Maria Malmer Stenergard

Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig om jag kommer att börja kalla Israels handlingar för krigsbrott, om jag avser att markera tydligare mot brott som begås i Gaza, vilka handlingar i konflikten jag är beredd att fördöma och vilka konkreta åtgärder jag är redo att vidta för att stoppa det pågående mänskliga lidandet i Gaza.

Situationen i Gaza är ohållbar. Krigets ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen måste få ett slut och en vapenvila komma till stånd. Kraven på respekt för internationell humanitär rätt har varit och fortsätter att vara ett av regeringens nyckelbudskap. Vi är många som nu skärper tonen ytterligare och menar att Israel måste göra mer för att skydda civilbefolkningen. Det är oacceptabelt att Israel under mer än två månader inte släppt in något humanitärt stöd till civilbefolkningen och att den hjälp som nu når fram är fullständigt otillräcklig. Som ockupationsmakt har Israel ett särskilt ansvar för civilbefolkningens humanitära behov.

Vi har upprepade gånger i våra samtal med israeliska regeringsföreträdare krävt att obehindrat humanitärt tillträde och distribution säkerställs i enlighet med de humanitära principerna. Vi inskärper nu detta och välkomnar att EU-kommissionen gör en översyn av den israeliska regeringens efterlevnad av den del i associeringsavtalet mellan EU och Israel som rör respekten för mänskliga rättigheter, för att sätta ytterligare press. Regeringen fortsätter också att kräva att alla kvarvarande i gisslan friges omedelbart och ovillkorligen. Regeringen är alltså inte tyst, som Jacob Risberg påstår.

Premiärminister Netanyahus uttalande om att Israel ska ta över kontrollen av hela Gaza är oacceptabelt och något som vi från regeringens sida fördömer. Om detta innebär annektering eller en permanent förflyttning av Gazas befolkning strider det mot folkrätten. Regeringen har konsekvent inskärpt att Gazas territorium inte får reduceras eller ändras.

Alla parter har en skyldighet att utreda överträdelser av den internationella humanitära rätten och ställa ansvariga till svars. Denna skyldighet är en del av den internationella humanitära rätten, vilken regeringen genomgående har uppmanat alla parter att respektera. Både Internationella brottmålsdomstolen och Internationella domstolen har pågående utredningar. Regeringen stöder domstolarna och deras oberoende.

Fru talman! Sveriges åtaganden om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer står fast, och de kommer alltid att stå i centrum för vårt internationella arbete, även när vi ställs inför utmaningar som dem vi ser i Turkiet i dag. Regeringen ser det som helt centralt att se till att alla människor har samma rätt att uttrycka sina åsikter och bilda opinion. Regeringen kommer att fortsätta att stå upp för denna internationella hållning bilateralt inom EU och multilateralt i FN:s råd för mänskliga rättigheter, inom ramen för Europarådet och inom OSSE.

Sverige och det internationella samfundet följer noga utvecklingen i Turkiet, vilket jag har nämnt tidigare. Det är av största vikt att Sverige och EU fortsätter att tydligt framhålla våra förväntningar på Turkiet som kandidatland till EU, liksom Turkiets förpliktelser som medlem i Europarådet.

Jag skulle säga att möjligheten att framföra också beska budskap ökar i och med den relation som vi har utvecklat mellan Sverige och Turkiet i samband med Natoprocessen. Det var också den relationen som förbättrade våra möjligheter att se till att Joakim Medin kunde komma hem så pass fort som han trots allt gjorde.

Jag är övertygad om att vi kommer att få återkomma till denna viktiga debatt. Jag vill också tacka interpellanterna så mycket för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! När det gäller den avslutande frågan tycker jag att jag var ganska tydlig i mitt förra inlägg i min beskrivning av regeringens syn på det demokratiska läget i Turkiet. Jag får nog hänvisa till vad jag sa där, och det var ganska detaljerat.

Som jag nämnde i mitt inledande svar är Turkiet en allierad inom Nato och en viktig säkerhetspolitisk aktör. Det innebär inte att vi kommer att sluta framföra våra synpunkter när Turkiet inte lever upp till sina internationella åtaganden gällande mänskliga rättigheter och demokrati; Jacob Risbergs lista var sannerligen inte rolig. Detsamma gäller andra länder som är allierade med Sverige. Oavsett land tummar vi inte på våra principer.

