Erik Slottner

Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om innebörden av det som beskrivs i budgeten om ändringar i utjämningssystemet och om det kommer att läggas fram ett samlat förslag till förändringar av hela utjämningssystemet, eller enbart delar av det. Hon har även frågat när regeringen kommer att presentera ett förslag om utjämningssystemet för riksdagen.

Jag delar synen att alla kommuner ska kunna erbjuda en bra välfärd, och kommunalekonomisk utjämning är en förutsättning för en likvärdig välfärd i hela landet. Det är viktigt att systemet hålls uppdaterat och att det utvecklas i takt med samhällsutvecklingen.

Utjämningskommittén, som var en parlamentariskt sammansatt kommitté, hade i uppdrag att bland annat göra en bred översyn av utjämningssystemet och föreslå åtgärder. Kommittén överlämnade sina förslag i juli 2024. Förslagen remitterades därefter under fyra månader till en bred remisskrets, bland annat samtliga kommuner och regioner. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.

Som framgår av budgetpropositionen för nästa år avser regeringen att under det kommande året lämna förslag till riksdagen om ändringar i utjämningssystemet. Jag kan inte föregripa den processen genom att redan nu redogöra för hur olika eventuella förslag ska utformas.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det här är verkligen en outnyttjad potential för kommuner, regioner och myndigheter när det gäller att få mer valuta för pengarna och få ut mer kvalitet för varje skattekrona som man lägger i offentliga affärer.

Vi ser exempel på både kommuner, regioner och myndigheter som mycket strategiskt jobbar med offentliga inköp för att kunna sänka kostnaderna rejält samtidigt som de har lyckats mota kriminella och andra oseriösa aktörer från den offentliga affären. Det är så här vi vill jobba.

Regeringen fattade beslut i oktober om en färdplan för offentlig upphandling som är väldigt konkret och som presenterar olika åtgärder som regeringen har beslutat om för att främja exempelvis just innovationsupphandling. Det handlar också om att man ska kunna rata det lägsta anbudet om man förstår att det är ett onormalt lågt anbud som ligger i botten. Det handlar även om väldigt mycket annat just för att komma åt de kriminella aktörerna.

Färdplanen är full av tips och rekommendationer från regeringen för att få bättre fungerande upphandlingar.

Fru talman! Till att börja med vill jag säga att hela utgångspunkten i frågeställningen är felaktig.

Det liggande förslaget från kommittén skulle förbättra för väldigt många små och glesa kommuner. Regeringen har nu valt att gå vidare med en promemoria där man ska se hur gleshet ska kunna kompenseras i högre grad än vad kommittén föreslår. Vi anar att gleshet kostar mer än vad vi i dag kompenserar för. Däremot går vi inte vidare med litenhet lika starkt som i kommitténs förslag.

Hela poängen med skatteutjämningssystemet är att kompensera för sådant som inte är påverkansbart för kommunerna, det som alltså är strukturella skillnader mellan kommunerna. Gleshet är en strukturell skillnad medan litenhet inte är det på samma sätt. Det har ju att göra med vilka kommungränser man väljer att ha.

Detta är en promemoria som nu är ute på remiss. Regeringen har inte satt ned foten i frågan än men har i budgeten aviserat att en proposition ska komma under nästa år.

Fru talman! Det är intressant att notera att Socialdemokraterna i sin skuggbudget inte lägger tillbaka pengarna till myndigheten. Man lägger tillbaka ungefär hälften av de pengar som har sparats på Statens servicecenter. Det är ett intressant observandum med tanke på det otroligt höga tonläge som Socialdemokraterna har haft i frågan i den här kammaren.

Det är ju myndigheten som avgör var de lokala servicekontoren ska finnas. Men regeringen har gett ett antal riktlinjer, bland annat att det ska finnas minst ett servicekontor i varje så kallad FA-region. Antalet FA-regioner utökas nu med elva vid årsskiftet, efter Tillväxtverkets revidering. Detta gör att Statens servicecenter får revidera lite när det gäller var kontoren ska finnas geografiskt. Det föranledde också att regeringen ökade på anslagen med 10 miljoner kronor per år för att säkra en sådan täckning.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för denna fråga, som är väldigt aktuell och efterfrågad inte minst i offentlig sektor, precis som ledamoten säger. Vi ser ett ökat behov av molntjänster. Vi behöver kunna lagra data på ett säkert och bra sätt, men det ger också utrymme till innovation och inte minst nya AI-tjänster.

Av denna anledning aviserade regeringen i sin digitaliseringsstrategi att vi också ska presentera en molnpolicy. Det kommer vi att göra relativt snart, det vill säga att den kommer att presenteras under den här mandatperioden.

