Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Utrikesministern Maria Malmer Stenergard (M) om Utrikespolitisk debatt

Utrikesministern Maria Malmer Stenergard (M) höll ett anförande om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2024/25:69 Onsdagen den 12 februari” den 12 feb 2025.

Herr talman! Sverige står inför en svår säkerhetspolitisk tid. Vi - Sverige, EU och Nato - befinner oss i en långvarig, långtgående konfrontation med Ryssland. Vår uppgift är ofrånkomlig: Vi ska motverka Rysslands förmåga att göra oss skada, inte minst genom att stödja Ukraina.

Vi ska ha våra nationella säkerhetsintressen, våra demokratiska värderingar, folkrätten och vår tro på ett fritt och starkt Ukraina som ledstjärnor, och vi ska knyta ännu närmare band med våra allierade och partner i Norden och Baltikum, i EU, i Nato och globalt.

Omvärldens solidaritet efter förra veckans fruktansvärda masskjutning i Örebro visar att Sverige aldrig står ensamt.

Herr talman! Stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift. Sverige har ökat stödet till Ukraina för varje år som kriget har pågått. Sveriges totala stöd sedan den fullskaliga invasionen inleddes uppgår till cirka 70 miljarder kronor.

På slagfälten i Ukraina avgörs om framtidens Europa ska bestå av suveräna stater. Rysslands mål är att framtvinga en intressesfär med vasaller och satelliter - också vid Östersjön.

För Sverige är stödet till Ukraina en moralisk plikt och en oumbärlig investering i Europas och därmed vår egen säkerhet, självständighet och framtid. Det är upp till Ukraina om och i så fall när förhandlingar ska inledas. Vårt entydiga fokus är att göra Ukrainas position starkare.

Trycket på Rysslands krigsekonomi ska öka. Europas försvarsförmåga ska stärkas, och vårt militära stöd till Ukraina ska förstärkas. Därför har regeringen nyligen presenterat ett 18:e militärt stödpaket - det hittills största.

Endast en fred som Ukraina når genom styrka kan bli hållbar. En fred framförhandlad från en svag position skulle bara uppmuntra fortsatt rysk aggression. Sverige fortsätter stödja Ukraina så länge det behövs - politiskt, humanitärt, militärt och ekonomiskt.

Herr talman! Tillsammans med våra allierade och partner ska vi motverka Ryssland ur en styrkeposition. Motverkanspolitikens grundval är att Natos artikel 5 är politiskt och militärt trovärdig.

Vår geografi och våra förmågor ger Sverige möjlighet att som allierad stärka avskräckningen i hela norra Europa. Vi bejakar fullt ut det ansvar som det medför. Det gagnar Sverige, våra grannar och hela alliansen.

Svenska soldater är nu del av Natos framskjutna närvaro i Lettland. Sverige bidrar med närvaro och övervakning av det euroatlantiska området också i luften och till havs. Vi axlar vårt regionala ansvar i rollen som ramnation för Natos framskjutna närvaro i Finland.

Inom ramen för EU och Nato stärker vi vår motståndskraft mot hybridangrepp - antagonistiska aktiviteter som syftar till att destabilisera våra samhällen. Det kan vara cyberattacker, desinformation och sabotage mot kritisk infrastruktur. Natos förstärkta aktiviteter efter den senaste tidens skador på undervattenskablar i Östersjöregionen visar alliansens sammanhållning, snabbhet och styrka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Sverige ger ett kraftfullt bidrag till Natos operation Baltic Sentry med upp till tre örlogsfartyg och ett radarspaningsflygplan. Sverige är pådrivande i EU:s arbete med att ta fram en särskild strategi för att bemöta Rysslands hybridverksamhet. Vi verkar också för att Nato ska stärka avskräckningen mot hybridangrepp.

Den nationella säkerhetsstrategin slår fast att den inre och yttre säkerheten hör ihop. Regeringen ska fortsatt arbeta internationellt mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Det är även nödvändigt att intensifiera våra bilaterala samarbeten så att kriminella utomlands som orkestrerar brottslighet i Sverige ska kunna utlämnas och lagföras. Mer behöver också göras i partnerskap med tredjeländer för att minska den irreguljära migrationen och öka återvändandet.

Herr talman! Sverige ska fortsatt bygga säkerhet tillsammans med andra, framför allt som medlem i Nato och EU. Sverige för en solidarisk allianspolitik som syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde liksom i hela det euroatlantiska området. Vi ska upprätthålla en stark försvarsförmåga för att bidra till det nationella och det kollektiva försvaret. Sverige ska ta sitt ansvar för en rättvis bördefördelning inom Nato.

Den transatlantiska länken är avgörande för svensk och europeisk säkerhet. Den får aldrig tas för given. Europeiska Natoländer behöver ta ett större ansvar för Europas försvar och säkerhet, och det gäller även stödet till Ukraina.