Sverige och Turkiet har ingått överenskommelser på områden där vi behöver arbeta gemensamt. Vi kommer från svensk sida att leva upp till det vi har åtagit oss, och vi förväntar oss också att Turkiet lever upp till sina åtaganden. Detta gäller inte minst vårt stärkta myndighetssamarbete mot terrorism och gränsöverskridande och organiserad brottslighet, vilket bedrivs inom ramen för Security Compact.

Det ligger i vårt intresse att samarbeta med Turkiet i de här frågorna. Brottsligheten är i dag i hög grad gränsöverskridande. Vi ser allt fler exempel på kriminella individer och nätverk som har sin bas i andra länder men styr brottslighet som utförs i Sverige. Både Sverige och Turkiet har därför att tjäna på ett närmare operativt samarbete, och det arbetet kommer att fortsätta.

Sverige och Europa som helhet har också ett intresse av att samarbeta nära med Turkiet när det gäller gemensamma säkerhetspolitiska och utrikespolitiska utmaningar, såsom migrationsfrågor, och internationell handel. Vi för nu på EU-nivå en diskussion om hur EU:s politik i förhållande till Turkiet bör anpassas efter den senaste händelseutvecklingen i Turkiet. Sverige förespråkar i de här diskussionerna fortsatt tydlighet när det gäller de brister vi ser på MR- och demokratiområdet, samtidigt som vi behöver hitta fungerande former för samarbete med Turkiet kring de viktiga gemensamma utmaningar som vi står inför.

Sverige står bakom Turkiets långsiktiga mål om EU-medlemskap, ett mål som också stöds av oppositionen i Turkiet. Ett turkiskt medlemskapsperspektiv förutsätter dock att Turkiet lever upp till de grundläggande krav som EU ställer vad gäller rättsstatlighet, demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige kommer, så länge jag har någonting att säga till om, att vara en sann kämpe i kampen för hbtqi-personers rättigheter.

Fru talman! Regeringen följer med oro den senaste tidens utveckling i Turkiet. Respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är såklart något som vi fokuserar särskilt på. En fri opposition är en förutsättning för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Det är därför särskilt oroväckande när oppositionspolitiker frihetsberövas, avsätts och ersätts.

Utvecklingen för mänskliga rättigheter i Turkiet har varit föremål för internationell kritik under en längre tid. Samtidigt har just valprocessen, med en aktiv opposition, välorganiserade allmänna val och respekt för folkrätten, tidigare ofta lyfts fram som en styrka i den turkiska demokratin.

Den senaste utvecklingen, inklusive gripandet av Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu och andra oppositionspolitiker, politiska aktivister, civilsamhällesrepresentanter, journalister och affärsmän, visar däremot att oppositionens möjligheter nu har kringskurits. Det väcker naturligtvis frågor om respekten för mänskliga rättigheter och demokratins tillstånd i Turkiet.

Sverige kommer att fortsätta vara en drivande kraft i att främja demokrati och mänskliga rättigheter internationellt, inbegripet hbtqi-personers rättigheter, så även i förhållande till Turkiet. Möjligheten att delta i den demokratiska processen är en förutsättning för åtnjutandet av mänskliga rättigheter. Vi tar upp dessa frågor både i bilaterala kontakter och i internationella forum. Mänskliga rättigheter fortsätter att vara en hörnsten i vår politik.

Vi arbetar också på plats i Turkiet genom Sida, Svenska institutet, ambassaden i Ankara och generalkonsulatet i Istanbul för att stärka respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer och för att förbättra förutsättningarna för ett mer jämställt samhälle.

Sverige ger konkret stöd till turkiska civilsamhällesorganisationer som är aktiva på MR-området. Det gäller frågor om yttrandefrihet, stöd till fria oberoende medier och hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter men också demokratifrämjande och, som jag nämnde, jämställdhet.

För att ta jämställdhetsområdet som exempel vill jag säga att vårt reformstöd specifikt syftar till att förbättra kvinnors tillgång till arbete och arbetsvillkor och förutsättningarna för deras politiska deltagande och ledarskap, att förbättra rättssystemets svar på våld mot kvinnor och att ge kvinnor och flickor möjlighet att aktivt delta i samhället.

Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig hur jag ser på den senaste utvecklingen i Turkiet, inklusive gripandet av Ekrem İmamoğlu och Joakim Medin, vilken bedömning jag gör av det demokratiska tillståndet i Turkiet, om Turkiet är en demokrati och hur Sveriges bilaterala relation påverkas av den senaste utvecklingen samt på vilket sätt jag kommer att driva frågor om mänskliga rättigheter och demokrati i dialogen med Turkiet framöver.

Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig om jag anser att Turkiet är en fungerande demokrati där mänskliga rättigheter följs och alla är fria att yttra sin åsikt utan risk för förföljelse eller arrestering. Han har även frågat mig vad jag ämnar göra för att markera mot de senaste arresteringarna av oppositionella och hbtqi-aktivister, hur Sverige kommer att bidra till att stärka demokratin i Turkiet och arbetet med mänskliga rättigheter samt hur Sverige inom ramen för Nato kommer att ställa krav på att våra allierade följer demokratiska principer och upprätthåller en regelbaserad världsordning.

Turkiet är en allierad inom Nato och en viktig säkerhetspolitisk aktör. Samtidigt kommer vi att fortsätta att påpeka när Turkiet, eller andra allierade, inte lever upp till sina internationella åtaganden när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Vi tummar inte på våra principer när det gäller detta, oavsett vilket land det gäller.

Regeringen ser mycket allvarligt på de senaste händelserna i Turkiet, inklusive gripandet av Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu. De processer och åtgärder som vidtagits mot folkvalda politiska representanter, politiska aktivister, civilsamhällesrepresentanter, journalister och affärsmän i landet väcker frågor om Turkiets respekt för etablerade demokratiska principer.

EU har på flera sätt uppmärksammat den oroväckande utvecklingen. I EU-kommissionens årliga utvärdering från 2024 framhölls bland annat allvarlig oro över den fortsatta tillbakagången inom områdena demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i Turkiet. Organisationer som arbetar för att stärka kvinnors och hbtqi-personers rättigheter lyfts fram som särskilt utsatta.

Det är viktigt att Sverige och EU fortsätter att vara tydliga med hur vi ser på händelserna i Turkiet och att vi påtalar de brister vi ser på MR- och demokratiområdet.

Sverige har välkomnat och tagit tydlig ställning för Turkiets långsiktiga mål om EU-medlemskap och vill aktivt verka för en fördjupad relation mellan Turkiet och EU. Men den processen är bara möjlig om Turkiet respekterar grundläggande fri- och rättigheter och upprätthåller rättsstatens principer. Genom sitt agerande har Turkiet försvårat möjligheterna att fördjupa sin relation med EU.

Vi fortsätter att bevaka utvecklingen i Turkiet och lyfta vikten av att respektera mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det sker genom en rad direktkontakter med både turkiska företrädare, civilsamhället och MR-försvarare. Det sker även i förhållande till de åtaganden som Turkiet har som medlem i Europarådet och OSSE.

Det är glädjande att Joakim Medin kunde komma hem till Sverige efter 51 dagar. Den dialog som Sverige och Turkiet utvecklat genom Natomedlemskapet har bidragit till detta.

Fru talman! Som jag nämnde har Sverige en restriktiv syn på vapenexport till Israel. Inspektionen för strategiska produkter, som är den myndighet som prövar export, har inte utfärdat något tillstånd för export av krigsmateriel för israelisk slutanvändning sedan oktober 2023.

De sanktioner som gäller i Sverige är beslutade av EU eller FN, och de besluten följer Sverige. EU och FN har inte beslutat om några generella sanktioner mot israeliska företag eller försvarsföretag.

Kriget i Gaza påminner oss återigen om att konflikten mellan Israel och Palestina inte kan lösas med våld. Vad som behövs är ett slut på stridigheterna och en återupptagen fredsprocess som också leder fram till en förhandlad tvåstatslösning.

Som jag har sagt tidigare i dag kan den kännas väldigt långt borta. Men vi får inte ge upp. Vi måste ta fasta på de konstruktiva krafter som finns i regionen.

Jag ställer mig väldigt frågande till det som Lorena Delgado Varas sa här nyss: Ord hjälper inte. Det är dags att agera. Där är vi helt överens. Ändå har hela debatten handlat om att å ena sidan kräva att jag med ord ska fördöma än det ena och än det andra. Å andra sidan negligerar man helt det som regeringen gör på riktigt som gör skillnad.

Då talar jag inte minst om att vi har dubblerat det humanitära stödet till Gaza och regionen. Det faktum att vi är en av de absolut största humanitära givarna till Gaza, Lorena Delgado Varas, är att göra skillnad.