De ledord och principer som kommer att vara vägledande för policyn är funktionalitet, säkerhet och innovation. Det är det vi vill uppnå. Men det ska alltså skapa komplement till de molntjänster vi har i dag, och det ska skapa ökad vägledning till offentlig sektor när det gäller vilken typ av data man kan leverera i de olika typerna av datalagringstjänst.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för denna både viktiga och högst aktuella fråga. Detta är verkligen på tapeten nu, inte minst genom avslöjanden om att sexdockor föreställande barn säljs på en del av plattformarna. Det är osmakligt, upprörande och oacceptabelt på alla sätt. Vi behöver såklart förskona oss från detta. Jag kan verkligen ge en uppmaning till Sveriges konsumenter. Vill man vara säker på att de produkter man köper upprätthåller europeisk standard och är säkra och fria från farliga kemikalier ska man handla från plattformar som finns stationerade i Europa. Köp inte från Temu och Shein! Den uppmaningen var det värt att använda det mesta av min talartid till.

Sedan gör vi väldigt mycket för att förstärka på europeisk nivå och höja säkerheten i de produkter man köper. Vi gör också många insatser för att minska införseln av farliga, osäkra och olagliga produkter från dessa plattformar.

Fru talman! Svaret blir ungefär detsamma: Sveriges Konsumenter finns kvar. Man är inte helt beroende av statsbidraget. Det är mycket möjligt att organisationen behöver säga upp en del av personalen; jag är inte helt uppdaterad när det gäller den frågan. Sveriges Konsumenter finns dock kvar. Organisationen är fortfarande aktiv. Man har annan finansiering och kan därmed också verka på EU-nivå, där det pågår mycket aktivitet inom konsumentfrågorna.

Den svenska regeringen är aktiv i att stärka konsumentskyddet på europeisk nivå. Detta är inte minst viktigt med tanke på den ökade ehandel vi ser i dag, inte minst med länder utanför EU.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det här var med i denna mandatperiods första budget. Bidraget skulle först minskas och sedan tas bort. Det var en prioritering som den här regeringen gjorde för att kunna satsa pengar på sådant som man gick till val på och tycker är viktigt för Sverige.

Sveriges Konsumenter finns dock kvar. Det är inte så att organisationen står och faller med statsbidraget, utan den finns kvar och är fortfarande aktiv. Man ägnar sig mycket åt opinionsbildning, för en aktiv debatt och återkommer till regeringen med olika inspel och synpunkter inom det konsumentpolitiska området.

Regeringen har i stället valt att satsa på att öka anslagen till Allmänna reklamationsnämnden för att konsumenter ska kunna få tvister hanterade inom rimlig tid. Vi lägger nu extra pengar på Konsumentverkets konsumentvägledning för att man ska kunna stötta många sårbara konsumentgrupper.

Regeringen gör alltså satsningar inom det här området men disponerar medlen lite annorlunda än vad den förra regeringen gjorde.

Fru talman! Marie Olsson och jag är helt överens om att tillväxten är viktig. Jag ska ge Olsson kredd för att det faktiskt var tillväxt det handlade om i den här debatten; det är sällan Socialdemokraterna pratar tillväxt. Väldigt ofta är det statsbidrag som är uppe i den här debatten, så jag gick väl tillbaka i gamla spår – nja, tycker Marie Olssons bänkkamrater här i kammaren.

Men vi är övertygade om att den budget vi lägger fram nu kommer att stärka tillväxten. Jag tror att man gör ett misstag om man tror att det bara är en ökad konsumtion som kommer att ge ökad tillväxt framöver. Då är man farligt ute. Vi behöver också jobba med strukturella åtgärder. Vi behöver inte minst jobba med integrationspolitiken, för vi vet att en väldigt stor andel av de arbetslösa, inte minst de långtidsarbetslösa, är födda i annat land. Här behöver vi jobba med integrationspolitiken, där jag tycker att vi har många bra förslag. Vi gör också mycket konsumtionshöjande insatser men också strukturella åtgärder. Det ska löna sig att arbeta. Drivkrafterna att gå från bidrag till arbete ska bli större. Allt detta i en kompott spelar roll för tillväxten.

Vi gör också en historiskt stor satsning på forskning och utbildning – inte heller att förglömma i detta sammanhang.

Vi tror – och det visar också prognoserna – att detta kommer att öka tillväxten. Det kommer att vara väldigt betydelsefullt också för kommunsektorn. Men den som lever får se, helt enkelt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Vi kan väl ändå påminna om att en region sänker skatterna nästa år. Det görs av Socialdemokraterna i Region Stockholm.

(MARIE OLSSON (S): Jag talade om fram till 2025.)

Jag förstod att det var ett annat år. Jag ville bara påminna om att även Socialdemokraterna på sina håll sänker skatterna. Det är väl härligt att det kan ske någon gång!

Regeringen vill inte att de skattesänkningar vi nu gör för hushållen ska urgröpas av kommunala skattehöjningar. Vi tycker att det är väldigt synd. Under 2000-talet motsvarar de kommunala skattehöjningarna ungefär 56 miljarder. Det är mycket pengar som hade kunnat vara kvar hos hushållen om höjningarna hade uteblivit. Jag ifrågasätter inte att det finns exempel och fall då man behöver höja skatten. Så är det alla gånger.

