Helena Storckenfeldt

Herr talman! Det här är en komplicerad och svår fråga som berör ned på djupet. Vi i Sverige är oftast otroligt stolta över vår fantastiska natur och hur vi har tagit hand om den på olika sätt, men vi har stora historiska skulder som vi också måste ta hand om.

Frågan blir svår eftersom det inte bara handlar om den historiska skulden utan också om vad som händer framåt. Hur ska vi hantera PFAS, som också behövs som ämne i otroligt många olika tekniker, i Försvarsmakten, i mediciner och liknande? Hur hanterar vi PFAS framåt? Där pågår ett stort arbete på EU-nivå.

Det här är en fråga som handlar om just kompensation, precis som Andrea Andersson Tay lyfter upp. Människor som har mer eller mindre förgiftats av sitt dricksvatten ska självklart ha rätt till kompensation och få den vård de behöver. Men jag tror att det här är en fråga som är mycket större och som måste hanteras på ett bredare sätt. Hur hanterar vi den historiska skulden? Det måste bli tydligt var ansvaret ligger och vem som bär skulden. Det handlar inte bara om det enskilda fallet, utan PFAS som politisk fråga måste bli tydligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Vi från Moderaternas håll vill att Naturvårdsverket ska göra en nationell bedömning av miljöskulderna, särskilt kopplat till PFAS. Det är ett av förslagen som vi driver från vårt håll.

Men det här är en fråga som har varit uppe på tapeten under en längre tid, och tyvärr har ingen regering presenterat konkreta åtgärder. Det är något vi kommer att jobba vidare med, och jag hoppas att vi kommer att ha en lösning att presentera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Det här betänkandet kallas ibland, något orättvist, för "slasktratten". Det behandlar en bred palett av frågor som inte passar in i något av de övriga betänkandena men som ofta är några av de viktigaste vi har att hantera. Det handlar om tillståndsprocesser, miljöbalken, gruvnäringen, vindkraft och miljöbrott. Ni hör - detta är ett viktigt betänkande.

Herr talman! Många företag vittnar i dag om långa handläggningstider för miljötillstånd när de vill investera och utveckla sina verksamheter. Detta gäller också för alla de verksamheter som skapar klimatnytta. Men i stället för att uppmuntras möts de i dag av hinder.

Jag är ofta på studiebesök runt om i landet, och ett besök som fastnade lite extra var ett besök vid vattenkraftverket Untra. När det byggdes var man övertygad om att det skulle kunna förse hela Stockholm med el i all framtid. Det skulle helt enkelt inte krävas någon utökad produktion. Nu har vi dock lärt oss att så absolut inte var fallet och att mycket mer kommer att behövas för den gröna omställningen.

Vattenkraftverket fick slita i 15 års tid för att få tillstånd att utöka sin produktion, något som borde ha kunnat ske för många år sedan. Det är rätt orimligt hur processen går till. Vattenkraften är en fundamental del av svensk kraftförsörjning, och det finns stor potential att öka effekten. Untra är ett exempel på hur onödigt långa tillståndsprocesser har satt käppar i hjulen för den svenska elförsörjningen och för omställningen.

Herr talman! Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att vi har en trygg och stabil elförsörjning. Energipolitiken ska säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när och där den behövs. För att minska våra utsläpp och säkra framtidens jobb behöver Sverige mer ren el som möjliggör ökad tillväxt och en konkurrenskraftig industri.

Vårt energisystem är uppbyggt kring vattenkraften i norr och kärnkraften i söder. Det har lagt grunden till vårt robusta, fossilfria elsystem som säkerställer att vi har tillräckligt med el för Sveriges hushåll, företag och andra kritiska samhällsfunktioner.

Det är nog ingen som har missat att Moderaterna vill ha mer kärnkraft. Den politik som S-ledda regeringar under ett decennium har drivit för att försämra och till slut slå ut kärnkraften har varit skadlig för Sverige. Den moderatledda regeringen har lagt ut en ny kurs för Sverige och garanterat en framtid där ny kärnkraft faktiskt kan byggas.

Men vi är också överens om att mer vindkraft kommer att behövas. Den svenska energimixen är det som historiskt har lockat många investeringar till vårt avlånga land. Billig, fossilfri och tillgänglig el - detta ska vi bygga upp med en stabil grund i kärnkraften tillsammans med alla fossilfria kraftslag vi kan få tag på.

