Erik Slottner

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan om vad regeringen egentligen gör när det gäller AI.

Regeringen gör väldigt mycket. Jag vill säga att jag tror att det är farligt att se AI som en isolerad satellit som är fristående från övrig digitalisering. För att AI ska kunna implementeras behöver vi kompetens i samhället. Människor behöver kunna använda dessa produkter både i privatlivet och i arbetslivet. Vi behöver ha en 5G-utbyggnad och en 5G-täckning som stöder produktutveckling. Vi behöver också göra offentlig sektor redo för AI-användning – därav riktlinjerna från Integritetsskyddsmyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning – så att man kan skapa en etisk och juridisk säkerhet i offentlig sektor för att utveckla AI.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

AI-förordningen ska implementeras, och för detta har vi nu en pågående utredning. Ett antal av AI-kommissionens förslag har redan genomförts, inte minst med anledning av forsknings- och innovationspropositionen. Det kommer också att komma mer framöver.

Fru talman! Det tål att påminnas om att vi alltså har statlig närvaro runt om i Sverige. Det är ingenting som den här regeringen på något sätt ändrar på. Jag hörde Ida Ekeroth Clausson prata om flera besked om myndighetsflyttar tillbaka till Stockholm. Vad är det för hittepå? Vad är det för "flera besked"? Det kan vi få återkomma till i något fall.

När nya myndigheter bildas skulle de placeras utanför Stockholm, men den här regeringen har mer fokus på att minska antalet myndigheter. Vi vill ju inte bygga på en massa nya myndigheter. Det kan inte uteslutas att det kommer någon mer myndighet för att det behövs, men annars är inriktningen att minska antalet myndigheter.

Jag tycker att det många gånger blir lite väl stort fokus på var själva huvudkontoret ligger. Jag tycker att man ska kunna jobba med att vara verksam i olika delar, alltså att hela myndigheten inte behöver vara på ett ställe. Jag tänker exempelvis på en av mina myndigheter, Digg. Det är en myndighet som finns i både Sundsvall och Stockholm, för att nämna ett exempel. Det är mycket möjligt att fler myndigheter skulle kunna jobba på det sättet.

Vi ser nu också en väldigt stor utbyggnad av statlig närvaro i form av utökandet av rättsväsendet, Kriminalvården, Försvarsmakten och det civila försvar som bland annat påverkar länsstyrelserna. Detta är statliga jobb som kommer hela Sverige till del.

Jag fick också en direkt fråga om hur jag vill underlätta för dem som har svårt att använda och kanske i dag saknar mobilt bank-id av olika orsaker. När det gäller detta jobbar staten nu med - och de har kommit långt i arbetet - att ta fram en statlig e-legitimation. Man ska göra det både säkrare, tryggare och mer tillgängligt att kunna identifiera sig digitalt så att allt fler ska kunna göra detta.

Lars Isacsson säger att regeringen inte har brist på pengar. Det känner jag nog rätt ofta att vi har. Jag skulle gärna ha några miljarder till att spendera på både det ena och det andra, men vi har inte en outsinlig källa som vi kan hämta pengar ur. Det är begränsade resurser även när det gäller pengar, också för den här regeringen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag bjuder naturligtvis oppositionen på det tacksamma smashläge som de fick här. Men det jag sa, som säkert medvetet eller omedvetet kunde misstolkas, var faktiskt en reaktion från min sida på det som sades tidigare. Jag har aldrig sagt att jag tror att oppositionen tror att alla har promenad- eller cykelavstånd till ett servicekontor. Men det lät i tidigare inlägg här som att man inte kan utföra ärenden som är relaterade till Pensionsmyndigheten, Skatteverket eller Arbetsförmedlingen om man inte har väldigt nära till ett kontor.

Det var inget argument för att dra ned på kontorsverksamheten. Men redan i dag är det väldigt många som bor i en kommun som inte har något servicekontor men som uppenbarligen på något sätt manövrerar de här tjänsterna i alla fall.

Om nu antalet kontor skulle minska med 35 stycken - det vet vi alltså inte än - är vi tillbaka på samma nivå som 2019. Då var Stefan Löfven statsminister, om jag minns rätt. Det fanns väl någon form av statlig närvaro i Sverige även under hans statsministerperiod. Man får det att låta som att vi går tillbaka till någon tid där allt var i Stockholm. Så är det alltså inte.

Principerna som har tagits fram är viktiga. Effektivitet är en av principerna. Jag tycker att det är viktigt; jag står för det. Effektivitet är ett av mina tre ledord som civilminister. Jag tycker att staten ska vara effektiv. Vi ska också vara noga med var vi lägger skattepengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det är inte den enda principen som vägleder myndigheten när den nu ska ta ställning till hur kontorsverksamheten ska se ut. Det handlar faktiskt om tillgänglighet och service i hela landet. Även om Peder Björk ser mycket skeptisk ut har vi tolkat detta som att FA-områdena är bra när det gäller att mäta detta.

Det handlar också om tillgänglighet utifrån besöksvolymer och behov, vilket också såklart är viktigt att mäta. Effektivitet, behov och regionalpolitik ska ligga till grund för myndighetens beslut om kontorsverksamheten.

Som jag har sagt i tidigare inlägg vill jag också betona att Statens servicecenter inte bara handlar om närvaro genom fasta kontor. Det finns andra lösningar, framför allt mobila kontor, som jag är övertygad om kommer att behöva användas mer. Det har jag sagt i intervjuer men också i uppdrag och styrdokument till myndigheten. Det handlar om att använda mer av flexibla kontorslösningar för att öka tillgängligheten för fler medborgare på det sättet.