Vi har inga planer på att ta bort den kommunala skatterätten. Det är kommunerna som höjer skatten. Men vi har gett en utredare i uppdrag att se om man kan skapa incitament för att vidta andra åtgärder än att höja skatten. Kan vi skapa incitament för att sänka skatten? Det är vad utredaren Annika Wallenskog ska återkomma till regeringen om den 27 februari nästa år. Jag vill inte föregripa utredningen nu och säga exakt hur den kommer att se ut. En skattebroms kan ju se ut på många olika sätt.

Jag tror att Socialdemokraterna införde historiskt sett en skattebroms inte mindre än tre gånger under 90-talet. Det är alltså inte en helt främmande fågel för Socialdemokraterna när det gäller kommunal skattebroms.

I övrigt sa jag det mesta jag ville säga i mitt förra inlägg. Jag tycker att regeringen prioriterade välfärden och kommunsektorn i de två första budgetarna när den ekonomiska situationen var som allra tuffast för kommunsektorn. När vi såg att prognoserna förbättrades – mycket tack vare att vi lyckades bekämpa inflationen – gick stödet mer till hushållen för att stimulera ekonomin och öka antalet arbetade timmar.

Jag hoppas och tror att inte minst den senaste budgeten, som är och kanske för första gången den här mandatperioden kunde vara expansiv, kommer att få effekten att tillväxten ökar, att arbetslösheten sjunker och att antalet arbetade timmar ökar. Vi hoppas verkligen på detta, för det kommer att vara väldigt viktigt för kommunsektorn.

Härifrån talarstolen talas det ofta om att man vill att det generella statsbidraget ska höjas med 5 eller 10 miljarder mer än vad regeringen gör. Men vi måste komma ihåg att varje tiondel av inflationen spelar jättestor roll. Varje minskning av arbetslösheten med en tiondel spelar jättestor roll för miljarderna till kommunsektorn.

Det var något ytterligare jag tänkte säga, men jag tappade bort det. Tillväxt, arbetade timmar och inflationsbekämpning tog jag upp, men det var något mer jag skulle säga.

Allt detta borde vi diskutera mycket mer. Det blir lätt att man i politiken bara fokuserar på några promillen i höjning av statsbidragen eller inte. Jag tycker ibland att det är synd, för det är inte det som är det viktiga för kommunsektorn.

Nu kom jag på vad jag skulle säga. Man skulle exempelvis kunna göra bättre offentliga upphandlingar. Vi upphandlar i dag varor och tjänster för över 1 000 miljarder. Det finns kommuner och myndigheter som jobbar väldigt strategiskt med upphandlingar. Genom att kategoristyra sina upphandlingar har de kunnat sänka sina kostnader med uppemot 10 procent. Kanske är 10 procent för mycket att hoppas på, men låt oss säga 5 procent. Det skulle innebära 50 miljarder för Kommunsverige i sänkta kostnader i offentlig upphandling.

Vad gäller digitaliseringen ser vi dessutom hur olika AI-tjänster kan frigöra tid, öka kvaliteten och minska behovet av arbetade timmar. Vi måste bli mycket bättre på att jobba med det här, eftersom det är det långsiktiga receptet för att kommunerna ska klara de mycket tuffa utmaningar som de står inför.

Herr talman! Det kanske är dags att påminna Marie Olsson om att inflationen var över 10 procent när vi tog över regeringsmakten. Den kom inte till under den här regeringen. Det lät faktiskt så i inlägget, så det måste korrigeras.

I de två första budgetarna prioriterade vi verkligen välfärden eftersom vi såg hur hårt kommunsektorn drabbades av den höga inflationen. Vi ville inte dra iväg för mycket med en expansiv finanspolitik för att sedan misslyckas med inflationsbekämpningen. Det arbetet har varit framgångsrikt. Nu har vi fått ned inflationen till väldigt låga nivåer, vilket alla vinner på. Men framför allt är kommunsektorn stora vinnare på detta.

Marie Olsson sa också att regeringen inte kompenserar kommunerna för den stigande inflationen. Det är inte heller korrekt. Kollar vi nu på både generella och riktade statsbidrag – jag borde ha haft exakta siffror för den här debatten – är det uppemot 50 miljarder kronor.

Vi har stärkt kommunsektorn genom olika generella och riktade statsbidrag, så nog har regeringen satsat pengar på välfärden. Man kan tycka att det är för lite. Jag köper det. Men jag tycker att det är en orättvis kritik att säga att regeringen inte alls har kompenserat kommunerna, för det har vi gjort. Men den viktigaste åtgärden var att få ned inflationen. Har vi lyckats med det? Låt oss hoppas att den stannar nu, för det har betytt 50 miljarder för kommun- och regionsektorn.

Antalet arbetade timmar ökar och tillväxten tar fart. Det är helt korrekt att Sverige har haft en trög, för att inte säga låg, tillväxt. Det delar vi med många andra europeiska länder. Men vi ser väldigt positiva tecken på hur konjunkturen börjar ta fart, tillväxten ökar och antalet arbetade timmar kommer att öka. Detta spås av olika institut leda till att skatteintäkterna för kommunerna kommer att öka betydligt mer än vad de gjorde under föregående år.

