Kajsa Fredholm

Herr talman! Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet satsar betydligt mer än regeringen på detta utgiftsområde - areella näringar, landsbygd och livsmedel. Det är något som jag tycker är bra då regeringen och Sverigedemokraterna enligt min mening inte gör tillräckligt på området.

Jag tycker även att det bådar gott för ett samarbete efter nästa riksdagsval. Men det har blivit väldigt otydligt var Centerpartiet står i regeringsfrågan. Alla uppfattade att ledamotens partiledare, Demirok, hade valt Magdalena Andersson som Centerns statsministerkandidat. Jag vill ställa en mycket rak fråga till ledamoten Lindahl på grund av den osäkerhet som har uppstått kring detta: Är Magdalena Andersson Centerpartiets statsministerkandidat, och finns det ett sådant beslut?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Ursäkta att jag var otydlig med min fråga. Ledamoten sa att de hade velat få ut mer men att de i alla fall var nöjda med att ha fått igenom de här förslagen. Då undrade jag lite vad ledamoten hade velat få ut mer. Vilka förslag var hjärteförslagen i budgeten?

Vad gäller det hyggesfria tänker jag inte komma med utifall-att-kommentarer. Det känns helt meningslöst.

Något som är väldigt viktigt i sammanhanget är att det inte finns tillräckligt med pengar för att hantera alla ersättningar som skogsägare har. De står på kö för ersättningar, och regeringen anslår inte tillräckligt med pengar för att hantera detta. Det har väldigt stor betydelse för både klimatet och för den biologiska mångfalden.

Ersättningarna till de fjällnära skogarna är inte tillräckliga. Här har vi budgeterat mer än 1 miljard kronor för att kunna hantera detta. De ska även kunna användas av länsstyrelserna för att öka och förbättra hanteringen.

Jag vill nog hellre få reda på varför regeringen inte kan öka pengarna, så att skogsägarna inte behöver vänta utan kan få svar tidigt och också få ersättning tidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Tack, Staffan Eklöf, för frågan! Som ledamoten kanske hörde hade vi en rad förslag om att på frivillig basis kunna implementera hyggesfria metoder mer. Att tvinga skogsägare har vi aldrig talat om, vad jag vet.

Den frågan kan vi alltså stryka här och nu.

(STAFFAN EKLÖF (SD): Bra.)

Nu kommer jag till den ekonomiska politiken. Regeringen och Sverigedemokraterna hade utrymmet 60 miljarder, och de använder en väldigt stor del av det till att sänka skatterna för höginkomsttagare i vår inkomstgrupp, alltså personer som har 70 000 eller mer i månaden. Det anser vi vara slöseri med skattemedel. De pengarna hade behövts till exempelvis sjukvården, som man inte finansierar fullt ut, skolan eller omsorgen. Kommuner och framför allt regioner skriker efter hjälp för att de inte kan klara sina ekonomier.

Jag tycker att det är lite magstarkt av ledamoten att påstå att man ger tillräckligt mycket pengar till välfärden, för det gör man inte. Man ger inte ens hälften av det som behövs.

Jag lyssnade på ledamotens anförande tidigare. Ledamoten sa att vad gäller utgiftsområde 23 hade man inte fått med allting, men man var en liten bit på väg. Detta sa ledamoten, och jag skulle gärna vilja veta vad det är för satsningar där man inte fick med allt man ville. Ledamoten uttryckte det så i budgetdebatten.

Herr talman! Efter två år vid makten är regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar tydliga: I stället för att underlätta för hushållen, vården, skolan och äldreomsorgen satsar de på skattesänkningar för de rika.

Vänsterpartiet konstaterar att regeringen på punkt efter punkt misslyckas med att hantera de allvarliga samhällsproblem vi står mitt uppe i. Stora grupper tycks osynliga för regeringsunderlaget när man helt bortser från de problem som drabbar dem som har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar ojämlikheten, den växande arbetslösheten lämnas utan åtgärd och klimatomställningen får vänta. Dessutom fortsätter nedskärningarna inom välfärden.

Vänsterpartiets budgetförslag står i stället för en politik som på riktigt hanterar samhällsproblemen och skyddar dem som har det sämst ställt. För att skapa utrymme för bland annat en prioriterad resursökning till välfärdssektorn, en påskyndad klimatomställning, sänkta kostnader i kollektivtrafiken, ett högkostnadsskydd i tandvården samt högre ersättningar i arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringarna måste personer med högre inkomster bidra mer.

Herr talman! På utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel satsar Vänsterpartiet totalt 3 miljarder kronor mer än regeringen. Jag tänker här berätta på vilka områden vi anser att regeringen inte ger tillräckligt.