Vårt fokus måste ligga på att bygga upp ett fossilfritt energisystem som håller i längden. Den krassa verkligheten är att vårt elbehov kommer att fördubblas på väldigt kort tid, och för att klara den här utmaningen har industrin, experter och myndigheter gemensamt varit tydliga med en sak: Vindkraften kommer att behövas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! I dag tar det i snitt nio år att få till ett nytt vindkraftverk i Sverige. Det är ganska orimligt. Miljöbalken är skriven i en tid när klimatomställningen inte stod särskilt högt upp på agendan. I dag har vi helt andra förutsättningar och behov. Det är uppenbart att miljöbalken behöver reformeras så att den främjar utvecklingen i stället för att hindra den.

Den bästa klimatpolitiken är inte längre den som med lagstiftning ska tvinga fram utsläppsminskningar utan den som skapar de bästa förutsättningarna för företag och medborgare att ställa om.

Herr talman! Om Sverige på allvar ska bidra i klimatomställningen måste det inte bara vara möjligt att bedriva industriell verksamhet, utan på många platser måste den även utvecklas och utvidgas. Detta kommer i vissa fall att kräva avvägningar mellan bevarande av lokala miljövärden och att etablera och utveckla nya verksamheter med global klimatnytta. Dessutom ska arbetstillfällen skapas och konkurrenskraften stärkas i Sverige. I många fall måste klimatnyttan få väga tyngre än i dag, vilket innebär att andra intressen kan få stå tillbaka.

Intrång i områden med höga naturvärden och verksamheter med negativa lokala miljökonsekvenser kommer ibland att vara nödvändiga. För elektrifieringen krävs metaller och mineral, vilket i sin tur kräver nya gruvor. Bioenergi och hållbara byggnader kräver skogsråvara, som i sin tur kräver skogsavverkning. Vind- och kärnkraft kräver stål och betong, vilket kräver kalk och malm.

Vi har i vår berggrund många av de metaller som världen så desperat behöver för att kunna ställa om, bland annat våra sällsynta jordartsmetaller och vår koppar som behövs för elektrifieringen av industri och transporter. Sveriges förutsättningar för ökad utvinning av dessa metaller och många fler kritiska mineral är mycket goda. Dessutom har vi världens mest miljö- och klimatvänliga gruvindustri. Vi har ett närmast moraliskt ansvar att nyttja dessa tillgångar för att hjälpa världen att ställa om.

Tyvärr har svensk politik försvårat snarare än underlättat gruvbrytning i Sverige. Under den socialdemokratiska regeringen rasade Sverige i internationell rankning gällande förutsättningar för gruvnäring. På fem år tappade Sverige från plats 8 till plats 36. Det ska vi nu åtgärda.

Herr talman! Miljöbrott får ofta allvarliga konsekvenser för människor, djur och natur - och det under lång tid. Miljöbrott behöver tas på större allvar och prioriteras högre. Långt ifrån alla miljöbrott anmäls, och ännu färre klaras upp. Miljöbrott, inte minst olagliga utsläpp av miljögifter, kan få långtgående konsekvenser. Men för majoriteten av miljöbrotten som lagförs blir påföljden inte mer än dagsböter, trots att det finns fängelse i straffskalan.

För att stävja miljöbrotten och för att straffen ska vara i paritet med brottet vill vi skärpa straffen för grövre miljöbrott. Men för att kunna stävja miljöbrotten behöver också fler upptäckas. Här spelar tillsynsmyndigheterna en stor och viktig roll. Det ska inte hänga på om den aktuella kommunen har eller inte har kunskap och kompetens på området. Kvaliteten behöver förbättras, och mindre kommuners möjligheter att klara uppdraget behöver stärkas. Det handlar exempelvis om samarbeten kommuner emellan eller system med experter som kan ge råd i specifika branschfrågor.

Herr talman! Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills har stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Lösningen har inte varit att minska mänsklig verksamhet, utan tvärtom har lösningen varit en kombination av tekniska innovationer, ekonomisk tillväxt, allmänhetens krav och politiskt ansvarstagande. Det ger hopp och tillförsikt att vi kan klara även dagens stora miljöproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Jag hoppas att detta förtydligar en del för de kommuner som nu brottas med tolkningen.

Naturvårdsverkets riktlinjer har skapat stor oreda, trots att det står tydligt att det endast är avfallet som är insamlat och förberett för materialåtervinning som inte får förbrännas. Riktlinjerna från Naturvårdsverket är tydliga men helt oproportionerliga.

Precis som ministern säger blir det egentligen ingen skillnad. Det är fortfarande upp till kommunerna. Jag undrar om ministern kan göra någonting. Eller är det Naturvårdsverket som måste göra om och göra rätt här?

