekontor byggts ut har inte antalet besökare ökat i samma utsträckning. Mot denna bakgrund behöver verksamheten anpassas och effektiviseras, eftersom varje skattekrona ska användas så klokt som möjligt. Det kommer fortsatt att finnas ett stort antal servicekontor runt om i hela landet, även om resvägen till närmaste fasta servicekontor kommer att bli längre för vissa personer.

Statens servicecenter arbetar samtidigt med att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på fler ställen. Detta är en utveckling som jag följer med extra stort intresse.

Mot bakgrund av Riksrevisionens rekommendationer har regeringen valt att ge Statens servicecenter större utrymme att avgöra servicekontorens organisering och vilka kontor som kan komma att vara föremål för avveckling. Detta ligger i linje med vad som gäller för statsförvaltningen i stort och främjar en mer effektiv statsförvaltning.

Regeringen har även gett Statens servicecenter ett uppdrag att ta fram en plan för ny organisering av servicekontorsnätet som också angav vissa övergripande ingångsvärden för verksamhetens geografiska spridning. Jag har fullt förtroende för myndighetens hantering av uppdraget utifrån de ramar och ingångsvärden som den har fått.

I slutredovisningen av uppdraget ska Statens servicecenter bland annat redogöra för konsekvenserna för tillgängligheten till statlig service i olika typer av geografiska områden, och myndigheten ska hålla Regeringskansliet informerat under uppdragets genomförande. Regeringen har därmed verktyg för att följa upp effekterna av kontorsavvecklingen inom ramen för uppdragsredovisningen och den löpande myndighetsstyrningen.

Regeringen anser alltjämt att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Servicekontor ska fortsatt finnas i hela landet för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd.

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag for med osanning i mitt förra inlägg och sa att det var mitt sista. Jag glömde faktiskt att svara på detta, och jag skulle ha gjort det.

Regeringen har en vanlig myndighetsuppföljning. Vi följer upp verksamhetsberättelser, och vi har löpande myndighetsdialoger med våra myndigheter. Så följer vi upp myndigheterna. Det är inget konstigare med Länsstyrelsen i Gävleborg än med andra myndigheter; vi följer upp dem på samma sätt.

Vi utbildar tillträdande generaldirektörer i vad det innebär att vara myndighetschef och om den statliga värdegrunden. Vad gäller just länsstyrelserna har vi särskilda myndighetsdialoger där vi också har olika teman. Det är så vi följer upp länsstyrelserna och myndighetscheferna. Så sker i Gävleborg i dag, och så kommer också att ske med den tillträdande landshövdingen.

Landshövdingar och myndighetschefer utses inte särskilt för att upprätthålla sammanhållningen i Sverige. Jag tycker att kopplingen över huvud taget är väldigt märklig. Vi skulle utse en myndighetschef för Länsstyrelsen i Gävleborg, och då var detta en kandidat som vi tycker uppfyller de kriterier som regeringen ställer upp.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Först och främst: Jag har inte tvingats till någonting. Det är ingen som har tvingat mig till att utse någon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamöterna, inte minst från Socialdemokraterna som har suttit i regeringsställning i många år, är mycket väl medvetna om att landshövdingeutnämningar går till på ett annat sätt än av övriga myndighetschefer.

Det är mycket vanligare bland landshövdingar att man har en politisk bakgrund än vad det är i övriga myndigheter. Det ses till och med som en kvalifikation att ha erfarenhet av politik och att ha en politisk bakgrund. Det nämns inte exakt med de orden, men innebörden är att det finns en fördel om man har det.

Därmed får också partierna nominera. Det är inga öppna ansökningsprocesser. Man ansöker inte om att bli landshövding. Det kan man möjligtvis göra informellt. Men det är inga annonser som går ut på det sättet, och bland annat får partier nominera.

Det finns ett parti i riksdagen som inte har haft någon landshövding. Det har kanske haft möjlighet att nominera. Men det har aldrig fått någon med den partibakgrunden att bli landshövding. Det partiet är Sverigedemokraterna. Det är väl inte rimligt att Sveriges näst största parti inte ska ha möjlighet att också bli representerade i denna krets.