Det behövs mer fysisk tillsyn vid avverkningsanmälningar. Miljötillsynen i skogsbruket fortsätter att vara bristfällig, och utvecklingen är negativ. För att stärka den fysiska tillsynen ökar Vänsterpartiet anslaget till Skogsstyrelsen med 40 miljoner kronor mer än regeringen för år 2025.

Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotopskyddsområden, och särskilt viktigt är det att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav där andelen naturvärden är stor.

Vi måste även skydda våra fjällområden, som är helt unika i Europa. Behovet är stort av hantering av ersättning till de fjällnära skogarna och ersättning med anledning av artskydd i enlighet med miljöbalken och artskyddsförordningen. Här föreslår vi en ökning med 1,1 miljarder kronor mer än regeringen.

Vi avsätter även 50 miljoner kronor mer än regeringen för att återuppta den nationella nyckelbiotopsinventeringen.

Herr talman! Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruket, även kallat kalhyggesbruk. Den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden.

Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären. Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och öka den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealer med hyggesfria skogsbruksmetoder, men då behövs det ekonomiska incitament för att privata skogsägare ska låta skogen bli äldre innan den avverkas och anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygden som klimatnyttan och den biologiska mångfalden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

För att stimulera möjligheten att bruka en ökad areal med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren eftersom omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Därför föreslår vi en ökning av anslaget för detta med 50 miljoner kronor mer än regeringen.

Herr talman! Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är viktigt. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Här föreslår vi att det ska införas ett statligt stöd även för arbetskostnaden liksom att ersättningen vid förlust av tamdjur på grund av rovdjursangrepp ska öka. Vi ökar anslaget med 40 miljoner kronor mer än regeringen.

Herr talman! Vänsterpartiet föreslår en ökad satsning på 3R-center för att minska djurförsöken. Regeringen har inte längre öronmärkta medel för denna satsning, vilket har inneburit att verksamheten i betydande delar har monterats ned. Vi ser behov av att verksamheten i stället utvecklas ytterligare för att andelen djurfria försök ska kunna öka. Här föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget för 3R-center med 40 miljoner kronor mer än regeringen.

Herr talman! Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel. För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas inom jordbrukssektorn så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen.

Vänsterpartiet vill se försök med regionala center för fossilfritt producerade beredskapslivsmedel. Vi föreslår också att en pilotstudie ska genomföras där naturbruksgymnasier testar att löpande producera beredskapslivsmedel på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen.

Herr talman! En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt minska vårt importberoende. Det skulle även ge oss förutsättningar att stärka både produktion och konsumtion av hållbar mat, det vill säga mat som i större utsträckning är växtbaserad, närproducerad, ekologisk och på sikt fossilfri. Vi anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad på livsmedel i nivå med Finlands, det vill säga cirka 80 procent.

Herr talman! För den nationella medfinansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken satsar Vänsterpartiet 1 ½ miljard kronor mer än regeringen. Vi stärker stödet för miljöersättning för vallodling. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska övergödningen, och vi vill stärka stödet till jordbruket för att använda stallgödsel mer effektivt i växtodlingen och därmed minska behovet av att importera konstgödsel.

Det ekologiska jordbruket har stora miljöfördelar då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av stödet till ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion. Det stärker vår nationella produktion av ekologisk mat och främjar ett hållbart jordbruk med bevarad biologisk mångfald, stärkt djurvälfärd och minskad spridning av kemikalier.

Vi behöver även förbättra tillgången till lokala slakterier och föreslår en ökning av det anslaget. Vi tycker också det är viktigt att öka anslaget för blommande slättbygder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Biopremier bör införas för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel, som i nuläget generellt är dyrare än fossila, eftersom man inte ska missgynnas ekonomiskt av en sådan omställning. Biopremien bör utformas som ett stöd per liter drivmedel.

Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat. Dagens vattenanläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimatförutsättningar. Vi vill därför införa ett statligt stöd till investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och därmed kan stärka vår självförsörjningsgrad gällande livsmedel.

Vi satsar även på produktion och förädling av växtbaserade livsmedel. Detta kan ske genom utveckling av nya livsmedel och nya odlingsmetoder samt stärkt produktionsstöd för växtbaserade livsmedel.

Vi tillför även mer medel än regeringen för att anlägga och sköta våtmarker.

Herr talman! I dag täcker betesmarksersättningen endast en del av de merkostnader som det innebär för lantbrukare att ha betesmark i hävd. Samtidigt fortsätter betesmarker att växa igen. Det är en stor förlust för den biologiska mångfalden och för en levande landsbygd, och det försämrar Sveriges livsmedelsproduktion.

Vänsterpartiet anser att ersättningsnivån i Sveriges strategiska plan bör utökas, så att man kan ge full kostnadstäckning till lantbrukaren.