Herr talman! Jag bor på gård. Varje vår innebär det en hel del trädgårdsavfall, vilket i sin tur såklart innebär en brasa i stället för många vändor till återvinningscentralen. Varken i avfallsförordningen eller i EU:s avfallsdirektiv står det någonting om något generellt eldningsförbud, precis som ministern sa i sitt svar till Stina Larsson. Avfall som har förberetts för materialåtervinning får däremot inte brännas, men det är någonting helt annat.

Räknas verkligen det som jag har krattat ihop på min mark av löv, kvistar och den där envisa hallonbusken som utsorterat? Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer gör det tydligen det, vilket skapat stor förvirring i kommunerna, som har ansvaret att komma med tydliga riktlinjer.

I min hemkommun Kungsbacka går vi nu i bräschen och tillåter eldning, men i Uppsala tolkar man detta som ett totalt eldningsförbud.

Min fråga är: Vad kan kommunerna göra? Hur kan kommunerna hitta rätt information för vägledning här?

Fru talman! Givetvis ska inte politiker bestämma vilka metoder som ska användas, utan det är forskarna som ska forska fram nya tekniker. Jag ser fram emot att se vilka av dessa tekniker som går att applicera på olika sätt. Det var alltså snarare en nyfiken synpunkt.

Forskarna fortsätter med detta arbete. Det har gjorts mycket under lång tid, precis som ledamoten Le Moine nämner. Det är viktigt att det fortsätter, och forskarna kommer att fortsätta göra mycket. Det finns otroligt många som är engagerade inom detta område. Arbetet kommer alltså inte att stanna av.

Jag ser fram emot att se vilka andra möjligheter vi har att hitta nya vägar framåt just för att minska de plågsamma djurförsöken.

Fru talman! Det här är ett känsligt ämne. Men vi vet också att mycket görs för att minska djurförsöken överlag och alldeles särskilt de plågsamma djurförsöken. Det är viktigt att det arbetet får lov att fortsätta och att vi fortsätter att minska de djurförsöken.

Ett stort arbete har redan gjorts. Nya tekniker tillåter också bättre och mer effektiva metoder för att pröva sig fram till exempelvis nya mediciner eller vad det nu skulle kunna vara. Ny teknik tillåter många fler möjligheter.

Jag tror alltså att arbetet skulle kunna fortsätta på ett mer effektivt sätt och utan de plågsamma djurförsöken, men då måste vi våga titta lite utanför boxen och se vilken ny teknik som finns och som vi kan använda.

Fru talman! Ledamoten Skönnbrink nämnde att omhändertagandet inte är tillräckligt effektivt och att systemet som finns på plats i dag inte fungerar som det ska. Jag kommer att läsa rapporten och ta till mig det som står i den. Jag ser fram emot att läsa den.

Ledamoten lyfte fram flera intressanta saker. Det är uppenbart att det behöver göras något nytt här, att man behöver tänka om. Det krävs att man tar ett helhetsgrepp om hela systemet för att se till att det blir ett bättre, mer effektivt och fungerande system så att både hundar och människor kan vara trygga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Jag håller med Sofia Skönnbrink om att detta redan existerar i lagstiftningen och att vi måste se till att det efterföljs på ett bättre sätt. Det kan göras på flera olika sätt.

Jag skulle dock vilja gå tillbaka till något som jag tror att vi i den här kammaren ofta bortser från: egenansvaret. Det finns många ansvarstagande hundägare som har hundar som i många fall kallas kamphundar men som är uppfostrade på rätt sätt och kommer från en ansvarstagande hunduppfödare.

Mycket av detta handlar just om hur man tränar sin hund och tar ansvar för det djur som man åtagit sig att ta ansvar för. Vi ser många exempel på hundar som inte i vanliga fall räknas som kamphundar, till exempel labradorer, som biter vuxna och barn.

Jag tror att det här är en fråga som är mycket större än att vi kan förändra det genom lagstiftningen. Jag vill att vi återkommer till egenansvaret och vad den enskilda hundägaren kan göra för att ta ansvar för sin hund.

Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande om djurskydd.

Sverige har bland världens högst ställda krav på djurskydd, och det är vi stolta över. Det goda djurskyddet innebär att våra djur är friskare och får avsevärt mindre antibiotika jämfört med djur i andra länder.

Hög antibiotikaanvändning innebär en risk för att det bildas multiresistenta bakterier som kan föras över till oss människor. EU:s smittskyddsmyndighet ECDC beräknar att cirka 35 000 människor per år dör av antimikrobiellt resistenta infektioner i EU, och det är en oroväckande ökning.

