Dan Hovskär

Fru talman! Tack för frågan, Anders W Jonsson!

Detta är en viktig del som Kristdemokraterna har pratat om. Det handlar också om hur vi kan fortsätta att bygga ut olika delar, till exempel hur man kan distribuera läkemedel med hjälp av e-handel och så vidare. Vi tittar på det här med internapotek och hur man kan stötta för att få marginalerna att bli bättre.

Det finns alltså flera saker som ligger i pipeline som vi från Kristdemokraterna vill stötta. Det handlar ju om att våga vända och vrida på olika delar, och glesbygdsstödet är en sådan fråga som man bollar med för att se hur man kan stötta denna viktiga verksamhet.

Mycket pågår inom området. Det är väl det jag kan säga i dag.

Fru talman! Det är en allvarstyngd fråga som Anders W Jonsson lyfter här. Som vi har varit inne på förut var ju apoteksreformen en bra satsning som vi var överens om och genomförde tillsammans. Där har vi sett en bra utveckling.

Apoteksbranschen är inte vilken bransch som helst. De som är verksamma i den här sektorn tar ju på sig ett ansvar att tillhandahålla livsnödvändiga läkemedel och medicintekniska produkter som är viktiga för vår befolkning.

Jag vet att regeringen jobbar med vissa åtgärder. Själv sitter jag ju inte i regeringen, så jag har inte sett slutförslaget än. Men jag vet att det finns ett antal olika delar uppe för att just bevara där det är som trängst, framför allt i de här 100 kommunerna som bara har ett apotek.

Jag har i detta läge inte hört vad det är för åtgärder man kommer att komma fram med från regeringens sida, men jag vet att man håller på och processar denna allvarliga fråga.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Läkemedel och medicintekniska produkter är en integrerad del av hälso- och sjukvården och omsorgen. När man blir sjuk och behöver vård är det viktigt att snabbt få en medicinsk bedömning - kan jag klara det själv med egenvård, eller behöver jag få del av primärvårdens eller slutenvårdens insatser? Om det är egenvård som är bäst utgör apoteken en omistlig del för att tillhandahålla godkända läkemedel och medicintekniska produkter.

Apoteken kan också bidra med rådgivning i en större omfattning än i dag mot bakgrund av farmaceuternas höga kompetens. Behöver jag få del av primär- eller slutenvårdens insatser kommer läkemedel och medicintekniska produkter förmodligen att vara en viktig del i behandlingen. Inom omsorgen är apotek, läkemedel och medicintekniska produkter lika viktiga delar för att upprätthålla en god kvalitet och för att ge omsorgstagaren goda livsvillkor.

Kristdemokraternas syn på läkemedel och medicintekniska produkter, apotekens och farmaceuternas roll i hälso- och sjukvårdskedjan samt en trygg läkemedelsförsörjning är att de är viktiga för att helheten ska fungera. Samtliga delar behövs om vi ska klara en behovsstyrd vård och omsorg på lika villkor till hela befolkningen.

Läkemedelsbristen är dock ett stort problem. Den har också ökat, som vi har hört tidigare i debatten.

Hur ser det ut internationellt? Det är väldigt svårt att göra en jämförelse av antalet restsituationer i olika länder. Den främsta anledningen är att det inte finns samma krav på att anmäla restsituationer i alla länder. I vissa länder finns inte ens krav på att anmäla dessa.

Ländernas myndigheter har också olika uppfattning om i vilken utsträckning man vill presentera uppgifter om restsituationer avseende läkemedel. I Grekland publiceras de endast som nyheter när det finns risk för att patientsäkerheten ska drabbas, vilket gör att det ser ut som att Grekland har haft väldigt få restsituationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

I Sverige är vi unika såtillvida att vi publicerar en lista över samtliga restsituationer. Jämförelser mellan länder bör därför göras mellan antalet restsituationer i förhållande till antalet marknadsförda produkter i landet.

Om man gör en sådan jämförelse kan man sätta de nordiska länderna i relation till varandra. Man kan då se att Danmark har det minsta antalet restsituationer i förhållande till antalet marknadsförda produkter, med Sverige som god tvåa, medan Norge har störst antal restsituationer.