Läget är tufft för många kommuner, men de tuffaste åren ligger bakom dem. Många kommuner har klarat sina budgetar. Det är tack vare att de byggt upp resultatutjämningsreserver, som vi nu skapar flexiblare regelverk kring så att överskott enskilda år kan användas de år det blir underskott eller görs kraftiga investeringar.

Marie Olsson undrar om jag anser att det finns ökade behov av fler insatser. Det tror jag absolut att det gör. Det var inga ökningar av de generella statsbidragen i den här budgeten, men inom skola, psykiatri och hälso- och sjukvård var det många riktade statsbidrag som stärkte kommunsektorn, inte minst i arbetet för kvinnors hälsa och med att korta vårdköerna till cancersjukvården och barn- och ungdomspsykiatrin. Det var väldigt viktiga satsningar. Vi ska komma ihåg att även ett riktat statsbidrag stärker kommunernas ekonomi, även om det ser lite annorlunda ut än om det generella bidraget höjs.

Jag skulle också kunna nämna effektiviseringsdelegationen på regionsidan. En kvarts miljard per år under sex års tid ska fördelas till regioner som vill göra investeringar som kommer att sänka de löpande kostnaderna över tid. Det blir dock en kostnadspuckel i början. Jag tror att vi behöver jobba så. Överlag behöver offentlig sektor bli mycket bättre på att vara välskötta och effektiva och få ut mer kvalitet för varje skattekrona som man lägger in. Det kommer att vara helt nödvändigt framöver med den demografiska förändring vi står inför.

Jag måste få nämna AI. Den digitaliseringsstrategi regeringen lade fram före sommaren är till stor hjälp för kommunerna vad gäller brett införande och uppskalning av många digitala tekniker.

När det gäller offentlig upphandling ska man använda den färdplan som regeringen beslutat om. En besparing på några procent blir till mångmiljardbelopp för kommunsektorn, och det är mycket viktigare än de ökningar som vi gör i varje budget.

Det var ett axplock.

Herr talman! Marie Olsson har frågat finansministern vilka råd hon har till kommuner och regioner som tvingas göra stora besparingar till följd av låg tillväxt och minskade skatteintäkter. Hon har även frågat om finansministern avser att vidta några åtgärder för att undvika dessa besparingar. Interpellationen har överlämnats till mig.

Regeringen har bedrivit ett framgångsrikt arbete för att få ned inflationstakten, vilket till exempel innebär minskade kostnader med uppskattningsvis 50 miljarder kronor för pensionerna i kommunsektorn. Detta bidrar till ökat ekonomiskt handlingsutrymme. Regeringens prognoser pekar på stärkta skatteintäkter för kommuner och regioner 2026 och 2027 i takt med att konjunkturen stärks.

Kommuner och regioner ansvarar själva för sin ekonomi. Oavsett vilken ekonomisk situation en kommun eller region befinner sig i är det viktigt för dem, liksom för alla verksamheter, att det finns ett långsiktigt förbättrings- och effektiviseringsarbete. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att på olika sätt stärka effektiviteten och kapaciteten i kommunsektorn.

Regeringens politik syftar till att skapa fler arbetstillfällen och öka sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Detta gynnar kommunernas och regionernas ekonomiska förutsättningar.

Herr talman! Vi fortsätter att följa frågan.

Jag insåg att Adrian Magnusson skulle haka på det där med att tro. Det var lite vagt, men jag vet inte om operatörerna kallar det just konsekvensanalyser. Det är lite som att kalla en spade en spade, och jag vet inte om det är exakt en konsekvensanalys de har gjort. Men jag vet att de är väldigt förberedda och står rustade för detta teknikskifte. Det har framkommit väldigt tydligt vid de möten vi har haft med operatörerna.

Sedan är ju Post- och telestyrelsen tillsynsmyndighet. Visst, man kan raljera och säga att vi hoppas på att PTS ska lösa detta, men de är ju statens tillsynsmyndighet på det här området. Det är självklart att vi använder oss av dem, och de gör det mycket bra.

PTS är en myndighet med väldigt gott renommé. Den ska dessutom gå ihop med Digg 2027, vilket jag tror kommer att skapa en ännu mer robust myndighet.

Om Socialdemokraterna verkligen hade velat göra en riskbedömning ett tag före teknikskiftet borde den förra regeringen ha fattat ett sådant beslut för att det skulle bli gediget gjort. Men det valde de att inte göra, så lite sent har syndaren vaknat, tycker jag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är klart att det alltid är lättare att göra en konsekvensanalys efter att man har genomfört något än före. Sedan kan man göra riskanalyser innan, men konsekvensanalyser är alltid lättare att göra när man ser effekter av olika åtgärder.

Nu är Adrian Magnusson väldigt säker på att någon konsekvensanalys eller riskanalys inte finns. Jag är ganska säker på att teleoperatörerna har jobbat väldigt noga med detta. Det tyckte jag också framkom under rundabordssamtalen. De är väldigt väl förberedda, och de vill inte heller att det ska bli kaos eller att folk ska leva osäkert på grund av att 2G-nätet släcks. De har varit otroligt noga med sin information.