Sedan har regeringen tillåtit myndigheten att ha ett högre anslagssparande för det här året, just för att man ska kunna fatta så övervägda beslut som möjligt när man nu behöver minska på kontorsvolymen. Detta ska alltså inte enbart ha med hyreskontraktens längd och så vidare att göra. Man har fått ett högre anslagssparande, vilket jag tycker var väldigt välkommet att vi kunde få till.

Vi pratade också om statlig närvaro och vad det betyder för mig. Ja, men staten finns ju närvarande i hela landet i dag. Det är inte så att den bara är närvarande genom Statens servicecenter och genom statliga servicekontor. Många andra myndigheter är utlokaliserade runt om i Sverige antingen med huvudkontor eller med det som kallas satellitkontor, alltså myndigheter som finns på flera olika ställen.

Vi genomför historiskt stora ökningar inom Försvarsmakten, Polismyndigheten och rättsväsendet. Detta är statliga jobb som kommer hela Sverige till del. Länsstyrelsen, som finns i alla 21 regioner, får ökade anslag nu i år för det civila försvaret, exempelvis. Det finns alltså mycket annan statlig närvaro än statliga servicekontor.

Fru talman! Det har ställts flera frågor - jag ska försöka ta dem i rätt ordning.

Statens servicecenter har nu tagit fram övergripande principer för den fortsatta lokaliseringen av kontoren kommande år. En av principerna är just tillgänglighet till service i hela landet. Det är alltså inte så att man bara kommer att bevara storstadsregionernas servicekontor, utan service ska finnas tillgänglig i hela landet; inriktningen är FA-regionerna. Kan vi hålla oss till detta och myndigheten kan säkra en lokalisering i samtliga 60 FA-regioner innebär det att statliga servicekontor kommer att finnas spridda över hela landet.

Vi ska komma ihåg att det redan i dag saknas servicekontor i många kommuner. Det är inte så att det finns servicekontor i alla kommuner och att alla människor har väldigt nära till ett servicekontor. Redan i dag bor många människor i kommuner där man inte är digital och där det är långt till ett servicekontor. Det låter lite som att det i dag finns servicekontor nästan på promenadavstånd för alla invånare och att vi nu tar bort detta, men så är det faktiskt inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statens servicecenter ska också jobba mer med exempelvis mobila kontor och öppettider som är mer anpassade till verksamheten. Det är ett annat sätt. Man är inte tillgänglig bara om man har ett fast kontor, utan man kan också vara tillgänglig exempelvis genom mobila kontor och mer flexibla lösningar som är mer anpassade till den tid vi lever i. Det tycker jag också är ett viktigt budskap att ta med.

Om det nu är så - det vet vi inte än - att 35 kontor kommer att läggas ned inom några år har vi faktiskt exakt samma antal kontor som när Statens servicecenter tog över kontorsverksamheten från tre myndigheter, nämligen 113 stycken. Det är alltså inte så att det blir helt urlakat och vi går tillbaka till hur det var på 60-talet, utan det kommer fortfarande att finnas mycket statlig närvaro även om detta skulle bli verklighet, vilket vi alltså inte vet ännu.

Riksrevisionen har haft synpunkter på Statens servicecenters effektivitet. Vi lägger nästan 1 miljard kronor på denna myndighet. Vi ser också exempelvis att antalet besökare inte har ökat i samma takt som kostnaderna.

Oavsett vad som sägs här föreslår Riksrevisionen att myndigheten ska få ett större mandat att själv bestämma var i landet kontorsverksamheten ska finnas. Fram till i dag har det varit en mix. Vissa av kontoren är politiskt bundna, och andra kan myndigheten själv bestämma över. Det har varit väldigt svårt att förklara den styrningsmodellen - varför vissa kontor är politiskt tillsatta och andra myndighetstillsatta. Nu renodlar vi detta och följer en ganska välkänd svensk förvaltningsmodell, nämligen att väldigt mycket av besluten är delegerade till myndigheten. Det tycker jag i och för sig inte är särskilt konstigt.

Fru talman! Lars Isacsson har frågat hur jag och regeringen avser att säkerställa att Ludvika, som en växande och framgångsrik kommun, behåller sitt statliga servicekontor och därmed får fortsatt tillgång till nära offentlig service samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa en långsiktig statlig närvaro på mindre orter och i växande kommuner, där efterfrågan på service är hög.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare har Ida Ekeroth Clausson frågat mig, mot bakgrund av uppgifter om en eventuell avveckling av servicekontoret i Mariestad, vilka konsekvenser nedläggningen av servicecentret kommer att få samt hur jag ska agera för att säkerställa medborgarnas tillgång till statlig service i hela landet.

Därutöver har Isak From frågat mig vilken analys jag och regeringen gör med anledning av att fler medborgare får längre till ett servicekontor och om jag och regeringen överväger att vidta någon åtgärd för att möjliggöra statlig service för alla, ofta äldre, som inte kan nyttja de digitala myndighetstjänsterna.

Statlig närvaro och service i hela landet är viktigt för att förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan. Det är samtidigt viktigt att varje skattekrona används klokt, och statligt finansierad verksamhet ska vara föremål för omprövning och prioritering. När Riksrevisionen granskade servicekontorsverksamheten identifierades vissa brister och utmaningar med verksamheten och dess förutsättningar att bedrivas effektivt.

En utmaning som Riksrevisionen lyfte var att den modell som tidigare rådde, där regeringen pekade ut var enskilda servicekontor skulle etableras, försvårade för Statens servicecenter att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Regeringen har nu valt att ge Statens servicecenter större utrymme att avgöra var de enskilda kontoren ska vara lokaliserade - något som ligger i linje med vad som gäller för statsförvaltningen i stort och enligt regeringen främjar en mer effektiv statsförvaltning. När det gäller frågor om enskilda kontor hänvisar jag därför till Statens servicecenter, som är bäst lämpade att avgöra var kontoren ska lokaliseras.

