Dan Hovskär

Fru talman! Jag yrkar bifall till socialutskottets förslag.

Den kristdemokratiska politiken är förankrad i en människosyn som utgår från människans okränkbara värde och att alla människor är olika. Utifrån sina egna villkor ska alla ha rätt till full delaktighet i samhället. Målet för funktionshinderspolitiken är att personer med funktionsnedsättning ska ha levnadsförhållanden likvärdiga med dem som resten av befolkningen har. Politiken ska fokusera på att förbättra tillgänglighet, utbildningsmöjligheter och förankring på arbetsmarknaden.

Kristdemokraterna vill ha ett samhälle som ser, bejakar och inkluderar alla människor. Därför måste även kunskapen om dolda funktionsnedsättningar öka och situationen för personer med neuropsykiatrisk eller intellektuell funktionsnedsättning stärkas.

LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, som infördes 1994 av den dåvarande borgerliga regeringen, är en rättighetslag som ska värnas och utvecklas. Då det har gått 29 år sedan reformen infördes och samhället har utvecklats behövs en översyn för att lagen ska stå upp för de grundläggande värden som utrycks i förarbetet till lagen. Flera insatser har gjorts genom åren för att stärka rätten för personer med funktionsnedsättning, och detta arbete måste fortsätta.

Fru talman! Alla, även personer med funktionsnedsättning och deras familjer, ska kunna lita på Sverige. Det handlar om mänskliga rättigheter, menar vi kristdemokrater.

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämlikhet och till att barnrättsperspektivet beaktas. Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning är i grunden en demokratifråga.

Det är samtidigt angeläget att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning faktiskt verkställs i samhället.

En viktig del i styrningen av funktionshinderspolitiken är att det nationella målet för funktionshinderspolitiken och genomförandet av detta följs upp och att resultatet av insatserna kan bedömas. Det är därför positivt att regeringen har beslutat om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021-2031.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! I avtalet mellan Tidöpartierna framgår följande när det gäller personlig assistans: "Utifrån de utredningsförslag som väntas presenteras i mars 2023 över åtgärder för ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS ska därefter åtgärder övervägas med målsättningen om ett statligt ansvar."

Som vi vet presenterades den 1 mars i år utredningsbetänkandet Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans - Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. I betänkandet föreslås bland annat att staten genom Försäkringskassan ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans, att nuvarande kvalifikation för rätt till personlig assistans enligt LSS behålls i ett statligt huvudmannaskap, att kommunerna inte längre ska vara skyldiga att medfinansiera de första 20 timmarna per vecka av assistansersättningen, att arbetet med god kvalitet ska kompletteras med regler för att säkerställa den enskildes självbestämmande med mera.

Utredningsbetänkandet bereds nu inom Regeringskansliet. För mig som kristdemokrat känns det bra att detta äntligen är på väg fram. Regeringen har gett flera uppdrag som det nu arbetas med, bland annat ett om att följa upp förändringar avseende ledsagning för synskadade och blinda. Mycket är alltså på gång från regeringen.

Fru talman! Jag ställer min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer.

De anmälda bedrägeribrotten mot äldre har ökat med över 80 procent de senaste tre åren. Den största ökningen har skett i kategorin sociala manipulationer, där någon ringer och utger sig för att vara till exempel banktjänsteman.

TV4 har nu rapporterat att det förra året kom in ungefär 193 000 anmälningar till polisen om bedrägerier mot privatpersoner. Verkligheten är att polisen inte hinner eller inte har möjlighet att utreda alla dessa 193 000 bedrägerianmälningar som kommer in, vilket inte är bra. Men här har också bankerna en stor uppgift att arbeta än mer förebyggande och vidta olika skyddsåtgärder, inte minst för våra äldre.

Min fråga är: Bedrägerierna ökar lavinartat. Hur ser justitieministern på bankernas ansvar i detta akuta läge?

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Tillgängligheten till produkter och tjänster måste öka i landet. Vi behöver riva olika murar som kan upplevas finnas. Med denna nya lag görs fler produkter och tjänster mer tillgängliga för fler i samhället. Många känner sig i dag utestängda och har svårt att få tillgång till information, till exempel äldre och funktionsnedsatta. Det är detta som ligger till grund för denna nya lag. Det är mycket viktiga frågor, tycker vi kristdemokrater.

Kristdemokraterna står för en människosyn som utgår från människans okränkbara värde och att alla människor är olika. Utifrån sina egna villkor ska alla ha rätt till full delaktighet i samhället och jämlika levnadsvillkor. Personer med funktionsnedsättning ska ges bättre möjlighet till jobb och studier. Det ger livskvalitet, självbestämmande och delaktighet i samhället.