Sverige ligger bra till, och det är därför viktigt att vi fortsätter att minska onödig användning av antibiotika, inte minst på EU-nivå. Djurskyddsnivån i EU behöver utvecklas till svensk standard, och djurskyddsdirektiven ska efterlevas överallt i alla EU-länder. Här har Sverige en möjlighet att bistå med kunskap och vägledning. Att våra svenska djur mår bättre gör att det krävs mindre antibiotika i djuruppfödning. Det är ett vinnande koncept som fler länders lantbrukare bör ta efter, dels för att stärka livsmedelsförsörjningen, dels för att motverka antibiotikaresistens.

Fru talman! Rapporter om vanskötsel av djur väcker starka känslor, inte minst hos mig själv. Djur är levande, kännande varelser som förtjänar respekt och ett gott liv under goda förhållanden. Det man ska komma ihåg är att det är enbart en mycket liten andel av Sveriges lantbrukare som står för misskötsel av djur. Oavsett den lilla andel som missköter sig drar det en skugga över hela branschen. De allra flesta svenska lantbrukare prioriterar god djurvälfärd och följer djurskyddslagstiftningen.

Detta innebär dock inte att vi kan luta oss tillbaka, för självklart finns det brister att åtgärda. Därför är det viktigt med en välfungerande kontrollfunktion som upptäcker dem som inte sköter sig i tid. Det handlar både om att djur aldrig ska behöva utstå misskötsel eller lidande och om förtroendet för svensk livsmedelsproduktion. Svenska konsumenter sätter ett stort värde på djurvälfärd, varför vi måste kunna garantera att mjölken, köttet och äggen är producerade på ett sjyst sätt.

Fru talman! I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen ett ekonomiskt stöd till minkföretagare som frivilligt avvecklade sin verksamhet. Det gav möjligheten för de få minkföretag som finns kvar i Sverige att avveckla verksamheten på ett planerat och ordnat sätt. Beslutet ligger rätt i tiden. Minkuppfödning för pälsproduktion är förenat med flera utmaningar, inte minst ur smittskyddssynpunkt.

Fru talman! Senast den 30 juni redovisas utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd. Sveriges högt ställda djurskyddskrav, tillsammans med Sveriges goda djurhälsoläge och ansvarsfulla antibiotikaanvändning, utgör värdefulla mervärden för den svenska livsmedelsproduktionen. Samtidigt kan kraven vara betungande för de enskilda producenterna.

Det är därför viktigt att en utredning har tillsatts som ska se över hur vi kan stärka konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. Den ska dessutom föreslå åtgärder för hur vi kan stärka djurskyddet både inom EU och globalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Fru talman! Den organiserade hundsmugglingen växte fram under pandemin, då allt fler ville skaffa hund. Svenska hunduppfödare hann inte med efterfrågan, och hundsmugglingen växte fram i Sverige. Tullverket har ett flertal gånger varnat för smuggelvalpar. Smugglingen medför ofta att hundarna tvingas utstå långa och tuffa transporter. De är sällan vaccinerade och avmaskade, och de kan därför bära på sjukdomar. Spridning av smittsamma sjukdomar från insmugglade djur riskerar därmed att öka. Dessa hundar säljs avsevärt mycket billigare med falska papper och identiteter. Att köpa en smuggelhund är i dag straffbart.

Polisen har kunnat påvisa att det finns kopplingar till grov organiserad brottslighet med ytterligare smuggling av narkotika. Tullverket får i dag avvisa hundar när de kommer till gränsen. Verket får dock inte besluta om omhändertagande eftersom endast veterinärer har den beslutanderätten. Det vill vi ändra på.

Fru talman! Sveriges bönder upplever en allt större rädsla för att deras djurbesättningar ska skadas av så kallade djurrättsaktivister. Enligt en enkät från Lantbrukarnas Riksförbund upplever bönderna att attacker från djurrättsaktivister riktade mot bönder har ökat de senaste åren. Enligt undersökningen handlar djurrättsaktivisternas attacker om intrång i bostäder, skadegörelse, telefonterror, misshandel och hot. Tidigare var det framför allt mink- och pälsdjursuppfödare som drabbades av djurrättsaktivisterna, men numera drabbas även mjölkbönder, äggproducenter, hästägare och fiskodlare.

Risken för att utsättas för brott utgör naturligtvis en stor psykisk belastning för bönderna, men det kan också vara allvarligt för djuren. Det medför inte bara stress för djuren, utan risken för smittspridning av virus och bakterier ökar också i samband med intrång. Det förekommer dessutom att aktivister släpper djur lösa, vilket inte heller är att värna om djuren, då de har mycket stora problem att överleva i det fria.