När antalet servicekontor byggts ut har antalet besökare inte ökat i samma utsträckning. Mot denna bakgrund behöver verksamheten anpassas och effektiviseras, då varje skattekrona ska användas så klokt som möjligt. Det kommer att innebära att vissa kontor avvecklas och att medborgare kan få längre resväg till närmaste fasta servicekontor.

Statens servicecenter arbetar med att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på fler ställen. Detta är en utveckling jag följer med stort intresse.

Regeringen anser även att balansen mellan geografisk tillgänglighet och kostnadseffektivitet är viktig. I uppdraget till Statens servicecenter att ta fram en plan för ny organisering av servicekontorsnätet har regeringen därför angett att myndigheten ska planera för att på sikt tillhandahålla statlig service i samtliga så kallade FA-regioner som en grundläggande nivå för den geografiska täckningen.

Fru talman! Jag tycker visst att jag har svarat på den frågan: Jag tycker att regeringen ger tillräckligt med resurser i statsbidrag. Jag står bakom den budget som vi har lagt.

Det sägs att vi drar ned, men det gör vi alltså inte. Vi har höjt de generella statsbidragen med 16 miljarder sedan vi tog över - eller sedan väljarna gav oss makten, ska jag säga, för vi begick ju ingen statskupp - och dessa pengar ligger kvar. Vi har höjt de riktade statsbidragen. Vi har alltså höjt anslagen till välfärden.

Nu har också den lyckade inflationsbekämpningspolitiken lett till att kommunernas kostnader för pensionsavsättningar minskar med 50 miljarder. Det är en kraftig ekonomisk förbättring för Kommunsverige som regeringen har lagt grunden för. Och som sagt, en tredjedel av reformutrymme i den första budgeten gick till kommunsektorn, och året därefter gick 40 procent till kommunsektorn. I budgeten för 2025 är det sant att hälften av vårt reformutrymme gick till att sänka skatterna, den stora bulken till låg- och medelinkomsttagare genom ett förhöjt jobbskatteavdrag och lägre skatt för pensionärer. Vi får väl se om Socialdemokraterna vid ett eventuellt maktskifte någon gång i framtiden kommer att ta tillbaka dessa jobbskatteavdrag. De fem förra togs i alla fall inte tillbaka. Vi får hoppas att även det sjätte får vara kvar, om det nu är sex stycken. Det kanske handlar om något fler.

Eva Lindh pratar om hjärtlandet. Jag vet inte om hon minns de höga drivmedelspriserna före valet 2022. Dieseln närmade sig 28 kronor litern och höll på att ta död på delar av hjärtlandet, både när det gällde privatpersoners ekonomi och näringslivet. Genom lägre reduktionsplikt har vi nu fått ned drivmedelspriserna så att man faktiskt kan köra sina fordon på landsbygden utan att bli ekonomiskt ruinerad. Det har varit en oerhört viktig reform för hjärtlandet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Huruvida ökningen av statsbidragen till kommunsektorn kan spä på inflationen eller inte får kanske vara en fråga för ett ekonomiskt seminarium. Vi har ett reformutrymme som är anpassat efter den ekonomiska situationen och ekonomiska realiteter, och det utrymmet ska sättas så att det inte driver på inflationen. Att tro att kraftigt ökade statsbidrag till kommunsektorn inte skulle ha någon som helst påverkan på inflationen, allt annat lika, vore nog en ganska ny ekonomisk teori. Där får nog Eva Lindh ganska många nationalekonomer emot sig.

Det var dock inte min huvudpoäng. Min huvudpoäng var att när vi nu har fått ned inflationen innebär det att skillnaden mellan 2024 och 2025 är 50 miljarder vad gäller pensionsavsättningar i kommunsektorn. Det betyder mycket mer än de noll komma någonting promille som Socialdemokraterna vill stärka kommunsektorns ekonomi med genom ökade generella statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har sagt det många gånger förr: I relation till inflationsbekämpning, antal arbetade timmar, tillväxt och hur vi kan rulla igång ekonomin, vilket är det som betyder mest för kommunsektorn, diskuterar vi i alltför hög grad statsbidragens exakta summa. Det var det som var min poäng i detta.

Jag upprepar att regeringen har prioriterat välfärden med en tredjedel av reformutrymmet första året och 40 procent av reformutrymmet andra året. Det tredje året sker inga ökningar av de generella statsbidragen på grund av att ekonomin ser ut att ljusna, men de ökningar vi hade gjort av de generella statsbidragen ligger kvar 2025, för de är permanenta. Därutöver lade vi till ett antal riktade statsbidrag, inte minst till hälso- och sjukvården.

Vad än Socialdemokraterna säger har regeringen alltså visat att vi prioriterar välfärden.

Nu blir det en del upprepningar, men jag tycker att man ska akta sig för att skapa specialsystem vid sidan av de ordinarie systemen. Vi har ett skatteutjämningssystem som kompenserar många glesbefolkade små kommuner som har strukturellt sämre förutsättningar. Men vi kan inte alltid sätta likhetstecken mellan litenhet och dålig ekonomi, för det är inte alltid dessa samband finns. Det är mycket annat som påverkar kommunens ekonomi. Det finns flera mindre kommuner som har väldigt god ekonomi, medan det finns större kommuner som har väldigt dålig ekonomi.

I kostnadsutjämningssystemet kompenseras inte minst för gleshet, och i den kommitté där Eva Lindh själv satt föreslås nu att glesheten ska ha en ännu större inverkan vad gäller kostnadsutjämningen. Det är mycket möjligt att regeringen kommer att landa där till slut.