Herr ålderspresident! Därför är denna nya lag om tillgänglighet viktig. Produkter och tjänster ska vara utformade så att de är tillgängliga för fler. Exempel på produkter och tjänster som omfattas av lagens bestämmelser är datorer, smarttelefoner, kortläsare för betalning, bankautomater samt vissa biljettförsäljningsautomater, incheckningsautomater och interaktiva informationsskärmar på till exempel flygplatser och tågstationer. Fler tjänster som omfattas är bland andra e-post, Whatsapp, banktjänster, eböcker och e-handelstjänster. Kraven på tillgänglighet är omfattande.

Alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter att på ett enkelt och anpassat sätt ta del av produkter och tjänster. Många äldre och personer med funktionsnedsättning har upplevt sig utestängda. Kristdemokraternas och regeringens förhoppning är att dessa nya förutsättningar ska göra skillnad.

Herr ålderspresident! Vidare omfattas tjänster som tillhandahålls konsumenter avseende elektroniska kommunikationstjänster, e-handelstjänster, banktjänster, e-böcker med mera. Lagen innehåller bestämmelser om CE-märkning, marknadskontroll och tillsyn. Lagen syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden genom att öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning.

Webbplatser, inklusive tillhörande nätappar, och tjänster för mobila enheter, inklusive mobilappar, ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt genom att de görs uppfattningsbara, hanterbara, begripliga och robusta. Om stödtjänster som till exempel helpdesk, telefoncentraler och teknisk support finns att tillgå ska de via tillgängliga kommunikationssätt tillhandahålla information om tjänstens tillgänglighet.

Det ska finnas krav på vilka egenskaper, delar och funktioner som ska finnas för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till att uppfatta, hantera, begripa och kontrollera produkten. Utöver de allmänna kraven ställs sektorsspecifika krav på en del produkters användargränssnitt och funktionella utformning. Dessa åtgärder ska vidtas så att tjänsterna lämnas på ett sådant sätt att personer med funktionsnedsättning i största möjliga utsträckning kan använda dem.

Herr ålderspresident! Som jag sa i början av mitt anförande: Nu river vi murarna! Det är viktigt att alla människor utifrån sina egna villkor har rätt till full delaktighet i samhället och jämlika levnadsvillkor. Det gäller inte minst de äldre och funktionsnedsatta, och med detta lagförslag kommer tillgängligheten att öka i samhället.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Karin Rågsjö för frågan.

Vi står i en av de större ekonomiska kriser som vårt land har sett på väldigt många år. Just inflationen är en av de viktigaste delarna att trycka ned, för om inflationen skulle fortsätta att ligga på en väldigt hög nivå skulle alla våra pengar bli mindre värda. Det vi tjänar blir mindre värt, så man kan handla mindre. Samma sak blir det för våra kommuner och regioner. Därför handlar en av de viktigaste delarna om att få ned inflationen. Vi måste ta ansvar för ekonomin. När inflationen förhoppningsvis bromsar in kan vi gasa på med mer pengar.

Karin Rågsjö pratar om välfärdskris. Vi ser ju den ekonomiska krisen, men kommuner och regioner i Sverige har en stabil ekonomi.

Jag tror att många förstår att vi måste ta de här stegen för att få ned inflationen för att sedan kunna ta steget vidare. Det om något tror jag att människor ser som ett hopp om att vi har ansvarsfulla politiker som inte bara gasar på just nu. Men förhoppningsvis kan vi göra det framöver.

Fru talman! Jag är relativt ny ledamot här i riksdagen och har jobbat i kommunledningen i Falköpings kommun och i Västra Götalandsregionen med hälso- och sjukvård. Man kan konstatera att vi i både Kommun- och Regionsverige har gjort stora överskott under de senaste åren, och där finns pengar som man nu kan använda.

Vi har hamnat i en tuff ekonomisk kris, och det är inte alltid bara pengarna som avgör hur man ska jobba. Många av de bästa projekten handlar om hur man utvecklar saker och ting och hur man kan jobba på nya sätt. Att skyffla in pengar är inte alltid den stora lösningen, även om man inte ska blunda för den ekonomiska kris som Sverige ändå befinner sig i.

Om vi tittar framåt ser vi att det finns många olika delar som kan göras för att jobba med utveckling. Regeringen har också tillfört kommuner och regioner en del pengar, 12 miljarder, under 2023, så de har fått en hel del. Sedan är det det ekonomiska läget i Sverige som påverkar detta.