Då frågar man på vilka kvaliteter Ståhl Herrstedt har blivit utsedd. Även om jag ogillar att prata om enskilda personärenden i en interpellationsdebatt nämnde jag dem i mitt förra inlägg.

Hon har varit riksdagsledamot i 15 år. Hon har suttit i kommunfullmäktige i Landskrona, tror jag att det är. Hon har varit ordförande för kvinnoförbundet i sitt eget parti. Hon har som personlig assistent och ledamot i socialutskottet mycket kunskap och ett engagemang i sociala frågor, vilket kommer väl till pass i länsstyrelsernas arbete med social hållbarhet.

Carina Ståhl Herrstedt har också drivit företag, vilket inte heller är en dum kompetens för att kunna förstå vikten av tillståndsprocesser och mycket annat som är väldigt viktigt. Regeringen tycker också att det är viktigt med tillväxt- och näringslivsperspektiv på länsstyrelsen.

Det pratas här om att förtroendet brister. Men om det sprids en väldig massa rykten om uttalanden och annat är det klart att man hjälper till att skapa och så misstro och göra människor rädda. Jag tycker att det är väldigt olyckligt, och jag tycker att det är att bidra till att inte ge en person en chans som hon ska ha. Jag tycker inte att det är okej att aktivt underminera en person för att hon tillhör ett visst parti, och det är så uppenbart att det är detta det handlar om.

Herr talman! Detta blir mitt sista inlägg i debatten, och jag vill avslutningsvis säga att jag tycker att det är en fin egenskap hos en människa att kunna be om ursäkt för något man har sagt och uttalat i historien. Jag tycker inte att det är någon dålig egenskap. Jag tycker också att det är en väldigt fin egenskap att som människa och som statsråd kunna ta emot en ursäkt och en vädjan om förlåtelse och säga: Nu går vi vidare.

Så bör man kunna säga när en människa säger: Det där var dumt sagt, och det var ett dumt uttalande. Det där skämtet, eller vad vi nu ska kalla det, borde jag inte ha spridit där och då. Jag ångrar det, och jag tycker att det var fel! Då måste vi också kunna lyssna på det, tro att en människa har förbättrats och ge henne en andra chans.

Gör nu det! Ge den kommande landshövdingen i Gävleborg en chans att visa vad hon går för och tjäna staten i Gävleborg!

(Applåder)

Herr talman! Linus Sköld tog upp frågan om begreppet ”SD-regeringen”, som Socialdemokraterna envisas med att använda, och att jag reagerar mycket starkt mot detta uttryck. Det har inte med beröringsskräck med Sverigedemokraterna från min sida att göra. Vi samarbetar med Sverigedemokraterna. Det är så detta parlamentariska system byggs upp, alltså genom att vi får majoritet i den här kammaren, i denna demokrati som Sverige är. Samarbete med Sverigedemokraterna är en förutsättning för att regeringen ska överleva och kunna styra landet.

Jag reagerar på uttrycket för att det är fel i sak. Vi har ingen SD-regering. SD sitter inte i regeringen. Därmed kan det omöjligt vara en SD-regering. Jag hade sagt att det var fel även om ni talade om S-regeringen eller MP-regeringen. Jag reagerar för att ni far med osanning inför svenska folket. Det här är fel i sak. Det är inte fråga om någon beröringsskräck inför Sverigedemokraterna. Det är ett samarbetsparti till regeringen, och detta samarbete fungerar mycket bra.

Över till själva sakfrågan och interpellationen! Det tar ärligt talat emot väldigt mycket att diskutera enskilda personärenden i den här kammaren. Jag tycker att en interpellationsdebatt är helt fel forum att göra det i. Men nu står vi här och måste göra det.

Jag måste säga att jag tycker att Linus Skölds inlägg var otroligt kränkande och nedvärderande. Han kallar en kollega här i riksdagen för rasist och antiziganist. Jag tycker att man ska vara oerhört försiktig innan man sätter de epiteten på människor, i det här fallet en person som nu ska bli landshövding. Ge henne en chans! Politisera inte det här ämbetet i onödan!