För oss är budgeten en helhet. Det innebär också att vi avstår från ställningstagande och i stället har ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Med detta tackar jag för den här perioden och önskar god jul.

Herr talman! Det är mycket man vill svara på här, men nu har jag bara två minuters talartid kvar.

Regeringens politik hittills leder till utsläppsökningar. Det är den förra regeringens arbete som har lett till sänkningarna de två första åren under mandatperioden. Regeringens politik leder, som det ser ut nu, till utsläppsökningar. Det är ingen tvekan om det. Och det är inte bara jag som anser det, utan det finns experter som anser det också.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har fortfarande möjlighet att vända utvecklingen, men det krävs handling här och nu. Om vi prioriterar en grön omställning och satsar på hållbara lösningar kan vi uppnå klimatmålen till 2030. Då behöver vi kraftigt öka investeringarna i kollektivtrafik och elektrifiering och stärka ekonomiska incitament för fossilfria val och transporteffektiva lösningar. Och vi kan minska utsläppen och samtidigt skapa nya jobb och en hållbar ekonomi.

Vi kan få en framtid, om man gör det här, där våra vägar kan domineras av fossilfria fordon som alla har råd med, där kollektivtrafiken är billig och smidig och finns över hela landet och där vårt skogs- och jordbruk hjälper till att fånga och lagra koldioxid och värna naturen.

Det är möjligt att få till detta, men då krävs de rätta besluten. Det är tyvärr något som jag saknar i regeringens och Sverigedemokraternas nuvarande politik, även om ambitionen hos ministern naturligtvis finns där.

Jag tackar för debatten.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaren. Jag menar inte att regeringens förslag är dåliga, till exempel höjningen av reduktionsplikten. Det jag menar är att de inte kommer att räcka till 2030. Det är ingången i detta.

Det är ett problem att utsläppen under det första halvåret ökade kraftigt på grund av prissänkningar på bensin och diesel. Enligt klimatbilagan i er budget ser också utsläppsminskningen ut att pausas under denna mandatperiod. Regeringen har haft halva mandatperioden på sig att komma med reella förslag för minskade utsläpp så att vi ska kunna nå målen till 2030. I stället känner jag att man skjuter besluten framför sig. Jag är rädd att denna mandatperiod kan gå förlorad. Det hade gått att minska utsläppen inom transportsektorn i snabbare takt om man hade velat det på riktigt.

Vänsterpartiets klimatpolitik tar sin utgångspunkt i att samhället behöver ställa om på ett omfattande, skyndsamt och strukturerat vis för att uppnå klimatmålen och undvika en klimatkatastrof. Många av de nödvändiga förändringarna av vår produktion och konsumtion behöver genomföras de närmaste tio åren. Här spelar 2030-målen en nödvändig roll, och det vet ministern. Ju längre tid vi skjuter fram utsläppsminskande åtgärder, desto mer kostsamt och drastiskt blir det framöver då vi bara har en koldioxidbudget att hålla oss till och desto svårare blir det att genomföra en rättvis klimatomställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns ett antal förslag som regeringen hade kunnat införa. Vi i Vänsterpartiet har, precis som ministern har läst i vår budget, lagt fram förslag och pengar för att till exempel åtgärda underhållsskulden på järnvägen. Om fler resenärer och mer gods ska kunna använda tåget måste järnvägen fungera och byggas ut i snabbare takt än vad som nu är planerat och fallet.

Vi investerar i en utbyggd och fungerande kollektivtrafik i hela landet, där det går att göra det. Vi vill införa ett månadskort som ska kosta 450 kronor, ett Sverigekort, samt en elbusspremie. Ett färdmedelsneutralt reseavdrag är också helt nödvändigt att införa, och de som bor på landsbygden och inte har tillgång till kollektivtrafik behöver kompenseras för det.

Vi vill stärka det statliga stödet till stadsmiljöavtalen. Där ska en ökad andel persontransporter kunna ske med kollektivtrafik och cykel.

Klimatklivet satsar vi också på, precis som ministern nämnde, dock rätt mycket mer än regeringen gör. Vi vill även att det ska förlängas.

Vi vill också införa ett elbilsstöd som riktar sig till dem med lägre inkomster. Här har vi kanske samma förslag, vad vet jag. Jag tyckte att ministern nämnde det också.

Att regeringen har tagit två år på sig för att sätta ihop en utredning som ska ta fram förslag tyder på att man inte tar klimatfrågan på det allvar som krävs. Nu har halva mandatperioden gått. Regeringen säger fortfarande att de inte kommer att göra någonting, utan det läggs i utredningar framåt.