Fru talman! Jag kan konstatera att den digitala vården är viktig i vårdutvecklingen. Det som är på gång är en gemensam standard för en nationell plattform för tillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbudet av vård. Det är det man jobbar med just nu, alltså flera delar av det som Anna Vikström tar upp i sin fråga.

Den digitala infrastrukturen är viktig och kommer bland annat också att finnas inom ramen för Vision e-hälsa 2025. En överenskommelse om att etablera en säkrare datakommunikation är också någonting som kopplas in i God och nära vård. De här frågorna håller på att beredas.

För att vi ska få ihop helheten behöver man hitta strukturer som gör att det är attraktivt även för de privata vårdgivarna att vara med i detta, och min förhoppning är att vi ska få se en helhet inom hela vårdsektorn.

Fru talman! Det finns många viktiga frågor, men just när det gäller den digitala infrastrukturen i vården finns det väldigt mycket att göra. Det man kan konstatera är att vi så att säga behöver ha mer av samma ingångar.

Flera av oss har jobbat inom vården och vet att man kan få sitta med väldigt många olika system. För att slutföra i stort sett en och samma fråga kan man få använda upp till tre fyra, kanske till och med fem sex olika system. Det måste vi försöka att hitta en digital infrastruktur för.

Det är ett samordningsarbete som nu pågår. Det är en viktig del i vården, och vi pratar om kompetens och också resurser. Kan vi då möjliggöra att vi har ett system och enklare vägar in i vårdens arbete kommer vi också att frigöra tid till det patientnära arbetet.

Flera utredningar är alltså igång. Jag har inte något direkt svar på ledamotens fråga som jag uppfattade den, alltså vilka olika titlar som ska använda det här. Det handlar ju om helheten i vården; det är det jag uppfattar att man håller på och jobbar med.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Var man bor i landet ska inte avgöra vilken vård man får. Många väntar för länge på specialiserad vård eller operation, samtidigt som det finns lediga tider i andra delar av landet. Vårdköer är inte någon naturlag, menar vi kristdemokrater.

Vi menar att ett statligt huvudmannaskap för vården skulle vara bra och att vi då skulle få en gemensam organisation i stället för 21 olika, så att en högkvalitativ, effektiv och mer jämlik vård kan ges på lika villkor till hela befolkningen.

I ett första steg vill vi införa en nationell vårdförmedling som matchar vårdbehovet med den vårdkapacitet som finns i landet och inte bara i den region där personen bor. Det kan till exempel finnas utrymme i Lund men inte i Stockholm, och en nationell vårdförmedling kan då förmedla ledig vårdkapacitet så att patienten kan få vård utan att vänta onödigt länge. Det blir bättre för alla, menar vi kristdemokrater.

Fru talman! Socialutskottets betänkande om kompetensförsörjning, ehälsa och beredskap tar upp en mängd olika frågor, cirka 110 olika yrkanden, i motioner från den allmänna motionstiden. Alla kommer vi inte att hinna debattera här i dag, men jag ska göra några nedslag i mitt tal.

I budgetpropositionen för 2023 konstaterar regeringen bland annat att personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. Samtidigt har kompetensförsörjningen länge varit en av vårdens stora utmaningar. Det är fortsatt svårt att rekrytera personal, inte minst till glesbygden. För att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet behöver det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen stärkas.

Bristen på personal med rätt kompetens kan få allvarliga konsekvenser för patienter. Det kan resultera i felbehandlingar, brist på vårdplatser, felplaceringar och långa väntetider. Regeringen avser därför att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården.

I januari 2023 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Förslaget till plan ska utarbetas av Nationella vårdkompetensrådet.

Planen ska bland annat innehålla insatser som kan behövas för att förbättra kompetensförsörjningen, till exempel insatser för att utveckla, motivera och behålla de medarbetare som redan i dag arbetar inom hälso- och sjukvården, för att locka tillbaka vårdpersonal som lämnat yrket samt för att attrahera nya medarbetare.

Planen ska även innehålla en nationell kartläggning av behovet av hälso- och sjukvårdspersonal nu och framöver. Kartläggningen ska innehålla en redogörelse för ansvarsfördelningen i kompetensförsörjningsfrågor mellan vårdhuvudmännen och staten.

Fru talman! En positiv nyhet är att titeln undersköterska blir en skyddad yrkestitel i sommar. Om drygt två månader, den 1 juli, går det att ansöka hos Socialstyrelsen om det bevis som därefter kommer att krävas för att få kalla sig undersköterska.