Regeringen har nu gett konkreta uppdrag för att komma till rätta med situationen.

Läkemedelsverket har fått ett omfattande uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer avseende läkemedel för den svenska marknaden till människor och djur i alla delar av landet.

Socialstyrelsen ska informera om egenberedskap när det gäller läkemedel och medicintekniska produkter och har även andra uppdrag som syftar till att stärka försörjningsberedskapen för läkemedel och andra sjukvårdsprodukter.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ska utreda frågor om omsättningslagring av läkemedel.

Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten har gjort en förstudie om ett system för en nationell lägesbild över tillgång till läkemedel, allt för att vi ska komma till rätta med restsituationerna med läkemedel. Detta är några av de åtgärder som nu är på gång.

Fru talman! Nu går jag över till tandvården.

Ingen ska behöva avstå från att gå till tandläkaren för att man har stora problem. Tandvårdens resurser ska gå till dem som behöver det mest, menar vi kristdemokrater. Alltför många i Sverige, inte minst äldre, har i dag inte råd med den tandvård de behöver. Därför tar vi nu första steget mot en ny tandvårdsreform.

Regeringen och dess samarbetsparti har tillsatt en utredning om att tandvårdens högkostnadsskydd mer ska efterlikna det högkostnadsskydd som finns i hälso- och sjukvården, vilket vi kristdemokrater är mycket nöjda med. Det är viktigt för oss att äldre med sämst munhälsa prioriteras. Ett förstärkt högkostnadsskydd skulle innebära lägre tandvårdskostnader för patienterna, vilket kan bidra till en besöksfrekvens anpassad efter patientens behov och därigenom en bättre munhälsa och folkhälsa.

Fru talman! Att äldre med sämst munhälsa ska prioriteras innebär att vi vill att det statliga tandvårdsstödet i första hand ska gå till personer i behov av tandvård. Den gruppen utgörs främst av äldre personer med stora behov.

Hos äldre personer finns flera faktorer som kan bidra till en försämrad munhälsa. Till exempel får ofta äldre personer en försämrad salivsekretion dels på grund av just högre ålder, dels på grund av att många har läkemedel som påverkar salivproduktionen. Äldre personer kan också få försämrad motorik och därmed svårare att sköta sin munhygien.

Att gruppen ska prioriteras innebär att vi vill att utredaren särskilt ska titta på detta och koppla förslag till gruppen äldre. Det ser vi fram emot. Vi kristdemokrater tycker att det är bra att det nya högkostnadsskyddet ska stärkas så att det mer liknar det som finns inom den övriga vården.

Herr talman! Vi genomför ju flera stora reformer just nu. Vi avsätter 1,7 miljarder i budgeten för att genomdriva Äldreomsorgslyftet, som är ett sådant verktyg. Inom Äldreomsorgslyftet ger vi resurser till kommunerna för att de ska kunna utbilda och stärka personalen. Vi har delar där vi ger resurser till att jobba med anhörigvården. Vi jobbar på ett brett sätt, och det är ett antal olika delar. Man försöker utreda en ny socialtjänstlag som ska ge stöttning. Vi ser att väldigt mycket är på gång, och vi vill sjösätta dessa bitar nu.

När det gäller ett förstatligande av hälso- och sjukvården är det en annan bit. Till skillnad från ledamoten tror jag att det skulle vara väldigt bra för Sverige. I stället för att ha 21 olika regioner som har olika nivåer skulle vi kunna få en helt annan styrning, särskilt av den specialiserade sjukvården. Det tror jag skulle vara bra för Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Herr talman! Det pågår nu ett stort arbete och en rad olika åtgärder vidtas inom äldreomsorgen, inte minst när det gäller att försöka höja kvaliteten.