Sedan vill jag påminna om att den förra regeringen, även om det nu kanske känns länge sedan, satt nästan fram till 2023. Den dåvarande digitaliseringsministern hade på den tiden kunnat ge ett uppdrag till PTS om att göra riskanalyserna. När vi tog över var det ganska nära i tid till dess att denna nedstängning skulle ske. Menar Socialdemokraterna allvar med att man verkligen ville göra en analys av detta skulle det uppdraget faktiskt ha getts förra mandatperioden för att PTS skulle ha kunnat göra ett gediget arbete.

Sedan sa jag inte att operatörerna har ansvar för att byta ut larm eller så. Det är det ju verksamheterna som gör. Jag måste också säga att det är väldigt illavarslande om det finns kommuner som varit så tondöva sedan 2020 att de inte har förstått att det nu sker ett teknikskifte. Jag tycker att det är mycket allvarligt i så fall.

När jag var kommunpolitiker i Stockholm lade vi mycket pengar på sådana här utbyten för att förbereda oss på ett teknikskifte. Jag menar att varje kommun måste ha kapacitet att absorbera den informationen och byta den infrastrukturen. Annars måste man se över sin organisation, allvarligt talat.

Jag vill återigen betona att jag tycker att de beslut som vi har tagit, den lagstiftning som finns och de uppdrag som PTS har fått lägger en väldigt bra grund för att detta teknikskifte ska ske så smidigt som möjligt. Det kommer säkert att vara ett och annat gupp på vägen, ett och annat exempel på någon hushållsapparat som inte fungerar, men på det stora hela har vi lagt en bra grund för att det ska ske smidigt.

Herr talman! Att stänga av 2G- och 3G-näten är inte ett beslut som regeringen fattar, utan det är ett beslut som teleoperatörerna har fattat. Det kommer nu att ske i slutet av detta år. Det är ett ansvar för teleoperatörerna att se till att olika tjänster som de enligt lag är förbundna att utföra också kan upprätthållas. Det gäller exempelvis samtal till larmnumret 112. Det är ett lagstadgat ansvar, och vi har en myndighet som är tillsynsmyndighet för detta.

Regeringen har nu också gett i uppdrag till PTS att följa frågan. Nu tycker Adrian Magnusson att det är för sent och att det borde ha gjorts tidigare. Men nu är vi där vi är, herr talman, och jag vill säga att det är en delredovisning som vi ska få i maj 2026 och inte en slutredovisning. Jag blev uppmärksammad på att jag sa fel i interpellationssvaret.

En av teleoperatörerna, den största, har meddelat att man kommer att vänta till 2027 med nedstängningen. Det gör att detta ändå sker gradvis, och man kan i det här fallet under en tid använda sig av Telias mobilnät som en ersättning. Jag tar inte ställning till Telias beslut att vänta till 2027 – det vill jag verkligen säga – men det skapar förutsättningar för en mer gradvis avveckling när man kan avlasta varandras nät.

Vi har tidigare alltid varit överens om teknikneutraliteten. Nu har inte Adrian Magnusson givit uttryck för det i den här debatten, men i tidigare debatter har det getts uttryck för att Socialdemokraterna på något sätt har velat att regeringen ska stoppa avvecklingen och så vidare. Men de debatterna har varit med Isak From, och han är inte närvarande här. Jag ska därför avvakta med fler kommentarer om just detta.

Men Socialdemokraterna och regeringspartierna har varit överens om att det ska vara teknikneutralitet som gäller, och jag tycker att den principen är viktig. Det är i grunden bra att vi fyller våra nät och spektrum med 5G; det är ju det som kommer att göra Sverige konkurrenskraftigt! Det är det som invånarna runt om i landet vill ha. Jag tror att det är 0,02 procent av all data som i dag går via 2G-näten. Det är alltså en försvinnande liten del. Men om inte avvecklingen sker kontrollerat kan även det få konsekvenser – absolut.

Efter att ha träffat mobiloperatörerna och efter att ha informerats i nästan sex år om avvecklingen, och när PTS nu står mycket väl förberedda och ska analysera detta och även har påbörjat arbetet, känner jag mig ändå trygg. Kan jag lova att det inte blir några problem? Nej, det är klart att jag inte kan. Men jag tycker ändå att detta tillvägagångssätt och det arbete som har skett, sker och kommer att ske ger väldigt bra förutsättningar för att detta teknikskifte kommer att lyckas.

Herr talman! Adrian Magnusson har frågat mig om jag och regeringen har säkerställt att avvecklingen av 2G-nätet, med början den 1 december i år, inte kommer att medföra några risker för privatpersoner, näringsliv och offentlig verksamhet, och, framför allt, om larmnumret 112 kommer att fungera som i dag.

Mobiloperatörerna gick redan 2020 ut med information om att 2G- och 3G-tekniken kommer att avvecklas, och de har tidigt kommunicerat tidsplaner för teknikskiftet. Avvecklingen av 2G-näten inleds enligt operatörernas planer i december 2025. Även tidigare regering fick frågor om detta teknikskifte och huruvida det är säkerställt att avvecklingen inte medför risker för samhällsviktig verksamhet. Det som förändrats denna mandatperiod är att en av operatörerna har aviserat att de väntar till slutet av 2027 med att stänga ned sitt 2G-nät.