Jag undrar igen: Hur ska regeringen hinna sjösätta de utsläppsminskande åtgärder som krävs för att nå målen till 2030?

Herr talman! Tack så mycket för svaret, ministern!

Klimatkrisen berör oss alla. De flesta av oss håller med om att vi behöver säkra en hållbar framtid för kommande generationer. Sverige har alla möjligheter att leda vägen och visa världen hur man kan minska utsläppen och samtidigt bygga ett bättre samhälle. För oss i Vänsterpartiet är det en självklarhet att vi måste agera för att trygga en bättre framtid.

Regeringens och Sverigedemokraternas politik försvårar dock möjligheterna att nå klimatmålen genom att öka efterfrågan på fossila bränslen och genom att alternativen inte byggs ut i tid. Den här politiken har lett till kraftigt ökade utsläpp under 2024. Det strider mot vårt gemensamma mål om en rättvis och hållbar omställning, där de mest utsatta ska skyddas från klimatförändringarnas negativa effekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt är det bra att regeringen här slår fast att 2030-målen gäller och ska nås. Det tackar jag för. Men det finns problem, nämligen att regeringens politik inte räcker till för att nå 2030-målen, det nationella transportmålet och ESR-målet. Förslagen i den klimatpolitiska handlingsplanen är inte tillräckliga. Höjningen av reduktionsplikten kommer inte att räcka till. Lägg sedan till åtagandet i LULUCF, som det är väldigt osäkert om vi kommer att uppnå.

Alla remissinstanser som har yttrat sig i frågan om den höjda reduktionsplikten är eniga om att höjningen är bra men att den inte räcker för att klara EU:s ESR-krav samt Sveriges nationella 2030-mål. Hit hör till exempel Energimyndigheten och Drivkraft Sverige.

Trafikanalys bedömer "att den föreslagna höjningen av reduktionsplikten är otillräcklig för att med större säkerhet nå uppsatta mål" och noterar att sänkt skatt på bensin och diesel minskar incitamenten för elektrifiering.

Förslaget att inkludera publik laddning av elbilar i reduktionsplikten ifrågasätts av Naturvårdsverket, då det "bidrar . till ökade utsläpp genom minskad inblandning av biobränslen".

En sammanfattning av konsekvenserna görs av Lunds universitet:

"Sverige måste förlita sig på möjligheten att köpa utsläppsutrymme från andra medlemsstater eller på utsläppsminskningar inom ett område som LULUCF där vi inte heller bedöms uppfylla vårt åtagande. Vi vill därför understryka vikten av betydligt kraftigare åtgärder för att sänka växthusgasutsläppen i transportsektorn."

Slutsatsen blir att den möjlighet vi har att i närtid minska utsläppen finns främst inom transportsektorn. Därför undrar jag: Varför dröjer regeringen med de förslag som krävs?

Herr talman! Livsmedelsverket har kommit fram till att 800 personer färre per år skulle dö i cancer om svenskarna åt mindre rött kött och charkprodukter. De kommer att presentera dessa nya kostråd i början av nästa år. Landsbygdsminister Kullgren sa i en intervju i SVT nyligen att man även behöver ta hänsyn till ett beredskapsperspektiv, men det menar Livsmedelsverket att man redan har tagit hänsyn till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till landsbygdsministern är: Litar inte landsbygdsminister Kullgren på sin egen myndighet, i det här fallet Livsmedelsverket?

Herr talman! Regeringen har stoppat 13 stora vindkraftsprojekt i Östersjön, och det i en tid då vi behöver öka den svenska elproduktionen kraftigt för att kunna genomföra den gröna omställningen. Havsbaserad vindkraft har dessutom stor potential att inom rimlig tid få till stånd en nödvändig ökad elproduktion i södra Sverige.

Regeringen har en övergripande roll med både ansvar och möjlighet att se till att nationella säkerhetsintressen inte krockar mer än nödvändigt med energiintressen. Men här verkar det ha skett en frontalkrock.

Min fråga till statsministern är: Varför är regeringen så saktfärdig och otillräcklig när det gäller etablering av havsvindkraft?

Herr talman! Vänsterpartiet ställer sig bakom propositionen om EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen, ETS 2. Vi vill dock framhålla att det finns vissa risker med de bedömningar som regeringen gör i sin proposition. Dessa risker uppmärksammas även i de reservationer som vi har valt att ställa oss bakom. Jag väljer här att yrka bifall till reservation 1, som efterlyser konsekvensanalyser på vissa områden.

