Riksflödet
Logga in
Svarade Staffan Eklöf i en replik ·

Kajsa Fredholm (V) om (forts. från § 6) Areella näringar, landsbygd och livsmedel (forts. MJU2)

Kajsa Fredholm (V) svarade Staffan Eklöf i en replik om (forts. från § 6) Areella näringar, landsbygd och livsmedel (forts. MJU2) i debatten ”Protokoll 2024/25:49 Torsdagen den 12 december” den 12 dec 2024.

Staffan EklöfSD· i en replikDet där känner jag inte igen riktigt. Vi fick igenom ganska mycket. 20 saker har vi beslutat om, och sedan kommer det mer. Inflationen har begränsat oss tidigare, liksom de stora satsningarna på försvar och rättsväsen.…
Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Efter två år vid makten är regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar tydliga: I stället för att underlätta för hushållen, vården, skolan och äldreomsorgen satsar de på skattesänkningar för de rika.

Vänsterpartiet konstaterar att regeringen på punkt efter punkt misslyckas med att hantera de allvarliga samhällsproblem vi står mitt uppe i. Stora grupper tycks osynliga för regeringsunderlaget när man helt bortser från de problem som drabbar dem som har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar ojämlikheten, den växande arbetslösheten lämnas utan åtgärd och klimatomställningen får vänta. Dessutom fortsätter nedskärningarna inom välfärden.

Vänsterpartiets budgetförslag står i stället för en politik som på riktigt hanterar samhällsproblemen och skyddar dem som har det sämst ställt. För att skapa utrymme för bland annat en prioriterad resursökning till välfärdssektorn, en påskyndad klimatomställning, sänkta kostnader i kollektivtrafiken, ett högkostnadsskydd i tandvården samt högre ersättningar i arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringarna måste personer med högre inkomster bidra mer.

Herr talman! På utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel satsar Vänsterpartiet totalt 3 miljarder kronor mer än regeringen. Jag tänker här berätta på vilka områden vi anser att regeringen inte ger tillräckligt.

Det behövs mer fysisk tillsyn vid avverkningsanmälningar. Miljötillsynen i skogsbruket fortsätter att vara bristfällig, och utvecklingen är negativ. För att stärka den fysiska tillsynen ökar Vänsterpartiet anslaget till Skogsstyrelsen med 40 miljoner kronor mer än regeringen för år 2025.

Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotopskyddsområden, och särskilt viktigt är det att det finns resurser till skogsägare med mindre skogsinnehav där andelen naturvärden är stor.

Vi måste även skydda våra fjällområden, som är helt unika i Europa. Behovet är stort av hantering av ersättning till de fjällnära skogarna och ersättning med anledning av artskydd i enlighet med miljöbalken och artskyddsförordningen. Här föreslår vi en ökning med 1,1 miljarder kronor mer än regeringen.

Vi avsätter även 50 miljoner kronor mer än regeringen för att återuppta den nationella nyckelbiotopsinventeringen.

Herr talman! Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruket, även kallat kalhyggesbruk. Den metoden har stor påverkan på bland annat den biologiska mångfalden.

Klimatkrisen kräver skyndsamma åtgärder för att lagra in kol från atmosfären. Vänsterpartiet vill stärka kolinlagringen och öka den biologiska mångfalden genom att i ökad utsträckning skydda skog och öka arealer med hyggesfria skogsbruksmetoder, men då behövs det ekonomiska incitament för att privata skogsägare ska låta skogen bli äldre innan den avverkas och anpassa gallringar för ökad kolinlagring. Det skulle gynna såväl landsbygden som klimatnyttan och den biologiska mångfalden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

För att stimulera möjligheten att bruka en ökad areal med kalhyggesfria skogsbruksmetoder vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren eftersom omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Därför föreslår vi en ökning av anslaget för detta med 50 miljoner kronor mer än regeringen.

Herr talman! Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är viktigt. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Här föreslår vi att det ska införas ett statligt stöd även för arbetskostnaden liksom att ersättningen vid förlust av tamdjur på grund av rovdjursangrepp ska öka. Vi ökar anslaget med 40 miljoner kronor mer än regeringen.

Herr talman! Vänsterpartiet föreslår en ökad satsning på 3R-center för att minska djurförsöken. Regeringen har inte längre öronmärkta medel för denna satsning, vilket har inneburit att verksamheten i betydande delar har monterats ned. Vi ser behov av att verksamheten i stället utvecklas ytterligare för att andelen djurfria försök ska kunna öka. Här föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget för 3R-center med 40 miljoner kronor mer än regeringen.