Under 2020 fanns det knappt 180 000 personer som arbetade som undersköterskor i Sverige. Dessutom finns ytterligare ett par hundratusen personer i närliggande yrken, till exempel behandlingsassistenter och vårdbiträden, som kan komma att söka den skyddade yrkestiteln.

Socialstyrelsen har nu tagit fram föreskrifter för när man ska få kalla sig undersköterska. En skyddad yrkestitel kommer att fungera som en garant för kompetensen och bidra till en ökad trygghet för patienter, brukare och anhöriga. Detta tycker vi kristdemokrater är bra.

I januari 2023 slöt regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, en överenskommelse om en god och nära vård - en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav. Överenskommelsen består av fyra olika utvecklingsområden som alla syftar till att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården med särskild inriktning på den nära vården.

Ett av dessa områden är goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Denna del av överenskommelsen omfattar hälso- och sjukvård som bedrivs i både kommuner och regioner, och för detta utvecklingsområde avsätts drygt 3 miljarder kronor under 2023 som ska gå till övergripande insatser som ska bidra till att stärka huvudmännens planering av sitt kompetensbehov i syfte att utveckla vårdens verksamheter för en god och nära vård.

Medlen för utvecklingsområdet får användas till en ändamålsenlig kompetensförsörjning inom området en nära vård, utvecklade förutsättningar på arbetsplatsen och utbildning av vårdens framtida medarbetare. Därutöver avsätts 400 miljoner kronor till regionerna och 100 miljoner kronor till kommunerna för vidareutbildning av specialistsjuksköterskor.

Fru talman! I regeringen budget för 2023 lyfter man också fram att arbetet med civilt försvar ska öka. Bidragen för folkhälsa och sjukvård ska ökas med 100 miljoner kronor 2023 för detta ändamål. Regeringen anför även att totalförsvaret ska stärkas och att återuppbyggnaden av det civila försvaret ska öka.

I början av året slöts en överenskommelse mellan staten och SKR om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar 2023. Syftet med överenskommelsen är att ge regionerna långsiktiga förutsättningar för hälso och sjukvårdens arbete med civilt försvar. Överenskommelsen ska skapa förutsättningar för regionerna att bedriva ett långsiktigt, uthålligt och effektivt arbete bland annat i fråga om anställning av personal som är adekvat för arbetet.

Regionerna har tilldelats 400 miljoner kronor 2023 för att arbeta med bland annat krigsorganisation och dess bemanning, samverkan och ledning, utbildning och övning, omhändertagande av många skadade samt försörjningsberedskap. Det är viktigt att vi i Sverige förbereder oss och skjuter till dessa delar, med tanke på det försämrade säkerhetsläget runt omkring oss.

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Ofrivillig ensamhet, brist på gemenskap och för lite rörelse är allvarliga folkhälsoproblem som medför negativa konsekvenser för människors hälsa och välmående. Vi kristdemokrater är nu med och kraftsamlar för att få en bättre folkhälsa i landet. Regeringen föreslår flera satsningar, bland annat en gemensamhetssatsning för att bryta ensamheten inte minst hos äldre, ett fritidskort för barn och ungdomar, en utveckling av fysisk aktivitet på recept och en satsning på äldres möjlighet till idrott.

Folkhälsan påverkas av en lång rad politiska åtgärder inom exempelvis arbetsmarknad, miljö, ekonomi och den enskildes möjligheter att påverka sin egen vardag. Vi kristdemokrater menar att ett stort ansvar för hälsan ligger på den enskilde, men vården, liksom skolan och andra myndigheter, måste i större utsträckning stötta enskilda till bättre levnadsvanor som att sluta röka, minska sitt alkoholintag, äta nyttigare och röra på sig mer.

Fru talman! En stor satsning är nu på gång inom folkhälsoområdet. Ofrivillig ensamhet är ett samhällsproblem som får allvarliga konsekvenser. Ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar och kosta både mänskligt lidande och stora vårdresurser. Ofrivillig ensamhet ökar också risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke, demens och psykisk ohälsa. Den ofrivilliga ensamheten för med sig stora negativa konsekvenser för samhället, särskilt bland äldre, vilket har förstärkts under covid-19-pandemin.

För att stärka folkhälsan och minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet föreslår regeringen en treårig gemenskapssatsning som under 2023 uppgår till 300 miljoner kronor. För 2024 och 2025 beräknas också 300 miljoner kronor årligen avsättas för ändamålet.