Herr talman! I våras antog EU direktivet för det nya utsläppshandelsystemet ETS 2. Det ska komplettera det befintliga utsläppshandelssystemet ETS 1, som är grundbulten i EU:s klimatarbete. ETS 1 täcker cirka 50 procent av unionens koldioxidutsläpp, främst från tunga industrier och energiproducenter. I ETS 2 ska övriga utsläpp ingå, framför allt från vägtransporter och uppvärmning av byggnader men också från lättare industrier.

Regeringens ambition är att även inkludera ytterligare sektorer, som jordbruk, skogsbruk och fiske. Det är bland annat där vi ser stora risker samt bristande konsekvensanalyser i regeringens proposition.

Vi i Vänsterpartiet har i vår följdmotion till regeringens klimathandlingsplan redogjort för vår ståndpunkt när det gäller ETS 2. Vi har i den motionen även redogjort för vilka klimatåtgärder som bör vidtas för att Sverige ska nå sina nationella klimatmål och sina klimatåtaganden inom EU.

Ett nationellt handelssystem enligt regeringens planer, så som det ser ut i propositionen, riskerar att leda till höga drivmedelspriser i slutet av decenniet. Regeringens inriktning är därmed enligt vår åsikt oförenlig med en klimatpolitik med folklig förankring och acceptans.

Herr talman! Finanspolitiska rådet har konstaterat att det försvårar för individer att ta välinformerade beslut om sin omställning när utsläppsminskningar skjuts på framtiden. När utsläppen senare kommer att behöva minska snabbare finns det en stor risk att just de hushåll som påverkas mest ekonomiskt kommer att drabbas hårdast.

Regeringens förslag är enligt mig och mitt parti en konsekvens av de senaste årens uteblivna klimatpolitik som leder till ökade utsläpp och som försvårar Sveriges möjlighet att leva upp till sina klimatåtaganden inom EU till 2030 och bidra till en rättvis klimatomställning.

Herr talman! Jag ser även stora risker med förslaget för vår svenska livsmedelsproduktion. Det är viktigt att stärka Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel. Styrmedel och ett förstärkt statligt stöd för lantbrukare bör därför införas för att kunna uppnå ett fossilfritt och hållbart jordbruk. Regeringen har dock inte redogjort för hur ett nödvändigt grönt omställningsstöd till lantbruket ska genomföras med anledning av det här förslaget, så den frågan kvarstår.

Vänsterpartiet ställer sig även kritiskt till att regeringen avser att kompensera verksamheter och konsumenter fullt ut med förslaget om ett nytt utsläppshandelssystem. Jag undrar: Vad menar man med det?

Till att börja med ser vi inget skäl till att samtliga verksamheter och hushåll bör kompenseras fullt ut. Eftersom hushåll med låg inkomst och de som bor i glesbygd oftast får störst ekonomisk påverkan i omställningen bör stödet riktas till just de grupperna och därmed begränsas. Klimatomställningen måste med nödvändighet vara rättvis för att lyckas.

Slutligen anser vi att jordbruket som verksamhet är av central betydelse för att kunna bygga ett hållbart och mindre sårbart samhälle. Det bör därför omfattas av betydande statligt stöd i omställningen, men det finns inte skäl att fullt ut kompensera alla verksamheter.

Herr talman! Vi befinner oss i en klimatkris. EU:s klimatdatatjänst Copernicus konstaterar att 2023 blev det varmaste året hittills, globalt. Från Grekland rapporteras det att värmeböljan har kommit rekordtidigt i år. Det väcker stor oro inför resten av sommaren. Temperaturer på över 40 grader har redan uppmätts.

Temperaturökningen i Sverige har hittills varit ungefär dubbelt så snabb som den genomsnittliga globala uppvärmningen. Även på svensk mark märker vi av konsekvenserna av klimatförändringarna med växlingar mellan extrema skyfall, torka och värmeböljor.

Det är tydligt nu att vi måste lämna det svaga, uppsplittrade samhället bakom oss. Vi står inför en tid när det offentliga behöver ha muskler för att skydda medborgarna och få samhället att fungera. Vi står inför en tid då vi måste bygga det gemensamma urstarkt. Det är bråttom. Vi behöver både pressa ned utsläppen och klimatanpassa Sverige. Anpassningen handlar om alltifrån olika former av översvämningsskydd till skydd från torka och värme.

Klimatanpassningsutredningen säger att det kommer att kosta Sverige i genomsnitt 2 miljarder per år fram till år 2100 att klimatanpassa Sverige. Och de här kostnaderna kommer att öka väsentligt om vi inte klarar av att nå våra uppsatta klimatmål.

Herr talman! Vad behöver vi då göra för att lyckas med den klimatanpassning som krävs? Klimatförändringen leder till kraftigt förändrad nederbörd. Risken för skyfall ökar samtidigt som längre perioder av torka blir vanligare. Jordbruket kommer att behöva anpassa sin vattenhantering till detta med till exempel fler invallningar, fler diken, mer dränering och bevattningssystem som behöver utvecklas.