Det är klart att också jag är frustrerad. Jag delar den frustration som många i Sverige känner över att hjälpen inte når fram. Vi slår varje dag på tv:n och möts av det fruktansvärda lidandet. För mig är det verkligen handling som räknas och inte bara ord.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Om vi börjar med rödpunktsiktena utgör vissa rödpunktsikten krigsmateriel medan andra inte är tillståndspliktiga. Eftersom produkter som inte räknas som krigsmateriel inte heller är reglerade eller föremål för exportkontroll behövs det inget tillstånd för att exportera dessa. I övrigt vill jag hänvisa till vad jag sa i mitt förra inlägg om vapenexport där i praktiken inga nya tillstånd har beviljats till Israel sedan 50-talet.

Fartyget Conscience attackerades på internationellt vatten utanför Maltas kust. I detta fall rörde det sig enligt uppgift om en hjälpsändning till den hårt prövade civilbefolkningen i Gaza. Oaktat fartygets syfte är det naturligtvis mycket allvarligt om den civila sjöfarten hotas.

Sverige värnar havsrätten och folkrätten, även om det kan låta annorlunda i debatten från mina politiska motståndare, och vi värnar friheten till sjöfart. Vi noterar att inga svenskar ska ha funnits ombord på fartyget vid attacken, men vi ser naturligtvis mycket allvarligt på den. Det är viktigt att incidenter av detta slag utreds ordentligt. Som jag precis nämnt utgår jag ifrån att ansvariga myndigheter vidtar de åtgärder som krävs.

Civila måste alltid skyddas i enlighet med den internationella humanitära rätten. Medicinsk personal och sjukvårdstransporter åtnjuter ett särskilt skydd enligt internationell humanitär rätt. Det enormt viktiga arbete som den humanitära personalen i Gaza gör under extrema förhållanden har också kostat många hjälparbetare livet.

Regeringen fördömer mycket kraftigt attacker mot hjälppersonal och fortsätter att upprepa att sjukvårdsarbetare och humanitär personal inklusive FN-personal ska skyddas och respekteras.

Sedan måste jag återkomma till en fråga. Jag är helt införstådd med att Lorena Delgado Varas inte är övertygad om regeringens förträfflighet. Men att säga att regeringen inte gör någonting är direkt felaktigt. Att i år ge 800 miljoner i stöd till Gaza och regionen är inte att göra ingenting.

Vi är en av världens största givare av humanitärt stöd till Gaza och regionen. Det är viktigt på riktigt. Sedan är också jag otroligt frustrerad över att den hjälpen inte når in. Men vi använder vår röst enskilt och tillsammans med andra inte minst i EU för att nu trycka på Israel så att hjälpen kan komma in.

Fru talman! Vi har som sagt tagit del av medieuppgifterna om att ett fartyg ska ha blivit attackerat på internationellt vatten utanför Malta den 2 maj. Det är naturligtvis allvarligt. Enligt uppgift ska fyra civila personer, dock ingen svensk, ha befunnit sig ombord. Det är klart att vi från regeringens sida fortsatt följer händelsen.

Skeppet var på väg till Gaza, där lidandet är helt förödande. Det är oerhört allvarligt att Gaza på nytt hotas av svält. Regeringens position i situationen är mycket tydlig. Vi har också höjt tonläget ytterligare. Det är tydligt att den israeliska regeringen måste göra mer för att leva upp till den internationella humanitära rättens regler om skydd för civilbefolkningen.

Inom EU har Sverige drivit på för att Israels regering ska släppa in humanitärt bistånd. Den hjälp som sedan den 20 maj har tillåtits komma in är alldeles för liten. Mycket mer behövs. Behoven är helt enorma. I syfte att öka trycket på den israeliska regeringen välkomnar regeringen förslaget om en översyn av Israels efterlevnad av artikel 2 om mänskliga rättigheter i associationsavtalet med EU. Regeringen fördömer också uttalandet av premiärminister Netanyahu om att Israel ska ta kontroll över hela Gaza.

Det är centralt att Israel säkerställer att folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten och mänskliga rättigheter, följs och att ansvarsutkrävande säkerställs. Regeringen driver också på för att sanktionslista enskilda ministrar i den israeliska regeringen för att sätta ytterligare press.

Sverige kräver att Hamas omedelbart friger gisslan och uppmanar parterna att återgå till vapenvila och återuppta förhandlingarna. Hamas kan inte ha en plats i ett framtida styre av Gaza. Vi vill se Gaza och Västbanken enade under ledning av en reformerad palestinsk myndighet. Vi bidrar väsentligt till att bygga upp den palestinska myndigheten. Hamas våld och repressalier mot civila palestinier som motsätter sig dem måste upphöra.