Herr talman! Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel. För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas inom jordbrukssektorn så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen.

Vänsterpartiet vill se försök med regionala center för fossilfritt producerade beredskapslivsmedel. Vi föreslår också att en pilotstudie ska genomföras där naturbruksgymnasier testar att löpande producera beredskapslivsmedel på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen.

Herr talman! En ökad självförsörjningsgrad skulle göra oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt minska vårt importberoende. Det skulle även ge oss förutsättningar att stärka både produktion och konsumtion av hållbar mat, det vill säga mat som i större utsträckning är växtbaserad, närproducerad, ekologisk och på sikt fossilfri. Vi anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om en självförsörjningsgrad på livsmedel i nivå med Finlands, det vill säga cirka 80 procent.

Herr talman! För den nationella medfinansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken satsar Vänsterpartiet 1 ½ miljard kronor mer än regeringen. Vi stärker stödet för miljöersättning för vallodling. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska övergödningen, och vi vill stärka stödet till jordbruket för att använda stallgödsel mer effektivt i växtodlingen och därmed minska behovet av att importera konstgödsel.

Det ekologiska jordbruket har stora miljöfördelar då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av stödet till ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion. Det stärker vår nationella produktion av ekologisk mat och främjar ett hållbart jordbruk med bevarad biologisk mångfald, stärkt djurvälfärd och minskad spridning av kemikalier.

Vi behöver även förbättra tillgången till lokala slakterier och föreslår en ökning av det anslaget. Vi tycker också det är viktigt att öka anslaget för blommande slättbygder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Biopremier bör införas för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel, som i nuläget generellt är dyrare än fossila, eftersom man inte ska missgynnas ekonomiskt av en sådan omställning. Biopremien bör utformas som ett stöd per liter drivmedel.

Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat. Dagens vattenanläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimatförutsättningar. Vi vill därför införa ett statligt stöd till investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och därmed kan stärka vår självförsörjningsgrad gällande livsmedel.

Vi satsar även på produktion och förädling av växtbaserade livsmedel. Detta kan ske genom utveckling av nya livsmedel och nya odlingsmetoder samt stärkt produktionsstöd för växtbaserade livsmedel.

Vi tillför även mer medel än regeringen för att anlägga och sköta våtmarker.

Herr talman! I dag täcker betesmarksersättningen endast en del av de merkostnader som det innebär för lantbrukare att ha betesmark i hävd. Samtidigt fortsätter betesmarker att växa igen. Det är en stor förlust för den biologiska mångfalden och för en levande landsbygd, och det försämrar Sveriges livsmedelsproduktion.

Vänsterpartiet anser att ersättningsnivån i Sveriges strategiska plan bör utökas, så att man kan ge full kostnadstäckning till lantbrukaren.

För oss är budgeten en helhet. Det innebär också att vi avstår från ställningstagande och i stället har ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Med detta tackar jag för den här perioden och önskar god jul.

Herr talman! Tack, Kajsa Fredholm, för anförandet!

Först lät det inte som om det handlade om utgiftsområde 23. Det var ju ganska mycket kritik mot den nuvarande regeringen för den ekonomiska politik som förs. Låt mig bara helt kort säga att vi både sänker skatter och förstärker välfärden. Den skattesänkning som handlar om slopad avtrappning av jobbskatteavdraget är självfinansierande i och med att den ökar tillväxten. Jag vill bara ha detta sagt.

Nu kommer jag till utgiftsområde 23. Ganska mycket av anförandet handlade om hyggesfritt skogsbruk. Det är ett intressant område, och vi är också försiktigt positiva till det. Men vår ståndpunkt är att det verkligen måste vara valfritt för skogsägarna. Det vill vi inte kompromissa med.

Hyggesfritt skogsbruk har lite problem. Det är inte säkert att det gynnar kolinlagringen. De flesta undersökningar visar på lägre tillväxt. När det gäller biologisk mångfald är det också lite komplicerat. Först och främst är det svårt att få till stånd hyggesfrihet. Man ska helst ha en fullskiktad skog till att börja med, alltså att det finns representanter för alla årsklasser jämnt fördelade. Sedan är det inte säkert att det stöder biologisk mångfald på det sätt som man har tänkt sig eftersom man måste ha skuggtåliga träd. Då är det gran som gäller i större delen av Sverige, förutom i de allra sydligaste delarna. Kostnaden vid övergången ska kompenseras, men vi har sett att det blir mindre lönsamhet över tid.