Även skogen påverkas, och det behöver mötas av en långsiktig planering som innehåller till exempel mer blandskog kombinerat med en stärkt biologisk mångfald som kan stå emot torka med tillhörande insektsangrepp och som även står emot skyfall bättre.

Det är också viktigt att se över vårt befintliga vägnät och vår järnväg för att kunna klimatsäkra så mycket som möjligt. Städer och tätorter behöver anpassas så att de tål de översvämningar som nu inträffar med allt tätare mellanrum. De behöver även anpassas efter de värmeböljor som nu blir allt vanligare även här i Sverige. Det behövs till exempel fler välisolerade hus och mer grönska i städerna som kan ge skugga och sänka temperaturen för invånarna samtidigt som grönskan kan suga upp mer vatten vid skyfall. Det är tydligt att staten behöver bidra mer till kommuners och regioners arbete med klimatanpassning.

Herr talman! I en slutrapport från SKR:s programberedning för hållbar omställning är en av slutsatserna att staten kraftfullt och långsiktigt behöver förstärka statsbidraget till kommuner för klimatanpassningsåtgärder och bredda bidraget till att inkludera fler klimateffekter samt möjliggöra även för regioner och fastighetsägare att ansöka.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet har lagt fram en rad förslag i vår budget som kan vara av värde att nämna i den här debatten.

Vi avvisar avveckling av medel till MSB och länsstyrelserna som regeringen har gjort med 50 ½ miljoner kronor. Vi föreslår ett nytt statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och grönare städer. Stödet ska ges för utveckling av befintlig stadsgrönska samt etablering av ny stadsgrönska för att främja dagvattenhantering och biologisk mångfald.

De här åtgärderna främjar det förebyggande arbetet för att motverka effekter av alltmer ökande extremväder som ökar risken för översvämningar och värmeböljor. Anslaget ska bland annat möjliggöra statlig medfinansiering till åtgärder för att omvandla hårdgjorda ytor genom att anlägga vattenfördröjande åtgärder som växtbäddar. Stödet möjliggör därmed även stöd för stadsnära odling i närmiljön. Gemensamt för åtgärderna är att de ska främja klimatanpassning samt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Vi föreslår även ett investeringsstöd för klimatanpassning inom jordbruket, där vi vill införa ett statligt stöd för investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och som därmed bidrar till att stärka vår självförsörjningsgrad av livsmedel. Stödet ska även omfatta så kallade agrivoltaiska system som kombinerar solenergiproduktion med odling i jordbruket. Vi anser även att stödet för anläggande och skötsel av våtmarker i jordbrukslandskapet behöver öka.

Slutligen föreslår vi i Vänsterpartiets vårbudget att kommuner ska kunna tidigarelägga offentliga investeringar inom bygg- och anläggningssektorn som annars skulle skjutas upp på grund av det ansträngda ekonomiska läget.

Där ingår åtgärder för klimatanpassning. Vi föreslår en modell som innebär att staten går in och tar hälften av investeringskostnaden för planerade projekt som kan utföras mellan 2024 och 2026. Mer om det kan man läsa i Vänsterpartiets vårbudget.

Jag yrkar bifall till reservation 16, som handlar om det betydande behovet av statlig finansiering för klimatanpassning.

Med det vill jag önska alla en fin midsommar.

Herr talman! Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår egen nationella självförsörjning av livsmedel.

I ett grönt och hållbart samhälle är jordbruket centralt. Det svenska jordbruket har alltid varit en viktig del av den svenska självbilden likaväl som en viktig faktor i samhällsutvecklingen.

Bra skördeår har historiskt gett ett välmående samhälle. Så kan det bli igen - och så behöver det vara - genom att vi tryggar vår tillgång på livsmedel som produceras nära, hållbart och ekologiskt. Det handlar om en grön omställning som skapar arbeten i hela landet.

Vänsterpartiet har i tidigare motioner föreslagit att Sverige ska höja ambitionen för vår självförsörjningsgrad från 50 till 80 procent och att vi ska införa ett beredskapslager för livsmedel.

Herr talman! För Vänsterpartiet är det också viktigt med ett starkare ekologiskt jordbruk. Det har flera fördelar, då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte behöver användas.

Vi vill ge stöd för omställningen från konventionellt jordbruk till ekologiskt. Det ger oss en starkare biologisk mångfald likaväl som en stärkt djurvälfärd. Stödet vi vill se riktar sig såväl till omställningen som till produktionen. Vi vill också se en ökning av anslaget för stöd till betesmarker.

För att främja möjligheten till småskalighet och öka djurvälfärden har vi även tidigare föreslagit ett investeringsstöd för mobila slakterier. Antalet slakterier minskar, och det är långa avstånd för många, vilket inte är bra från djurskyddssynpunkt.

Herr talman! Det behövs ett starkt jordbruk om vi ska klara av livsmedelsförsörjningen likaväl som det behövs ett starkt jordbruk inom naturens ramar för att vi ska klara av klimatomställningen.

Att prata om jordbrukets utmaningar är inte att vara kritisk mot jordbrukandet som sådant, utan egentligen tvärtom. Det är de facto så att dagens jordbruk ger stora klimatutsläpp, och det driver på klimatförändringen. Det behöver vi göra någonting åt tillsammans. Om vi inte tar tag i de problem som finns kopplade mellan jordbruk, klimat och biologisk mångfald kommer vi att göra oss själva en otjänst.

Skulden ligger inte hos enskilda lantbrukare. Skulden ligger hos oss tillsammans - vi som har varit med och skapat ett system för jordbruket som i längden inte är ekologiskt hållbart.

Vi behöver ett jordbruk och en livskraftig livsmedelsförsörjning; det är inget att hymla med. Men det vi behöver är ett jordbruk inom naturens gränser. Vi ser nu början av vad som händer när vi inte håller oss inom naturens gränser och ramar, och ingen av oss vill vara med och uppleva vad en kraftig ökning av jordens medeltemperatur skulle innebära.

Herr talman! Kemisk bekämpning är fortfarande den vanligaste bekämpningsmetoden mot oönskade växter och djur inom jordbruket. Kemikalier från bekämpningen ger negativa effekter för den biologiska mångfalden och kan på både kort och lång sikt påverka människors hälsa. En rik biologisk mångfald är nödvändig för vår matförsörjning och bidrar bland annat till pollinering och bekämpning av skadegörare.

Användningen av kemiska bekämpningsmedel är fortfarande för hög i det konventionella jordbruket i Sverige. I det ekologiska jordbruket är dock väldigt få bekämpningsmedel tillåtna. Kemikalieinspektionen har konstaterat att samtidigt som det konventionella jordbruket blir mer intensivt ses en ökning av risken för negativa effekter på vattenlevande organismer.

I det svenska miljöövervakningsprogrammet konstateras regelbundet förekomst av bekämpningsmedel i vattendragen i jordbrukslandskapet. Myndigheten anser att det krävs genomgripande förändringar för att komma bort från det kemikalieberoende som livsmedelsproduktionen nu lider av, vilket förutsätter insatser för att utveckla och införa alternativ till kemisk bekämpning.

Jag och mitt parti anser att Sverige, i likhet med Frankrike och Danmark, måste använda nationell reglering och nationella styrmedel i större utsträckning för att minska användningen av bekämpningsmedel. Vi vill att en handlingsplan antas med detta syfte. Jag anser att Sverige bör anta en handlingsplan för att fasa ut användningen av skadliga kemiska bekämpningsmedel.

Jag yrkar därför bifall till reservation 19.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Detta blir lite bakvänt. På vilket sätt skulle det vara att fördela pengar från landsbygd till storstad? Det är ett väldigt märkligt resonemang. Då kan man ju också säga att när Sverigedemokraterna sänker de höga drivmedelspriserna är det de som tar bilen och som bor i storstäder som får störst tillgång till det då det ju är där flest åker bil.

Vi i Vänsterpartiet anser att ekonomiskt svagare grupper bör kompenseras för effekter av höga drivmedelspriser, men samtidigt är skatt på drivmedelspriser ett viktigt verktyg för att kunna minska bilismens klimatpåverkan. Det behövs även kompensatoriska åtgärder för dem som saknar tillgång till buss eller tåg. Trafikanalys har till exempel föreslagit ett riktat stöd till hushåll i glesbygd i form av ett inkomstskatteavdrag.

Jag förstår nu att Jimmie Åkesson sa i den senaste partiledardebatten att det i stället för att subventionera kollektivtrafiken ytterligare är bättre att sänka kostnaderna för människor att köra bil. Jag vill gärna ha ett riktigt svar: Varför hatar Sverigedemokraterna kollektivtrafik?

Fru talman! Nu närmar vi oss slutet på denna långa debatt, men den har varit viktig. Vi befinner oss i en klimatkris, och möjligheten att begränsa uppvärmningen till 1,5 grad har minskat dramatiskt. Förra året var det varmaste som har uppmätts.

Den sektor som framför allt kräver åtgärder nu är transportsektorn, som behöver elektrifieras men även energieffektiviseras. Det innebär att mer gods behöver flyttas över från väg till järnväg. Detta kräver även en väl utbyggd kollektivtrafik i hela landet så att fler resenärer kan ta bussen och tåget till jobbet.