Sedan kom skattepolitiken in och att det mest är storstadsbor som gynnas. Jag vet inte om Eva Lindh tänker på slopandet av värnskatten eller slopandet av arvs- och gåvoskatten som Socialdemokraterna genomförde en gång i tiden.

Fru talman! Först och främst får vi återigen tjata om detta med "den SD-styrda regeringen" eftersom det inte är en SD-styrd regering.

Det här är en regering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som samarbetar i parlamentet med Sverigedemokraterna därför att det var det som var folkets vilja. De fyra partierna fick en majoritet. Vi var tydliga före valet med att säga att får vi en majoritet ska vi försöka ha någon form av styre ihop. Det lyckades vi också få genom Tidöavtalet, och nu har vi en majoritet i kammaren. Men det är ingen regering som på något sätt styrs av SD.

När man säger så ger man bilden av att Sverigedemokraterna sitter med i regeringen, och då far man med falsk information. Det tycker jag inte minst i dessa tider av desinformation är väldigt allvarligt, så det här är en uppmaning att sluta kalla detta en SD-styrd regering. Jag tycker att oppositionen, framför allt Socialdemokraterna, leder tankarna fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan alltid diskutera den direkta frågan varför regeringen inte ger tillräckligt mycket pengar till kommunsektorn. Man kan alltid diskutera vad som är tillräckligt mycket pengar. Jag kan lova att om Socialdemokraternas budget skulle gå igenom med ett par promille, är det väl, i ökade bidrag till kommunsektorn skulle nog en och annan tycka att det inte var tillräckligt. Så är det ju.

Vad vi kan konstatera är att den här regeringen har prioriterat kommunsektorn i de budgetar vi lagt fram. I den första budget vi lade fram var det en tredjedel av reformutrymmet som gick till kommunsektorn. I den andra budgeten gick 40 procent av reformutrymmet till kommunsektorn. I den tredje budgeten gavs inga ökade generella statsbidrag men väl ett antal riktade statsbidrag till kommunsektorn. Och inflationsbekämpningen har gjort att kostnaderna för kommunsektorn har minskat med 50 miljarder kronor i pensionsavsättningar. De här 6 miljarderna står sig ganska slätt i jämförelse med de 50 miljarder som inflationsbekämpningen har stärkt kommunernas ekonomi med.

Dessutom vet vi att kommunsektorn historiskt sett har haft goda resultat. Många kommuner har fortfarande goda resultat. Den stora majoriteten av kommunerna i Sverige har resultatutjämningsreserver och håller nu också på att bygga ut resultatreserver. De här har man kunnat använda under de tuffaste åren, men nu håller det på att ljusna i kommunsektorn. De tuffaste åren ligger bakom den, och 2025 ser bättre ut än både 2023 och 2024 gjorde. Man har klarat av detta bland annat med resultatutjämningsreserven.

Eva Lindh säger vidare att regeringen inte ger några generella statsbidrag 2025. Ja, de uppgår till ungefär 160 miljarder 2025. Det är ingen ökning 2025, men det är en väldig skillnad mellan att inte öka och att inte ge något alls. Runt 160 miljarder ligger de här på, och det är en ökning i de två tidigare budgetarna med 16 miljarder kronor.

Det särskilda bidrag som har getts, som väl är att betrakta som ett riktat statsbidrag till vissa mindre kommuner och vissa särskilt utvalda kommuner, var ett treårigt bidrag. Det var planerat att tas bort 2024. Det var ingen prioritering vi valde att fortsätta med, och jag tycker att det är en lite märklig modell att göra på det här sättet. Vi har ett kostnadsutjämningssystem och ett skatteutjämningssystem som ska kompensera för strukturella olikheter mellan kommunerna, där gleshet och litenhet är två faktorer som ger de här kommunerna extra pengar, så jag tycker att det var rätt. Jag tycker att vi så långt som möjligt ska försöka hålla oss inom de ramar vi har, och vi har ett välutvecklat kostnadsutjämningssystem som jag tycker att vi ska fortsätta vårda.

Fru talman! Eva Lindh har frågat mig hur jag förklarar att särskilda ekonomiska resurser till befolkningsmässigt mindre kommuner tas bort samt att service och närvaro minskar och hur jag avser att agera för att säkerställa god välfärd och service i hela landet.

I budgetpropositionen för 2022 presenterades ett särskilt bidrag till befolkningsmässigt små kommuner. Bidragets mottagare var de minsta kommunerna sett till invånarantal samt de kommuner som fick störst bidrag per invånare från det kommunala utjämningsystemet under åren 2022-2024. Bidraget upphörde, som planerat, 2024.

Skillnader i förutsättningar mellan kommuner och regioner hanteras i första hand genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar trots skillnader i till exempel skattekraft, folkmängd och åldersstruktur. Den parlamentariska utjämningskommittén lämnade i sitt slutbetänkande ett enigt förslag som syftar till att förbättra utjämningssystemet. Kommitténs förslag har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen gjorde regeringen under dessa år förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammanlagt 16 miljarder kronor. Förstärkningarna har varit permanenta och fortsätter därmed att stärka hela kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt.

Regeringen gjorde också ett antal riktade satsningar på kommunsektorn under 2023 och 2024. Det handlar om totalt 14 miljarder kronor, varav 9 miljarder kronor till hälso- och sjukvården i form av sektorsbidrag. För 2025 har regeringens satsningar fortsatt, hittills bland annat genom 2 miljarder till hälso- och sjukvården och en förstärkning med 700 miljoner kronor av det så kallade kunskapsbidraget till skolan.