Det är ingen hemlighet att många landshövdingar har politisk bakgrund. Det står till och med i en skrivelse att det är positivt att ha politisk bakgrund. Det är därför väldigt många landshövdingar är före detta statsråd, riksdagsledamöter och kommunpolitiker; det är en fördel. Partier får nominera landshövdingar. Det finns i dag sex landshövdingar med socialdemokratisk bakgrund och ungefär lika många med moderat bakgrund. Sverigedemokraterna, som är det här parlamentets näst största parti, har inte haft en enda. Vi tycker att det är rimligt att även Sverigedemokraterna har möjlighet att nominera en landshövding, och de har nu gjort detta.

Regeringen fattade för drygt en vecka sedan beslut om två utnämningar av landshövdingar. Den andra var Gunilla Svantorp i Östergötland, socialdemokratisk riksdagsledamot. Meritlistorna är väldigt lika för Carina Ståhl Herrstedt och Gunilla Svantorp. Båda kom in i riksdagen 2010 och har suttit i olika utskott. De har en bakgrund som kommun- och regionpolitiker. Carina Ståhl Herrstedt har varit ordförande för kvinnoförbundet, Gunilla Svantorp ordförande i ett av riksdagens utskott. De gjorde andra saker innan och blev sedan politiker på heltid. Nu ska de representera två län som landshövdingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man som politisk motståndare redan innan en landshövding har kommit på plats börjar skriva debattartiklar politiserar man ämbetet i onödan. Även om man har en politisk bakgrund är man i sin roll som landshövding ämbetsperson. Då jobbar man på regeringens uppdrag och företräder staten på den lokala nivån. Då spelar partibok faktiskt ingen roll. Detta förväntar jag mig av alla landshövdingar, inklusive den som den här interpellationsdebatten handlar om.

(Applåder)

Herr talman! Linus Sköld har frågat mig vilka överväganden jag och regeringen gör avseende förtjänst och skicklighet vid utnämningar av landshövdingar samt vilka överväganden som låg till grund för utnämningen av Carina Ståhl Herrstedt. Linus Sköld har också frågat hur jag säkerställer att landshövdingar i sitt ämbete respekterar den grundlagsstadgade värdegrunden för det offentliga Sverige.

Regeringen har i skrivelsen Utnämningspolitiken (skrivelse 2009/10:43) framfört att starka skäl talar för att regeringen ska kunna rekrytera landshövdingar brett och förutsättningslöst – detta då landshövdingsämbetet är speciellt och kräver egenskaper som inte alltid sammanfaller med de krav som i övrigt ställs på myndighetschefer. God kännedom om och insikter i det politiska beslutssystemet kan vara ett sådant krav.

Landshövdingen utgör länsstyrelsens myndighetsledning. Av myndighetsförordningen (2007:515) följer att myndighetsledningen ska se till att verksamheten bedrivs enligt gällande rätt. Statsanställda förväntas ha kunskap om och förståelse för de grundläggande rättsprinciper och regelverk som gäller i statsförvaltningen. Den statliga värdegrunden används ofta som begrepp för att sammanfatta och synliggöra många av dessa principer och regler.

Inom ramen för årliga myndighetsdialoger följer regeringen upp myndigheternas verksamhet.

Herr talman! Jag delar bedömningen när det gäller den sista prognosen. Jag tror att debatten kommer att fortsätta. Jag tror inte att det här var den sista debatten i ämnet. Vi kommer att ses här i kammaren igen och prata om samma sak, kanske med lite nya vinklar och möjligtvis också med lite ny information.

Jag vill ändå säga att de principer som ska ligga till grund för myndighetens etablering av servicekontor handlar om tillgänglighet och service i hela landet, om tillgänglighet utifrån besöksvolymer och behov och om effektivt resursutnyttjande. Det handlar alltså om regional spridning över landet, om behov och besöksvolymer och om effektivt resursutnyttjande. Som ledamöterna kan höra är det alltså flera olika perspektiv, intressen och hänsyn i detta.

Men debatten lär fortsätta.

När vi pratar om att hela Sverige ska leva kan jag inte låta bli att säga att det nu låter lite som att servicekontoren är de enda institutionerna som avgör om hela Sverige ska leva eller inte. Kom ihåg drivmedelspriserna! Var dieselpriset uppe i 28 kronor före maktskiftet? Det har sänkts med ungefär 10 kronor. Det är kanske den enskilt viktigaste reformen och åtgärden för en levande landsbygd i Sverige och för att företag ska klara av att fortsätta driva verksamheter.