Tjänster i mobilnäten har blivit allt viktigare för samhället, och det är därför centralt att avvecklingen av de äldre mobilnäten sker ansvarsfullt och med särskild hänsyn till användarnas trygghet och samhällets beredskap.

Olika grupper i samhället påverkas på olika sätt, bland annat beroende på skilda geografiska förutsättningar och vilken teknisk utrustning som används. Det är viktigt att användarna får rätt information och stöd i god tid innan de äldre näten avvecklas.

Operatörerna är enligt lag skyldiga att medverka till att förmedla nödkommunikation via nödnumret 112. De är också skyldiga att förmedla den information som krävs för att SOS Alarm ska kunna lokalisera den nödställde. Även om användarens vanliga operatör saknar täckning eller har drabbats av ett avbrott kan samtal till 112 kopplas fram via en annan operatörs nät. Detta kallas nödroaming.

Regeringen har agerat för att teknikskiftet ska ske ansvarsfullt och för att höja beredskapen för de sektorer som särskilt berörs. Regeringen har gett PTS i uppdrag att följa hur avvecklingen av 2G-näten fortlöper. Enligt uppdraget ska PTS bevaka och redovisa vilka ersättningslösningar som erbjuds i de fall där elektroniska kommunikationstjänster har varit beroende av 2G-näten.

Regeringen har därutöver gett PTS ett särskilt uppdrag att redogöra för erfarenheter från och konsekvenser av avvecklingen av 2G-näten. PTS ska vid genomförandet av uppdraget inhämta information från andra myndigheter och organisationer samt redogöra för vilka konsekvenser som uppstått, både i Sverige och i andra jämförbara länder. PTS ska senast den 15 maj nästa år lämna en skriftlig slutredovisning till Regeringskansliet.

Regeringen kallade tidigare i år till sig organisationer som på olika sätt samlar aktörer som är berörda av teknikskiftet till Finansdepartementet för en uppdaterad redogörelse av vilka åtgärder som behöver vidtas för att hantera avvecklingen. Vid mötet deltog bland annat representanter från SOS Alarm och Försvarsmakten. Redogörelserna jag fick ta del av visar att många aktörer har tagit sitt ansvar och har beredskap att hantera teknikskiftet. Jag vill avsluta detta något långa inlägg med att säga att regeringen fortsätter att följa utvecklingen.

Herr talman! Jag har under debatten förstått att ledamöterna tycker att det är dåligt. Det har framgått väldigt tydligt. Men jag vill ändå göra saken tydligare.

Om Socialdemokraternas skuggbudget skulle gå igenom i riksdagen skulle det inte rädda alla kontor. En del kontor skulle den rädda, men inte dem som lades ned förra året. Man ökar på 50 miljoner mot minus 100 miljoner. Det är faktiskt så.

Peder Björk har en vana att sitta här och nicka och himla med ögonen. Men skulle man återställa den nivå som gällde 2024 skulle man behöva plussa på med 100 miljoner. Jag kan möjligtvis förlåta att man inte lägger på de 27 miljonerna. Jag minns själv när jag jobbade med skuggbudgeterna. Mitt parti satte upp detaljerade budgetar för år två och tre.

Sedan får jag frågan: Vad händer framöver? Vi kan titta på budgeten. Den som vi lade fram nu för 2026 sträcker sig också över 2028. Där finns ingen neddragning på servicecenter. Nu är det stopp i och med 2027 års sänkning av anslagen. Det blir totalt 150 miljoner. Vi kompenserade nu med plus 10 miljoner som på tre år blir plus 30 miljoner. Alltså blir det minus 120 miljoner.

Jag kan förstå att Socialdemokraterna inte i sina budgetar kan riva upp alla dåliga beslut. Man vågar aldrig dra tillbaka skattesänkningsförslag. Det var väldigt pompöst här i talarstolen med tal om hur klyftorna vidgas och välfärden förstörs. Men när det införs inkomstskattesänkningar låter man dem ligga kvar i sina skuggbudgetar. Gör man det kan man inte heller återställa alla sänkningar man gör. Det är fullt förståeligt.

Sedan vill jag avslutningsvis säga att vi från regeringen gör en historisk satsning på statliga jobb runt om i landet inom rättsväsen, försvar och infrastruktur, som kommer att märkas i landet. Det tycker jag att vi glömmer bort i den här debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag fortsätter där jag var tidigare. Men bara för att det är 13 deltagare får inte statsrådet mer tid, vill jag påpeka. Det gör att det blir lite svårt att hinna med alla svar ibland.

Niklas Karlsson började tala om människovärdet. Det är då jag tycker att det blir brösttoner. Han menar att regeringen tycker att människorna är mer värda i kommuner där det finns servicekontor än i andra kommuner. Då undrar jag: Eftersom en majoritet av Sveriges kommuner saknade servicekontor under förra mandatperioden, tyckte då Socialdemokraterna att man var mindre värd i de kommunerna?