Statlig närvaro och service i hela landet är viktigt för att förenkla för enskilda och öka medborgarnyttan. Det är samtidigt viktigt att varje skattekrona används klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering.

Fru talman! Jag tackar för frågan, Björn Tidland.

Det är nog lätt att svara nej på frågan om det görs tillräckligt. Även om mer behöver göras skulle jag ändå säga att vi har ett robust regelverk vad gäller förbud mot och reglering av den typen av produkter. Det är alltså inte tillåtet att förse Europa med farliga produkter eller med farliga kemikalier. EU-kommissionen har en ganska omfattande granskning där bland annat svenska myndigheter är med. Det sker dels utifrån ett marknadsföringsperspektiv, dels utifrån kemikalielagstiftning, produktsäkerhetsförordning och leksaksdirektiv etcetera.

Men det är svårt att kontrollera alla varor som kommer in till Europa. Nu finns flera förslag på bordet om hur vi kan gå vidare för att stärka kontrollen ytterligare så att produkterna inte kommer in i Europa. Jag har tillsammans med näringsminister Ebba Busch bjudit in till rundabordssamtal med en rad aktörer för att se hur vi kan arbeta effektivare för att komma åt den typen av import till Europa.

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för denna viktiga fråga.

Först och främst ska sägas att inga län eller länsstyrelser står ledarlösa. Regeringen har utsett tillförordnade landshövdingar under den här tiden.

Det är inget ovanligt att det när en landshövding avgår dröjer ett tag innan en ny permanent landshövding är på plats. Om jag får skryta lite grann har faktiskt den här regeringen fått beröm av många för att tillsättandet av nya landshövdingar gått väldigt snabbt, betydligt snabbare än under föregående regering. Det har inte varit så långa vakanser.

Nu har det uppstått vakanser på några ställen. Det kommer att berättas när nya permanenta landshövdingar kommer. Det är inget som aviseras en lång tid innan, utan det skickas ut pressmeddelanden när detta ska presenteras. Det är regeringen som fattar beslut om detta. När detta sker kan inte jag stå och berätta nu, utan det kommer ledamoten liksom övriga befolkningen att få reda på när det väl är dags. Så håll ut!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag hoppas att denna granskningsfunktion ska vara en viktig åtgärd. Den är ju en del i ett paket för att förbättra sjukvården i Sverige genom ökade resurser och bättre styrning, inte minst bättre ekonomistyrning. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi ofta funderar över hur vi kan få mer kvalitet och få ut mer av varje skattekrona vi lägger på hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst, äldreomsorg etcetera.

Jag reser ju mycket i Sverige och besöker både kommuner och regioner. Jag ser att kommuner och regioner med liknande strukturella förutsättningar har väldigt olika kostnadsnivåer. Detta är ett sätt att hjälpa regionerna att få bättre ekonomistyrning. De kan också få tips och idéer om metoder som funkar bra i andra regioner.

Dessutom har vi en effektiviseringsdelegation som ska kunna ge pengar direkt till regioner för insatser som till en början kan bli en puckelkostnad men som på några års sikt kan sänka driftskostnaderna i sjukvården så att vi får mer välfärd för varje krona vi lägger in i den.

Fru talman! Nu gällde frågan hur detta ska göras, men frågan kanske först och främst ska vara om det ska göras. Det finns i dag inga förslag eller utredningar på gång för att verka för ett förbud. Däremot har vi lagstiftning som reglerar innehållet på nätet. Inte minst har vi en EU-gemensam lag som heter Digital Services Act. Den ska förhindra olagligt och till viss del olämpligt eller rent av skadligt innehåll på nätet, inte minst gentemot barn och ungdomar. Jag tycker att detta är en väldigt bra lagstiftning, och den används redan en hel del ur många olika aspekter.

Anonyma konton är en större fråga som det finns väldigt mycket av. Man kan väl säga att både vänster och höger drabbas mycket av detta. Jag bekymrar mig dock mest över innehållet. Tack vare Digital Services Act kan vi nu komma åt olagligt och skadligt innehåll mycket effektivare än vad vi har kunnat hittills.

Fru talman! Jag tackar Anna Wallentheim för interpellationsdebatten.

Vi är överens om problemen, och jag förutsätter att vi också är överens om de åtgärder som genomförs. Jag lyssnar gärna på oppositionen för att få förslag på fler åtgärder. Om det kommer bra förslag på hur vi kan minska överskuldsättningen lyssnar jag gärna på dem, och sedan kan vi diskutera dem och se om det är något mer vi kan göra.

Regeringen har redan gått vidare med flera åtgärder, och vi avser att göra ännu mer i och med att vi tillsätter nya utredningar på området. Dock skulle jag vilja varna för att snäva in frågan och göra den till en könsspecifik fråga eller till ett problem för endast unga kvinnor. Unga män är minst lika drabbade som unga kvinnor. Vi ser även att överskuldsättning bidrar till att finansiera kriminell ekonomi, vilket också är upprörande och illavarslande. Men även många äldre personer tvingas skuldsätta sig och drabbas av överskuldsättning. Där är regeringens tandvårdsreform för personer över 65 år oerhört viktig. Tandvård är en sådan utgift som verkligen gräver hål i en hel del äldres ekonomi.

Överskuldsättning förekommer inte bara när ekonomin går dåligt, utan vi har sett en trend under många år, under både bättre och sämre konjunkturer, där antalet skuldsatta hos Kronofogden ökar. Det är en samhällstrend med konsumtionsmönster som bygger på mer lättillgänglig konsumtion och krediter som marknadsförs på ett sätt som inte är etiskt försvarbart. Vi måste komma åt dessa frågor också. Det här är inte bara en ekonomisk fråga utan även mycket annat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Nu breddades denna debatt avsevärt, vill jag säga, och gick ganska långt utöver de ämnen som jag som civilminister ansvarar för och det som interpellationen handlade om.