Förra regeringen lämnade efter sig långa vårdköer över hela landet och en ojämlik sjukvård. Vi jobbar nu för att det ska vara mer jämlikt över landet. Jag kan också nämna strandskyddsreglerna, om vi kan ta upp denna fråga, som vi nu går vidare med. Det ska vara möjligt att bygga i attraktiva områden, också på landsbygden och inte bara i våra storstäder.

Jag ville få detta sagt.

Tack för debatten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! När det gäller Haiders sista inlägg är det klart att det inte finns några konsekvensanalyser av det. Det är något man jobbar med nu, för att se om man kan jobba mer med det konceptet framöver. Jag tror faktiskt väldigt mycket på det. Jag identifierade ganska tidigt som statsråd att man borde jobba mer med flexibla kontor, just för att kunna vara mer tillgänglig över hela landet. Jag är glad över att kunna ge dem detta uppdrag.

Det kommer helt klart att läggas ned kontor. Jag säger inget annat. Men det kom en del frågor här tidigare om exakta konsekvensanalyser och så. Man håller på och jobbar med det nu, och det kan bli så att en del av de kontor som nu aviseras för nedläggning inte kommer att läggas ned. Det vet jag inte än. Men det kan bli så, om man under resans gång kommer på att det finns goda argument för att ha kvar ett och annat. Vi får se.

Jag tycker att det ibland blir lite övertoner – det blir det ofta i många politiska debatter, så det är inget konstigt. Men vi kommer inte att porta någon från servicekontoren. Det låter nästan som att vi nu drar undan servicekontorsverksamhet och förhindrar människor att komma dit.

En del kommer att få längre till ett servicekontor, ja. Men servicekontoren kommer att finnas utspridda i detta rike även framöver, även om de blir något färre. En del kommer därmed också att få längre, men redan i dag är det människor som faktiskt har ett ganska rejält avstånd till ett servicekontor men som ändå har tillgång till ett servicekontor.

Om prognoserna stämmer kommer vi att gå ned till den nivå som var 2019, och även 2019 var servicekontoren en viktig instans i Sverige och fungerade ändå väl.

Man kan alltid fråga vad som menas med hela landet. Jag påstår att statens servicekontor kommer att vara representerade i hela landet även efter de här förändringarna. Men det innebär inte att de kommer att finnas i alla kommuner. Vad innebär det att de finns i hela landet? Vi har sagt att målsättningen är att det ska finnas minst ett servicekontor i varje FA-region. Om vi lyckas med det skulle jag ändå påstå att servicekontoren finns i hela landet.

Både Sanne Lennström och Carina Ödebrink frågade om jag verkligen tycker att det är rimligt att det är myndigheten som ska peka ut var kontoren ska finnas. Ja, det är regeringens inställning. Och det finns med i budgetpropositionen, som riksdagen också har röstat igenom. Vi tycker att det är rimligt att det är myndigheten som gör detta och att regeringen inte pekar med hela handen. Vi tror att myndigheten är bättre lämpad att göra detta. Svaret på den frågan är alltså ja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan blev det lite skattepolitisk debatt. Det blir det ofta. 13 miljarder i sänkta skatter nämndes. Men om jag inte minns fel sänkte vi skatterna med 27 miljarder för det här året. Hälften av reformutrymmet gick till ökade utgifter, och hälften gick till lägre skatter.

Den höjda skiktgränsen för den statliga inkomstskatten, som man nu ondgör sig över, vill jag bestämt minnas att även Socialdemokraterna stöder i sin skuggbudget. Vi är alltså överens i denna kammare om var skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska ligga. Jag vill även minnas att LO uttryckte starkt stöd för att höja skiktgränsen, så att den inte urholkas i takt med löneökningar och stigande inflation.

Till Adrian Magnusson vill jag säga att han tillmäter mina uttalanden väldigt stor vikt om han anser att det jag säger här skulle påverka arbetslösheten. Det tror jag faktiskt inte.

Och Monica Haider missuppfattade mig nog lite i mitt förra inlägg. Det jag sa var att trots att vi i dag har 148 servicekontor är arbetslösheten i Sverige ändå hög. Jag tror att det beror på väldigt många andra faktorer än just antalet servicekontor och var de finns placerade. Det var det jag sa.

Fru talman! Till att börja med ska sägas att inga beslut är tagna ännu. Ett antal orter, de flesta, har offentliggjorts, och en dialog har nu inletts med berörda kommuner och myndigheter om hur man ska blicka framåt och ta detta vidare. Men inga beslut är ännu tagna, så på den sista frågan är svaret att det inte har gjorts några konsekvensanalyser än – de ska nu göras för det kontoret. Det arbetet pågår nu. Regeringen är inte inblandad i den analysen, utan myndigheten gör den. Vi kommer att få se beskrivningarna sedan.

Jag glömde mitt papper och kan inte detta helt utantill, men dessa bedömningar ska bygga på tre principer. Man kommer alltså inte automatiskt att ta de kontor som har kortast hyreskontrakt. Bedömningen av vilka kontor som ska läggas ned ska utgå från tre principer. Geografisk spridning är en, antalet besökare i relation till kostnaden är en annan och effektivitetsaspekten en tredje. Det handlar alltså om en mångfald av hänsyn som ska tas när myndigheten beslutar om den framtida etableringen och spridningen.

Det regeringen har sagt är att det ska finnas minst ett servicekontor i varje så kallad FA-region. Det är den styrning regeringen har gjort i denna fråga för att få en regional spridning, vilket vi tycker är viktigt.

Det talas väldigt mycket om arbetslöshet, som om servicekontoren skulle vara den viktigaste arbetsmarknadspolitiska åtgärden. Det får vi nog säga att de inte är. Arbetslösheten är hög trots att det finns 148 servicekontor i dag. Det är inte så att Arbetsförmedlingen per automatik drar sig bort från samtliga orter där servicekontoren kommer att läggas ned, utan det blir upp till Arbetsförmedlingen att jobba med hur närvaron på dessa orter ska se ut.

Vi har också från regeringens sida utökat anslagssparandet från 3 till 5 procent under 2024 för att man ska kunna få till stånd en mer ordnad planering och nedläggning av enskilda kontor. Det ska inte vara längden på hyreskontraktet som är huvudargumentet.

Till Johanna Haraldsson vill jag säga att regeringen inte gör bedömningen att detta kommer att få några ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Regeringen har därmed inte tagit fram några konsekvensbeskrivningar i det avseendet, för regeringen gör inte bedömningen att detta kommer att innebära att kostnader vältras över på kommunerna.

Regeringen har gett SSC i uppdrag att jobba mer med mobila lösningar, och detta har myndigheten nu tagit vidare. Även om fysiska, permanenta kontor försvinner på en del orter kan alltså flexibla lösningar göra att myndigheterna blir mer närvarande i stora delar av landet, även om man inte får fasta, fysiska kontor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har ställts en hel del frågor om digital inkludering och digital kompetens. Regeringen jobbar med många åtgärder för att öka den digitala inkluderingen. Nästa månad kommer Post- och telestyrelsen, som nu råddar Digitalidag, att öppna en telefonlinje, Ring Digitalidag, dit människor som har svårt att hantera digitala tjänster kan ringa för att få direkt hjälp, oavsett var i landet man bor.

Fru talman! Sanne Lennström har frågat mig vilka följder som regeringen har analyserat att neddragningen av servicekontor kommer att innebära för Östhammar och andra orter samt hur jag och regeringen avser att säkerställa att statlig service av denna typ når den som har ett behov av hjälp.

Vidare har Marianne Fundahn frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa statlig service för alla i hela landet och för att stängningen av servicekontoren inte ska drabba grupper i till exempel digitalt utanförskap.

Därutöver har Carina Ödebrink frågat mig hur jag och regeringen motiverar att Tranås och andra mindre orter nu förlorar viktig statlig service, trots ett fortsatt stort behov, och hur jag och regeringen avser att säkerställa att de människor som tidigare besökte Statens servicecenter i Tranås fortsatt har tillgång till den service de behöver samt vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att säkerställa att statlig service finns tillgänglig i hela landet, inte bara i större städer.