Av medlen föreslås att det under detta år ska riktas 145 miljoner till kommuner och regioner för specifika insatser för äldre genom äldresamtal och hälsosamtal. Samtalen ska framför allt riktas till äldre personer som inte har hemtjänst eller bor i särskilt boende. Från och med 2024 beräknas 100 miljoner kronor årligen avsättas för arbetet.

Regeringen föreslår också att 50 miljoner kronor avsätts under 2023 för att motverka ensamhet bland äldre. Därefter beräknar regeringen att avsätta 50 miljoner kronor per år under 2024 och 2025.

Regeringen föreslår även att idrottsrörelsens arbete med idrott för äldre förstärks med 25 miljoner under detta år och med 50 miljoner per år under 2024 och 2025. Efter 2024 beräknas den statliga satsningen på äldres idrottande uppgå till ungefär 70 miljoner kronor.

Dessutom föreslår regeringen att ytterligare medel avsätts till civilsamhällets arbete för att bryta den ofrivilliga ensamheten. Under perioden 2023-2025 beräknas 75 miljoner kronor årligen avsättas för ändamålet. Samtidigt bör målgruppen breddas från äldre personer till att omfatta även andra utsatta grupper där ensamheten kan vara betydande. Just civilsamhället och föreningslivet, som idrottsföreningen, kyrkan eller kulturföreningen, har en viktig uppgift som mötesplatser.

Kristdemokraterna och regeringen föreslår även att 5 miljoner kronor anslås 2023 för att kartlägga problemen med ofrivillig ensamhet och för att ta fram en nationell strategi inom området. Den nationella strategin är tänkt att kunna användas för att kraftsamla och förstärka arbetet med att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering i flera samhällsgrupper.

Fru talman! Ett fritidskort som ger barn och unga möjlighet att delta i idrotts- och föreningslivet införs också. En aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra är viktig för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och ensamhet bland barn och unga.

Barn och ungdomar behöver få bättre tillgång till idrotts- och föreningslivet. Att öka barns rörelse, stärka konditionen och motverka stillasittande är viktigt här och nu. Det lägger också grunden för en jämlik hälsa längre fram i livet. För att värna barns och ungas tillgång till idrotts- och föreningslivet avser regeringen att också införa ett fritidskort. Särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ska med fritidskortet få förbättrade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter.

Regeringen föreslår därför att 50 miljoner kronor avsätts under 2023 för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort till barn och unga. Under 2024 beräknas 731 miljoner kronor för att införa fritidskort, och från och med 2025 beräknas årligen 792 miljoner kronor för samma ändamål. Detta är en viktig folkhälsofråga, tycker vi i Kristdemokraterna.

Det finns stora hälsovinster med att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till förbättrad hälsa, psykiskt välbefinnande och livskvalitet. Det är därför angeläget att ge fler personer bättre möjligheter att röra på sig. Insatser för att stödja användandet av och följsamheten till fysisk aktivitet på recept gör det möjligt att nå grupper som löper särskilt stor risk att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa kopplade till fysisk inaktivitet.

Fru talman! Kristdemokraterna och regeringen föreslår därför att 50 miljoner kronor avsätts för att utveckla användningen av fysisk aktivitet på recept, FaR. Det är beräknat till 75 miljoner kronor under 2024 och 100 miljoner från och med 2025 för detta ändamål. Fysisk aktivitet på recept ger fler personer möjlighet till förbättrad hälsa och psykiskt välbefinnande. Allt detta är för att stärka och förbättra folkhälsan.

Vi kristdemokrater är med och kraftsamlar för att få en bättre folkhälsa i landet.

Fru talman! Engagemanget i frågan går inte att ta miste på. Jag hör att du också har ett jättestort engagemang i dessa frågor, Karin Rågsjö. Jag har själv jobbat inom beroendevård och har alltså en ganska stark bakgrund där.

Det jag ser nu är dock att vi får invänta den utredning som är på gång och som beräknas komma den 31 oktober, tror jag att det är. Då får vi se hur vi kan ta detta vidare. Sedan måste vi jobba på många olika delar - det är väldigt viktigt att inte bara jobba på ett spår utan försöka jobba brett, med bland annat förebyggande insatser.

Fru talman! Jag tackar Karin Rågsjö för frågan.

Jag uttryckte nog inte att narkotikapolitiken har fungerat jättebra. Det var inte riktigt det jag sa i mitt anförande. Det som jag bland annat pekade på var att vi inte vill legalisera cannabis och att det inte skulle vara en bra väg att gå.

Det som jag snarare sa var att svensk narkotikapolitik behöver utvecklas, att dödligheten måste minska och att vården måste förbättras. Det var dessa ståndpunkter jag hade i mitt anförande.