Sveriges och USA:s bilaterala relationer är mycket goda och stärks genom att vi är allierade i Nato. USA är en partner av särskild vikt för Sverige och för Europa - handelsmässigt, säkerhetsmässigt och politiskt. Samarbetet med strategiska allierade, som våra nordiska och baltiska grannländer, USA och Storbritannien, är särskilt betydelsefullt för Sveriges säkerhet. Vi utvecklar våra strategiska partnerskap inom EU med Polen, Tyskland och Frankrike.

Med Sverige som Natomedlem kan Östersjöregionen, Nordatlanten och Arktis vävas samman. Sverige har fått större ansvar och anledning att engagera sig i arktiska frågor och utveckla vår politik för nordområdena.

Under 2024 var Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet samt de informella nordiska och nordisk-baltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena N5 och NB8. Det stärkte samarbetet med våra nordiska och baltiska grannar.

Det säkerhetspolitiska samarbetet i vårt närområde bör fördjupas ytterligare. Tillsammans med Finland har Sverige tagit initiativ till att nyttja Östersjöstaternas råd, CBSS, för säkerhetspolitisk dialog. Den förre estniske presidenten Toomas Ilves och den förre litauiske utrikesministern Gabrielius Landsbergis kommer att presentera en rapport inför ministermötet i maj. Vi vill se CBSS som ett regionalt säkerhetspolitiskt format som inkluderar även Polen och Tyskland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I denna osäkra tid är en sak säker: I vår region står vi tillsammans, och vi står starka.

Herr talman! I år uppmärksammar vi att det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. EU är en värdegemenskap och Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor.

Våra prioriteringar i EU-arbetet är tydliga. Det handlar om vår tids och vår kontinents stora, gränsöverskridande frågor: kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften. Det handlar om vårt välstånd och vår säkerhet.

EU är avgörande för att säkra ett långsiktigt och kraftfullt stöd till Ukraina och för att motverka Ryssland. Unionen spelar en allt viktigare roll för att stärka försvarsindustrin, den militära rörligheten och den civila beredskapen i Europa. EU är centralt för att få till stånd effektiva sanktioner.

Sverige har drivit på för sanktioner mot den ryska skuggflottan, mot rysk flytande naturgas och för att ge avkastningen från frysta ryska tillgångar till Ukraina. Sverige har också bidragit till att upprätta en ny sanktionsregim mot det politiska förtrycket i Ryssland och till sanktionslistningar mot Belarus med anledning av repressionen i landet. Regeringen stöder det belarusiska folket på vägen mot ett fritt och demokratiskt Belarus som är en del av den europeiska familjen.

Sanktioner kräver ett effektivt genomförande. Regeringen arbetar löpande med att stärka det nationella arbetet och kommer under våren att lämna en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag om internationella sanktioner, som utvidgar det straffbara området och skärper straffen för sanktionsbrott. EU:s fortsatta utvidgning och samarbete med partner i vårt närområde har stor säkerhetspolitisk och ekonomisk betydelse.

EU:s utvidgning är en geostrategisk investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd. Det ligger i vårt intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig unionen. Regeringen driver på för ytterligare steg mot EU-medlemskap för Ukraina och Moldavien, som båda har gjort imponerande reformframsteg. Samtidigt är det viktigt att framsteg också sker i kandidatländerna på västra Balkan.

Sveriges stöd till kandidatländerna är stort, men inte kravlöst. Kandidatländernas reformtakt är avgörande. Den georgiska regeringens handlingar strider mot de värden och principer som EU bygger på. Parlamentsvalet i oktober präglades av ojämlika villkor, stark polarisering, påtryckningar och hot mot väljare. Våldet mot fredliga demonstranter är oacceptabelt, och Sverige vill se sanktioner mot de ansvariga. Vi måste samtidigt fortsätta stödja de demokratiska och europeiskt sinnade krafterna i Georgien.

Sverige har en viktig och nära relation med Storbritannien, inte minst på det säkerhetspolitiska området. Vi är pådrivande för att stärka samarbetet även på EU-nivå och välkomnar toppmötet mellan Storbritannien och EU som äger rum i maj.

Herr talman! Att öka tillväxten går hand i hand med att öka Sveriges och Europas säkerhet. Ett ekonomiskt starkt Europa är ett säkrare Europa. Det är EU:s inre marknad och möjligheterna till handelsutbyte som gör oss intressanta för omvärlden. Regeringen ser fram emot EU-kommissionens strategi för den inre marknaden. Det är glädjande att EU-kommissionen har avslutat förhandlingarna om ett handelsavtal med Mercosur-länderna och moderniserat EU:s övergripande avtal med Mexiko.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Regeringen kommer att fortsätta verka aktivt för att fler frihandelsavtal ska förhandlas fram. Samtidigt ser regeringen med stort allvar på risker när det gäller aktörer som vill utnyttja sårbarheter och ekonomiska beroenden. Vi ser ett ökat behov av internationella samarbeten i skärningspunkten mellan teknik, innovation, handel och säkerhet.

För att nyttja potentialen i ny digital teknik krävs säker och betrodd infrastruktur. Sverige är världsledande inom mobila kommunikationsnätverk, och vi samarbetar med likasinnade för säker konnektivitet inom EU och globalt. Eftersom cyberfrågor och digitala frågor växer i betydelse har regeringen antagit en särskild strategi för detta inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Inom kort kommer också en ny nationell strategi för cybersäkerhet att presenteras.