Fru talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig och regeringen hur vi ser på att ett civilt fartyg på internationellt vatten utsätts för ett väpnat angrepp. Hon har frågat om vi avser att fördöma attacken på fartyget, om vi avser att kalla upp Israels ambassadör för att klargöra att angrepp på civila hjälpsändningar är oacceptabla och om vi avser att agera så att fartyget får skydd för att fortsätta sin resa.

Delgado Varas har även frågat om vi kommer att kräva en internationell oberoende utredning och om vi är beredda att omedelbart avbryta all vapenhandel och allt militärt samarbete med Israel med anledning av händelsen och andra övergrepp mot internationell rätt.

Fru talman! Det som utspelar sig framför våra ögon är den värsta humanitära situationen i Gaza sedan krigets början. Krigets ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen måste få ett slut, och en vapenvila måste komma till stånd. Att inget humanitärt stöd släppts in på mer än tio veckor är helt oacceptabelt. Den israeliska regeringen måste omedelbart tillåta humanitär hjälp i enlighet med Israels skyldigheter enligt internationell humanitär rätt.

Sverige driver tillsammans med övriga EU på för detta. Regeringen fortsätter också att kräva att all kvarvarande gisslan friges omedelbart och ovillkorligen.

Regeringen ser med oro på att ett fartyg attackerades på internationellt vatten utanför Malta den 2 maj. Detta är allvarligt, och vi utgår från att berörda myndigheter i flera stater, bland annat flaggstaten och stater med drabbade medborgare eller juridiska personer, kommer att fastställa fakta och vidta lämpliga åtgärder.

Låt mig ta vara på tillfället att understryka att regeringen fortsätter att inskärpa att civila, hjälparbetare och sjukvårdspersonal måste skyddas och respekteras, i enlighet med internationell humanitär rätt. Humanitär hjälp får aldrig användas som politiskt eller militärt påtryckningsmedel.

Sverige har en restriktiv syn på export av krigsmateriel till Israel. I praktiken har inga tillstånd lämnats sedan 1950-talet, med undantag för följdleveranser av sådan materiel som inte ansågs vara krigsmateriel vid den ursprungliga affären. Det är Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som är behörig tillsyns- och tillståndsmyndighet för krigsmaterielexport och som gör en helhetsbedömning i varje enskilt ärende så länge det inte föreligger ovillkorliga hinder.

Fru talman! Jag tror att ödmjukhet ligger olika nära olika individer.

Jag tror också att det är farligt att ge sken av att det här skulle vara en konflikt som är väldigt enkel att lösa och att vi, ett litet land i norra Europas utkant men ett stort land på den humanitära spelplanen, skulle kunna avsluta den här konflikten. Det är så det låter i den här debatten. Men jag tror att man ska vara lite mer ödmjuk än så.

Någon menar att vi ska kalla upp Israels ambassadör och införa sanktioner mot Israel. Då kommer kriget att ta slut. Det är inte så enkelt. Dessutom krävs det enhällighet i EU för att införa sanktioner. Det tror jag att man vet. Men man låtsas ändå i förhållande till allmänheten som att världen är otroligt mycket enklare än den är. Det är ingen som tjänar på det. Man gör sig snarare bara löjlig i en sån här stor och oerhört svår fråga.

Jag vill återigen lyfta fram hur mycket Sverige gör. Vi ger nästan 1 miljard i humanitärt bistånd för att mildra det fruktansvärda lidande som vi ser. Det är förfärligt att se barnen som svälter. Då måste vi ju använda styrkan i vår samlade röst för att driva på.

Men i stället ägnar oppositionen sig åt att försöka förminska det regeringen gör, att förminska vår röst. Jag kommer aldrig att acceptera det. Jag kommer att fortsätta stå upp för vår linje, som innebär att vi stöttar dem som nu lider så fruktansvärt samtidigt som vi konstaterar att Hamas bär ett fruktansvärt tungt ansvar för den uppkomna situationen.

Jag tror att det behövs balanserade, konstruktiva röster om vi någon gång ska kunna hjälpas åt att lösa denna svåra konflikt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Regeringen har mycket tydligt visat vårt starka engagemang för fortsatt humanitärt stöd till Gazas hårt drabbade civilbefolkning. I december beslutade regeringen att kraftigt stärka vår beredskap för ytterligare humanitärt stöd genom att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen, alltså en fördubbling jämfört med året innan. Fokus ligger på bland annat hälso- och sjukvård, SRHR, livsmedelsdistribution, skydd och nödbostäder. Sveriges samlade humanitära stöd till Gaza sedan oktober 2023 uppgår till över 930 miljoner kronor, alltså närmare 1 miljard.