Agneta Nilsson sa i sitt första inlägg: Till och med Slottners partikamrater är kritiska runt om i landet. Ja, men jag tror att det även var ett och annat av de beslut som fattades av den förra regeringen – om vi nu ska kalla den S-regeringen, V-regeringen, C-regeringen eller MP-regeringen – som lokalpolitiker inte var helt nöjda med. Ibland finns det konflikt och friktion mellan stat och lokal nivå. Det är inte i sig något uppseendeväckande eller väldigt ovanligt.

Jag kan inte kommentera enskilda kontor, Markus Kauppinen. Det har jag redan sagt. Nu kom frågan om Tranås. Varför läggs kontoret i Tranås ned? Den frågan får ställas till myndigheten, som kan svara enligt vilka kriterier den lagt ned det. Jag kan inte svara på frågan och ska inte svara på den, för det är inte ett regeringsbeslut.

Adrian Magnusson säger att det är hyreskontraktets längd som avgör. Det där har jag hört lite då och då, så jag lyfte faktiskt upp det med styrelsen. Jag ville veta om det stämde eller inte. Svaret är att det inte är sant. Det är inte så att det är den enda faktor som påverkar. Det kan dock vara en parameter emellanåt.

Regeringen har gett principer för kontorsnedläggningar framöver. Vad ska man ta hänsyn till? Ekonomiska förutsättningar är en av de principerna, men också geografiskt läge, besöksantal och annat. Det är klart att hyreskontraktets längd kan påverka till viss del. Men det är absolut inte så att det är vad man går efter och sedan utgår från det.

Mobila lösningar nämns här emellanåt. Det skulle vara någon julklapp under Motalas julgran, tror jag. Det är inget nytt besked från regeringen. Ganska tidigt under mandatperioden ville jag att myndigheten skulle jobba med fler mobila och flexibla lösningar just för att kunna vara mer tillgänglig, kunna jobba billigare och mer effektivt och kunna finnas på platser där det ibland uppstår situationer där man kan behöva extra stark statlig service. Det har jag jobbat för under i princip hela mandatperioden. Nu har myndigheten börjat få mer konkret arbete i detta. Det finns olika typer av mobila och flexibla kontor, som jag redogjorde en del för i mitt förra inlägg.

Jag tyckte att jag svarade på frågan från Isak From i förra inlägget om huruvida jag är nöjd med myndigheten. Jag tycker att både styrelse och generaldirektör är engagerade och svarar på regeringens uppdrag. Man har en mycket seriös plan framåt för hur man vill skapa ett bra nät över hela Sverige med något färre resurser och färre kontor.

Nu har jag 20 sekunders talartid kvar. När man läser Socialdemokraternas skuggbudget ser man att ni lägger 50 miljoner mer nästa år. Men ni återställer inte de 50 miljoner som togs bort i år. Ni har accepterat minus 50 miljoner och täpper bara igen. Det finns inte heller några nya pengar för 2027.

Av de totalt 150 miljonerna har ni accepterat 100 miljoner. Frågan skulle kanske ställas till Socialdemokraterna: Var tycker Socialdemokraterna att kontor ska läggas ned framöver?

Fru talman! Jag ska försöka att strukturerat gå igenom de frågor som jag hinner med på fyra minuter. Eva Lindh och Peder Björk får vänta – de får väl åka till någon planet i något universum och leta upp något ufo som sitter i en SD-regering. Jag gör det i alla fall inte. Eftersom SD inte sitter i regeringen tänker jag heller inte bemöda mig om att svara på ledamöternas frågor.

Till att börja med ska sägas att statens servicekontor inte försvinner. De minskar i antal, vilket är en konsekvens av den budget som regeringen har lagt, men de försvinner inte. Den stora majoriteten servicekontor finns kvar runt om i landet. Inte ens när Socialdemokraterna styrde och vi hade 148 kontor – nu är det runt 140 – hade en majoritet av kommunerna servicekontor. Jag vet inte om Socialdemokraterna då höll på och kompenserade de kommuner som saknade servicekontor med pengar till bibliotek för att de fick så mycket merjobb.

Jag tycker att det byggs upp överord i den här debatten. Jag kräver inte att alla ska tycka att det är bra att vi minskar antalet servicekontor, men jag tycker att man kan sansa proportionerna något.

Jag vill också lägga till att det inte har skett några uppsägningar på Statens servicecenter. Det kan också vara bra att veta. Det sades inte rakt ut att det var så, men det andades lite grann här under debatten, tyckte jag.

En del av de frågor som ställs är av en sådan art att jag inte kan svara på dem, utan det måste myndigheten själv göra. Ledamöterna vet mycket väl att var kontoren ska ligga är myndighetsbeslut. Peder Björk sitter nu och rycker på axlarna, eftersom han tycker att det var ett dåligt beslut. Det är en sak, men regeringen har beslutat att myndigheten självständigt ska fatta beslut om var dessa kontor ska ligga, och därmed kan jag inte kommentera den exakta lokaliseringen av enskilda kontor. Man kan tycka att det beslutet var dåligt, men om jag hade svarat på en del av de frågorna skulle jag förmodligen, kanske av någon ledamot som närvarar här i kammaren, bli anmäld till konstitutionsutskottet.