Vi tror däremot att ett förstatligande av hälso- och sjukvården vore bra när det gäller de stora och breda delarna på det nationella planet, där vi behöver knyta samman våra olika regioner på ett annat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Vi har en lite annan syn när det gäller äldreomsorgen, som är de olika kommunernas ansvarsområde. Där försöker vi ge kommunerna stöd och hjälp för att underlätta arbetet i äldreomsorgen. Där har vi inte föreslagit en statlig styrning, utan vi tror att det finns sätt att ge god kvalitet som präglas av respekt genom uppdraget till de olika kommunerna. Vi tror att vi i just den delen kan ge de olika verktygen på ett annat sätt än genom ett förstatligande.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

För Kristdemokraterna är det av största vikt att man kan känna sig trygg när man blir äldre och att vården och omsorgen finns den dag då man behöver den. Det är därför en viktig rapport som Riksrevisionen lämnat gällande lex Maria och lex Sarah. Detta har alltså sin utgångspunkt i patientsäkerhetslagen och socialtjänstlagen.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för lex Maria och lex Sarah är så effektiva att vårdskador och missförhållanden förhindras och om vård- och omsorgsverksamheter uppfyller sitt ansvar mot enskilda i vården och omsorgen om äldre.

Låt mig börja med att säga att vi kristdemokrater ser allvarligt på de missförhållanden och de vårdskador som uppdagats inom äldreomsorgen. I rapporten är Riksrevisionens övergripande slutsats att statens insatser inte är effektiva för att vård- och omsorgsverksamheter för äldre ska förhindra vårdskador och missförhållanden och uppfylla sitt ansvar mot enskilda inom ramen för lex Maria och lex Sarah. Detta är något som vi i regeringspartierna inte tar lätt på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Riksrevisionen menar också att verksamheternas ansvar för att informera enskilda och deras närstående och ge dem möjlighet att vara delaktiga i utredningar bör utökas. Riksrevisionen menar också att styrningen och uppföljningen av arbetet för att förhindra vårdskador och missförhållanden i vården och omsorgen om äldre bör stärkas.

Som regeringen skriver i sin skrivelse välkomnar vi granskningen och menar att rapporten utgör ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som regeringen bedriver i syfte att förbättra vården och omsorgen om äldre.

Samtidigt har vi andra slutsatser om vad som behöver göras för att rätta till de problem som finns. Regeringen vidtar nu flera åtgärder för att stärka kvaliteten i vården och omsorgen om äldre. Man har tillsatt en utredning om språkkrav inom äldreomsorgen och inrättat ett nationellt kunskapscentrum för äldreomsorg vid Socialstyrelsen.

För Kristdemokraterna är äldreomsorgsfrågorna högt prioriterade. Vi har länge och på olika sätt drivit frågor som syftar till att stärka tryggheten, värdigheten och sådant som ger livskvalitet inom omsorgen. I detta ligger också att det ges en god vård och omsorg. Och vi har fokus på den enskilde.

Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna inom äldreomsorgen. Äldreomsorgens viktigaste resurs är personalen. Det är avgörande att den har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Därför föreslår regeringen i budgeten för 2024 att 1,7 miljarder kronor ska avsättas för att fortsätta med den påbörjade kompetenssatsningen för personal inom kommunalt finansierad äldreomsorg. Regeringen beräknar att man ska avsätta motsvarande belopp även 2025 och 2026.

Under sommaren blev också undersköterska en skyddad yrkestitel för att garantera att personalen har rätt kompetens. Samtidigt stärker det yrkets attraktivitet.

Herr talman! Regeringen fullföljer i budgetpropositionen 2023 den treåriga satsning som kallas för Äldreomsorgslyftet, som ger personal i äldreomsorgen möjlighet till vidareutbildning under betald arbetstid. Bara under de två första åren av satsningen har nästan 3 000 personer kunnat avsluta sin utbildning - de har utbildat sig till vårdbiträde, undersköterska eller specialistundersköterska eller gått en ledarskapsutbildning. Detta är ett viktigt steg för att stärka kompetensförsörjningen.

Vidare finns det en utredning om ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer. Där har man förslag om hur medicinsk kompetens kan stärka verksamheten. Den utredningen håller just nu på att beredas i Regeringskansliet.

Vårt samhälle är alltmer organiserat på ett sätt som inte uppmuntrar till stöd och hjälp mellan generationer, med konsekvens att många äldre lämnas i ensamhet på ålderns höst. För att uppmuntra och hjälpa dem som vill stötta sina föräldrar när de blir gamla vill vi kristdemokrater utreda möjligheten att införa ett stöd för vård av föräldrar, VAF. Inom sjukförsäkringssystemet ska man då som anhörig kunna få ett antal dagar per år då man kan rycka in för att hjälpa den äldre närstående med vårdbesök eller hjälpa till i hemmet vid plötslig sjukdom bland annat.

Regeringen presenterade i februari 2023 också en särskild gemenskapssatsning för att motverka ofrivillig ensamhet som särskilt drabbar våra äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Ensamhet påverkar den psykiska och fysiska hälsan och den generella livskvaliteten negativt. Gemenskapssatsningen uppgår till 300 miljoner kronor fördelade över tre år. Medlen ska bland annat gå till uppsökande hälsosamtal och till att skapa sociala kontaktytor och aktiviteter som känns meningsfulla.

Herr talman! Ett samhälle där alla kan åldras i trygghet och värdighet är ett angeläget mål för oss kristdemokrater. Äldre personer är en tillgång för hela samhället. Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som respekt för, tillvaratagande av och omsorg om den äldre generationen.

Äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Var och en ska ses som en person med ett eget och unikt värde och med skilda intressen och bakgrunder. God vård, ett behovsanpassat boende och självbestämmande över sin vardag ska vara en självklarhet hela livet.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Vi kristdemokrater vill bygga ett samhälle där människor kan åldras i trygghet och med värdighet. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Det är viktigt att se äldre som en resurs att ta till vara. Att ha ett väl fungerande samspel mellan generationerna är också en viktig beståndsdel, tycker vi kristdemokrater.

Digitala lösningar är en av nycklarna för att klara framtidens demografiska utmaningar inom vården och äldreomsorgen. De äldre har rätt till bra livskvalitet, och medarbetarna inom sektorn ska kunna upprätthålla hållbara arbetssätt. Därför föreslår regeringen en ändring i socialtjänstlagen, som förtydligar möjligheten att använda digital teknik när insatser ges vid hemtjänst eller boende i särskilda boendeformer för äldre.

Den digitala tekniken ska bara få användas utanför den mänskliga kroppen. Exempel på digital teknik är trygghetslarm med gps-funktion och kamera för tillsyn i bostaden.

Regeringen föreslår bland annat ändringar i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten för att stärka skyddet av personuppgifter. Det gäller bestämmelser om dataskyddsåtgärder vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Den som beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska samtycka till behandlingen av personuppgifter. Om insatsen medför behandling av personuppgifter som avser närstående ska de också godkänna detta.

Fru talman! Att hitta rätt kompetens är välfärdens största utmaning. På grund av pensionsavgångar och den förutspådda befolkningsutvecklingen beräknar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, att 410 000 personer behöver rekryteras fram till 2031. Prognosen visar att antalet personer över 80 år kommer att öka med nästan 50 procent de kommande åtta åren. Det betyder att äldreomsorgen under samma period behöver öka antalet anställda med drygt 30 procent. Det är svårt att lösa på traditionellt vis, då antalet personer i arbetsför ålder samtidigt ökar med endast 4 procent. Man ska också komma ihåg att det är ett snitt för landet. I vissa kommuner minskar till och med underlaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Det är uppenbart att nya tankesätt måste till. Inom äldreomsorgen har man länge jobbat med den här frågan och vetat att det kommer att saknas personal. Det betyder att man måste börja jobba på andra sätt.

Välfärdsteknik löser inte allt, men det är en viktig del av lösningen. Till exempel en medicinrobot ger förutsättningar för ökad självständighet och trygghet för den äldre brukaren. Den frigör tid för personalen och ger även positiva effekter på miljön genom till exempel minskat resande om det gäller hemsjukvården. En medicinrobot bidrar till brukar- och verksamhetsnytta. Rätt dos i rätt tid ger ökad trygghet och självständighet för individen.

Optimerar vi användningen av resurser inom hemtjänsten blir det en automatiserad funktion som sparar ungefär 400 timmar per vårdtagare och år. Då kan man utnyttja personalen på bästa sätt och lägga fokus på rätt saker. Man kan till exempel avlasta en ansträngd vård och omsorg med tillsyn och monitorering i hemmet.

Fru talman! Välfärdsteknik inom äldreomsorgen får inte ersätta den mänskliga kontakten helt, utan vi måste hitta vägar för att inte ensamheten ska öka. Gemenskapsfrämjande insatser i omsorgen är viktiga, tycker vi kristdemokrater. Det sociala innehållet i äldreomsorgen behöver utvecklas så att de äldres behov av gemenskap kan mötas samtidigt som vi bygger ut välfärdstekniken inom äldreomsorgen.

(Applåder)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Vi i Tidöpartierna föreslår nu ett ändrat ansvar för myndighetsutövningen för ledarhundsverksamheten i Sverige. Förslaget innebär att myndighetsutövningen förs över från den ideella föreningen Synskadades Riksförbund till en förvaltningsmyndighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ledarhundar

Genom att samla ansvaret för ledarhundsverksamheten hos en myndighet förenklar vi för dem som tilldelas ledarhund. Överföringen förenklar också styrningen, kontrollen och uppföljningen av statens medel. Det är en stor fördel att samma myndighet som prövar ansökningarna och tilldelar ledarhund också ansvarar för informationen.

Vi kristdemokrater står för en människosyn som utgår från människors okränkbara värde och att alla människor är olika. Utifrån sina egna villkor ska alla ha rätt till full delaktighet i samhället och jämlika livsvillkor. Det ger livskvalitet, självbestämmande och delaktighet i samhället. Med detta nya förslag tror vi att det blir enklare och tydligare för dem som är i behov av ledarhund.

I dag ansvarar föreningen Synskadades Riksförbund för ledarhundsverksamheten. Anledningen till att den fick det ansvaret 2006 var att det då inte fanns någon myndighet med rätt kompetens för området. Ledarhundsverksamheten har därför varit ett undantag från huvudregeln att myndighetsutövning utförs av en myndighet.

År 2014 bildades Myndigheten för delaktighet. Den har sedan dess varit ansvarig för upphandlingen av ledarhundar samt förberett sig för att kunna ta över ledarhundsverksamheten sedan 2018. Myndigheten för delaktighet är en myndighet som har rätt kompetens för att ha ett samlat ansvar för ledarhundsverksamheten.

Herr talman! Vi går nu fram med förslaget som innebär att all annan verksamhet som rör ledarhundar, till exempel ansvaret för att anordna utbildningar, information om verksamheten och att ge stöd till den som har ledarhund förs över till Myndigheten för delaktighet.

Förändringar skapar oro när något nytt ska komma. Regeringen anser att den myndighet som ansvarar för ledarhundsverksamheten kommer att kunna ha ett helhetsperspektiv och ha den expertis och kunskap som verksamheten kräver.

När det gäller verksamhetens transparens anser vi att den kommer att öka med en myndighet som ansvarar för verksamheten. Myndigheten kommer att kunna säkerställa kompetensen genom såväl verksamhetsövergång av befintlig personal som upphandling av vissa tjänster. Det är en viktig punkt tycker vi kristdemokrater.

Personer med synnedsättning ska tillhandahållas ledarhundar genom dispositionsrätt. Enligt förslaget ska en ansökan om dispositionsrätt till ledarhundar beviljas av beslutsmyndigheten tills vidare. Sökanden ska vara minst 18 år, vara bosatt i Sverige och ha en synnedsättning som innebär avsaknad av ledsyn. Sökanden ska ha behov av och kunna använda ledarhund som förflyttningshjälpmedel och ge hunden god omsorg och goda levnadsvillkor.

Herr talman! Vidare innebär förslaget att den som har beviljats dispositionsrätt till ledarhund ska tilldelas en ledarhund inom skälig tid. Förslaget innebär även krav på att den som har tilldelats en ledarhund ska genomgå fortlöpande utbildning tillsammans med hunden samt ansvara för att hunden får den veterinärvård som behövs enligt djurskyddslagen och genomgår regelbundna hälsokontroller hos veterinär under den tid som hunden disponeras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ledarhundar

Herr talman! Kristdemokraterna anser att det är viktigt att personer med synnedsättning ska tillhandahållas ledarhundar på ett bra sätt och att det ska bli enklare och samtidigt att uppföljningen ska bli tydligare. En ledarhund kan vara helt livsavgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Många barnfamiljer har det tufft att få ihop sin ekonomi just nu. Allt fler oroar sig över om de kommer att ha råd med olika fritidsaktiviteter.

För många barn och ungdomar har också hösten präglats av skjutningar och gängkriminalitet, som sjunker allt lägre i åldrarna.

Kristdemokraterna har under en längre period jobbat med att försöka införa ett fritidskort för alla barn mellan 8 och 16 år laddat med ekonomiskt stöd till deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter för föreningsliv och kulturskolor. Barn från socioekonomiskt utsatta hushåll ska få ett högre stöd.

Vi är glada för att fritidskortet införs nästa år. Fritidskortet handlar om gemenskap, identitet och goda förebilder. Barn och ungdomar blir välkomnade till en samhörighet som erbjuder något annat än gängen.

Min fråga går till Jakob Forssmed. Vilka effekter kommer fritidskortet att få för att förebygga att barn och ungdomar dras in i gängkriminalitet?

Herr talman! Sverige måste få bukt med de långa vårdköerna och de stora regionala skillnaderna inom cancervården.

En alarmerande uppgift är att ungefär hälften av patienterna med bröstcancer, lungcancer eller prostatacancer inte får vård inom utlovade ledtider. Det är allvarligt. Det drabbar de enskilda och också deras familjer.

Landets regioner får 400 miljoner för att väntetiderna i cancervården ska hållas inom de bestämda tidsramarna. Trots det är det många regioner som inte klarar av att hålla väntetiderna.

Enligt Regionala cancercentrum i samverkan är cancervården en spegling av hur pressad vården är. Och det märks att fler drabbas av cancer och behöver behandling.

Min fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson är: Vad avser regeringen att göra för att minska köerna inom cancervården?

Fru talman! Politik handlar om att ta ansvar. Det kan vi båda hålla med om.

Det har varit en gigantisk inflation i vårt samhälle, och det förlorar vi alla på - även låginkomsttagare samt kommuner och regioner. Därför måste vi prioritera att försöka få ned inflationen och få balans i ekonomin. Det har vi jobbat med.

Det ska också löna sig att arbeta. Genom att få fler i arbete mår vårt land bättre. Därför menar vi att om fler har tillgång till arbete mår Sverige och den enskilde bättre. Därför jobbar vi med många olika delar. Sedan får vi återkomma till hur budgeten ser ut för nästkommande år. Jag tror inte att ledamoten kommer att få besked innan riksdagen slutar i morgon. Men vi får se!

Fru talman! Jag tackar Mikael Dahlqvist för frågan.

Alla vet att vi lever i en tuff ekonomisk verklighet. Vi har sett till att kommuner och landsting har fått 12 miljarder det här året. Stora delar av Kommun- och Regionsverige har haft stora överskott de senaste åren. Jag har jobbat i Västra Götalandsregionen och i Falköpings kommun. Många kommuner har stora överskott. Men nu befinner vi oss i tuffare tider, och det kräver åtgärder.

Regeringen har under det här året tillfört 12 miljarder. Sedan ska vi titta på vad som behövs framåt. Det tillkommer stora utgifter. Inflationen skenade tidigare, men nu dippar den nedåt. Och det är positivt.

Den första frågan gällde hur man kan stimulera etablerandet av fler apotek till glesbygden. Jag nämnde tidigare att det finns ett så kallat glesbygdsbidrag. Vi betalade ut 12 miljoner 2022 i glesbygdsbidrag. Men jag sa ärligt tidigare att vi behöver titta över vilka ytterligare stimulanser som behövs. Det finns alltså ett bidrag, och regleringen av bidraget har gjort att 44 apotek fick bidraget förra året.

Fru talman! Vi har sett en fördubbling, Karin Rågsjö, av antalet apotek sedan den nya reformen trädde i kraft. Det är tack vare att marknaden har öppnats. Även du måste se att det har blivit många fler apotek, och det är en positiv effekt av att marknaden har fått utrymme. Det har blivit fler apotek och längre öppettider. Både statliga och privata bolag har varit med i utvecklingen.

Precis som jag lyfte fram finns farhågor. Vi måste fortsätta att bevaka glesbygdsetableringarna. Där behöver mer göras. Men marknaden har varit positiv för apoteksutvecklingen.

Fru talman! I mitt anförande berörde jag frågan om att sedan hela den här reformen genomfördes har man i stort sett fått en ökning med 50 procent av antalet apotek - från 900 år 2008 till ungefär 1 400 i dag. Det gör ju att tillgängligheten har ökat markant, även vad gäller öppettiderna som har blivit betydligt bättre.

Jag nämnde också att ett antal apotek i glesbygdsområdet har lagts ned. Oftast är det kopplat till att vårdcentraler försvunnit, för då är det svårt för apotek att överleva.

Detta är frågor som vi bevakar för att se hur man kan jobba vidare. Jag nämnde vidare att det är viktigt att på något sätt kunna besöka ett apotek i sitt närområde för att få rådgivning och så vidare. Det är alltså en viktig fråga som Karin Rågsjö tar upp och som är viktig att bevaka framåt.

Fru talman! När det gäller Kristdemokraterna och jobbet med landsbygdsfrågor behöver man inte vara så ängslig som Anders W Jonsson är. Vi jobbar med de här frågorna i olika delar. När det handlar om glesbygdsbidrag finns det ju ett sådant nu som jag tror att 44 apotek fick 2022. Man betalade ut 12 miljoner kronor för det. Det finns alltså i dag. Jag vet att ni också jobbar med den här frågan och vill stärka den.

Vad gäller receptarier digitalt har vi vad jag vet inte sagt nej till det förslaget. Men man har tittat på olika möjliga lösningar.

Ledamoten pratar om e-handel och TLV:s nya utredning. Det har man inte tagit ställning till än. Jag vet att det finns rätt många delar som ger problem, men enligt de uppgifter jag har fått har man inte kommit fram till någon slutlig inställning till det än.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Läkemedel och medicintekniska produkter är en integrerad del av hälso- och sjukvården och omsorgen. När man blir sjuk och behöver vård är det viktigt att snabbt få en medicinsk bedömning. Kan jag klara av det själv med hjälp av egenvård, eller behöver jag få del av primärvårdens eller slutenvårdens insatser?

Om det är egenvård som är bäst är apoteken en omistlig del i fråga om att tillhandahålla godkända läkemedel och medicintekniska produkter. Apoteken kan också bidra med rådgivning i större omfattning än i dag mot bakgrund av farmaceuternas höga kompetens. Om jag behöver ta del av primär- eller slutenvårdens insatser kommer läkemedel och medicintekniska produkter förmodligen att vara en viktig del i behandlingen.

Inom omsorgen är apotek, läkemedel och medicintekniska produkter lika viktiga delar för att upprätthålla en god kvalitet och för att ge omsorgstagarna goda livsvillkor. Kristdemokraternas syn på läkemedel och medicintekniska produkter, apoteken och farmaceuternas roll i hälso-och sjukvården samt en trygg läkemedelsförsörjning är att de är viktiga för att helheten ska fungera. Samtliga delar behövs också om vi ska klara av att ha behovsstyrd vård och omsorg på lika villkor till hela befolkningen.

Apoteksbranschen är inte vilken bransch som helst. Den som tar på sig ansvaret för en verksamhet i denna stora sektor tar också på sig ansvaret för att tillhandahålla många livsnödvändiga läkemedel och medicintekniska produkter till befolkningen. Kristdemokraterna vill säkra kvaliteten och tillgängligheten genom att slå vakt om och utveckla omregleringen av apoteken.

Genom att ge fler möjlighet att starta och driva egna apotek frigörs företagsamhet och initiativkraft. Det handlar också om att stärka apotekens och farmaceutens roll i hälso- och sjukvårdskedjan. Det är en viktig utveckling, inte minst för att locka fler till farmaceutyrkena.

När Kristdemokraterna 2006, i dåvarande alliansregeringen, tog över ansvaret för apoteken låg Sverige i OECD-områdets botten i fråga om antal apotek per invånare. År 2009 genomfördes omregleringen av apoteksmarknaden med målet att säkerställa en trygg och god läkemedelsförsörjning. Över hela landet finns i dag apotek med generösa öppettider och högt utbildad personal. Medborgarna har ett högt förtroende för apoteken.

Fru talman! Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har apotekstätheten och tillgängligheten ökat. Siffrorna i Sveriges Apoteksförenings branschrapport från oktober 2022 visar att antalet apotek har ökat från drygt 900 år 2008 till strax över 1 400 i dag. Det är en ökning med cirka 50 procent. Det tycker vi kristdemokrater är en positiv utveckling. Därtill erbjuder samtliga apotekskedjor e-handel via internetapoteken.

Den omreglerade apoteksmarknaden är fortfarande en relativt ung marknad som kan utvecklas ytterligare. Aktörerna i dag är både stora och små, statliga och privata, och alla uppfyller de stränga krav som reglerar marknaden.

Sammantaget visar den ökade tillgängligheten, kundnyttan och serviceutbudet tillsammans med den stabila och höga kundnöjdheten att omregleringen av apoteksmarknaden var en framgångsrik och uppskattad reform. Kristdemokraterna ser dock att vi måste fortsätta stärka tillgången till apotek också i glesbygden. Antalet apotek i dessa områden i dag är ungefär oförändrat jämfört med före omregleringen. Det har startats en del, men de senaste åren har några tyvärr också lagts ned.

Fru talman! Apotekens e-handel spelar, enligt en analys från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, stor roll för gles- och landsbygdsbornas tillgång till apotek. E-handeln kan därför ses som ett bra komplement till de fysiska apoteken i såväl tätbebyggda som glest befolkade områden. Men de kan inte fullt ut ersätta de fysiska apoteken, bland annat eftersom vissa läkemedel, exempelvis narkotikaklassade läkemedel och antibiotikalösningar, måste beredas i samband med expediering. De kan inte hanteras på samma sätt via e-handel.

Kristdemokraterna anser också att det är viktigt att även personer i glesbygden får möjlighet att besöka ett fysiskt apotek. Det finns en trygghet i att besöka ett apotek och få råd av apotekets kompetenta personal om användningen av receptbelagda läkemedel och om egenvård.

Fru talman! Som många vet har frågan om att förbättra stödet kring dem som uppbär LSS varit en av Kristdemokraternas hjärtefrågor. Vi kommer att fortsätta jobba med dessa frågor, och detta är en av huvudfrågorna. För mig personligen är det också en oerhört viktig fråga. Ledamoten kan alltså vara trygg med att Kristdemokraterna kommer att fortsätta jobba med detta och att vi kommer att driva på.

Exakt hur det kommer att se ut får vi dock återkomma till när regeringen lägger fram det slutgiltiga förslaget. Men Kristdemokraterna kommer i alla fall att vara med och driva på och ser möjligheten att genomföra ett statligt huvudmannaskap.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Christofer Bergenblock för frågan.

Jag kan inte föregripa vad regeringen kommer att komma fram med, men de signaler jag får och de positiva svar som kommer in kring ett förstatligande av dessa bitar känner jag mig relativt trygg med. Min förhoppning är att det kommer att genomföras. Vi kristdemokrater har varit tydliga med att vi tycker att frågan är oerhört viktig.

Vi måste försöka få ett helhetsgrepp. Det ska inte ha någon betydelse vilken del av landet man bor i - så som det ser ut nu - när det gäller vilken insats man får. Man skulle kunna komma ifrån detta med en bas att utgå ifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Jag är relativt trygg med att det kommer att genomföras, men exakt hur det kommer att se ut får vi avvakta med tills regeringen lägger fram hela förslaget.