Herr talman! Utvecklingen i Mellanöstern är svårförutsebar, men den senaste tiden har viktiga steg tagits i rätt riktning. Vi har vapenvilor i Gaza och Libanon. Den brutala Assadregimen har fallit. Iran och dess ombud är försvagade.

Regeringen står bakom Israels rätt att försvara sig mot Hamas efter det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen. Samtidigt är vi tydliga med att Israel har en skyldighet att skydda civilbefolkningen i Gaza och säkerställa tillgången till humanitärt stöd. Folkrätten, inklusive den humanitära rätten, måste respekteras. Sverige stöder ansträngningarna för att samtliga ur gisslan ska frisläppas, att det humanitära läget ska förbättras avsevärt och att vapenvilan ska bli varaktig.

Regeringen ser också med stor oro på bosättarvåldet på Västbanken och expansionen av de illegala bosättningarna. På sikt behövs en framförhandlad tvåstatslösning baserad på folkrätten. Det är den enda hållbara lösningen där israeler och palestinier kan leva sida vid sida i fred, frihet och demokrati. En politisk förutsättning för det är ett Gaza fritt från Hamasstyre.

Iran bär ett stort ansvar för den negativa utvecklingen i regionen och för säkerhetsrisker i väst. Regeringen kommer inte att tolerera iranska aktioner för att destabilisera Sverige eller bedriva terroristverksamhet här via ombud.

Assadregimens fall innebär en möjlighet för Syriens befolkning att forma sin framtid och bygga upp ett fritt, demokratiskt land. EU bör bidra till en syriskledd, fredlig och inkluderande process där alla syriers mänsk-liga rättigheter respekteras. Kvinnors och etniska och religiösa minoriteters deltagande måste säkerställas.

Herr talman! Oceanien och Asien är den region där den största ekonomiska tillväxten förväntas ske. Därtill blir säkerheten i Asien och Europa alltmer sammanlänkad. Kina är världens näst största ekonomi och en teknologisk ledarnation samtidigt som landet har ett auktoritärt styre och växande geopolitiska ambitioner.

Kinas agerande mot Taiwan inger oro, och hot om militärt våld är oacceptabelt. Kinas möjliggörande av Rysslands krig i Ukraina har en direkt, negativ effekt på Sveriges och Europas säkerhet.

Vi bejakar dialog och samarbete med Kina där det är möjligt och i linje med våra intressen och värderingar, till exempel för att främja handel på lika villkor och hantera klimatfrågan. Parallellt fortsätter vi, tillsammans med övriga EU, att påtala överträdelser mot mänskliga rättigheter. Sveriges relation till Kina ska vara förankrad i en europeisk strategi och i nära transatlantisk samverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Indien är en central aktör för att bemöta globala utmaningar. Sverige är pådrivande för ett frihandelsavtal mellan EU och Indien.

Sverige fördjupar sitt samarbete med Japan, som är ett viktigt partnerland till Nato och en betydande exportmarknad. Sveriges medverkan vid världsutställningen i Osaka kommer att vara ett led i att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft i Japan och regionen.

Herr talman! Svenskt bistånd ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Utvecklingssamarbetet har en viktig roll i att verka för fria och välfungerande demokratiska samhällen och ska i högre grad inriktas mot områden där Sverige kan bidra med tydliga mervärden.

Regeringen ser potential i att hitta synergier mellan bistånd och handel för att möta de växande globala utmaningarna. Ett exempel är den gröna omställningen. Sverige har ett av världens mest generösa klimatbistånd, och svenska företag har innovativa klimatlösningar. Sveriges ordförandeskap i Gröna klimatfonden 2025 utgör en möjlighet att effektivisera det internationella klimatbiståndet.

Sverige är en av världens största humanitära givare i ett läge där över 300 miljoner människor behöver humanitärt stöd. För 2025 fördubblar Sverige det humanitära stöd som tidigare gick till UNRWA genom att avsätta 800 miljoner kronor till den hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza och regionen.

Vidare fortsätter vi att möta akuta humanitära behov i Ukraina och på andra krisdrabbade platser såsom Sudan, Demokratiska republiken Kongo, Syrien, Libanon och Jemen. Vi fortsätter också i dessa kriser att verka för humanitärt tillträde så att hjälpen kan nå de mest utsatta. I alla dessa delar är civilsamhällets organisationer omistliga partner.

Herr talman! Jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Just nu ser vi hur jämställdheten globalt är på tillbakagång. I länder som Afghanistan och Iran utgör ett omfattande, systematiskt förtryck av kvinnor det auktoritära styrets grund.

Sveriges arbete är viktigt för att öka kvinnors och flickors egenmakt. Svenskt bistånd ska bidra till ökad tillgång till vård för gravida och mödrar, allsidig sexualundervisning och åtgärder mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld. Det är en viktig del av vårt breda engagemang för global hälsa.

Under 2025 är Sverige ordförande i UN Womens styrelse. Det är en unik plattform för att driva det globala jämställdhetsarbetet framåt, där Sverige särskilt kommer att framhålla vikten av kvinnors ekonomiska egenmakt.

Herr talman! Folkrätten, inklusive FN-stadgan, är en hörnsten i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige står bakom Internationella domstolens och Internationella brottmålsdomstolens oberoende och integritet.

Mänskliga fri- och rättigheter måste försvaras. Varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga. Flera minoritetsgrupper som kristna och uigurer är runt om i världen utsatta för förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är oroande när mänskliga fri- och rättigheter undergrävs av auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran, som vill omforma dem utifrån sina värderingssystem. Sverige kommer att fortsätta vara engagerat i rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Hösten 2025 tar Sverige och Filippinerna över ordförandeskapet för den så kallade XIV-processen, som syftar till att provstoppsavtalet för kärnvapen ska träda i kraft.

Herr talman! Sveriges diplomatiska närvaro utomlands är ett av våra främsta verktyg för att hävda våra intressen. Därför har regeringen gjort en översyn och kan i dag tillkännage ett flertal nyetableringar och andra förstärkningar.

Den svenska närvaron i USA utökas. Ett nytt generalkonsulat i Houston stärker samarbetet inom viktiga industrisektorer som rymd, flyg, försvar, energi, it och life science. Generalkonsulatet i Bryssel uppgraderas till ambassad i Belgien, som är en viktig partner för Sverige i EU och Nato. Under 2025 öppnar Sverige en ny ambassad i Senegal, med ansvar att främja våra intressen i franskspråkiga Västafrika och Sahel. Vi stärker närvaron i den handels- och säkerhetspolitiskt viktiga indopacifiska regionen genom tillsättningen av ett nytt Stockholmsbaserat sändebud för Stilla havet. Dessutom inrättas ett Stockholmsbaserat sändebud för Peru, för att ytterligare främja relationen till viktiga partner i Latinamerika.

Sammantaget syftar dessa förstärkningar till att stärka våra partnerskap och förbättra förutsättningarna för handel, investeringar och innovation.

Förra året kom de två svenska medborgarna Johan Floderus och Saeed Azizi, som suttit oskyldigt fängslade i Iran, hem till Sverige. Regeringen kommer att fortsätta arbetet för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak, förläggaren och poeten Gui Minhai och forskaren Ahmadreza Djalali.

(Applåder)

Herr talman! Regeringens utrikespolitik vilar på en europeisk, nordisk-baltisk och transatlantisk grund. Med ett krig på vår kontinent kommer närområdet att ha högsta prioritet i utrikes- och säkerhetspolitiken. Samtidigt har Sverige ett osvikligt globalt engagemang. Vi kommer att fortsätta verka i FN genom alliansbyggande, långsiktighet och målmedvetenhet. Vårt engagemang och våra partnerskap med viktiga länder i Afrika, Asien och Latinamerika stärks ytterligare.

Vi står inför en svår tid, en tid när vi måste ha förmågan att försvara våra intressen och värderingar för att de ska respekteras. Vi ska tillsammans med våra allierade och partner motverka de auktoritära krafter som vill söndra, härska och destabilisera våra öppna samhällen. Vi ska slå vakt om den demokratiska världens sammanhållning. Och vi ska ytterst värna Sveriges frihet, fred och säkerhet. Det finns ingen viktigare uppgift.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Berglund, Helena Bouveng, Crister Carlsson, Ludvig Ceimertz, John E Weinerhall, Gustaf Göthberg, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Johan Hultberg, Caroline Högström, David Josefsson, Marie Nicholson, Ulrik Nilsson, Carl Nordblom, Johanna Rantsi, Adam Reuterskiöld, Mats Sander, Jesper Skalberg Karlsson, Helena Storckenfeldt, John Widegren, Viktor Wärnick och Boriana Åberg (alla M), Magnus Berntsson och Gudrun Brunegård (båda KD) samt Joar Forssell och Mauricio Rojas (båda L).

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 16 repliker

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Tack, utrikesministern, för utrikesdeklarationen!

Jag återkommer senare till de stora frågorna om folkrätt, internationell lag och inte minst den skur av märkliga utspel som vi nu hör från USA:s sida, men i min replik tänkte jag ta upp Mellanöstern och den politik som Sverige för nu.

Strax före jul fick vi det uppseendeväckande beskedet att Sverige slopar allt kärnstöd till UNRWA. Det var ett flagrant brott mot FN-linjen. Det var ett flagrant brott mot EU-linjen. Det var också ett flagrant brott mot Sveriges egen linje, för vi hade bara någon vecka tidigare sagt i FN att UNRWA är oumbärligt för att få ut stöd och hjälp till nödlidande i Palestina.

Regeringen motiverade beslutet med att allt stöd till UNRWA riskerade att bli meningslöst på grund av att Israel hade en ny lagstiftning. Därför skulle pengarna bara stanna, som ni sa, på ett bankkonto.

Nu har det visat sig vara fel. Trots Israels lagar har UNRWA kunnat verka i Gaza. Under de två veckor som vapenvilan har varit i kraft har UNRWA nått 1,2 miljoner människor med matförsändelser, öppnat tio nya tältläger för återvändande Gazabor, reparerat vattenledningar och ordnat avfallsstationer för nästan en halv miljon människor och upprättat mobila vårdcentraler som kan ta emot uppemot 17 000 vårdsökande per dag. Dessutom har UNRWA verksamhet också i Jordanien, Libanon och Syrien.

Den svenska regeringen hade alltså fel när den sa att UNRWA inte kunde nå Gaza. UNRWA når de hjälpbehövande.

Min fråga till utrikesministern är därför: Tänker regeringen ompröva sitt beslut när ni nu hör om allt detta och återigen stödja UNRWA?

Herr talman! Det humanitära behovet i Gaza är närmast ofattbart. Detsamma gäller Syrien, som fortsätter vara en av världens största kriser. Det finns också andra områden i närområdet som verkligen behöver vårt stöd.

Sverige är en stor och uthållig humanitär givare och partner. Precis som FN:s humanitäre chef Tom Fletcher konstaterade när han besökte Stockholm i januari är Sverige ett humanitärt kraftpaket. Svenskt humanitärt bistånd lindrar nöd och räddar liv, och regeringen försöker hela tiden säkerställa att varje krona kan göra allra störst nytta för att hjälpa dem som är i behov av stöd.

Regeringens beslut att avsätta 800 miljoner kronor i humanitärt stöd till Gaza och regionen under 2025 är en kraftsamling för just detta, för att möta behoven, ta vara på möjligheterna och göra så på allra bästa sätt. Man ska också veta att detta riktade stöd kompletterar det redan omfattande kärnstödet till flera av de organisationer som är på plats i Gaza, som World Food Programme, Unicef och Internationella rödakorskommittén. Genom sådana flexibla medel som Sverige tillhandahåller kunde flera av våra partner omedelbart efter inledningen av vapenvilan i det närmaste fördubbla sina insatser redan första dagen. Så gör vi skillnad på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi kommer naturligtvis att fortsätta följa utvecklingen i regionen. Vi har gång på gång, ensamma och tillsammans med andra, kritiserat UNRWA-lagarna, eftersom Israel har en skyldighet att säkerställa att organisationerna kan verka på plats. Men det står inte i motsats till att man i varje läge försöker säkerställa att pengarna hamnar där de gör absolut störst nytta. Och Sverige gör verkligen skillnad.

(Applåder)

Herr talman! Men regeringen hade ju fel om UNRWA. UNRWA:s nödhjälp når fram.

Vi träffade också Tom Fletcher när han var här, och han underströk hur viktigt UNRWA är. Det ser även alla andra. EU, Storbritannien, Frankrike och Tyskland backar upp UNRWA, men Sverige sviker. Vi sviker palestinierna när de behöver hjälp som mest.

Det här gäller inte bara i Gaza, utan tyvärr också på Västbanken. Nu får vi till exempel rapporter om att Sida drar in stödet till Ekumeniska följeslagarprogrammet, det vill säga det program som har inneburit att man följer palestinska barn till skolan så att de inte blir angripna av militanta bosättare. Det har verkat på Västbanken i 20 år och har varit jätteviktigt. Nu drar Sida in stödet som en direkt följd av att Palestinastrategin har upphävts och ersatts av något annat. Hur ska palestinska barn våga gå till skolan när de dagligen attackeras av bosättare?

Utrikesministern! Min fråga är: Varför sviker Sverige palestinierna när de behöver hjälpen som allra mest?

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att Morgan Johansson måste ha lyssnat väldigt dåligt på mitt förra inlägg i det här replikskiftet men också på mitt huvudanförande. Sverige har dubblat det humanitära stödet till Gaza och regionen för att minska lidandet i Gaza och i närområdet.

Vi säkerställer att hjälpen når fram genom att ge den till aktörer som är aktiva i regionen, som når fram med hjälpen och som kan hjälpa barn och mildra hungersnöd. Vi har alltså fördubblat stödet, Morgan Johansson.

(Applåder)

Herr talman! Den utrikespolitiska deklarationen innehåller många saker, men en person som utrikesministern med precision undviker att nämna är USA:s nye president Donald Trump. I förra veckan presenterade Trump planer på att USA ska ta över Gaza och fortsätta den ockupation som Israel och Netanyahus regering intensifierat. Trump klargjorde också att Gazas invånare, palestinierna, ska fördrivas till grannländerna. Gaza ska köpas och ägas av USA och göras om till Mellanösterns riviera, enligt USA:s president. Det är ett häpnadsväckande folkrättsbrott, och det är som en dröm för den israeliska bosättarrörelsen, som jublar högljutt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag undrar vad utrikesministern anser om Donald Trumps förslag om att tvångsfördriva palestinier från Gaza. Vad gör regeringen för att upprätthålla folkrätten, när både Trump och Netanyahu uppenbarligen vill bryta mot den? I somras kom en dom från Internationella domstolen, ICJ, som innebär att tredje land, såsom Sverige, måste försäkra sig om att man inte understöder Israels ockupation av Palestina. Den svenska regeringen har konsekvent vägrat utreda vad konsekvenserna av domen innebär för Sverige. I stället drömmer regeringsunderlaget om ökad vapenhandel med Israel, allt för att befästa ockupationen.

Det är dags att det blir ändring på regeringens politik. De militära banden till Israel måste klippas, och folkmordet måste få konsekvenser för den israeliska staten.

Samtidigt ser vi nu Trump införa sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC. För två veckor sedan hörde vi att utrikesministern ville använda sig av EU:s blockeringsstadga för att stoppa effekterna av Trumps sanktioner. Vad gör regeringen för att skydda Internationella brottmålsdomstolen, ICC?

Herr talman! Mitt utrikespolitiska fokus kommer att handla om att värna svenska intressen, till skillnad från den förra regeringens. Det handlar om att värna Sveriges och USA:s relationer, bland annat, oavsett vilken administration som sitter vid makten. Där har vi egentligen samma intressen som USA:s president, det vill säga att värna vårt lands bästa. Allt annat är egentligen oansvarigt. Vi landar inte alltid i samma slutsatser eller uttalanden, men det är ett faktum att Sverige och USA har många gemensamma intressen, inte minst när det gäller handel men också när det gäller säkerhetspolitik. Samtidigt kommer det självklart att finnas frågor där USA och Sverige tycker olika, och då kommer vi att stå fast vid våra värderingar.

När det gäller Gaza är det först och främst ett hem för dem som bor där. Som har konstaterats är återuppbyggnadsbehovet i Gaza enormt, och här behöver omvärlden gå in med stöd. Detta utgör även en del av överenskommelsen om vapenvilan.

Från Sveriges och EU:s sida är vi tydliga: Vapenvilan måste bestå, och förhandlingar om en tvåstatslösning måste komma igång. Många länder kommer att behöva vara delaktiga i återuppbyggnaden av Gaza. Man ska komma ihåg att USA har varit en helt central part i arbetet med att få till stånd en vapenvila och nog har en viktig roll att spela också framöver. Men, som sagt, målet måste vara en tvåstatslösning, där uppbyggnaden av en palestinsk stat, där Gaza ingår, är en viktig del.

När det sedan gäller ICC säger jag samma sak som när jag hörde nyheten förra veckan: Detta är mycket oroande. Sanktionerna riskerar att allvarligt påverka domstolens förmåga. EU ser nu på vilka åtgärder som kan vidtas för att mildra effekterna av sanktionerna för EU-företag vars tjänster domstolen är helt beroende av. En av de åtgärder som övervägs är blockeringsstadgan, som vi stöder. Jag vill också påminna om att vi stöder ICC på alla möjliga sätt. Vi sekonderar åklagare och också utredare från polisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! I Danmark läggs utrikespolitiken nu om. Att säga att USA är den viktigaste allierade fungerar inte längre, när Trump militärt hotar att ta Grönland. Den transatlantiska länken har gått från att vara en kedja till att bli ett koppel - ett koppel som Trump kan dra i för att få Kristerssonregeringen att lyda.

Det är dags för Sverige att suspendera vårt DCA-avtal med USA. Vi kan inte ge USA tillgång till 17 militära baser i Sverige. Vi måste värna och trygga vår nationella suveränitet.

Samma sak gäller i Mellanöstern. Gång på gång har Trump visat att han bara avser att gå den folkmordsanklagade Netanyahus ärenden, som han gjorde när han flyttade ambassaden och erkände de ockuperade Golanhöjderna. Vi måste ha en utrikesminister som klarar av att fördöma uttalanden som det om att bygga Mellanösterns riviera. Nu måste Sverige, EU och omvärlden skapa sin egen väg till fred, tillsammans med palestinier och israeler. Det måste vara en väg framåt som ger tydligt stöd till den palestinska staten och framför allt till det palestinska folket.

Herr talman! Vi vet alla vad vi egentligen står för. Vänsterpartiet står inte bakom Natos kärnvapenavskräckning. Vänsterpartiet vill inte vara med i Nato, utan Vänsterpartiet vill att vi i Sverige ska vara ensamma och skyddslösa. De tar varje chans att driva sin sak, och denna gång är deras förevändning en ny amerikansk administration.

Jag vill vara väldigt tydlig när det gäller DCA-avtalet. Till skillnad från vad som har påståtts från Vänsterpartiet får ingen placera kärnvapen eller permanenta baser i Sverige utan vårt medgivande. Vänstern sprider i själva verket skräckpropaganda, som verkligen inte gagnar svenska intressen. Men jag kommer alltid att driva den utrikespolitik som gagnar svenska intressen. Jag kommer inte att sätta den svenska politiska debatten i första rummet.

(Applåder)

Herr talman! Vi har hört en ganska försiktig utrikespolitisk deklaration. Det kan man kanske förstå med tanke på det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i. Vi kan från Centerpartiets sida instämma i många delar: Ryssland som långvarigt hot, synen på Belarus och även Georgien och EU-medlemskap för kandidatländer på västra Balkan samt för Moldavien och Ukraina, för att ta bara några exempel.

Stödet till Ukraina är en moralisk plikt, men säger man att det är en moralisk plikt så förpliktar det. Från Centerpartiets sida har vi länge väntat på att vi från svensk sida ska kunna göra som Frankrike nu har gjort, sända flygvapen till Ukraina. Vi väntar på att regeringen fattar beslut om Jas till Ukraina och börjar utbilda piloter i Sverige. Men vi har fått vänta rätt länge. Kan utrikesministern i dag ge besked om att detta nu kommer?

Vi har också satt 1 procent av vår bruttonationalprodukt årligen som ram för stödet till Ukraina. Regeringen har ätit upp en rätt stor del av årets budgetram för Ukrainastödet med sitt 18:e paket, som vi stöttar, men det blir för lite. Vi behöver vara beredda att göra mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag har läst deklarationen och letat efter klimathotets påverkan på vår säkerhet. Jag hittar "klimat" en gång, och då handlar det om att vi ska samarbeta med Kina.

Herr talman! Klimathotet är verkligen här. År 2030 beräknas 130 miljoner människor leva i fattigdom till följd av klimatutvecklingen. Av de drabbade länderna tillhör 70 procent också de mest sköra länderna. Detta är en grund för nya hot, krig och konflikter. Men klimatfrågan lyser med sin frånvaro i regeringens utrikesdeklaration. Varför, herr talman?

Herr talman! Jag var väldigt tydlig med att stödet till Ukraina är Sveriges viktigaste utrikespolitiska uppgift. Det 18:e paket som vi presenterade nyligen är också det största militära stöd som vi någonsin har gett till Ukraina. Vi kommer att fortsätta stå vid Ukrainas sida så länge som det krävs.

Det samarbete som vi har med våra nordiska och baltiska kollegor är också helt avgörande för att nå ut i Europa, där det finns många som kan göra betydligt mer, inklusive länder som har nämnts här i debatten. Men också resten av världen måste förstå att det är nu det gäller att stå upp för folkrätten, som innebär att den store och starke inte ska ta sig makt på den andres bekostnad. Vi kommer naturligtvis hela tiden att utvärdera hur vi bäst stöder Ukraina.

Nu är det fokus på andra flygvapensystem. Vi bidrar också som bekant med Asken, vilket Kerstin Lundgren mycket väl vet. Men det pågår också förberedelser för att vid behov eventuellt kunna skicka Jas till Ukraina. Detta är som sagt vår viktigaste utrikespolitiska prioritering.

Klimatfrågan, som Kerstin Lundgren nämner, är också en oerhört viktig säkerhetspolitisk fråga. Jag nämner också klimatfrågan och att det är viktigt att vi jobbar mer effektivt för att säkerställa att varje krona gör största möjliga nytta. Det internationella klimatbiståndet är helt avgörande för att vi ska kunna förmå de stora utsläpparna att minska sina utsläpp. Där är också dialogen med USA, Kina, Indien och Brasilien - de riktigt stora utsläpparna - helt avgörande, och därför månar vi också om att ta upp detta i vår bilaterala dialog med dem.

Jag nämnde också arbetet i Arktis, som ju har en nära koppling till klimatförändringarna. Där skapas det nya möjligheter men också nya hot.

(Applåder)

Herr talman! Det är väl uppenbart att det finns mer att göra när det gäller Ukraina och stödet till Ukraina. Vi har kommit med ett antal förslag som jag hoppas att regeringen också lyssnar till.

Klimatet är en fråga som lyser med sin frånvaro, och riktigt varför kunde jag inte höra utrikesministern säga.

Arktis hör jag däremot, och Arktis är ju intressant. Vi har krävt en ny Arktisstrategi. Den gamla från 2020 finns kvar och gäller fortfarande, men vi har krävt en ny. Jag hade väntat mig att det skulle komma någon nyhet där, men nej, där sas inget. Det sas inte heller något om Grönland, där vi ju måste vara väldigt tydliga med att vi backar upp det som också är EU:s hållning och står bakom Danmark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag hoppas att ministern har en nyhet att leverera i Arktisfrågan.

Herr talman! Jag vet inte om Kerstin Lundgren kommer att tycka att det är att betrakta som en stor nyhet, men jag vill nämna att det pågår ett mycket intensivt arbete på Utrikesdepartementet med just Arktisfrågorna, och vi gör det också i nära samarbete med andra arktiska länder. Det finns också en mycket intensiv dialog bland Natoländerna, där vi kan se att det som man i Natosammanhang kallar för "High North" blir alltmer strategiskt intressant för länder som vi bör hålla ett öga på, inte minst Kina. Detta kommer jag att fortsätta att jobba mycket intensivt med. Det kan jag garantera Kerstin Lundgren. Jag gör det också jättegärna i samarbete.

(Applåder)

Herr talman! Tack, utrikesministern, för utrikesdeklarationen! Det var en lång uppräkning av saker som sker runt om i världen, men jag tycker att det i mycket saknas visioner och ambitioner. Vad vill regeringen egentligen göra? Det känns som om man inte riktigt vet om man gillar detta med utrikespolitik över huvud taget.

Det enda man tar upp där det finns någon form av ambitioner är handel. Man talar om utökad handel: Vi ska utöka handeln med USA, Östasien och Latinamerika. Det är väldigt mycket om handel.

Däremot kommer handel aldrig att kunna ersätta behovet av bistånd, för handeln når aldrig dem som har allra störst behov och dem som är allra mest utsatta.

Handel kan ju också användas för att påverka på andra sätt. Om två veckor kommer utrikesministern tillsammans med övriga EU:s utrikesministrar att fatta beslut om att förlänga det importförbud som finns för varor från ryskkontrollerade områden i östra Ukraina. Man kan alltså helt enkelt stoppa handeln från områden som är ockuperade.

Känner vi igen detta någon annanstans ifrån? Det pågår ju en ockupation av Palestina. Den har pågått i minst 58 år. Men än i dag tillåter vi import av varor från illegala israeliska bosättningar. Vi var väldigt snabba att fatta beslut om importförbud vad gäller varor från ryskkontrollerade områden i ockuperade östra Ukraina, men vi har fortfarande inget beslut om att förbjuda importen från israeliska bosättningar, från det ockuperade Palestina.

Jag undrar: Är detta något som utrikesministern kommer att driva på för? Hur kan vi fortsatt tillåta import av varor från illegala bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem?

Herr talman! Jacob Risbergs fråga består egentligen av två delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Först konstaterar Jacob Risberg att han inte förstår varför handel är så viktigt. Det förvånar mig egentligen inte; jag återkommer till det. Sedan undrar han varför vi fortfarande handlar med Israel.

Låt mig börja med den första delen. Det är ju ingen nyhet att partier på vänsterkanten, inklusive Miljöpartiet, inte förstår vikten av handel över världen och inte heller förstår det som jag säger i utrikesdeklarationen, att det finns tydliga synergier mellan handel och bistånd. Det är ju handel som ökar vårt välstånd och våra möjligheter att hjälpa dem som har absolut störst behov av hjälp. Om man inte förstår detta grundläggande samband är det väldigt svårt att ha en debatt om vikten av att utveckla handeln. Det förklarar också agerandet i många andra delar som rör detta.

När det gäller Israel har vi varit väldigt tydliga i vår kritik där det har varit befogat. Vi ser med mycket stor oro på de våldsamma bosättarna på Västbanken. Jag och Jacob Risberg har haft otaliga debatter om detta i kammaren. Där har jag också svarat på den andra frågan.

Detta innebär att jag välkomnar att det hålls ett associeringsråd mellan EU och Israel den 24 februari. Det blir ett bra tillfälle att ta upp svåra frågor kopplade till kriget, samtidigt som vi kan behandla andra frågor. Att vi vill utnyttja den kanalen för dialog har oppositionen i Sveriges riksdag varit kritisk till ända sedan jag tillträdde, men jag är övertygad om att vi behöver mer rak och ärlig dialog och inte plakatpolitik.

(Applåder)

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

Jag har aldrig påstått att handel inte är viktigt, men utrikespolitik består av så många fler delar än bara handel. Det handlar om att lyfta folk ur fattigdom. Det handlar om ökade diplomatiska relationer och så vidare. Det finns många andra delar. Det finns andra typer av relationer i världen än handelsrelationer.

Det är jättebra att det nu blir ett associeringsråd. Det är tråkigt att det tog åtta månader för Israel att över huvud taget hitta ett datum för detta, som man bjöd in till redan i slutet av våren förra året.

Vilka röda linjer har då Sverige när det kommer till associeringsrådet? När kommer man vara beredd att pausa det? Kommer man att kräva ett förbud för import av till exempel varor från israeliska bosättningar? Kommer man att kräva en ändring av Israels lag om UNRWA? Kommer man att kräva ett totalt stopp för bosättarvåldet och att Israel ska komma med en plan för nedmontering av bosättningar i enlighet med Internationella domstolens utlåtande? Kommer man att kräva ett totalt militärt tillbakadragande från de ockuperade områdena? Kommer detta att ingå som krav från Sverige när det gäller associeringsrådet?

Herr talman! Jag vill vara väldigt tydlig med att regeringen står bakom Internationella domstolen och de uttalanden som domstolen har gjort. Detta är någonting som vi också hela tiden för fram i vår dialog med Israel, och det blir ju lättare att göra detta om man faktiskt har en dialog, så den välkomnar jag verkligen. Då kommer vi att framföra kritik mot till exempel agerandet på Västbanken.

Jag konstaterar också att det finns olika märkningar för produkter som kommer därifrån, och det är någonting som jag tycker är bra. Detta har vi också tagit upp i tidigare debatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag vill dock också vara tydlig med att vi inte nu kan blicka bakåt, utan vi måste blicka framåt. Nu har vi fått en vapenvila, en bräcklig vapenvila, men den är helt avgörande för att vi ska kunna få gisslan frigiven och minska lidandet men också ta viktiga steg för en förhandlad tvåstatslösning, så att de här folken äntligen kan få leva i fred och frihet.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.