Varje skattekrona ska användas klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering. I takt med att antalet servicekontor har ökat har inte antalet besökare ökat i samma utsträckning. Mot denna bakgrund behöver verksamheten anpassas och effektiviseras. Det kommer att innebära att vissa kontor avvecklas och att medborgare kan få längre resväg till närmaste servicekontor.

När det kommer till konsekvenser för enskilda orter som riskerar att bli av med sitt servicekontor följer det av förordningen om statliga myndigheters lokalisering att Statens servicecenter bland annat ska upprätta en konsekvensanalys inför ett sådant beslut. Med dessa konsekvensanalyser som utgångspunkt har myndigheten i ett första steg nu påbörjat samråd med kommuner och andra berörda aktörer inför den fortsatta processen med eventuella avvecklingsbeslut rörande sex utpekade orter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statens servicecenter arbetar också med att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på fler ställen. Detta är en utveckling som jag följer med stort intresse.

Det pågår i dag även ett stort antal insatser på statlig, regional och lokal nivå, från såväl offentliga aktörer som näringslivet och civilsamhället, som syftar till att stärka den digitala inkluderingen bland dem som i dag inte har tillgång till eller använder digitala tjänster. För att ytterligare stärka det arbetet har regeringen i regleringsbrevet för 2025 gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att verka för en ökad digital inkludering och en ökad användning av digitala tjänster.

Jag vill avslutningsvis understryka att regeringen alltjämt anser att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Servicekontor ska fortsatt finnas i hela landet för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd. Även om myndighetens anslag minskar kommer det fortsatt att finnas ett stort antal servicekontor runt om i hela landet.

Herr talman! Jag tackar Martin Westmont för denna fråga.

Just denna konkreta utredning ska alldeles strax gå ut på remiss, och därefter ska den beredas. Jag hoppas verkligen att vi ska kunna gå fram med en del eller kanske till och med samtliga av de förslag som utredaren har föreslagit. Det får vi se. Regeringen ska komma överens om det efter att den har beretts.

Vi har också ett antal förslag på sammanslagningar av de så kallade nämndmyndigheterna. Där kom Statskontoret med en rapport, och den bereds också. Vi hoppas komma med förslag på det inom kort. Jag utesluter inte att det framöver kan komma fler förslag på större myndigheter som kan gå samman.

Parallellt med detta jobbar Ekonomistyrningsverket nu med en rapport för att ta fram nyckeltal vad gäller lokalutnyttjande. Vi ser stor potential i att kunna minska antalet kvadratmeter och därmed spara pengar vad gäller hyra.

Jag har tidigare nämnt de alltmer utvidgade kommunikationskostnaderna, som vi också ser över just nu.

Herr talman! Det här är en typ av brottslighet som med precision riktar in sig på de mest sårbara grupperna och som på djupet upprör, och har upprört, svenska folket. Vi har fått ta del av berättelser om hur framför allt äldre har blivit länsade på hela livsbesparingar av bedragare som lurat dem via exempelvis telefonsamtal.

Regeringen genomför nu flera åtgärder för att komma åt detta. Ett exempel är att min ministerkollega, finansmarknadsminister Niklas Wykman, sammankallat banksektorn. De har nu genomfört flera åtgärder för att försvåra för den här typen av brottslighet.

Jag som har ansvar för digitaliseringsfrågor har gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att komma med fler åtgärder när det gäller hur vi kan komma åt förekomsten av manipulerade nummer, där man utger sig för att vara någon annan än den man är.

Redan i dag stoppar vi 40 000 samtal per dag från sådana här telefonnummer. Nu vill vi gå vidare med förekomsten av falska sms. Vi har också presenterat skärpta straff för brott riktade mot äldre.

Herr talman! Jag är faktiskt förvånad över den sammankoppling som görs; jag måste säga det. Att dra politiska poäng genom att koppla samman den mest fruktansvärda masskjutning vi sett i Sverige, åtminstone på väldigt lång tid, med en landshövdingsutnämning i Gävleborg tycker jag är osmakligt.

Att nästan i samma andetag kleta på den nyutnämnda landshövdingen i Gävleborg åsikter som skulle kunna ha underblåst masskjutningen på skolever i en skola i Örebro tycker jag är ett lågvattenmärke.