Min första fråga blir: Kan vi lita på att Vänsterpartiet inte kommer att tvinga skogsägare till hyggesfritt skogsbruk? Ska valfriheten gälla, så att det inte finns någon kompromiss med det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Tack, Staffan Eklöf, för frågan! Som ledamoten kanske hörde hade vi en rad förslag om att på frivillig basis kunna implementera hyggesfria metoder mer. Att tvinga skogsägare har vi aldrig talat om, vad jag vet.

Den frågan kan vi alltså stryka här och nu.

(STAFFAN EKLÖF (SD): Bra.)

Nu kommer jag till den ekonomiska politiken. Regeringen och Sverigedemokraterna hade utrymmet 60 miljarder, och de använder en väldigt stor del av det till att sänka skatterna för höginkomsttagare i vår inkomstgrupp, alltså personer som har 70 000 eller mer i månaden. Det anser vi vara slöseri med skattemedel. De pengarna hade behövts till exempelvis sjukvården, som man inte finansierar fullt ut, skolan eller omsorgen. Kommuner och framför allt regioner skriker efter hjälp för att de inte kan klara sina ekonomier.

Jag tycker att det är lite magstarkt av ledamoten att påstå att man ger tillräckligt mycket pengar till välfärden, för det gör man inte. Man ger inte ens hälften av det som behövs.

Jag lyssnade på ledamotens anförande tidigare. Ledamoten sa att vad gäller utgiftsområde 23 hade man inte fått med allting, men man var en liten bit på väg. Detta sa ledamoten, och jag skulle gärna vilja veta vad det är för satsningar där man inte fick med allt man ville. Ledamoten uttryckte det så i budgetdebatten.

Herr talman! Det där känner jag inte igen riktigt. Vi fick igenom ganska mycket. 20 saker har vi beslutat om, och sedan kommer det mer. Inflationen har begränsat oss tidigare, liksom de stora satsningarna på försvar och rättsväsen. Men vi tar det steg för steg.

Skattesänkning för höginkomsttagare, säger ledamoten. Det handlar ju om avskaffad avtrappning av jobbskatteavdraget. Det ger större tillväxt. Det blir alltså större kaka att fördela. Man kan notera att när avtrappningen infördes gav det just inget nettotillskott till statskassan.

Men nu pratar vi om hyggesfritt skogsbruk. Det är jättebra med ett löfte från Vänsterpartiet att man inte kommer att göra avkall på skogsägarnas frihet att välja hyggesfritt eller inte. Det är ett jättebra besked. Det tar vi med oss.

Men låt mig problematisera kring detta med hyggesfritt. Det kan visa sig att kolinlagringen är sämre i hyggesfritt än i trakthyggesbruk, och det kan visa sig att just den biologiska mångfald man vill bevara inte bevaras med hyggesfritt bruk - man måste ju använda gran, och vi har biologiskt sett egentligen för mycket gran i våra skogar eftersom det inte brinner längre. Det är också en mycket liten areal som det är möjligt att bedriva hyggesfritt bruk på. Jag tror att det är 3 procent i dag, och det kanske kan ökas en smula. Andra åtgärder i skogen vore nog mer betydelsefulla för biologisk mångfald, inte minst i södra Sverige.

Om det nu visar sig att det inte är bättre för vare sig kolinlagring eller biologisk mångfald och det dessutom blir fortsatta ekonomiska problem inte bara i övergångsperioden, kommer då Vänsterpartiet fortfarande att vara positivt, eller är man beredd att ompröva sin syn på hyggesfritt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Herr talman! Ursäkta att jag var otydlig med min fråga. Ledamoten sa att de hade velat få ut mer men att de i alla fall var nöjda med att ha fått igenom de här förslagen. Då undrade jag lite vad ledamoten hade velat få ut mer. Vilka förslag var hjärteförslagen i budgeten?

Vad gäller det hyggesfria tänker jag inte komma med utifall-att-kommentarer. Det känns helt meningslöst.

Något som är väldigt viktigt i sammanhanget är att det inte finns tillräckligt med pengar för att hantera alla ersättningar som skogsägare har. De står på kö för ersättningar, och regeringen anslår inte tillräckligt med pengar för att hantera detta. Det har väldigt stor betydelse för både klimatet och för den biologiska mångfalden.

Ersättningarna till de fjällnära skogarna är inte tillräckliga. Här har vi budgeterat mer än 1 miljard kronor för att kunna hantera detta. De ska även kunna användas av länsstyrelserna för att öka och förbättra hanteringen.

Jag vill nog hellre få reda på varför regeringen inte kan öka pengarna, så att skogsägarna inte behöver vänta utan kan få svar tidigt och också få ersättning tidigt.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.