Isak From ställde frågan om kundnöjdhet och om jag tycker att relationen till kommunerna har funkat. Det är såklart väldigt svårt för mig att svara på i varje enskilt fall. Vad jag vet från de myndighetsdialoger och årsredovisningar som följer upp med myndigheterna är att kundnöjdheten har ökat markant på Statens servicecenter. Det har av olika skäl varit lite skralt med detta under ett antal år, men nu ökar det, vilket är väldigt roligt. Jag måste säga att både generaldirektören och styrelseordföranden är fantastiskt engagerade. Jag hade ett möte med dem senast för två veckor sedan, och det finns ett väldigt stort engagemang i frågan. Man jobbar mycket bra på regeringens uppdrag.

Heléne Björklund frågar om andra kontor ska läggas ned i stället för det i Karlshamn. Nej, det tror jag inte, men det får myndigheten svara på. I och med tillskottet på 10 miljoner som vi ger nästa år kan man dock rädda bland annat Karlshamn och bygga vidare på mobila lösningar. Däremot är det helt publikt vilka beslut styrelsen fattar, och det finns alltså en lista över kontor som kommer att läggas ned framöver. Det är ingen hemlighet. Jag har dem inte i huvudet här och nu, men det är inte så att man räddar Karlshamn på bekostnad av något annat kontor.

Vad är en mobil lösning, frågade Heléne Björklund också. Det kan vara en ambulerande lösning i form av fordon som åker till en stad i samband med särskilda event eller särskilda händelser som motiverar närvaro. Man kan också hyra in sig på ett kommunalt kontor ett antal timmar i veckan. Det ser lite olika ut.

Jag får återkomma till de många frågor jag fick under de 13 inläggen.

Fru talman! Trevligt att se så många socialdemokrater samlade på en och samma gång! Nu förstår jag också varför jag mötte Eva Lindh här utanför. Jag sa då att jag hade fyra interpellationer utan att Eva Lindh ställt någon av dem, men nu deltar hon i debatten – trevligt!

Fru talman! Peder Björk har frågat mig om jag och regeringen bedömer att de genomförda och planerade nedläggningarna av servicekontor överensstämmer med uppdraget från regeringen samt om jag och regeringen avser att ta initiativ till ett förnyat uppdrag till Statens servicecenter för att säkerställa att det finns minst ett servicekontor i varje FA-region.

Vidare har Heléne Björklund frågat mig vilken konsekvensanalys jag och regeringen har gjort av att invånarna i Karlshamn förlorar servicekontoret, hur jag och regeringen säkerställer att äldre, personer med funktionsnedsättning och människor utan digitala verktyg inte lämnas utan stöd när kontoret stänger samt om jag avser att ta initiativ till ett skärpt uppdrag för att säkerställa en långsiktigt stark statlig närvaro i hela landet, inklusive Blekinge.

Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att ta fram en plan för ny organisering av servicekontorsnätet. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten planera för att på sikt tillhandahålla statlig service i samtliga så kallade funktionella arbetsmarknadsregioner.

Statens servicecenter har lämnat en delredovisning av uppdraget som redogör för utgångspunkter och principer för den framtida organiseringen, däribland tillgänglighet i hela landet. I slutredovisningen av uppdraget ska Statens servicecenter bland annat redogöra för konsekvenserna för tillgängligheten till statlig service i olika typer av geografiska områden. Jag har fullt förtroende för Statens servicecenters hantering av uppdraget och för myndighetens bedömning av vilka kontor som kan komma att avvecklas utifrån de förutsättningar som angavs i uppdraget.

Vad gäller servicekontoret i Karlshamn har Regeringskansliet fått beskedet att Statens servicecenter beslutat att upphäva tidigare beslut om att detta kontor ska avvecklas.

När uppdraget att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet lämnades fanns 60 FA-regioner i landet, enligt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers kategorisering från 2015 (FA15). Sedan uppdraget beslutades har Tillväxtverket publicerat en ny uppdatering av FA-regionindelningen för perioden 2025–2035 som innebär att det numera finns 71 FA-regioner (FA25).

Regeringen bedömer att fler mobila och flexibla kontorslösningar bland Statens servicecenters servicekontor kan bidra till en stärkt statlig närvaro och service till privatpersoner och företag på fler platser i landet. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2026 föreslagit att Statens servicecenter tillförs 10 miljoner kronor för att säkra en effektiv medborgarservice.

Den 16 oktober beslutade regeringen om en ändring av uppdraget till Statens servicecenter om att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet. Ändringen innebär att Statens servicecenter ska förstärka arbetet med att på sikt tillhandahålla statlig service inom samtliga FA-regioner genom att även utveckla och tillhandahålla flexibla och mobila lösningar för lokal statlig service.

Regeringen anser alltjämt att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Servicekontor ska på sikt finnas i samtliga FA-regioner för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd.