Riksflödet
Logga in
Håkan Svenneling
Håkan Svenneling

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Håkan Svenneling

Vänsterpartiet · 28 partikamrater i riksdagen
Talade i kammaren · 12 feb 2025 · Värmlands län

Utrikespolitisk debatt

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag tackar ledamoten Berntsson för frågan. Den är i grunden intressant när det gäller hur vi kan stödja en demokratisk process i ett land där det politiska systemet har fallerat, vilket har lett till en ekonomisk kris och stora migrantströmmar. Det är viktigt i fråga om hur Sverige agerar och ser på sin utrikespolitik.

Jag tycker att man ska komma ihåg att när Maduro valdes första gången 2013 var det under demokratiska former. Det valet fick inte stark internationell kritik på det sättet. När han valdes 2018 och tillträdde 2019 var det tydligt att det fanns brister i valet. Det har jag också varit tydlig med vid upprepade tillfällen.

Däremot var jag också tydlig med, till skillnad från alla andra, att man inte kan erkänna någon som har förlorat ett val. Vi kunde alltså inte erkänna Juan Guaidó som den legitima presidenten i Venezuela vid det tillfället. Därför tyckte jag att man i stället skulle ge stöd till den politiska processen, som har kallats Barbadosprocessen. Barbados, Mexiko och vårt grannland Norge har varit viktiga spelare för att skapa en politisk process.

Den politiska processen ledde fram till det senaste valet som hölls förra året. Oppositionen fick visst utrymme att ställa upp, men vid valdagen och rösträkningen var det tydligt att Maduro ändå hade full kontroll för att själv bli återvald.

Därför valde jag faktiskt att ändra Vänsterpartiets ställningstagande vid de skriftliga samråden om Venezuela. Vi invände inte vid det senaste tillfället mot det skriftliga samråd som ägde rum i riksdagen.

När det gäller omröstningen i Europaparlamentet röstade vi inte emot på det sätt som Berntsson menar, utan vi valde att avstå i omröstningen. Det berodde på att resolutionen från högern är för långtgående när det kommer till att erkänna en person som inte har vunnit ett legitimt val. Jag tycker i stället att man ska ge fortsatt legitimitet till politiska processer som leder fram till att hålla nyval i Venezuela och att det venezuelanska folket får säga sitt om vem man vill ha som sin ledare.

Talade i kammaren · 12 feb 2025 · Värmlands län

Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Det är svårt att sammanfatta vad alla Vänsterpartiets gräsrötter tycker om USA, men jag tycker att man måste konstatera att hatretoriken kommer från Donald Trump, inte från mig.

Att säga att Sverige fortfarande har full rätt är faktiskt helt fel. Det var också tydligt när vi gick till beslut om propositionen om DCA-avtalet. Det är så att amerikansk lagstiftning ska gälla för amerikansk militär personal, deras familjer och även underleverantörer till det amerikanska försvaret. På olika delar av de 17 militära baserna - de är ju en del av svenska militära baser - kommer Sverige inte att ha rätt att gå in, öppna dörren och kolla vad som finns i förråden.

Vad betyder detta? Till exempel valde amerikanerna att på Thulebasen på Grönland etablera kärnvapen under kalla krigets dagar. Danmark hade ingen rätt eller kontroll över den delen av sitt territorium. Det är dit Trump vill tillbaka, och det är därför han lyfter fram Grönland på det sätt han gör. Han har ett kolonialt och imperialistiskt förhållningssätt till världen, och det är vad vi ser i Grönlandsfrågan.

Talade i kammaren · 12 feb 2025 · Värmlands län

Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag gillar USA. Jag gillar att resa i USA, jag gillar maten och kulturen och jag gillar att spela baseboll - och har därför ganska ont i kroppen just nu. Men jag gillar inte USA:s politik, och jag gillar särskilt inte när Donald Trump är president.

Det var med stor oro som jag insåg att Trump kunde bli president, och därför lyfte jag upp den frågan i förra årets debatt om ett DCA-avtal i Sverige när vi skulle fatta beslut i frågan.

Kerstin Lundgren var en av dem som främst viftade bort mina argument om Trump. Hon sa tydligt att jag försökte hitta på nya argument för att stoppa DCA-avtalet. Men det gäller inte det jag faktiskt försökte göra, nämligen att varna för att det kunde bli en realitet för oss att vi sitter med ett avtal med Donald Trump som president.

Jag tror att danskarna nu funderar mycket över att man under lång tid har legat så nära USA och varit det land där per capita flest soldater har dött i kriget i Afghanistan. Delar av Danmark har historiskt sålts till USA. Ändå är man från Trumps sida beredd att rikta ett militärt hot mot Danmark.

Det är viktigt att komma ihåg att när vi i Vänsterpartiet säger att DCA-avtalet ska suspenderas handlar det just om DCA-avtalet, det vill säga det bilaterala avtalet mellan Sverige och USA om militärt samarbete. Det står till och med i propositionen att det inte är så att Sverige har samma rättigheter i USA, utan det är bara Sverige som ger USA rättigheter vid 17 militära baser i Sverige. Det står också i propositionen om DCA att det inte handlar om Nato - att avtalet inte är en specifik del av Nato utan är något utöver Natosamarbetet.

Jag var mycket kritisk mot att vi valde att gå med i Nato, men jag kan fullt ut acceptera att det är en realitet. Och det är också därför som jag leder en delegation till Nato så nära i tid som nästa vecka. Det är ett politiskt vägval som Sveriges riksdag och regering har gjort, och nu måste vi agera på det. Men det betyder inte att vi måste agera på allt som kommer från Trump, hans försvarsminister och hans utrikesminister. Därför borde vi suspendera DCA-avtalet.

Talade i kammaren · 12 feb 2025 · Värmlands län

Utrikespolitisk debatt

Herr talman! När vi nu skriver år 2025 befinner vi oss mitt i 2020-talet, och det kan vara på sin plats att stanna upp och fundera över den tid vi nu lever i. Det är en orolig tid. En del har kallat det för allvarstid.

Vi har gått ifrån tiden efter terrordåden den 11 september 2001, med säkerhet och antiterrorism som främsta drivkrafter för politisk förändring. USA:s krig i Afghanistan och Irak ledde till följdeffekter som världen än i dag brottas med. Att vår värld skulle ha blivit säkrare känns helt omöjligt att säga efter inledningen av detta år i Sverige, särskilt med Risbergska i Örebro i tankarna.

Nu har vi i stället kommit till en ny tid, en ny era: imperialisternas återkomst. Det är en tid som liknar både 1920-talets och 1930-talets världsordning med ekonomisk kris, militär upprustning och fascistiska strömningar. Det är en tid då politiker, oavsett om de är demokratiskt valda eller diktatorer, uppvisar samma arrogans mot internationell rätt och en internationell världsordning och i stället styrs av det egna intresset, ett intresse att expandera sitt land, sin sfär, sitt imperium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi ser det i Ryssland, som i stället för att leva i fred attackerar och invaderar grannlandet Ukraina, detta trots ländernas långa historiska band till varandra - först 2014 med annekteringen av Krim och östra Ukraina och sedan med den fullskaliga invasionen 2022 i ett krig som efter tre år fortfarande pågår.

Vi ser det i Turkiet, som trots att al-Assads styre fallit i Syrien dagligen genom sina extremistiska legoknektar utgör ett hot mot de kurdiskdominerade områdena i nordöstra Syrien. Det är ett Turkiet som under lång tid agerat gränsövergång för IS-terrorister i syfte att underminera ett demokratiskt Syrien. Men nu tar ett nytt Syrien form, med ett styre med länkar bakåt till al-Qaida - just de som skulle bekämpas i kriget mot terrorism.

Vi ser det i Kina, där Hongkong på ett fåtal år har gått från ett demokratiskt nav till en totalitär enpartistat och där Taiwan varje dag känner ett ökat hot från sin granne. Vi ser hur antalet kränkningar av luftrum och havsgränser ökar och hur cyber- och hybridattackerna blir allt fler, samtidigt som det taiwanesiska folket visar motståndskraft och har valt politiska ledare som är tydliga om både demokrati och självständighet från Kina.

Vi ser det i Israel, som efter Hamas fruktansvärda attack den 7 oktober 2023 har en regering och en militär som försökt att utplåna allt mänskligt liv i Gaza genom den medvetna svält som av internationella domstolar klassats som brott mot mänskligheten och det folkmord som vi sett framför våra ögon. Samtidigt har Israel angripit Libanon, Syrien, Jemen och Iran. En stabil fred i Mellanöstern känns just nu väldigt långt borta. Nu har dock vapenvilan äntligen kommit till Gaza. Hjälpleveranser kommer äntligen fram. Men ännu saknas ett permanent eldupphör och en fred på riktigt.

Vi ser det i Iran, där krav på frihet och demokrati i protesterna för "kvinna, liv, frihet" efter mordet på Jina Masha Amini brutalt slogs ned samtidigt som det iranska revolutionsgardet IRGC göder proxyaktörer och diktaturer runt om i världen.

Vi ser det i USA, där Kanada enligt president Donald Trump ska göras till den 51:a delstaten samtidigt som militära hot riktats mot Panama och Grönland av samme president. Gaza ska göras om till "Mellanösterns riviera". Ur ett historiskt perspektiv knyter Trumps krav på territorium an till en lång amerikansk historia av territoriella anspråk och maktövertagande, en historia som Trump nu vill bli en del av.

Grönland är en dansk koloni. Ända sedan Danmark 1721 tog kontroll över den isiga ön har danskarna haft ett kolonialt förhållningssätt till ön och dess befolkning. Att grönländska kvinnor i smyg har steriliserats av danska läkare är bara ett av många koloniala exempel genom historien. Så sent som 2009 fick Grönland sin nuvarande självstyrelag. Men att Danmark behandlat Grönland dåligt betyder inte att det ska bli en ny amerikansk koloni. Grönlänningarna ska bestämma sin framtid, och som både Grönlands och Danmarks ledare har konstaterat är Grönland inte till salu.

Med Putin, Xi Jinping, Erdogan, Netanyahu, Khomeini och Trump har vi fått politiska ledare som riktar imperialistiska hot mot människor som vill leva i fred. Det är en imperialistisk vind vi trodde tillhörde en annan tidsepok. Det är imperialisternas återkomst.

Herr talman! Vad ska då Sverige göra för att stå upp mot imperialisternas återkomst? Vad ska Sverige göra för att stå upp för demokratin?

Ja, än så länge har den svenska högerregeringen ägnat sig åt önsketänkande. Att inte stöta sig med presidenten och hans entourage av miljardärer har varit viktigare än att kritisera Trump och hans politik. Att han krymper demokratin, trycker tillbaka kvinnors rättigheter, hbtq-personers rättigheter och mångfaldsarbete är den svenska regeringen helst tyst om. Världens rikaste man har också fått i uppgift att stänga ned världens största biståndsorganisation. Trumps fördelningspolitik är kort och gott en omvänd Robin Hood-politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Så sent som i juni förra året godkände Sveriges riksdag ett militärt avtal som ger rätt till amerikansk närvaro på 17 militära baser i Sverige, kallat DCA-avtalet. Vänsterpartiets argument i den debatten, att Donald Trump kunde bli president, viftades då bort. Nu är det en realitet, en realitet som svenska folket måste leva med. Sverige blev inte säkrare med DCA-avtalet. I stället gav vi en auktoritär president makt över vårt land.

Den svenska regeringen måste nu skicka en tydlig markering till Donald Trump och till omvärlden. Jag och Vänsterpartiet menar att DCA-avtalet måste suspenderas så länge Trump sitter vid makten. Med honom som president utgör USA ett direkt militärt hot mot våra grannländer Danmark och Grönland. Sveriges militära samarbeten ska öka tryggheten för svenska medborgare och säkerheten i vårt närområde, inte tvärtom.

Regeringens kära så kallade transatlantiska länk har gått från att vara en kedja till att bli ett koppel, ett koppel som Trump kan dra i för att få Kristerssonregeringen att lyda.

Herr talman! Nu riktar det globala syd kritik mot Sverige. Känslan av att dubbla måttstockar har införts blir allt tydligare när olika imperialister möter olika konsekvenser.

För att återupprätta förtroendet för den svenska utrikespolitiken måste regeringen omgående agera kraftfullt och tydligt för internationell rätt. Med vapenvilan i Gaza måste utrikesministern upprätta en att göra-lista för att få fart på arbetet. Så här kan den se ut:

Hjälp svenska medborgare konsulärt att lämna Gaza.

Ta emot patienter från Gaza. Precis som vi stödjer Ukraina måste vi rädda palestinska barn och cancerpatienter.

Öka biståndet. Att skära i biståndet är inte rätt väg att gå i en oroligare värld.

Inför, likt Hamnarbetarförbundet, sanktioner mot Israel för det folkmord och folkrättsbrott som dess regering genomför.

Håll Israels regering ansvarig i domstolarna ICJ och ICC.

Upprätta en plan på riktigt för fred och tvåstatslösning i Mellanöstern.

Att stå upp mot imperialister, oavsett från vilket land de kommer, är avgörande för att vända utvecklingen med krympande demokratier och sätta rättvisa, fred och jämlikhet i fokus på nytt.

(Applåder)

Talade i kammaren · 12 feb 2025 · Värmlands län

Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag tror att SD:s politik i grunden handlar om en enda sak: att se ned på invandrare, i detta fall syrier. Det har ingen betydelse hur väletablerade de är i Sverige eller hur säkerhetsläget i Syrien är, för bort från Sverige kommer alltid att vara Sverigedemokraternas målbild. Så menar jag att en rasistisk utrikespolitik ser ut.

Efter 14 år av krig behöver Syrien omvärldens engagemang för fred och demokratisk utveckling. Vi behöver öka biståndet och minska sanktionerna, särskilt de ekonomiska. Vi behöver ge ett tydligt stöd till det kurdiskdominerade självstyret i nordöstra Syrien, ett självstyre som regeringen har ökat avståndet till för Turkiets skull för att kunna komma med i Nato. Vi behöver också fortsätta att bekämpa IS.

Sverige har en särskild relation till Syrien. Vi har länge verkat för fred och demokrati i Mellanöstern. Sverige är också hem för tusentals syrier från olika folkgrupper som sökt skydd undan al-Assadregimens terror. Vårt ansvar är att bidra till ett nytt, demokratiskt Syrien.

Talade i kammaren · 12 feb 2025 · Värmlands län

Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Vad Sverigedemokraterna tycker om utvecklingen i Syrien är inte helt enkelt att förstå. Det verkar som att olika sverigedemokrater tycker helt olika. Sverigedemokraterna är till att börja med det enda parti som besökt al-Assadregimen i Syrien genom Martin Kinnunen, ledamot i EU-nämnden, och Markus Wiechel, tidigare ledamot i utrikesutskottet. Nämnde Wiechel har i två skriftliga frågor uttryckt oro över vad som händer med HTS maktövertagande i Syrien. Hur ska det gå för minoriteterna, undrar han. Han vill skydda deras rättigheter.

En annan sverigedemokrat, Nima Gholam Ali Pour, oroar sig över den turkiska bosättarpolitiken i de kurdiskdominerade områdena i Afrin som utövas "genom diverse övergrepp, som tortyr, mord och kidnappningar, för att skrämma iväg de människor som lever i Afrin". Han avslutar sin fråga till utrikesministern med att bosättarpolitiken, som strider mot internationell rätt också skapar grogrund för framtida väpnade konflikter i Syrien. Ledamoten Sara Gille instämmer och konstaterar att Syrien i dag är en av världens mest instabila regioner.

Samtidigt oroar sig ledamoten Ludvig Aspling och EU-parlamentarikern Charlie Weimers i en debattartikel över att de inte får tvångsutvisa människor till Syrien bara för att säkerhetsläget inte är bra i hela landet. Med det lite udda argumentet att tvångutvisning är bra för Syriens ekonomi försöker de få en EU-dom ändrad. Ludvig Aspling har dessutom varit tydlig med att han vill återkalla alla uppehållstillstånd för syrier, vilket betyder 180 000 människor i Sverige. Det låter som den svenska versionen av Donald Trump.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Från UD är dock beskeden klara: Flygplatsen i Damaskus är öppen för internationell trafik, men UD:s avrådan kvarstår.

Herr talman! Vad tycker Sverigedemokraterna egentligen om Syrien? Gör Sverigedemokraterna en annan bedömning av säkerhetsläget i Syrien än vad Utrikesdepartementet gör?

Talade i kammaren · 12 feb 2025 · Värmlands län

Utrikespolitisk debatt

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! I Danmark läggs utrikespolitiken nu om. Att säga att USA är den viktigaste allierade fungerar inte längre, när Trump militärt hotar att ta Grönland. Den transatlantiska länken har gått från att vara en kedja till att bli ett koppel - ett koppel som Trump kan dra i för att få Kristerssonregeringen att lyda.

Det är dags för Sverige att suspendera vårt DCA-avtal med USA. Vi kan inte ge USA tillgång till 17 militära baser i Sverige. Vi måste värna och trygga vår nationella suveränitet.

Samma sak gäller i Mellanöstern. Gång på gång har Trump visat att han bara avser att gå den folkmordsanklagade Netanyahus ärenden, som han gjorde när han flyttade ambassaden och erkände de ockuperade Golanhöjderna. Vi måste ha en utrikesminister som klarar av att fördöma uttalanden som det om att bygga Mellanösterns riviera. Nu måste Sverige, EU och omvärlden skapa sin egen väg till fred, tillsammans med palestinier och israeler. Det måste vara en väg framåt som ger tydligt stöd till den palestinska staten och framför allt till det palestinska folket.

Talade i kammaren · 12 feb 2025 · Värmlands län

Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Den utrikespolitiska deklarationen innehåller många saker, men en person som utrikesministern med precision undviker att nämna är USA:s nye president Donald Trump. I förra veckan presenterade Trump planer på att USA ska ta över Gaza och fortsätta den ockupation som Israel och Netanyahus regering intensifierat. Trump klargjorde också att Gazas invånare, palestinierna, ska fördrivas till grannländerna. Gaza ska köpas och ägas av USA och göras om till Mellanösterns riviera, enligt USA:s president. Det är ett häpnadsväckande folkrättsbrott, och det är som en dröm för den israeliska bosättarrörelsen, som jublar högljutt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag undrar vad utrikesministern anser om Donald Trumps förslag om att tvångsfördriva palestinier från Gaza. Vad gör regeringen för att upprätthålla folkrätten, när både Trump och Netanyahu uppenbarligen vill bryta mot den? I somras kom en dom från Internationella domstolen, ICJ, som innebär att tredje land, såsom Sverige, måste försäkra sig om att man inte understöder Israels ockupation av Palestina. Den svenska regeringen har konsekvent vägrat utreda vad konsekvenserna av domen innebär för Sverige. I stället drömmer regeringsunderlaget om ökad vapenhandel med Israel, allt för att befästa ockupationen.

Det är dags att det blir ändring på regeringens politik. De militära banden till Israel måste klippas, och folkmordet måste få konsekvenser för den israeliska staten.

Samtidigt ser vi nu Trump införa sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC. För två veckor sedan hörde vi att utrikesministern ville använda sig av EU:s blockeringsstadga för att stoppa effekterna av Trumps sanktioner. Vad gör regeringen för att skydda Internationella brottmålsdomstolen, ICC?

Talade i kammaren · 24 jan 2025 · Värmlands län

Svar på interpellation 2024/25:299 om förbudet av UNRWA

Herr talman! När jag i höstas debatterade med utrikesministern berättade hon lite stolt faktiskt, om jag minns rätt, att hon tillsammans med Jordanien hade varit ordförande för ett möte i FN om just UNRWA i samband med att hon var på FN:s generalförsamlings möte.

Utrikesministern är ansvarig för hur Sverige röstar i FN:s generalförsamling och även om vi sitter i andra FN-organ. Oppositionen har flera gånger kritiserat hur Sverige har röstat i FN. Den här gången kritiserar vi faktiskt inte hur Sverige röstar utan bara hur man agerar, i och med att man inte är konsekvent - man röstar för UNRWA men tar sedan undan stödet.

Om sex dagar träder den lag i kraft som förbjuder UNRWA att verka i Israel. Jag undrar såklart vilka konsekvenserna blir för Israel. Vi hör att man har markerat, och det är väldigt bra. Men är det mer än högljudda protester som kommer att möta Israel när man förbjuder FN att verka och hjälpa människor?

Detta är faktiskt helt unikt. Just nu kommer hjälpen in i Gaza tack vare vapenvilan, och UNRWA behöver mer stöd än någonsin. Men just vid denna tid bestämmer sig regeringen för att vi ska skicka 0 kronor till den organisation som bidrar till att stoppa svält hos palestinier, ge palestinier sjukvård och ge palestinier utbildning. Det som regeringen gör är att ställa FN-organ mot varandra, och det strider mot FN:s interna prioriteringar. Man har skurit ned på stödet till FN-organ under hela den här mandatperioden med en sänkt biståndsbudget, och nu spelar man ut FN-organ mot varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag upplever att den här regeringen talar med kluven tunga. Man säger en sak politiskt, men med de ekonomiska medlen handlar man på ett helt annat sätt. Det leder till att det palestinska folket får lida ännu mer.

Talade i kammaren · 24 jan 2025 · Värmlands län

Svar på interpellation 2024/25:299 om förbudet av UNRWA

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman - och välkommen in i debatten, herr talman! Biståndsorganisationen för att stödja de palestinska flyktingarna, UNRWA, bildades av FN:s säkerhetsråd genom resolution 302 för väldigt länge sedan. Det var efter att det som kallas al-nakba skedde, där palestinier fördrevs från sina hem i det som i dag är Israel till Västbanken, Gaza och andra stater runt omkring.

Resolution 302 pekar ut att UNRWA ska bistå med utbildning, sjukvård och annat stöd till de palestinska flyktingarna i hela Mellanöstern. Det är en av de viktigaste resolutionerna för att bidra till framtidstro och framtidshopp för de palestinska flyktingarna. Resolutionen var så tidig att andra FN-organ som vi i dag känner till som hjälper flyktingar inte ens fanns på plats. Det är därför Palestina har den här unika lösningen.

Sedan dess har vi genom årtiondena hört desinformation från Israel och från den svenska högern om UNRWA - att det skulle vara en terrororganisation och allt möjligt annat. Desinformation på desinformation har kommit, som sedan visat sig inte stämma.

Nu har vi genomlevt över 470 dagar av krig och folkmord i Gaza och dessutom en blockad av Gaza. Det är, som vi precis diskuterade, detta som utreds av Internationella brottmålsdomstolen som brott mot mänskligheten och av Internationella domstolen som folkmord.

Blockaden betydde att man stoppade UNRWA:s möjligheter att verka i Gaza, stoppade leveranser till och från Gaza och medvetet skapade svält. Nu har vi fått en lag från Israels sida som träder i kraft om bara sex dagar, där man stoppar UNRWA från att verka på israeliskt territorium.

Ja, regeringen har varit tydlig i sin kritik mot denna lag. Det är någonting som jag har välkomnat och i grunden tycker är bra. Det som dock förvånar mig är att regeringen bestämmer sig för att stoppa allt stöd till UNRWA. Man går från att Sverige under lång tid har varit en av de största givarna till UNRWA till att nu ge 0 kronor i stöd. Det gör man med motiveringen att lagen kommer att hindra UNRWA från att verka. Man bestämmer sig alltså för att redan följa lagen som man ändå har kritiserat.

Det konstiga med detta är att man gör det trots att UNRWA kan verka i de grannländer där de palestinska flyktingarna finns och får utbildning och sjukvård utan att mötas av Israels bomber eller svält.

Jag tror att vi i denna debatt inte kommer att få höra de verkliga skälen till att regeringen agerar på det här sättet. Jag tror att vi får titta på andra riksdagsledamöter från högern som inte är här i Sveriges riksdag och debatterar i dag och som inte vill säga vilka de verkliga skälen är. De som har köpt den israeliska desinformationen, som i åratal har samarbetat med organisationer som NGO Monitor för att smutskasta UNRWA och som år ut och år in har krävt att Sverige ska avsluta stödet till UNRWA sitter i dag och gömmer sig bakom Maria Malmer Stenergard och är nöjda med det här beslutet. De tycker att allting är kanon. Men de tar inte debatten här i riksdagens kammare, för det är inte en debatt de vill ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gör att vi står här med en regering som säger att man stöder UNRWA och gärna leder möten i FN om UNRWA men som i slutändan, när det är dags för utbetalning till UNRWA:s konto, väljer att inte skicka några pengar alls. Det gör att man krossar palestinsk sjukvård och palestinska drömmar på ett sätt vars like vi aldrig har sett.

Talade i kammaren · 24 jan 2025 · Värmlands län

Svar på interpellationerna 2024/25:298 och 303 om Sveriges samarbete med ICC

Fru talman! Från oppositionens sida trodde vi nog ett tag i dag att vi hade tagit ett steg framåt. Men känslan när vi går härifrån i dag är att vi tog ett steg framåt och sedan ett steg tillbaka.

När ICC:s arresteringsorder kom såg vi hur andra utrikesministrar klarade av att uttala sig i enlighet med internationell rätt att Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant borde arresteras och ställas inför rätta för de anklagelser som de är anklagade för och därigenom få en rättvis rättegång inom ramen för internationell rätt.

Det är allvarliga saker vi talar om. Vi talar om misstankar gällande krigsbrott genom svält som vapen och brott mot mänskligheten genom mord, förföljelse och andra omänskliga handlingar. Vi talar om att 1,9 miljoner palestinier är på flykt och att runt 50 000 människor har dödats - sannolikt ännu fler för att vi inte har hittat dem under de ruiner där de ligger begravda. Det gör att vi kräver den tydlighet som vi nu saknar från regeringens sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utrikesministern nämnde den dom som Internationella domstolen, ICJ, har kommit med. Här påpekade vi från oppositionen senast i går att vi behöver en analys från regeringen om vad domen innebär. Annars riskerar Sverige som stat att bidra till Israels ockupation av Palestina, en ockupation som måste ta slut omgående.

Till det kommer nu att det är vapenvila. Det är väldigt välkommet. Jag är glad att utrikesministern nu välkomnar det. Hon verkar också ha svängt om att det ska vara en permanent vapenvila.

Nu behövs återuppbyggnad. Det behövs en Marshallplan eller en al-Shifa-plan, för att nämna det sjukhus som har bombats väldigt kraftfullt. Det behövs hjälp till svenskar som befinner sig i Gaza, och det behövs medicinsk evakuering av patienter från Gaza. Det är punkter som regeringen ännu inte har tagit tag i.

Talade i kammaren · 24 jan 2025 · Värmlands län

Svar på interpellationerna 2024/25:298 och 303 om Sveriges samarbete med ICC

Fru talman! I utrikesministerns andra svar fick vi höra precis det som vi i oppositionen har uttryckt oro kring, nämligen att man så att säga backar lite grann. Man börjar prata om ICC:s självständighet, om att det är självständiga beslut fattade av domstolar och om att man inte vill föregripa eventuella beslut för det fall de skulle komma hit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ingen av oss här som ifrågasätter domstolars självständighet, men att man inte tydligt markerar att man kommer att följa reglerna är precis det som vi har uttryckt oro för. Det känner jag därför fortsatt är en allvarlig del av utrikesministerns talepunkter, eftersom jag inte delar hennes syn i den delen.

När det gäller att man har framfört kritik mot USA:s agerande och planer på agerande måste jag säga att jag välkomnar det som utrikesministern säger. Jag välkomnar framför allt det besked vi nu fick, det vill säga att regeringen stöder förslaget att aktivera blockeringsstadgan på EU-nivå ifall USA inför sanktioner mot ICC. Jag tycker att det är ett välkommet besked. Att vara framsynt, planera för vad Trump kan tänkas hitta på och bilda stöd för planerna kommer att göra det lättare att faktiskt göra något.

Att det i det här fallet också är ett beslut som fattas av kommissionen är positivt med tanke på att det finns stater som Ungern, Slovakien och Tjeckien, som gång på gång har blockerat den här typen av beslut på EU-nivå. Därför är det svenska uttalandet här extra viktigt.

Jag hade faktiskt förmånen att besöka ICC hösten 2023, precis efter Hamas fruktansvärda attack. Jag tycker att det var ett väldigt bra besök på det sättet att man bland annat fick en bild av hur viktigt det är att stater ansluter sig till ICC. I det här fallet är det Palestinas anslutning till ICC som gör att ICC:s legalitet omfattar brott som begås på palestinskt territorium, alltså Västbanken och Gaza, och brott som begås av palestinier på israeliskt territorium, vilket gör att Hamas fruktansvärda attack omfattas.

Precis som utrikesministern nämnde i sitt svar är fonden för brottsoffer någonting som Sverige har varit en kärngivare till och gett ett stort ekonomiskt stöd. Det är den typen av saker vi behöver fortsätta att stödja, och därför tycker jag att utrikesministern kan fundera på om vi inte ska öka det ekonomiska stödet till Internationella brottmålsdomstolen, ICC, och Internationella domstolen, ICJ.

De här två domstolarna skiljer sig lite åt; det vet alla i den här kammaren. ICC utreder alltså brott mot mänskligheten begångna av personer - i det här fallet diskuterar vi Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant - medan ICJ tittar på frågan om folkmord, där Sydafrika har gjort en anmälan till domstolen. Vi behöver stödja de här två domstolarna. Båda ligger i Haag, heter nästan samma sak och är en del av det breda anslaget för att upprätthålla internationell rätt och se till att ansvarsutkräva både personer och stater för de brott mot mänskligheten eller de folkmord som de kan tänkas ha begått. Det är viktigt att Sverige som stat stöder det anslaget.

Jag hoppas att regeringen slutar gömma sig bakom olika typer av svaga och vaga uttalanden och i stället är väldigt tydlig både i det utrikesministern kallar ett kärnintresse, det vill säga att stå upp för internationell rätt, och i att politiskt stödja arbetet mot alla som hotar domstolarna. Man ska stödja domstolarna ekonomiskt men också ge domstolarnas arbete politisk legitimitet.

Talade i kammaren · 24 jan 2025 · Värmlands län

Svar på interpellationerna 2024/25:298 och 303 om Sveriges samarbete med ICC

Fru talman! I november meddelade Internationella brottmålsdomstolen, ICC, att den utfärdat en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och dåvarande försvarsminister Yoav Gallant, då de misstänks för brott mot mänskligheten och krigsbrott eftersom de medvetet har utlöst en svältkatastrof i Gaza som en del i att bedriva krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I samband med domstolens beslut gav utrikesminister Maria Malmer Stenergard följande skriftliga kommentarer till medierna och TT: "Internationella brottmålsdomstolens utfärdade arresteringsorder är domstolens självständiga beslut. Sverige och EU stödjer domstolens viktiga arbete och värnar dess självständighet och integritet."

Uttalandet kom samtidigt som hennes partikamrater och samarbetspartner i Tidögänget liksom USA och Israel rasade mot domstolens beslut. Jämfört med uttalandena från utrikesministrarna i många andra stater som har undertecknat Romstadgan och som därmed är en del av Internationella brottmålsdomstolen, ICC, var utrikesministerns uttalande svagt och otydligt.

Vad betydde egentligen självständighet i detta sammanhang? Var det att Sverige inte stod bakom beslutet? Jag kände mig därför nödgad att lämna denna interpellation till Sveriges riksdag. Jag trodde att Sverige var ett land som stod upp för internationell rätt och för ICC.

I dag har jag fått svar från utrikesministern där hon, till skillnad från vad som var fallet i hennes tidigare skriftliga kommentarer till medierna, är tydlig med att Benjamin Netanyahu och Yoav Gallant, om de reser till Sverige, ska arresteras enligt domstolens arresteringsorder. Det är en viktig rättsordning för att upprätthålla internationell rätt, och det gäller såklart också alla andra arresteringsorder som ICC har utfärdat - till exempel mot Omar al-Bashir, Gaddafis son och Vladimir Putin.

Förutom själva risken att gripas gör arresteringsordern i sig det svårare för den som står under utredning att resa och därigenom verka som politiker, vilket vi har sett i fallet med Vladimir Putin.

Jag hoppas därför att vi i framtiden kommer att se tydligare uttalanden från utrikesministern än vi såg i november när det gäller internationell rätt. Är det här ett svenskt kärnintresse behöver man också visa det i de stunder då det finns starkt intresse för att höra Sveriges ståndpunkt i fråga om internationell rätt.

Det här gäller även utrikesministerns chef, statsministern, som i ett flertal uttalanden har svävat på målet om vem det är som är ansvarig för förödelsen i Gaza - detta i tydlig kontrast till det klarspråk som vi hör statsministern tala när det gäller Rysslands ansvar för kriget i Ukraina. Det är denna typ av uttalanden som i omvärlden skapar uppfattningen att Sverige har dubbla måttstockar.

Att inte tydligt uttala stöd för ICC eller ICJ är att undergräva internationell rätt. Det gör att vi måste ge domstolarna politiskt stöd i en politiskt känslig tid, för runt hörnet finns sannolikt sanktioner mot ICC från Donald Trump i USA. USA är inte medlem i domstolen, och förra gången Trump var president infördes sanktioner mot ICC:s chefsdomare och hennes familj. Nu går ryktena att sanktionerna kan bli än mer omfattande.

Sverige, EU och ICC måste därför rusta för att stödja och skydda ICC. Det nederländska parlamentet har i veckan fattat ett viktigt beslut för att stödja ICC med tanke på att domstolen har sin bas i Haag i Nederländerna.

EU måste se över möjligheten att använda sig av blockeringsstadgan för att på så sätt skydda domstolen.

Sverige kan också göra mer, till exempel genom att stödja domstolen ekonomiskt - något som vi i Vänsterpartiet föreslog i vår budgetmotion i höstas.

Talade i kammaren · 23 jan 2025 · Värmlands län

Svar på interpellation 2024/25:275 om läget i Syrien

Fru talman! Jag delar utrikesministerns syn på att vi befinner oss i ett viktigt skede, med goda möjligheter för Syrien efter många år av krig. Jag tror att det uppgick till 14 år av krig i Syrien, så det här är verkligen ett nytt och positivt skede. Men oron finns fortfarande kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot att få höra om vad ni kommer fram till på EU-mötet på måndag. Det är bra att EU är en aktiv part och försöker bidra till en positiv utveckling i Syrien.

Det är bra att utrikesministern engagerar sig för kvinnors rättigheter och har lyft dessa frågor. Den del av Syrien där kvinnor har mest rättigheter är i nordöstra Syrien, i Rojava, och det är där det finns möjligheter att bygga vidare på kvinnors deltagande i politiska processer.

Vi delar oron för IS och vad IS kan hitta på. Men då borde man också vara orolig för Turkiets bombningar av Rojava. Man borde också vara orolig för Turkiets legoknektar som befinner sig i Syrien. Turkiet spelar en destruktiv roll i Mellanöstern och i Syrien. Man ska inte, som utrikesministern, ha så positiva förhoppningar på Turkiet som man i dagsläget har. Jag är orolig för regeringens nära band till Turkiets regering. Det gör att Sverige hamnar i en något motsägelsefull position. Å ena sidan vill man lyfta kvinnors rättigheter, å andra sidan ligger man väldigt nära en regering som krymper kvinnors rättigheter både i och utanför Turkiet.

Till det ska läggas att utrikesministern tar upp den territoriella integriteten, vilket jag i grunden tycker är väldigt bra och positivt. Om det kommer med i EU:s ställningstagande och om man står upp för det gentemot Turkiet, Israel och andra som försöker ifrågasätta Syriens gränser har vi i varje fall kommit en bit på vägen att bygga fred, frihet och framtidstro i ett Syrien som under alltför lång tid har drabbats av krig och förstörelse.

Talade i kammaren · 23 jan 2025 · Värmlands län

Svar på interpellation 2024/25:275 om läget i Syrien

Fru talman! Tillsammans med bland andra talmannen ägnade jag förmiddagen åt ett möte med utrikesministerns kabinettssekreterare, alltså hennes närmaste medarbetare, inför att hon i morgon ska vara med på EU-nämndens sammanträde och på måndag resa till Bryssel för ett möte med de andra EU-länderna i utrikeskommittén. En av de frågor som står på dagordningen är Syrien. Det är alltså högst aktuella diskussioner som nu förs.

EU:s position börjar forma sig mer och mer. Den svenska regeringen hävdar att de är en aktiv part i detta, men det har varit väldigt tydligt att andra EU-länder har tagit lead och format den position vi nu ser kring Syrien. Flera av de saker vi efterfrågat har börjat komma med, bland annat att man stöttar fredsprocessen i enlighet med FN-resolution 2254. Samtidigt måste man förstå att biståndet till Syrien måste öka - både det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet. Man behöver lätta på sanktionerna, till exempel de ekonomiska - framför allt så att så kallade remitteringar som innebär att man skickar pengar till släkt och vänner kan återupptas så att man kan börja bygga landet på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser en väldigt oroväckande utveckling, som även Ola Möller tog upp, kring regeringens ställningstagande. Under Natoprocessen skrev Sverige under ett memorandum som innebär regelbundna möten med Turkiet. Ett sådant första möte hölls i förrgår i Turkiet, efter lite olika svårigheter med flygplan och annat. Detta visar på att Sverige väldigt ofta lägger sig nära Turkiet och lyssnar på vad Turkiet säger snarare än att bilda sig en egen uppfattning om hur det faktiskt ser ut på marken i Syrien.

Regeringen tog ytterligare ett steg med den förra utrikesministern Billström i och med avståndstagandet från PYD, som är en av de demokratiska krafterna i nordöstra Syrien. Därmed har vi hamnat i att Sverige går i Turkiets ledband. Sverige har tagit avstånd från demokratiska krafter i Syrien. Som svensk känner jag att jag vill ta fram skämskudden på grund av att vi har hamnat här.

Man försöker ge en bild av att man träffar syriska kvinnoorganisationer, men samtidigt såg vi att HTS-ledaren Julani inte ens klarade av att ta Tysklands utrikesminister Baerbock i hand när han träffade henne.

Sverige borde positionera sig helt annorlunda och röra sig bort från Turkiet, vilket man inte gör. Turkiet är ett av de länder som släppt igenom flest IS-krigare från västländerna genom åren och bidragit till att IS kunnat ha en så stark ställning i regionen.

Nu finns det en risk för att IS återkommer, och därför behöver vi aktivera den globala koalitionen mot Daish, även kallat IS, för att se till att de inte växer. Hur gör man det på bästa sätt? Jo, genom att stödja de kurdiska grupperna och det kurdiska självstyret i norr, som nu försöker vara en del av den inkluderande processen i Syrien. Det är där IS-krigare och IS-terrorister sitter fängslade. Kurderna lägger betydande resurser på att se till de hålls inlåsta, men de attackeras samtidigt av turkiskt understödda grupper som försöker förstöra demokratin.

Det finns ytterligare en part som regeringen står väldigt nära. Det är Israel, som också har brutit mot Syriens territoriella integritet och ockuperat områden i södra Syrien i strid med både tidigare fredsavtal mellan Syrien och Israel och folkrätten och de territoriella gränserna.

Jag tycker att regeringen behöver fundera på de ställningstaganden de gör och om de behöver lägga sig längre ifrån Turkiet än vad vi nu ser dem göra. Jag är väldigt oroad över utrikesministerns olika resor till Ankara.

Talade i kammaren · 23 jan 2025 · Värmlands län

Svar på interpellation 2024/25:264 om bilden av UNRWA i Sverige

Fru talman! Utrikesministern försöker rama in det här som att hon är för fria medier och att vi i oppositionen på något sätt inte skulle vara det. Det är ganska ironiskt med tanke på att det är denna regering som har gjort om mediestödet, som har gjort att ett flertal tidningar läggs ned, inklusive den liberala tidningen Nu, som har blivit offer för sin egen regerings politik.

Jag tycker att vi ska kalla en spade för en spade och en påverkansoperation för en påverkansoperation. Det som den israeliska staten har gjort mot svenska medier för att påverka den svenska debatten uppfyller alla kriterier för att vara en påverkansoperation.

Jag vet inte om det är detta att utrikesministern inte vill använda ordet hybridhot när hon pratar - och att hon börjar tänka på hybridbilar när hon hör ordet - som gör att hon inte kan se vad ett hot är för någonting och vad en påverkansoperation är för någonting. Detta är just det. Man lurar svenska mediehus med en annons. Man får den publicerad i syfte att påverka debatten med desinformation. Här finns alla kriterier för en påverkansoperation.

Skälet till att vi jämför med Ryssland, Kina och Iran är att vi vet att de aktörerna under många år har bedrivit denna typ av kampanjer mot Sverige och att vi därför vet hur påverkansoperationer fungerar. Dessa har vi i många fall sanktioner mot, men när det gäller den israeliska regeringen klarar vi inte ens av att kalla upp ambassadören och påtala felet i den israeliska statens agerande.

Den obalans som den här regeringen reproducerar om och om igen blir väldigt tydlig. När man kände en oro för att biståndsorganisationer hade någon form av koppling till Hamas lät man göra den största utredning som Sida någonsin genomfört. Man läste 200 000 inlägg i sociala medier och hittade två tre stycken som möjligtvis var problematiska. Men när man får två annonser som är direkt falska i svenska medier från den israeliska staten klarar man inte ens av att kalla upp Israels ambassadör. Det visar på regeringens brist i att stå upp mot Israel och regeringens brist i att inte kunna stödja organisationen UNRWA, som ger viktig utbildning och sjukvård till palestinska flyktingar.

Talade i kammaren · 23 jan 2025 · Värmlands län

Svar på interpellation 2024/25:264 om bilden av UNRWA i Sverige

Fru talman! Det svar som vi har fått av utrikesministern i dag på Lotta Johnsson Fornarves interpellation om den israeliska påverkansoperationen och bilden av UNRWA i Sverige är ett av de kortaste svar jag har sett en utrikesminister lämna. Det visar på att regeringen inte tar detta på allvar. Man tar inte Israels påverkansoperation på allvar.

Jag vet inte om det beror på att utrikesministern inte vill använda ordet hybridhot. De flesta skulle nog annars definiera det som Israel har gjort mot Sverige som hybridhot. Påverkansoperationer är ett allt allvarligare hot mot Sverige och mot svensk politik. Vi vet att det finns ett antal aktörer som regelbundet och metodiskt ägnar sig åt sådant, som Ryssland, Kina och Iran. Det tas upp i många diskussioner och debatter, och alla är genuint oroliga för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men när det kommer till stater som står regeringen närmare, som Israel eller USA, blir det helt annat ljud i skällan. Det tycker jag är djupt inkonsekvent av regeringen och väldigt allvarligt.

Fru talman! Jag har tagit med mig min favoritbok till kammaren, och det är såklart Säpos årsrapport från förra året. I den säger Susanna Trehörning, chef för kontraspionage och författningsskydd vid Säkerhetspolisen, att detta är något som kan utnyttjas av främmande makt, där ombud kan användas för att destabilisera ett samhälle och bedriva påverkan mot politiska beslut.

Längre bak i Säpos årsrapport talar man om hur främmande makt försöker påverka och göra Sverige till en måltavla. Att främmande makt ger sig på det politiska oberoendet är en av de delar som tas upp i årsrapporten. Man nämner att specifika mål är att påverka opinionen i Sverige, så att den i sin tur påverkar politiker och tjänstemän och också medier. Här syns väldigt tydligt exakt det exempel som Säkerhetspolisen visar på, när man försöker använda medieaktörer och lura dem genom en annonskampanj, och sedan visar det sig vara en påverkansoperation.

Jag tycker verkligen att regeringen ska kalla upp Israels ambassadör och påpeka att man som stat inte får göra på detta sätt. Har vi, som utrikesministern uttryckte det i den förra interpellationsdebatten, en god dialog med Israel borde detta vara självklart att prata om.

Detta handlar inte alls om fri åsiktsbildning eller om oberoende medier. Medierna själva menar, som Lotta Johnsson Fornarve tog upp, att om annonsörerna hade varit sanna mot medierna hade medierna aldrig publicerat annonskampanjen. Det rör sig alltså om en påverkansoperation.

Jag tror tyvärr att detta snarare handlar om regeringens inställning i relationen till Israel. Man vill inte på något sätt försämra den relationen, utan man är väldigt mån om att följa vad den israeliska regeringen säger och tycker. Framför allt handlar det om regeringens väldigt inkonsekventa ställningstagande när det gäller FN-organisationen UNRWA. Först leder man möten i FN-skrapan och röstar för resolutioner om att UNRWA är viktigt. Man uttalar att resolution 202, som var en av de första resolutioner som slog fast de palestinska flyktingarnas rätt, ska följas. Men i nästa andetag låter man biståndsministern strypa allt stöd till UNRWA och försämra organisationens möjlighet att verka. Lägg därtill den israeliska lagstiftning som kommer att träda i kraft i nästa vecka, där UNRWA förbjuds att verka i Israel.

Sverige har helt enkelt blivit en vasallstat för den israeliska högerextrema regeringen när man både låter påverkansoperationer ske i landet och agerar på ett sätt som understöder vad den israeliska regeringen vill. Det är också därför som den israeliska regeringen har välkomnat Sveriges beslut om att dra in pengarna till UNRWA.

Talade i kammaren · 23 jan 2025 · Värmlands län

Svar på interpellation 2024/25:257 om företag som agerar i israeliska bosättningar

Fru talman! Utrikesministern lyfter fram vad som gäller och konstaterar att det är till regeringen eller till stater och inte till företag och andra organisationer som domstolens yttrande riktar sig. Då kan man tänka att de väl inte har något ansvar, att de inte kan göra någonting och att handlingsutrymmet är totalt borta.

Men det som vi snarare vill se från regeringens sida är att man analyserar domen och tittar på vad regeringen kan göra, också för att hjälpa företag att göra rätt. Jag tror och hoppas att väldigt många svenska företag i grunden skulle vilja uppnå en tvåstatslösning. De tycker att bosättningarna är illegala och ser dem som ett hinder för att nå tvåstatslösningen.

Man kan ge företagen rekommendationer om hur de ska agera. Hur gör man då det? Man kan till exempel titta på den norska regeringen, som för ett år sedan kom med tydliga rekommendationer till norska företag. Bland annat i skriftliga rekommendationer från deras utrikesdepartement men också i form av lagstiftning var de tydliga med vilka typer av företag som omfattas, på vilket sätt de tycker att företagen ska vägledas och vilka principer som de presenterar. De försöker hitta ett sätt för att följa domstolens beslut men också för att Norge inte ska bidra till Israels ockupation av Palestina. Jag tycker att utrikesministern gör det lite för lätt för sig när hon försöker komma undan det man kan göra som stat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är väldigt allvarligt att vi fortfarande inte har sett någon form av analys av den här domen från regeringens sida. En fråga som vi följer men som den här interpellationen inte gäller är vapenhandel med Israel som kan anses direkt kopplad till ockupationen. Det finns idéer om att man ska importera vapen till Sverige från Israel, och det är en fråga som vi från oppositionens sida kommer att fortsätta hålla koll på.

Talade i kammaren · 23 jan 2025 · Värmlands län

Svar på interpellation 2024/25:257 om företag som agerar i israeliska bosättningar

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten Jacob Risberg för den viktiga interpellationen. Men jag vill också rikta ett tack till utrikesminister Maria Malmer Stenergard för tydligheten när hon säger att Sverige står helt och fullt bakom Internationella domstolens rådgivande yttrande. Det är i grunden bra politik från den svenska regeringens sida. Jag tycker inte att det har varit så tydligt tidigare. När det var en omröstning i generalförsamlingen i FN den 18 september förra året var Sverige nämligen inte ett av länderna som röstade för den resolutionen. Det var också den första resolutionen Palestina som stat lade fram tillsammans med andra stater i FN:s generalförsamling sedan man blev fullvärdig medlem.

Det leder vidare till det som Jacob Risberg var inne på i sitt inlägg. Nu har Internationella domstolens rådgivande yttrande, som Sverige står bakom, kommit. Och generalförsamlingen har antagit en resolution som uppmanar medlemsstaterna i FN att följa domstolens ställningstagande. Det faller på att man som tredje land ska motverka Israels ockupation av Palestina. Enligt resolutionen i generalförsamlingen ska den till och med avslutas inom ett år efter resolutionens antagande.

Det här kräver analys av regeringen. Vad innebär ICJ:s dom för Sverige? Vad kan man nu göra? Här har vi inte sett tillräckligt från regeringens sida. Utrikesutskottet har i dag haft sammanträde och pratat om det associeringsråd där EU och Israel kommer att ha samtal. Vi har länge undrat när det rådet kommer att vara. Nu är det klart att det blir någon gång i februari; det är lite oklart exakt när.

Då kommer nästa fråga: Vad kommer Sverige att driva på i de samtalen gentemot Israel i fråga om tydligheten om bosättningarna, som vi nu ser expandera? Vi ser ökande bosättarvåld, och vi ser att israeliska myndigheter, polis, militär och andra inte ingriper mot de bosättare som bedriver våld. Som en konsekvens av det har ett antal palestinska byar tömts under det senaste året, och en hel del palestinska liv har gått förlorade på Västbanken.

Till det kommer de här svenska företagen och alla typer av internationella företag som agerar där. Det är känt att det har varit fusk med postnummer. I stället för att använda ett postnummer som tillhör en bosättning stämplar man om någonstans under resan, och på det sättet kommer produkterna till exportmarknader i Europa. Då gör det här associeringsavtalet det väldigt förmånligt att handla mellan Israel och EU. Man får lägre tullsatser, och man får bättre marknadstillträde. Det gör det attraktivt att märka produkter som att de inte kom från en bosättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här måste Sverige och EU verkligen motverka med fokus. Sverige måste också mycket tydligare än i dag analysera domen och föra en politik som leder till att man får stopp på den typen av fusk.

Talade i kammaren · 18 dec 2024 · Värmlands län

Avgiften till Europeiska unionen

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Herr talman! Vid årsskiftet har Sverige varit medlem i Europeiska unionen i 30 år. Under dessa år har EU utvecklats och fått nya medlemmar, och mer och mer makt har flyttats över till Bryssel. Samtidigt har EU:s administration och budget svällt och blivit enormare.

Europa har aldrig varit så rikt och samtidigt så ojämlikt. Ojämlikheten mellan dem som har och dem som inte har breder ut sig såväl inom länder som mellan länder i Europa. EU:s svar på den finanskris som tog sin början 2007 var ännu mer av den högerpolitik som hade skapat krisen. Banker räddades, medan kostnaderna fick bäras av alla oss andra.

Den växande ojämlikheten har skapat en grogrund för nationalister och rasister som nu inskränker demokratin. Med högerns hjälp tar de makt i Europa genom en retorik och en politik som sparkar nedåt. Den nytillträdda EU-kommissionen har för första gången en högernationalistisk viceordförande.

För Vänsterpartiet är demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer inte förhandlingsbara. Vi försvarar FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, där mötesfrihet, organisationsfrihet, strejkrätt, yttrandefrihet och allmänna, fria och hemliga val framhålls som nödvändiga beståndsdelar i ett demokratiskt samhälle. Lika stor vikt lägger vi vid sociala framsteg och förbättrade levnadsvillkor. Det innebär att rätten till arbete, utbildning, bostad, vård, omsorg och kultur är nödvändig för ett människovärdigt liv och ett demokratiskt samhälle. Respekten för rättsstatens principer är central för varje demokratiskt samhälle och för respekten för de mänskliga rättigheterna.

Runt om i världen ser vi nu en oroväckande utveckling med krympande utrymme för demokratin. Det pågår en repressiv utveckling i en tredjedel av Europas länder. Vänsterpartiet menar att Sverige måste arbeta aktivt inom Europa, inte minst i EU men också i Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, för att vända denna negativa och oroväckande utveckling där demokratin krymper.

Herr talman! I den nya kommissionen kan vi också se tydliga tecken på högerpolitikens nedprioritering av klimatarbetet. I stället för ett EU som tagit ledningen i klimatarbetet ser vi nu ett EU som backar. De kommissionärer som har ansvar för miljö- och klimatarbetet har också fått ord som "konkurrenskraftig" och "tillväxt" i sina arbetsbeskrivningar.

Klimatkrisen är akut, och vi har bara några få år på oss att ställa om. Att snabbt anpassa våra samhällen så att vi lever bättre och utvecklar välfärden inom de planetära gränserna är en ödesfråga för oss som planet.

EU:s centrala klimatpolitiska verktyg har kommit att bli utsläppshandel med pris på koldioxid, men detta system är inte tillräckligt för att möta den klimatkris vi befinner oss i. Ska klimatomställningen bli möjlig måste Sverige och andra EU-länder genomdriva en vänsterpolitik med stora gröna investeringar som de facto minskar efterfrågan på koldioxid i ekonomin.

De investeringar som krävs har länge hindrats av centralism, detaljreglering och krav på marknadsanpassning från Bryssel. Höga priser på ren el, dyr och privatiserad järnväg och hinder för en bred och modern bostadspolitik gör att vi inte effektivt nog ställer om från fossilt till förnybart. De EU-regler som bromsar eller motverkar den nödvändiga omställningen, såsom energimarknadsreglerna, järnvägsliberaliseringen och rigida statsstödsregler, måste överges eller reformeras. Fortsätter EU:s marknadsliberala tvångströja att hindra Sverige från att genomföra klimatomställningen kommer vi inte att nå klimatmålen. Här välkomnar vi, till skillnad från övriga partier, de förslag som finns om att statsstödsreglerna ska reformeras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Attackerna på välfärden och arbetsrätten i många EU-länder utgör ett allvarligt hot mot jämställdheten. EU:s påtvingade åtstramningspolitik har slagit extra hårt mot kvinnor. Kvinnor drabbas hårdast när välfärden skärs ned och arbetsvillkoren försämras.

Vänsterpartiet driver krav på ekonomisk rättvisa för kvinnor. Våra skattepengar ska gå till att öka jämlikheten inom och mellan länder och till att lösa miljö- och klimatutmaningarna. Vi motsätter oss militarisering, räddningspaket till spekulationsglada banker och en inhuman asylpolitik med gränspoliser och läger för asylsökande i EU:s grannländer.

Sveriges riksdag kan inte påverka själva utgiften inom EU-budgeten mer än genom de förhandlingar som regeringen har med övriga medlemsländer. Med stöd av en enig EU-nämnd reserverade sig dock Sverige som enda land mot budgeten för 2025. Det är att ta ansvar för skattebetalarnas pengar och vara en stolt kärnmedlem av den grupp som kallas frugala fyran.

I EU-parlamentet sprack dock den svenska enigheten då Liberalerna tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för en höjd EU-budget och därmed en höjd svensk EU-avgift. Moderaterna lade ned sina röster, och Kristdemokraterna höll den svenska positionen. De tre regeringspartierna lyckades alltså rösta på tre olika sätt, av tre möjliga, i Europaparlamentet. Man måste ändå säga att denna splittring är imponerande. Den bådar inte gott inför framtida budgetförhandlingar, om regeringen klarar att hålla ihop.

Herr talman! Jag har i dag inget annat förslag än det förslag till beslut som utskottet har. Därför vill jag bara passa på att önska talmannen, alla våra kära tjänstemän och mina kollegor en riktigt god jul och ett gott nytt år.