Vi delar problembilden. Överskuldsättning är ett stort samhällsproblem. Vi ser att skuldsättningen ökar. Vi ser att antalet personer som drabbas och vars ärenden hamnar hos kronofogden ökar. Vi ser också hur beloppet per skuldsatt person ökar. Detta är alltså ett stort samhällsproblem.

Det är också därför regeringen vidtar så många åtgärder för att komma åt detta. Jag redogjorde för dessa i interpellationssvaret, och jag redogjorde för en del av dem i mitt andra inlägg. Jag kommer inte att upprepa dem, utan de ligger fast och är svaret på denna fråga. Jag hoppas att de kommer att gynna alla personer och förebygga överskuldsättning starkare och bättre än vad som sker i dag. De kommer också att gynna unga kvinnor.

Jag vill också betona att vi avser att tillsätta ytterligare en utredning. Det kan låta tråkigt, men utredningar kommer för det mesta med bra saker. Mycket av det vi nu genomför för att förhindra överskuldsättning och riskfylld kreditgivning kommer från utredningar som föreslår hur detta ska kunna gå till på ett legalt och rättssäkert sätt. Jag hoppas att den nya utredningen, som jag förutsätter kommer att ligga på finansmarknadsminister Niklas Wykmans bord, också kommer att kunna komma med en del intressanta förslag som vi kan gå vidare med.

Jag är fullt medveten om sugardejting. Jag antar att det kan bli en diskussion med jämställdhetsministern sedan. Jag vill bara flika in att detta även drabbar unga män, inte bara unga kvinnor. Det är viktigt att komma ihåg det. Även om den stora majoriteten säkert är kvinnor - jag har ingen statistik på detta - drabbar det också unga män. Jag vill ändå få det sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statlig arbetsgivarpolitik är något jag ansvarar för. Där följer vi också frågan om löneskillnader mellan kvinnor och män. Om det finns någon löneskillnad mellan kvinnor och män i statlig sektor är den i så fall mycket liten. Nu får jag kanske äta upp det här, men jag undrar om det inte många gånger är så att kvinnorna gått om männen i en del sektorer inom staten. Det vi kallar oskäliga eller osakliga löneskillnader har vi inte kunnat se inom staten. Det är dock väldigt viktigt att vi följer detta så att de inte uppstår igen. Det ska inte finnas osakliga löneskillnader på grund av kön, utan män och kvinnor ska tjäna lika mycket för samma uppdrag eller samma utförda arbete.

Mer långsiktigt handlar hela frågan, som en gammal statsminister sa, om jobb, jobb, jobb - att skapa förutsättningar för ökad tillväxt och ett ökat antal jobb i Sverige. Det är så vi sänker arbetslösheten, och det är så vi ökar den ekonomiska självständigheten och minskar behoven av lån eller att vara beroende av andra personer. Här gör regeringen mycket nu. Även om arbetslösheten är för hög gör vi mycket arbete för att underlätta för småföretagen, minska regelbördan och sänka skatter som vi tror är farliga för tillväxten, bland annat skatter på sparande och de väldigt höga marginalskatterna.

Vi tycker att det är rimligt att man får behålla hälften av en löneökning efter skatt. Där är vi inte riktigt än, men med den budget som nu gäller för 2025 börjar vi komma ned mot 50 procent. Jag tycker att Socialdemokraterna borde kunna stödja hälften kvar som princip.

Sedan är de insatser vi gör inom skolan och hela utbildningsväsendet jätteviktiga, inte minst på lång sikt, för att pojkar och flickor som lämnar skolan ska kunna vara förberedda att gå vidare till studier eller direkt ut på arbetsmarknaden. Det är helt avgörande. Då måste andelen som klarar först och främst grundskolan men sedan också gymnasieutbildningen öka. Även i det arbetet sker nu väldigt många reformer.

Fru talman! Precis som Anna Wallentheim säger här är flera ministrar inblandade. Det är så i en del frågor. Det gäller inte minst frågor som ligger under civilministern. Det är många ministrar som är inne och hovrar på ungefär samma område, vilket ibland komplicerar riksdagsdebatten här i kammaren.

Icke förty gläder det mig att det fortsatt ska vara debatter också med andra ministrar om detta område. En del av de frågor som togs upp här i interpellantens inlägg kanske också hade mer av en jämställdhetspolitisk karaktär och kommer kanske att passa bättre i debatt med statsrådet Brandberg.

Frågan om överskuldsättning är viktig för regeringen. Det sa jag också när jag var ny som civilminister för drygt två år sedan. Det gäller att jobba med överskuldsättning med konkreta åtgärder.

De åtgärderna blir ofta en fråga för finansmarknadsminister Niklas Wykman, för att komplicera det ytterligare. Men när det gäller de förebyggande åtgärderna är jag kanske mer inblandad som konsumentminister. De åtgärderna är viktiga för mig, och det är en av de prioriterade frågorna för mig som civilminister vad gäller just konsumtionsfrågorna.

Det är också därför regeringen gör väldigt mycket. Jag vet att dessa frågor också är viktiga för statsrådet Wykman. Jag har i mitt interpellationssvar redogjort för flera åtgärder som regeringen vidtar. Vi har regler om ränte- och kostnadstak. Där går vi nu vidare med tuffare regler för detta.

Det gäller även marknadsföringen. Det tror jag är en viktig del för att stärka det förebyggande arbetet. Att ha en måttfull marknadsföring tror jag också kan ha en direkt påverkan på just kvinnors roll i detta. Vi kan möjligtvis se - vi tror oss i alla fall ana - att unga kvinnors överskuldsättning har mycket att göra med att shopping på nätet är mer lättillgängligt i dag. Att marknadsföringen vad gäller krediter ska vara måttfull är naturligtvis väldigt bra. Att det också ska krävas banktillstånd för att lämna eller förmedla konsumtionslån är en annan viktig åtgärd för att försvåra förekomsten av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är några av de åtgärder som vidtas från regeringens sida.

Jag vill också säga att det inte är så att unga kvinnors lån och skuldsättning är högre än unga mäns. Man kan säga att de unga kvinnorna har kommit i kapp männen så att deras respektive skuldsättningar i dag är ungefär lika stora. Jag tror dock att de åtgärder regeringen vidtar så långt som möjligt bör vara generella. Sedan är det mycket möjligt att det finns en del insatser, inte minst på det förebyggande området, som kan riktas särskilt mot unga kvinnor. Men jag tror ändå att lagstiftningen och åtgärderna bör vara så generella som möjligt, för då kommer det att gagna alla - också unga kvinnor.

Om vi nu ändå gör analysen att andelen överskuldsatta unga kvinnor skulle ha ökat på grund av att konsumtion på nätet blivit lättare och att man där blir erbjuden olika krediter kommer de skärpningar vi gör kring just detta också att gynna framför allt unga kvinnor.

Fru talman! har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen planerar för att rikta det förebyggande arbetet mot skuldsättning och säkerställa att det finns ett tillräckligt stöd för unga kvinnor i ekonomisk kris.

Att skydda konsumenter från att hamna i en skuldfälla är en prioriterad fråga för regeringen. Problemen med överskuldsättning har inte bara att göra med samhällsekonomiska effekter i form av bland annat produktions- och skattebortfall. Överskuldsättning innebär också kostnader för socialförsäkringssystemet, rättsväsendet och sjukvården.

För enskilda kan det medföra långvarig skuldsättning, vara stigmatiserande och leda till psykisk ohälsa. Detta är mycket allvarliga konsekvenser inte bara för den skuldsatta personen utan också för dennes familj. Regeringen ser allvarligt på de risker som kan medföra att allt fler tar lån som de inte kan betala tillbaka.

Ekonomisk jämställdhet är ett av de jämställdhetspolitiska delmålen: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Till detta kommer förstås också vikten av att alla människor ska ha möjlighet och förutsättningar att bygga upp sin ekonomi för att känna både trygghet i vardagen och en tro på framtiden.

Under en längre period har antalet överskuldsatta personer i Sverige ökat, framför allt antalet unga. Enligt Kronofogdemyndighetens senaste uppföljning ökar unga kvinnors skulder mer än männens. En förklaring till det kan sannolikt vara att det i dag är väldigt lätt att handla på kredit, inte minst på nätet.

För att motverka överskuldsättning har det under de senaste åren genomförts en rad åtgärder, bland annat regler om ränte- och kostnadstak, hårdare krav på marknadsföringen av krediter och bestämmelser som anger att kredit inte får vara ett förvalt alternativ, eller presenteras först, vid köp online.

Utbudet av konsumentkrediter har dock fortsatt att växa i snabb takt. Att det har blivit enklare att lämna krediter över internet bidrar också till att skapa osunda konsumtionsmönster.

Mot bakgrund av denna utveckling, och för att komma till rätta med riskfylld kreditgivning, krävs ytterligare åtgärder. Regeringen remitterade förra året en promemoria med förslag om att skärpa kraven på tillstånd för dem som lämnar konsumentkrediter. Förslaget innebär att det ska krävas tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse för att få lämna eller förmedla krediter till konsumenter. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare har riksdagen nyligen, efter förslag från regeringen, beslutat att utöka tillämpningsområdet för samt skärpa reglerna för ränte- och kostnadstaket. Dessa regler börjar gälla den 1 mars i år. I budgetpropositionen för 2025 har regeringen även aviserat att den kommer att tillsätta en utredning som ska lämna förslag i syfte att motverka överskuldsättning.

När det gäller stöd till skuldsatta är de budget- och skuldrådgivare som finns i kommunerna viktiga. Budget- och skuldrådgivare ska genom olika former av ekonomisk rådgivning bidra till att förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer.

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera och utvärdera den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Uppdraget ska redovisas senast i mars i år. Vidare har Kronofogdemyndigheten fått ett uppdrag i regleringsbrevet för i år att stödja kommunala budget- och skuldrådgivare. Det ska redovisas i oktober 2026.

Jag följer noga utvecklingen på området och avser att vid behov återkomma i frågan.

Fru talman! Jag får tacka ledamoten för den här interpellationsdebatten och det här samtalet. Jag tror att vi delar mycket och har samma grundinställning, framför allt när det gäller att man runt om i landet - oavsett om det är i kommunen, regionen eller den här kammaren - ska diskutera ideologi. Jag tror att det är väldigt uppfriskande om det även kan diskuteras på kommunsidan.

Nu styr inte vi eller jag SKR på något sätt, men vi har ett gott samarbete med dem. Eventuellt skulle de vilja ta fram vägledningar. Det är bara en tanke som man kanske skulle kunna lyfta med dem. Det finns säkert redan mycket stödmaterial från deras håll vad gäller detta. Men jag lovar i alla fall att kolla lite mer på frågan. Sedan får jag väl återkomma.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är i och för sig korrekt att det ofta är majoritetspartierna jag träffar eller kommunstyrelsens ordförande, vilket ofta är en socialdemokrat eller en moderat. Men det händer även att det är en kristdemokrat eller centerpartist. Någon vänsterpartist har jag hittills inte träffat, men jag tror det finns någon sådan. En finns det. Jag träffar gärna den personen också. Jag träffar mina egna partikamrater ganska mycket också. De sitter ibland i majoritet och ibland i opposition.

Jag ska vara ärlig och säga att denna fråga aldrig har kommit upp till mig, men det är inte så att problemet inte finns bara för att jag inte har hört talas om det. Jag ifrågasätter egentligen inte problemet. Men när jag får en interpellation där det påstås att ett problem finns och ingen annan av dem jag talar med riktigt bekräftar den bilden blir det lite svårt för mig att säga: Ja, nu ska vi ut och agera.

Men med detta sagt tar jag gärna upp frågan. Demokratifrågorna är viktiga. Vi pratar inte minst, i förlängningen, om det som hotar demokratin allra mest. Det är just förekomsten av hot, hat och våld gentemot politiker. Vi kan se ett växande antal politiker på kommunsidan som lämnar politiken för att de är för rädda. De orkar inte med det tryck som detta innebär. Det pratar vi ganska ofta om med SKR, exempelvis.

Jag tar gärna upp denna fråga med dem. Jag kan också säga att Vänsterpartiet nu sitter i ledningen i SKR, så Gonzalez Westling får gärna hjälpa till och ta upp denna fråga med sina partikamrater i SKR. Jag ska träffa mina partikamrater i SKR i kväll, exempelvis. Jag får se om jag får anledning att ta upp denna fråga då.

Vi har dessutom Småkom, som är en särskild organisation just för de 70 minsta kommunerna. Där skulle det också kunna vara intressant att ta upp frågan.

Vi får se vad som sägs där och om vi agerar utifrån det.

Fru talman! Det här är inte alldeles lätt. Man tycker ibland saker som minister och rikspolitiker även om sådant som sker på kommunal nivå. Men vi har ett långtgående kommunalt självstyre, och så är det även med detta. Man ska tolka kommunallagen på kommunal nivå och utifrån det sedan skapa arbetsordningar om vad det är som gäller exempelvis i en debatt i fullmäktige eller i en nämnd.

Kommunerna tolkar detta på lite olika sätt. Jag vet att man gör olika exempelvis med ersättares deltagande i nämnder. Det kan handla om vilken roll man har som ersättare i en nämnd, huruvida man får lämna särskilda yttranden som ersättare etcetera. Det är sådant som också har diskuterats i den här kammaren.

Jag för löpande en dialog med Sveriges Kommuner och Regioner. Där tar vi upp många olika typer av frågor, men den här frågan har faktiskt aldrig kommit upp från SKR:s sida som ett problem. Inte heller i de kommunresor jag gör i rollen som civilminister med ansvar för relationer till kommuner och regioner har frågan kommit upp. Jag känner inte heller igen den från mitt eget parti mer än möjligtvis i något enstaka fall.

Uppenbarligen har interpellanten och jag lite olika referensramar och erfarenheter vad gäller detta. Men jag är inte på något sätt främmande för att ändra i kommunallagen. Vi går nu fram med det efter en hemställan just från SKR som gäller exempelvis att öka skyddet för förtroendevalda från hot och våld. Där gör vi en ändring i kommunallagen liksom när det gäller att stärka den interna kontrollen på utförare av välfärdstjänster.

Om ett behov uppstår och vi i regeringen delar bedömningen är vi inte på något sätt främmande för att göra en förändring i kommunallagen. Men i den här frågan har vi inte kommit till den ståndpunkten. Vi har inte sett att det här skulle vara ett så stort problem att det inte går att lösa inom de ramar som i dag finns.

Jag tycker alltid att det är bra om man gör så breda överenskommelser som möjligt, och i den här frågan tycker jag att det är bra om alla partier som finns representerade i fullmäktige kan vara med på överenskommelsen om hur man ska hantera denna typ av frågor. Det kan handla om vilka ramar man sätter för debatten och yttranderätten. När ska en ordförande i fullmäktige exempelvis gå in och avbryta en debatt för att den har ballat ur helt och hållet eller för att den inte håller sig till ämnet över huvud taget? Det är bra om man kan vara överens om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man som ledamot tycker att ett fullmäktigepresidium exempelvis bryter mot sådana överenskommelser avgörs det bäst där och då, i den situationen. Jag menar att vi inte kan börja ändra i kommunallagen varje gång det uppstår problem i enskilda kommuner för att gardera oss mot alla tänkbara situationer som kan uppstå, för det är väldigt svårt. Det tror jag inte heller att interpellanten tycker att vi ska göra, men jag vill ändå få det sagt.

Kommunfullmäktige får inte heller bli alltför mycket av en rikspolitisk arena där man enbart står och diskuterar statsbudgeten. Om man gör det i en budgetdebatt i fullmäktige ska det vara direkt relaterat till den debatt man har i fullmäktige i just den kommunen. Man kan inte kräva av ledamöter i fullmäktige som exempelvis representerar regeringspartierna att de ska kunna svara på frågor om regeringens budget och känna till den utan och innan. Om det blir alltför mycket av rikspolitisk ansats i en kommunal debatt finns det alltid en risk att man ställer orimliga krav på enskilda ledamöter i kommunfullmäktige.

Det här kanske är mer av ett resonemang än direkta svar på interpellantens frågor. Men med det resonemanget kan jag säga att det inte finns någonting nu som föranleder oss att ändra kommunallagen. Med det sagt: Regeringen är inte främmande för att ändra kommunallagen om vi ser ett behov av det. Men då behöver jag få lite mer av en fastställd problembild än den jag har fått av Gonzalez Westling hittills.