Herr talman! Jag förstår att Vänsterpartiet är väldigt ivriga och önskar att man ska nå alla klimatmål nu. Därför tycker jag att det är intressant att läsa Vänsterpartiets förslag till budget. Det regeringen gör i sin statsbudget för 2025 är att vi lägger fram en ny reduktionsplikt och nyttjar den möjlighet som EU har gett oss att inkludera el från publika laddstolpar. Vi menar att det är alldeles riktigt att göra det för att följa den utveckling som sker inom EU där man vill inkludera el, där man tycker att elektrifieringen av fordonsflottan är väldigt viktig och där man kanske också tar hänsyn till den utveckling kring biodrivmedel som har skett.

Biodrivmedel och det vi använder i samband med reduktionsplikt kanske inte ska gå endast till höga reduktionsplikter för personbilar. Kanske ska det tvärtom kunna balanseras gentemot den reduktionsplikt som vi nu inom EU har beslutat att vi ska ha för flyget. Det är en väldigt skarp kurva. Även sjöfarten vill nyttja fossilfria drivmedel. Det är bara två exempel av många industrier och branscher som vill använda biodrivmedel för att kunna ha klimatkompensation.

Förändringen att inkludera el från publika laddstolpar är helt enkelt något som det endast är ansvarsfullt att göra. Vi är väldigt positiva till att även EU har insett detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Vänsterpartiets budgetmotion - deras skuggbudget, herr talman - nämner man inte reduktionsplikten. Därmed kan det antas att Vänsterpartiet godkänner regeringens förslag till reduktionsplikt och således inte har några förslag själva på en politik som skulle leva upp till det 70-procentsmål där vi nu ligger på endast 38 procents minskning.

Det är jättepositivt att Vänsterpartiet i sina skuggbudgetar vill göra stora satsningar på Klimatklivet och på elbilspremier. Det är en politik som vi delar. Vi vill också göra stora satsningar på Klimatklivet, inte minst för laddinfrastruktur. Vi vill ha en ny elbilspremie som vi vill rikta mot glesbygd och folk som har långt till kollektivtrafik. Men det jag märker är att det blir lite svårt att debattera mot en opposition som i praktiken inte har förslag om det man här är kritisk till.

Man kan självklart kräva mer av regeringen än av sig själv. Jag vill dock påpeka att jag inte märker att Vänsterpartiet i sin skuggbudget lägger fram något annat förslag än det som regeringen driver för att nå just de här målen, alltså transportmålen för klimatet på kort sikt i Sverige nationellt.

Herr talman! Det finns många olika åtgärder vi behöver vidta för att minska utsläppen från vägfordon. En av de allra viktigaste är att EU:s utsläppshandelssystem framöver kommer att inkludera vägtransporter. Från och med 2027 kommer det att finnas ett pris på koldioxidutsläppen från våra vägtransporter. Detta är ett väldigt skarpt styrmedel som vi förväntar oss kommer att få stora effekter.

Det finns också striktare koldioxidkrav numera, nämligen krav på nollutsläpp för 100 procent av nya lätta fordon till 2035 och för 90 procent av nya tunga fordon till 2040.

Här behöver Sverige göra en resa. Vi är väldigt bra på att ha en hög andel laddbara fordon i vår trafik. Vi ligger inte riktigt på Islands och Norges nivå, men vi är där uppe i toppen när det gäller andelen laddbara fordon i personbilstrafiken. Vi ligger dock efter när det kommer till tunga fordon. Där har vi stora utsläpp.

Detta är stora fordon som drar mycket drivmedel, och därför satsar regeringen just nu väldigt mycket på att ställa om den tunga transportflottan. Det tror jag är en typisk sådan sak som är viktig att prioritera under den här perioden, när vi märker att elbilar blir allt billigare och att det fortfarande är en stor utmaning att ställa om den tunga fordonssektorn, där priserna är högre och därmed också tröskeln.

Herr talman! Jag har svårt att hålla mig för skratt när ledamoten säger att regeringen säger att vi inte har planerat att göra någonting, att det inte finns några reella förslag och att vi har lagt det i en utredning och slösat bort två år.

Jag ska helt enkelt upprepa vad regeringen har gjort sedan vi tillträdde. Vi har alltså inte avstått från att göra någonting alls, som ledamoten påstår här i kammaren, utan vi har gjort ganska många saker, som jag uppenbarligen verkar behöva upprepa.

Det regeringen har gjort är att vi i vår klimathandlingsplan har beslutat att vi ska implementera ETS 2 så tidigt och brett som möjligt. Om man förstår klimatpolitik förstår man också hur oerhört stora effekter ett sådant beslut får när det gäller att minska utsläpp.