Vi ser att det finns oerhört mycket mer att göra på detta område. Det är vi nog alla överens om. Det var detta som jag lade tonvikten på i mitt anförande. Jag tog bland annat upp att stigmatiseringen av människor med beroendesjukdomar måste minska och att vi måste jobba med problemen. Sedan måste vi jobba på väldigt många olika sätt. Polisen har en del. Men en väldigt mycket större del handlar om vårdinsatser som måste till, och man måste ge stöd och hjälp. Det var min ingång i anförandet.

Fru ordförande! Riktigt så jobbar inte vi när vi har ett förslag på gång, Christofer Bergenblock. Det ska jobbas igenom så att det blir så bra som möjligt. Det är, som nämndes tidigare i debatten, oerhört många stora frågor på regeringens bord som man jobbar med. Och det finns stora utmaningar när det gäller rättsväsendet, integrationen, ekonomin och så vidare. Det är många stora frågor som regeringen jobbar med också inom Socialdepartementet. Det är väldigt många frågor som är på rull där. Därför jobbar man på att även detta ska komma fram. Jag tror därför inte att ledamoten behöver vara så orolig över att det inte jobbas med denna fråga. Jag kan skriva under på att man jobbar med den. Men man vill få fram ett bra förslag i slutändan.

Fru ordförande! Tack, Christofer Bergenblock, för frågan!

Vi har värnat Systembolagets monopol, och EU-rätten är en viktig ingång i diskussionen. Vi har sett många positiva delar. Man kan stärka landsbygdsutvecklingen, småföretagandet, besöksnäringen, småproducenter och så vidare. Före valet diskuterade vi att det finns en del nackdelar med att släppa monopolet och att rätt många småproducenter finns i städerna. Det finns olika delar i frågan som man kan fundera på, och det har vi gjort.

Det som vi har kommit fram till genom utredningen är att regeringen är positiv till att möjliggöra detta. Som även Ebba Busch har uttryckt står vi för det.

Nu ska man behandla remissvaren med anledning av utredningen så att man får med alla delar och inte utmanar EU-rätten och så vidare. Såvitt jag förstår är allt på gång. Men jag vet inte när exakt propositionen kommer. Men gårdsförsäljning är någonting som regeringen, och även Ebba Busch, står bakom.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Kristdemokraterna vill att alla människor ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak eller spel om pengar. Sverige behöver därför en tydlig ANDTS-strategi och ett nationellt kompetenscentrum för ANDTS-prevention.

Kristdemokraterna står upp för en solidarisk, folkhälsobaserad och restriktiv svensk alkoholpolitik som främjar ett samhälle med måttfulla alkoholvanor. Vi värnar därför Systembolagets försäljningsmonopol och en aktiv prispolitik som via punktskatter gör alkohol dyrare än andra drycker.

Tillsammans med ett starkt förebyggande arbete kan dessa insatser minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, som är omfattande, liksom de relaterade samhällsekonomiska kostnaderna. Vi anser att alla nya bilar ska vara utrustade med teknik som avslöjar förarens alkoholpåverkan. Inom primärvården ska beroendefrågan vara en naturlig del i vårdens ansvar för folkhälsoarbetet, menar vi kristdemokrater.

Alkohol kan vara en källa till glädje och njutning men också till stora kostnader. Sjukdom, brott och olyckor som kan relateras till alkohol beräknas i dag kosta vårt samhälle över 100 miljarder kronor per år. Men bakom kostnaderna finns också mängder av människoöden.

Tobaksbruket är ett av våra enskilt största folkhälsoproblem som går att förebygga. Det tobaksförebyggande arbetet är en förutsättning för jämlik hälsa, minskat tobaksbruk och utfasning av tobaksrökning.

Rökningen i Sverige fortsätter att minska, vilket är positivt. Bland ungdomar ökar dock användandet av e-cigaretter och andra nikotinprodukter. Det visar den senaste statistiken från Folkhälsomyndigheten och CAN. Det är angeläget att stoppa denna utveckling och att värna barns rätt till frihet från nikotin och tobak.

Kristdemokraterna vill ha ett narkotikafritt samhälle och arbetar för att stoppa alla tendenser till drogliberalisering. Insatserna ska riktas främst mot dem som profiterar på narkotikan - smugglarna och försäljarna. Det behövs ett förebyggande arbete, en bra vård och behandling om man har fastnat i missbruk och även brottsbekämpande insatser från tull och polis. Polis och tull har rätt att beslagta preparat som de misstänker är farliga, och åklagare kan besluta att varorna ska förstöras. Hittills har samhället ofta legat steget efter, men vi ger inte upp kampen mot nätdrogerna.