Fru talman! Sverige har bland världens högst ställda krav på djurskydd. Det ska vi fortsätta att utveckla och vara stolta över.

(Applåder)

Fru talman! En av de absolut viktigaste delarna i klimatarbetet generellt är skogen. Skogen är en otrolig resurs där vi kan skapa långlivade produkter och trycka undan fossila alternativ på marknaden i Europa. Skogen spelar en otroligt viktig roll även här. Vi kommer att behöva alla goda krafter för att klara klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Moderaterna vill se en ökad inhemsk biodrivmedelsproduktion. Som vi nämnt finns det en guldmarknad för biodrivmedel runt om i Europa. Det kommer att behövas till flyg och fartyg, alltså i sektorer som inte går lika enkelt att elektrifiera som personbilar.

Under S- och MP-regeringen fick Sverige lägst tillväxt i EU. Energiförsörjningen raserades, och utsläppen ökade på grund av det. Vi var inte på väg att nå klimatmålen. För första gången någonsin har vi en regering som lagt fram en klimatpolitisk handlingsplan som når nettonollutsläpp 2045. Det är historiskt, och den planen vill jag tipsa Björn Petersson om att gå hem och läsa.

(Applåder)

Fru talman! Jag har verkligen ingen aning om hur jag ska bemöta att det gläder ledamoten att hans uttalande väcker anstöt. Säger man så i riksdagens kammare? Säger man så i demokratins hjärta? Uttrycker man sig på det viset? Är man glad över det? Det tycker jag är märkligt och något anmärkningsvärt, om jag ska vara helt ärlig.

Jag pratar också regelbundet med företagare, Björn Petersson. Jag är ute på studiebesök både i mitt hemlän Halland och i övriga Sverige, och jag får höra att vi satsar helt rätt. Att vi lägger fokus på att bygga ut laddinfrastrukturen så att elbilen blir ett reellt alternativ och att vi sänkte bensin- och dieselpriserna genom att sänka både skatterna och reduktionsplikten är positivt för lokala företagare som har haft det väldigt tufft under lång tid.

Jag är också ute och pratar med företagare. Jag är moderat. Jag pratar med många företagare. Om Björn Petersson tror någonting annat vill jag bara uppmärksamma honom på att det inte stämmer.

Fru talman! Jag vill säga kort och gott att det inte stämmer att Sverige inte skulle vara en stark röst internationellt. Vi har fortfarande bland de lägsta utsläppen per capita i världen och är fortsatt en stark röst internationellt när det gäller klimatarbete.

Det som spelar mest roll är vilka effekter vi ser. Vilka är det som faktiskt vågar följa vårt exempel? Och vilka exempel har vi egentligen att erbjuda andra länder?

Det är utvecklingen i världen i stort vi talar om. Vi vill att den ska ske på ett socialt hållbart sätt. Vi vill att utvecklingsländer nästan ska kunna skippa det steg som vi i Sverige var tvungna att ta och som innebar att vi släppte ut majoriteten av våra utsläpp. Vi vill att andra länder ska kunna skippa det steget.

Då krävs det att vi har ett konkurrenskraftigt näringsliv. Då krävs det att vi har en helhetssyn på hur omställningen i Sverige görs. Då krävs det att vi har god ekonomi. Det är intressant att Miljöpartiet talar sig varma för klimatansvar och ansvar generellt när det kommer till klimatet. Men de tar inte ansvar när det kommer till budgeten. De lägger fram en budget med underskott. I en redan tuff ekonomisk situation ser de till att vi får det ännu svårare i Sverige.

Ekonomiskt ansvarstagande hänger ihop med klimatomställningen, vare sig Miljöpartiet vill det eller inte. Där står vi starka. Det är bestämt att vi måste fokusera på att få ned inflationen. Om vi inte gör det blir vi alla fattigare, och då har vi inga pengar att spendera på klimatomställningen i morgon.

Fru talman! Biodrivmedel kommer att användas alldeles oavsett. Min kollega Martin Kinnunen gav ett tydligt exempel på att det är i själva produktionen av det som vi ser utsläppsminskningarna. Det handlar inte om att det används exakt i min bil hemma i Halland utan om att biodrivmedel används.

Vi vet att det finns en guldmarknad på EU-nivå och i Sverige för att få fler olika sektorer att använda biodrivmedel. Vi har inte gjort det olagligt att producera biodrivmedel. Jag förstår alltså inte den diskussionen.