Ledamoten själv är väldigt stolt över de förslag som Vänsterpartiet vill satsa på i sin budget. Jag noterar att ganska många institutioner har påpekat att dessa inte har påvisade effekter när det gäller minskade utsläpp. Det låter säkert jättebra att stå här och rabbla upp förslagen som Vänsterpartiet vill satsa på. På grund av brist på tid kan jag inte gå in på vilka de är. Men regeringen har en annan ståndpunkt när det gäller flera av dem, och det beror helt enkelt på att det inte finns några påvisade effekter när det gäller utsläppsminskningar. Men det låter säkert jättebra att satsa pengar på sådant som inte minskar utsläpp men låter bra för klimatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gör regeringen i stället? Vi gör sådant som faktiskt ger effekt, exempelvis att tillämpa att ETS så tidigt och brett som möjligt. Regeringen satsar väldigt hårt på att få till ett marknadsintroduktionsstöd som innebär klimatpremier för såväl lätta och tunga fordon som lätta lastbilar och arbetsmaskiner, så att man kan hitta miljöarbetsmaskiner. Det finns till och med eldrivna arbetsmaskiner att köpa. Vi har sett till att stödet också går att använda om man leasar fordon, eftersom ganska många småföretagare inte har råd att köpa sådana stora, dyra fordon utan leasar i stället. Det har vi öppnat upp för.

Vi ser också till att alla stöd vi inför för transportsektorn inte exkluderar andrahandsmarknaden, eftersom andrahandsmarknaden blir väldigt relevant i takt med att den sektorn utvecklas.

Vår regering har satsat väldigt hårt på laddinfrastrukturen.

Vi har infört ändringar i reduktionsplikten för att främja fossilfria drivmedel.

Vi har stärkt sjöfartens roll i vårt hållbara transportsystem och skapat olika investeringsstöd för att flytta godstransporter till sjöfart och järnväg.

Vi har plockat fram ett förslag till en infrastrukturproposition som föreslår så pass stora satsningar på järnvägar att myndigheterna säger att de inte kan ta emot mer pengar än så, eftersom det inte går att genomföra i en annan takt.

Det låter alltså väldigt bra när Vänsterpartiet står här och säger: Vi vill göra samma sak som regeringen med satsningar på järnvägar, men vi vill att det går ännu snabbare. Då kan jag meddela Kajsa Fredholm att myndigheterna säger: Vi kan inte leverera mer än så här. Och det är den nivån, den maxnivå som vi kan lägga oss på, som regeringen har lagt sig på. Det är helt enkelt inte ett korrekt påstående att den här regeringen skulle ha en sämre prioritering av det här.

En väl fungerande transportinfrastruktur är enligt oss oerhört viktig, inte minst för kollektivtrafiken. Det har bäring på detta.

Vi har gjort många fler saker som jag inte hinner prata om i dag. Men som man kan höra, herr talman, blir jag ganska frustrerad över dessa lösryckta påståenden om att regeringen inte gör någonting, att regeringen vill slösa med tiden och att det är en förlorad mandatperiod där man tillsätter en utredning.

Det stämmer inte. Den här regeringen plockar fram väldigt många olika förslag som vi också menar ska ha påvisad effekt för utsläppsminskningar, för att vi ska kunna motivera dem för svenska skattebetalare. Det är så man bedriver en klimatpolitik som är inte bara ambitiös utan också effektiv.

Herr talman! Jag tänker endast kommentera påståendet om att utsläppen i Sverige minskade 2023 och att det inte skulle ha med att regeringen tillträdde 2022/2023 eller med regeringens statsbudget för 2023 att göra. Att det skulle vara den förra regeringen som gjorde att utsläppen minskade 2023 har jag aldrig hört någon annan stämma in i.

Prognoserna var 2023 att utsläppen skulle komma att öka eftersom den här regeringen sänkte bränsleskatterna. Verkligheten och utfallet blev att regeringen sänkte bränsleskatterna och att folk i Sverige fick mer pengar i plånböckerna men inte körde mer bil. Den skatteändring vi gjorde ledde alltså inte till ökade utsläpp, trots att myndigheterna och alla möjliga utgick från att den skulle innebära det. Därför minskade utsläppen förra året. Det berodde inte på något hokuspokus från en rödgrön regering som inte sitter vid makten. Det berodde helt enkelt på att när vi sänkte bränsleskatterna körde folk inte mer utan fick behålla mer pengar i plånboken.

Det är ett typiskt exempel på vattenmelonpolitik, där det är grönt på utsidan men rött på insidan. Det är socialism som paketeras som klimatpolitik, men det hade de facto inte några effekter på Sveriges utsläpp.

Jag tycker att det är väldigt positivt att vi märkte att svenskarna kunde få behålla mer av sina egna pengar i plånböckerna utan att Sveriges utsläpp ökade. Men jag förstår nu att Vänsterpartiet numera menar att det var tack vare den förra regeringen och att det inte hade någonting med politiken som bedrevs att göra.

Politiken vi bedriver i statsbudgetar påverkar kraftigt. Därför beräknas den temporära sänkning av reduktionsplikten som sker det här året visa effekter. Om den gör det eller inte vet vi inte, eftersom de mätningar som Vänsterpartiet refererar till inte mäter Sveriges territoriella utsläpp, utan de mäter Sveriges produktionsbaserade utsläpp. Det är två olika saker. Men det får vi tillfälle att diskutera i nästa interpellationsdebatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.