De som bor i våra tätorter behöver i mycket större utsträckning kunna åka med kollektivtrafik. För att kunna välja kollektivtrafik krävs att man satsar på den, både på att bygga ut den och på att sänka priset så att fler lockas att ställa bilen. Detta har vi i Vänsterpartiet lagt fram förslag om. Ett månadskort i kollektivtrafiken ska kosta 450 kronor i hela Sverige. Vi kallar det för Sverigepriser.

Min fråga till Martin Kinnunen är: Varför är Sverigedemokraterna så ointresserade av att satsa på svensk kollektivtrafik?

Fru talman! Jag ska fatta mig kort, för jag har egentligen bara en fråga. Den gäller vindkraften.

I och med att den gröna industriomställningen nu startat och är i full gång i Norrland behöver vi satsa stort på vindkraften för att framställa vätgas till industrin. Det här gör man nu; man kan inte vänta med att bygga ut vindkraft. Vindkraften ger billig el, som man kan göra vätgas av. Den är mycket billigare jämfört med kärnkraft. Den är också ofarlig.

Då behöver vi incitament för att skapa acceptans. Det pratade ju ministern om tidigare - att det är viktigt att skapa acceptans.

Vi i Vänsterpartiet har föreslagit, eller vi föreslår, en obligatorisk ekonomisk ersättning så att en andel ska kunna gå till den kommun där vindkraft byggs. Jag undrar hur ministern ställer sig till det förslaget och om ministern håller med om att det är rimligt att de kommuner som producerar energi även ska få tillbaka så pass mycket att de till exempel kan utveckla sin skola och omsorg eller annan service för sina invånare.

Herr talman! Nu är det ju så att ledamoten är kristdemokrat och att Kristdemokraterna är med i regeringen. Ebba Busch är ledamotens partiledare och minister. Jag anser därför att man borde känna till det här om man är med i partiet och är riksdagsledamot.

När man bulkar utsläpp i form av sänkta bränslepriser och sänkt reduktionsplikt och när utsläppen ökar för första gången på decennier förvärrar det bara den klimatkris vi befinner oss i. Det hjälper inte att ackumulera utsläppen. Vi har en koldioxidbudget som vi måste förhålla oss till. Vi måste nu satsa på åtgärder som minskar utsläppen och inte ökar dem. Detta tar även Klimatpolitiska rådet upp i sin kritiska rapport om regeringens klimathandlingsplan.

Omställningens centrala frågor hanteras till stor del i en bakvänd tidsordning, och de nödvändiga beslut som måste fattas under den här mandatperioden skjuts upp och läggs i nya utredningar. Jag vill fråga ledamoten: Varför skjuter regeringen fram besluten till nästa mandatperiod? Är inte det rätt oansvarigt?

Herr talman! När jag tittade på den senaste partiledardebatten i SVT studsade jag till i likhet med ledamoten från Centerpartiet och kanske många andra. Ebba Busch - energi- och näringsminister, och kristdemokrat - sa följande: Vi ser den gröna omställningen som ett maratonlopp där det är viktigast att komma över mållinjen. Vill man gå ned i vikt kvickt kan man svälta sig, men då kan man inte springa hela loppet. Då måste man äta rätt. Just nu bulkar Sverige med utsläpp, och det är för att nå noll 2045. Vi lägger på oss lite vikt i form av utsläpp.

Så sa ministern i debatten. Men det är snarare så att för varje år som vi dröjer med att sänka utsläppen ökar kostnaderna både ekonomiskt och utsläppsmässigt för att ta itu med problemen. Jag skulle gärna vilja få förklarat vad ledamotens partiledare och minister menade.

Herr talman! Att det privata kapitalet och marknaden löser klimatomställningen har ju än så länge inte skett. Ursäkta, men det har inte skett. Det går alldeles för långsamt.

Om regeringen ska förlita sig till det och dessutom för en politik som ökar utsläppen så att vi inte når de uppställda 2030-målen förstår jag inte hur det hela ska gå ihop. Staten behöver ju ta ansvar och göra de investeringar som krävs. Det är jag helt säker på.

Regeringen och Sverigedemokraterna väljer att skjuta åtgärder framför sig, vilket innebär att det blir svårare att vidta nödvändiga åtgärder. Kostnaderna för landets invånare riskerar att bli väldigt höga i så fall.

Jag kan förstå att det är svårt att lägga de förslag som här och nu minskar utsläppen när regeringen är beroende av Sverigedemokraterna som mest ägnar sig åt att trolla bort den klimatkris vi befinner oss i. Vi i Vänsterpartiet lägger förslag som här och nu kan starta en rättvis klimatomställning.