Vi har gått fram med kraftfulla förslag för utbyggnad av laddinfrastruktur, och vi har öppnat upp för ny kärnkraft i Sverige. Det är grunden i klimatpolitiken. För att vi ska klara klimatomställningen krävs det energi. Om vi inte har någon energi kommer vi aldrig att lyckas. Det är ett faktum att elektrifieringen krävs för att vi ska klara klimatomställningen.

Anledningen till att vi i Sverige har lyckats minska utsläppen sedan 70talet är vår fossilfria energimix som baseras på vattenkraften i norr och kärnkraften i söder. När man plockade bort en av dem, vilket Miljöpartiet deltog i att göra i förtid - det var för övrigt otroligt oansvarigt - såg vi tydliga konsekvenser. Vi såg utsläppsökningar.

Det är tydligt att det är bra att det inte är Miljöpartiets politik som styr längre. Den är nämligen inte långsiktigt hållbar. Den lyckas minska utsläppen på kort sikt. Men den ökar inflationen, den belånar oss upp till tänderna och den vill att vi backar in i framtiden. Den vill att man slutar resa, att man slutar producera och att man slutar köpa. Det är inte vägen framåt.

Vi tror på en framtid som faktiskt är möjlig, en framtid som är grön och en framtid där Sverige är ett föregångsland inom klimatomställningen. Då krävs moderat politik.

Fru talman! Det var väldigt tydligt, och jag tog upp det i mitt anförande, vad Riksrevisionen hade kritik mot: att reduktionsplikten baserades på bristfälliga underlag och bristfälliga konsekvensanalyser och att den inte var genomförbar. Bara en sådan sak gör det tydligt för mig att man måste backa ordentligt och göra ett omtag. Det går inte att bara låta någonting sådant fortsätta. Dålig politik ska bort - så är det! Så måste politiken funka. Vi kan inte tillåta dålig politik att vara fast bara för att det inte är Rickard Nordin som är statsminister. Dålig politik måste man göra ett omtag kring. Man måste våga tänka om. Gamla sanningar får inte lov att leva kvar för sakens skull.

Därför har vi sänkt reduktionsplikten till EU:s miniminivå, vilken är 6 procent, och sagt att det ska göras en utredning för att se vad som faktiskt är genomförbart. Er reduktionsplikt var inte det.

De som bestämmer är folket, väljarna. Det är de som har gett oss förtroendet att få vara i denna kammare, uttrycka våra åsikter, trycka på knappen och votera. De allra flesta av dem, 95 procent, har röstat på ett parti som gick till val på att sänka bränslepriserna på ett eller annat sätt. Det har vi gjort, och det står vi rakryggat upp för.

Fru talman! Riksrevisionen var väldigt tydlig i sin granskning av reduktionsplikten. Det fanns flera olika delar som det är viktigt att vi tar hänsyn till. Det önskar jag att vi hade gjort på ett mycket tidigare stadium. Jag vet att historiebeskrivningen är, precis som Elin Söderberg tog upp tidigare, att vi var sju partier som stod bakom den reduktionsplikt som föreslogs då. Det jag tycker är positivt är när politiker vågar tänka om.

Jag är absolut intresserad av de förslag som Centerpartiet har lyft fram och ser fram emot att titta närmare på dem. Vi har nu dragit ned reduktionsplikten till 6 procent fram till 2026, och sedan har vi sagt att det ska komma en utredning för att se hur det ska se ut framöver. Jag utesluter ingenting.

Det vi måste se till är att vi har en legitimitet för klimatpolitiken, att vi inte ställer en grupp mot en annan och att inte en grupp måste ta hela bördan. Det togs upp ett exempel om fördelningspolitiska åtgärder, och det tycker jag absolut är intressant att titta på. Det vi vet är dock att vi inte kan lägga alla ägg i samma korg som heter reduktionsplikten, för det är då vi har fått se de här chockpriserna.

Vi vet att det inte är en hållbar väg framåt. Vi vet att den nivån inte ens hade varit möjlig att fullfölja. Då är det väl givet att vi måste ta ett steg tillbaka och göra ett omtag, och det är det vi gör just nu i och med att vi har sänkt plikten till EU:s miniminivå på 6 procent. Det tycker jag är bra. Jag ser dock fram emot att se vilka fler åtgärder vi kan införa för att se till att nå klimatmålen på ett hållbart och långsiktigt sätt så att alla är med på tåget samtidigt.

Fru talman! Vissa socialdemokrater verkar visst ha missat att vi har en moderatledd regering. Ulf är statsminister; han är moderat. Romina, som är liberal, är vår klimatminister. Att hävda något annat är respektlöst, både mot väljarna, som har gett oss detta mandat, och mot demokratin. Jag vet att Socialdemokraterna både vet och kan bättre.

Fru talman! Att sänka reduktionsplikten är legitimt av flera skäl.

För det första: Dyr bensin och diesel påverkar dem som bor på landsbygden allra mest. Det skapar en orättvis fördelning av bördan när landsbygden tvingas stå för kostnaderna för omställningen. Detta leder till en bristande acceptans för klimatpolitiken.

För det andra: Riksrevisionens rapport är väldigt tydlig. Reduktionspliktens utformning baserades på bristfälliga underlag och konsekvensanalyser. Den var inte genomförbar, och det fanns stora risker med att i så hög grad förlita sig på ett styrmedel för att nå klimatmålen.

För det tredje: Av dem som röstade i valet i Sverige 2022 röstade 95 procent på partier som lovade att på något sätt sänka bränslepriserna. Detta är alltså i grunden en demokratifråga, en rättvisefråga och en rimlighetsfråga.

Det har lagts en alldeles för tung börda på den som är beroende av bilen i sin vardag. I många delar av landet är bilen det enda möjliga färdmedlet för att ta sig till arbetet, skjutsa barnen till fotbollsträningen eller besöka föräldrarna på äldreboendet. Det är varken rätt eller rättvist att den som är beroende av bilen ska behöva dra det tyngsta lasset genom höga skatter på drivmedel.

Vi måste minska utsläppen så fort som det bara är möjligt, och vi måste göra det på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Vi vet att den globala uppvärmningen beror på människan. Få ifrågasätter nu för tiden om vi ska minska utsläppen - frågan är snarare hur.

Ska vi nå nettonoll krävs både tillväxt och höga klimatambitioner. Vi behöver ett konkurrenskraftigt näringsliv som tar oss framåt i den gröna omställningen, och vi behöver alla vara en del av den resan. Detta förutsätter legitimitet för klimatpolitiken.

Vi kan inte backa in i framtiden. Att införa förbud och tvång som står över både folkets vilja och ekonomiskt ansvarstagande skulle slå ut vårt näringsliv och göra oss alla fattigare. Det skulle stoppa utvecklingen och kasta oss tillbaka till en tid som jag inte tror att särskilt många vill tillbaka till. Det var faktiskt inte bättre förr.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reduk-tionsplikten för bensin och diesel

Fru talman! Att minska utsläppen till noll är egentligen rätt enkelt. Det är bara att enligt lag förbjuda alla utsläpp inom Sveriges gränser. Det är något vi skulle kunna göra under nästkommande votering.

Men att införa en så kallad klimatdiktatur, som vissa aktivister förespråkar, är inte vägen att gå. Det är inget väljarna vill ha, och jag vägrar kompromissa med demokratin för att blidka de personer som sitter här utanför och blockerar ingången till demokratins hjärta. Det finns många sätt att engagera sig för klimatet, men att blockera ingången till skyddsobjekt är oacceptabelt.

Den här regeringen fick ett mandat i valet 2022. Det var ett mandat för förändring, och att sänka reduktionsplikten var högt prioriterat. Det måste finnas en acceptans i klimatpolitiken. Människorna som påverkas, det vill säga hela Sveriges befolkning, måste känna att de är en del av omställningen, att de litar på den och att den är rimlig. Vi kan konstatera att reduktionspliktens höga nivåer inte vann någon rungande acceptans. Givet den stora kritik som kommit, inte minst från Riksrevisionen, är det då fullt naturligt att göra ett omtag. Politiken måste ibland våga ifrågasätta gamla sanningar.

Att biobränslena inte används i våra personbilar är inte avgörande för det globala klimatet. De kommer att göra stor nytta i tunga maskiner, i flyg, i fartyg och i de sektorer som är mycket svårare att elektrifiera. För personbilar är det av största vikt att vi nu lägger fokus på att elektrifiera. Det innebär att ha ett stabilt och väl fungerande energisystem som möter de växande behoven och att bygga ut laddinfrastrukturen, vilket är någonting som regeringen storsatsar på.

Vi vill följa en mer långsiktigt hållbar bana, en bana som innebär att omställningen är en konkurrensfördel och som gör att andra länder faktiskt vill följa efter. Klimatfrågan är global, och därför måste även lösningarna vara det. Vi ska både minska Sveriges utsläpp av växthusgaser och uppmuntra andra länder att höja sina klimatambitioner. Enda sättet att göra det är att visa på det välstånd som kan byggas genom klimatsmarta, långsiktigt hållbara åtgärder.

Sverige ska vara ett grönt föregångsland. Tyvärr kommer inget annat land i världen att vilja ta efter det svenska exemplet om det enda vi har att visa upp är höga priser, ett instabilt energisystem och lägst tillväxt i EU. Sverige ska vara ett föregångsland genom att få andra länder att följa efter. Lyckas vi inte med det är vi dåliga förebilder.

Fru talman! Många faktorer spelar in i prisbilden för bensin och diesel. Vi lever i en orolig omvärld, men att Sverige ensamt gick fram med högst krav i EU var inte att ta människors situation på allvar. Många hushåll och företag är fortsatt pressade, inte minst av inflationen som vi nu ser börjar sjunka, men det är respektlöst och oansvarigt att tvinga den del av befolkningen som är beroende av bilen att stå för den notan.

Vid årsskiftet såg vi en tydlig sänkning av priset vid pump. Det spelar roll vem som styr i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! För att klara den gröna omställningen kommer vi att behöva ungefär dubbelt så mycket ren el. Allt som kan ska elektrifieras, och alla kraftslag kommer att behövas för att vi ska lyckas. Kärnkraften är särskilt viktig med sin stabiliserande effekt och förmåga att leverera ren el när den behövs och där den behövs.

Min fråga till klimat- och miljöministern är därför hur regeringen arbetar med den här frågan. Vad är regeringens plan för att få igång viktiga investeringar för att bygga upp kärnkraften i Sverige igen?

Fru talman! Jag noterar att Socialdemokraterna på frågan om kärnkraft väljer att lägga majoriteten av tiden på att diskutera andra kraftslag än just kärnkraften.

Vi ser att många olika kraftslag håller på att byggas ut men att det som fattas i vårt energisystem är just den stabilitet som kärnkraften kan åstadkomma. Det är någonting som få andra kraftslag faktiskt kan bidra med. Kärnkraften har denna unika egenskap, och det tycker vi att den ska kompenseras för. Det är någonting som inte ska straffas ut, utan det är viktigt att det är en del av vårt energisystem.

Vi vet att det var politiska beslut som orsakade nedläggningen. Jag tror, inte bara som politisk representant för Moderaterna utan även som medborgare, att det vore bra om S kunde vara ännu tydligare och säga ja eller nej till kärnkraften. Jag upplever nämligen att man diskuterar runt den här frågan otroligt mycket. Det kommer väldigt många ursäkter om att det handlar om marknaden trots att vi vet att det var politiska beslut som orsakade nedläggningen. Det är alltså något jag önskar i fortsättningen.

Jag är lite nyfiken på den självförfattade rapport som Socialdemokraterna har kommit med alldeles nyligen och där man har insett värdet av att klimatpolitiken har en legitimitet. Omställningen förutsätter trots allt att det finns en acceptans för klimatpolitiken. En sådan rapport skulle kunna tänkas leda till lite ansvarstagande från Socialdemokraternas håll - och kanske lite självrannsakan. Men nej, i sann socialdemokratisk anda skyller man såklart på någon annan, exempelvis Miljöpartiet.

Min fråga till Anna-Caren Sätherberg är: Vad krävs för att Socialdemokraterna till slut ska ta lite ansvar?

Fru talman! Klimatomställningen är en av vår tids största utmaningar. Vi vill att det ska föras en politik som är ambitiös och som gör att Sverige når nettonollutsläpp till 2045. Samtidigt vet vi att det kräver en energipolitik. Det är viktigt att vi skapar förutsättningar för alla energislag, inte minst för kärnkraften. Det viktigaste är att vi faktiskt lyckas återuppbygga det fossilfria energisystem som har varit vår framgångsfaktor och gjort att vi har lyckats minska utsläppen.

Vi vet att elbehoven kommer att fördubblas till 2045, men för bara några veckor sedan röstade Socialdemokraterna nej till ny kärnkraft på fler platser. Samtidigt räcker man upp handen på frågan om ny kärnkraft ska byggas. Det är tydligt vilka partier som förstår omfattningen av våra energibehov och vilka som inte gör det. Vi ser behoven, och vi kommer inte att sluta jobba för det som är bäst för Sverige bara för att oppositionen inte har förstått omfattningen av våra framtida elbehov.

Det har kommit väldigt många olika bud från Socialdemokraterna, så jag undrar nu om Socialdemokraterna börjar närma sig ett beslut. Är man redo att vara tydlig och sätta ned foten i kärnkraftsfrågan?