Utnämningen av landshövdingen i Gävleborg har naturligtvis gått till som i många andra fall. Utnämningen av landshövdingar ser annorlunda ut än för övriga generaldirektörer. Politisk erfarenhet är ofta en positiv egenskap då man ska representera och samverka mellan kommun, stat och region.

Sverigedemokraterna har nominerat nämnda person. Sverigedemokraterna har hittills varit utan landshövdingar, och vi har antagit den nomineringen. Den erfarenhet som nämnda landshövding har är mycket lik den som väldigt många andra landshövdingar har.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det är helt korrekt att just den utredningen lades ned. Dock hade utredaren kommit en bra bit på väg, och jag träffade utredaren och tog del av de förslag som hittills har kommit. Samtliga förslag låg faktiskt utanför mitt ministerområde – det var flera förslag som låg inom socialtjänstens område.

Vi har tagit den här frågan vidare, bland annat genom att ge länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga förekomsten av så kallad social dumpning.

Vi kan också se att den minskade migrationen och asylinvandringen till Sverige såklart kommer att minska förekomsten av så kallad social dumpning. De lagstiftningsförändringar vi gör, exempelvis av EBO-lagstiftningen, kommer också att få konsekvenser.

Kommunerna måste också föra en dialog med varandra för att undvika detta. Märker man att det till ens kommun plötsligt kommer människor med mycket stora sociala behov som är direktplacerade av en annan kommun måste man föra en dialog om detta. Det vet vi har gett god effekt.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Genom god myndighetsstyrning ser vi till att myndigheterna, även myndigheter som ska slås samman med andra myndigheter, jobbar på och att det är business as usual genom bra uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag förväntar mig naturligtvis att de två myndigheter som ska bli en från den 1 januari 2026 jobbar på enligt de uppdrag som de får från regeringen under 2025 och sedan att den hopslagning som ska ske av sex myndigheter i ett första skede som ska bli tre 2026 sker så smidigt och sömlöst som möjligt. Det arbetet pågår just nu.

Vi kommer förmodligen att se ytterligare myndighetssammanslagningar framöver. Vi har nu två utredningar som vi tittar på och jobbar vidare med där det finns förslag på olika myndighetssammanslagningar. Det är en del av det omprövningsprojekt som regeringen har.

Vi ser också över lokalkostnaderna, och vi ser över kommunikationskostnaderna på de myndigheter som jag ansvarar för. Förra året lade vi på ett enprocentigt effektiviseringskrav för att myndigheterna ska bli mer fokuserade på kärnuppdraget och mindre fragmentiserade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det finns inte någon övergripande plan från regeringens sida att centralisera statliga jobb eller att flytta statliga jobb till Stockholm. Sedan kan det emellanåt finnas argument för att enskilda myndigheter eller arbetsplatser behöver byta ort, men då får man fråga det ansvariga statsrådet. Jag antar att det är en del av Sidas verksamhet som avses här – ett trettiotal jobb. Frågan får ställas till just det statsrådet om varför det har varit nödvändigt.

Statlig närvaro är jätteviktigt. Just nu expanderar staten i form av ökade resurser till både rättsväsendet och militären, som kommer att få mycket stor effekt runt om i Sverige med en ökad statlig närvaro på många orter. Detta är viktigt för att hela Sverige ska leva. Om man ska kunna bo och verka i hela Sverige ska staten finnas i hela Sverige, och det gör den alltjämt.

(Applåder)

Herr talman! Jag får vara lite tråkig och säga: Det får vi se. Nu har jag dessutom finansministern bredvid mig, så jag vågar inte lova för mycket på egen hand.

Bland dessa 75 förslag finns saker som kostar pengar. Detta måste processas i budgetberedningar. Vissa förslag kräver ytterligare utredning, och utredningar behöver därför tillsättas.

Vi kan ge uppdrag till myndigheter med anledning av vissa förslag. Vi har redan gett en del uppdrag, och en del är omhändertaget i forsknings- och innovationspropositionen.

Det skulle förvåna mig om det inte kommer fler initiativ. Det kommer rättare sagt att komma fler initiativ, och de presenteras när de presenteras.