Fru talman! Jag vill understryka tydligt att vi i Kristdemokraterna står fast vid vår linje att det inte är aktuellt med en legalisering av cannabis och ingen annan narkotika heller för den delen. Min och Kristdemokraternas bedömning är att en avkriminalisering av cannabis skulle leda till en ökad narkotikaanvändning i Sverige och också till ett ökat missbruk som går ut över såväl enskilda som deras familjer.

Sveriges narkotikapolitik behöver utvecklas. Dödligheten måste minska, och vården måste bli bättre. Arbetet för att minska såväl tillgång som efterfrågan måste bli mer effektivt. Stigmatiseringen av människor som har en beroendesjukdom måste minska och helst upphöra. Alltför ofta hör vi att det finns enkla insatser som påstås lösa problemen.

Den där gyllene biljetten till ett samhälle där betydligt färre människor råkar illa ut på grund av narkotika finns helt enkelt inte. Lösningen ligger snarare i att se och förstå hur komplex verkligheten är. Vi behöver skruva i lagstiftning, tillämpning, förebyggande metoder och samordning inom vård och behandling tills vi ser bättre resultat. Regeringen har många bra förslag som ligger på bordet, och där måste vi hålla i och fortsätta att göra insatser.

Fru talman och ledamoten Christofer Bergenblock! Vi kristdemokrater har under en längre period pratat om hur vi skulle kunna göra med läkartillgången också på kommunal nivå. Tillgången till läkare inom kommunal hälso- och sjukvård behöver, anser vi, tittas på och stärkas för att äldre och anhöriga ska kunna känna sig trygga och för att korrekta medicinska bedömningar av sjukvårdsbehovet ska kunna göras, som du var inne på. Vi anser att detta bäst skulle kunna göras om den tid som avdelats för primärvårdens läkarinsatser inom äldreomsorgen utökades så att det fanns tillräcklig tid för att göra de medicinska bedömningar som krävs för att följa upp arbetet tillsammans med hela vårdteamet.

Man kan alltså se på detta från lite olika håll. Men det är frågor som Kristdemokraterna tycker är viktiga och kommer att lyfta upp vidare.

Fru talman och ledamoten Christofer Bergenblock! Det är rätt stora processer som är igång. Den nuvarande regeringen har nu suttit i snart sex månader, och vi har många processer igång. Många av de olika delarna utreds. Man behöver titta över stora strukturer från början.

Inom hälso- och sjukvården nämns just personcentrerad vård. Det måste vi också titta på - samma synsätt skulle kunna tillämpas även inom äldreomsorgen. Kristdemokraterna tycker att det skulle kunna vara en spännande del. Det innebär att man kan vara med och forma sitt liv genom hela livet. Det är inte bara äldreomsorg man behöver, utan det kan även handla om andra delar, som samhällsbyggnadsfrågor, pensionssystemet, civilsamhällets olika bidrag och så vidare. Det är alltså lämpligt att titta på många olika delar och bredda synen på dessa olika frågor.

Man tittar alltså på och utreder många olika delar framåt. Rätt många utredningar har nu startats, så vi får återkomma i dessa frågor.

Fru talman! Ja, vi står inför stora utmaningar i Sverige. Vi har en arbetslöshet som ökar. Vi har stora utmaningar när det gäller inflationen och ekonomin för både kommuner och regioner och för staten. Vi har mycket att göra i många olika delar.

Sedan handlar det om att göra rätt saker. Det handlar om att försöka minska inflationen, vilket är en mycket viktig del för ekonomin och Sverige som helhet för att komma på fötter igen snabbare. Därför är det en oerhört viktig fråga. Det handlar också om hur vi använder våra skattemedel på rätt sätt.

Vi kristdemokrater menar att vård och omsorg är en viktig del att satsa mycket på. Vi satsar mycket på vården, och vi satsar mycket på äldreomsorgen. Därför är, som jag sa tidigare, en av våra intentioner att jobba för att se hur vi kan få in mer medel till äldreomsorgen framöver.

Fru talman! Vi fick den här rapporten i veckan. Den beskriver hur verkligheten ser ut på många håll.

Vi kristdemokrater har just äldreomsorgen som en prioriterad fråga. Vi ser bristerna som finns ute i landet, och vi har rätt många olika förslag för att komma in med förbättringar.

Jag står bakom regeringens politik, men vi kristdemokrater vill gärna satsa ännu mer på äldreomsorgen och kämpar för att få mer resurser till det här området. Ledamoten kan alltså vara säker på att vi kristdemokrater kommer att lyfta fram de här frågorna och försöka få till ännu fler satsningar inom området.

Sedan får vi titta på exakt hur vi ska närma oss delarna som det står om i rapporten som vi fick. Det får vi återkomma till och analysera lite djupare.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Sveriges äldre förtjänar en äldreomsorg i världsklass. Därför föreslår vi kristdemokrater kraftfulla reformer för att skapa en trygg och värdig äldreomsorg. Det kräver att personalen inom äldrevården har goda villkor, att de äldre ska kunna garanteras en äldreboendeplats, att pensionärernas ekonomi förbättras och att de äldres möjligheter till gemenskap stärks. Vi kristdemokrater vill bygga ett samhälle där människor kan åldras i trygghet och med värdighet. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg.

Många äldre vill bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Samtidigt finns det en stor grupp äldre som känner att de behöver en annan boendeform men som nekas en plats. Biståndsbedömningarna har blivit hårdare. Kristdemokraterna vill därför införa en äldreboendegaranti där varje person över 85 år har lagstadgad rätt att få en plats på ett anpassat boende när och om de vill. Vi föreslår också ett investeringsstöd för att få fram fler äldreboendeplatser och nya trygghetsboenden.

Socialstyrelsen har pekat på stora kompetens- och rekryteringsbrister inom områdena geriatrik och gerontologi. Det är därför angeläget att den geriatriska kunskapen ökar och att vården av äldre stärks - den måste präglas av högsta kvalitet oavsett var i landet man bor.

Det råder arbetskraftsbrist inom äldreomsorgen samtidigt som gruppen äldre över 85 år förväntas öka. Krafttag krävs för förbättrade villkor för personalen inom äldreomsorgen och för att stärka möjligheten att rekrytera mer personal. Det är bråttom att minska förekomsten av delade turer och att ordna avlastning för cheferna inom äldreomsorgen. Fler utbildningsmöjligheter behövs också.

Det behövs mer medicinsk kompetens inom äldreomsorgen, menar vi kristdemokrater. Därför vill vi att det bland annat anställs fler sjuksköterskor inom äldreomsorgen.

Regeringens mål i enlighet med budgeten för 2023 är att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag. Äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. Äldre ska bemötas med respekt. Äldre ska ha tillgång till god vård och omsorg, och äldre ska erbjudas jämställd och jämlik vård och omsorg.

För detta har regeringen tillfört drygt 4 miljarder kronor, som avsätts för initiativ för ökad kvalitet inom vård och omsorg av äldre.

Utvecklingsområden som regeringen avser att satsa mer på är fortsatt hur man kan stärka bemanningen och kompetensen. Införandet av skyddad yrkestitel för undersköterskor kan eventuellt bidra till detta. Fortsatta utmaningar runt om i landet är hur äldre ska kunna erbjudas en jämlik vård.

Fru talman! Vad mer har regeringen gjort hittills på detta område? Jo, man har stärkt arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i en ny satsning. Projekt ska ge stöd till kommuner och regioner i arbetet med att åstadkomma en sömlös vård och omsorg genom hela sjukdomsförloppet.

Regeringen satsar också 50 miljoner kronor på att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre. Pengarna ska bland annat användas till projekt som ska underlätta för äldre att delta i sociala och hälsofrämjande aktiviteter. Det är en mycket viktig och bra satsning som gör skillnad, tycker vi kristdemokrater. Man satsar också på gemenskap för att främja äldres hälsa genom äldresamtal i alla kommuner samt digitala hjälpmedel som kan bryta isolering.

Regeringen stärker det förebyggande arbetet mot fallolyckor bland äldre genom en informationssatsning gentemot kommuner och regioner.

Fru talman! Mycket är alltså på gång, och som jag sa i min inledning: Vi kristdemokrater vill bygga ett samhälle där människor kan åldras i trygghet och värdighet och ha tillgång till god vård och omsorg.

Herr talman! Nu är ju inte problemet i Sverige att vi har för få som ger vård. Vi ser att det är köer och att det är svårt att komma till vården. Att i det skedet göra så att fler får vänta längre ser inte jag som något positivt.

Det jag också har sagt är att den som har störst behov ska ges företräde till vården. Det är ett grundfundament som vi jobbar efter.

Men sedan är det ju så att förslaget som ni kommer med innebär att det är flera vårdgivare som inte skulle kunna hjälpa till och avlasta och minska köerna som finns i det offentliga just nu. Era förslag skulle snarare öka köerna, och det är inte det Sverige behöver.