Sverige stöder och bidrar också med personal till Eubam Rafah, som står redo att återuppta sitt arbete så fort det bara är möjligt. Insatsen är en viktig del i EU:s ansträngningar för att stödja en hållbar politisk lösning för Gaza. Vi bidrar också på ett substantiellt sätt till uppbyggnaden av den palestinska myndigheten.

Allt det bortser oppositionen från. Man förmedlar en bild i Sverige av regeringens politik som alltså inte är korrekt. I stället borde vi använda vår samlade röst för att trycka på för humanitärt tillträde och för minskat lidande. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att det är för att plocka egna politiska, kortsiktiga poänger. Det kan jag bara beklaga. Jag hör nämligen inte Socialdemokraterna prata om att vi har ökat stödet till nästan 1 miljard för att minska det humanitära lidandet i Gaza och regionen.

Herr talman! Det är mycket känslor i den här debatten, och det förstår jag verkligen.

Mitt fulla fokus ligger på att verkligen göra skillnad, inte på att utmåla min politiska motståndare som någonting ont eller måla upp en konflikt som faktiskt inte finns och till varje pris utnyttja det lidande som finns i Gaza för att plocka hem billiga inrikespolitiska poänger. Det tänker jag aldrig göra.

Det civila lidandet i Gaza är helt förödande. FN:s olika organ vittnar om att matlagren i Gaza är uttömda och att det råder brist på mediciner och vatten. Vi har varit väldigt tydliga från regeringens sida med att vi inte kan acceptera detta.

Vi är ett av de länder i världen som ger allra mest stöd till Gaza, och vi har nu dubblat det stöd som tidigare gavs till UNRWA. Då kan man antingen, som vissa gör här, binda fast sina argument vid att stödet inte går till en viss organisation som man själv vill att det ska gå till, eller också kan man fokusera på det faktum att vi nu har dubblat stödet och att pengarna går till flera olika hjälporganisationer – varav många också är FN-organ som bevisligen också kan verka i Gaza.

Och det är viktigt, Johan Büser med flera, att inte sprida desinformation. Det är fler EU-länder som inte ger stöd till UNRWA: Bulgarien, Tjeckien, Kroatien, Ungern och Slovakien. Nederländerna har beslutat att också fasa ut stödet.

Sverige har upprepade gånger i våra samtal med Israels regering krävt att humanitärt tillträde säkerställs. Inom EU har vi också drivit på Israels regering om att släppa in humanitärt bistånd. Vi är många länder som höjer våra röster för att Israels regering också ska göra mer.

Vi välkomnar att EU-kommissionen kommer att göra en översyn av Israels efterlevnad av artikel 2 i associationsavtalet med sikte på huruvida de lever upp till de mänskliga rättigheterna. Svaret på Alexandra Völkers fråga är därmed att vi naturligtvis avvaktar den analysen och förväntar oss ett antal handlingsmöjligheter från kommissionen som vi då kan ta ställning till. Men jag vill redan nu flagga för att det var ett stort antal länder som inte ställde sig bakom den här analysen och att det kan bli svårt att gå vidare. Oaktat detta måste vi göra mer här och nu. Vi har inte tid att vänta på resultatet.

Samtidigt fortsätter vi att kräva att Hamas omedelbart friger gisslan. Hamas kan inte ha en plats i ett framtida styre av Gaza. Vi vill se ett enat Gaza och Västbanken under ledning av en reformerad palestinsk myndighet. Jag träffade ledande företrädare för denna under mitt besök i Palestina, vilket man refererade till här tidigare.

Israel har rätt att försvara sig, men den rätten måste utövas i enlighet med folkrätten inklusive den internationella humanitära rätten.

Både Internationella brottmålsdomstolen och Internationella domstolen har pågående utredningar som rör den aktuella situationen i Gaza. Regeringen stöder domstolarna och deras oberoende.

Jag konstaterar att också Magdalena Andersson på en fråga den 20 maj huruvida det är folkmord sa att det är en fråga som behöver avgöras i internationell domstol. Den uppfattningen delar jag.

Det behövs en vapenvila. Det behövs ett slut på stridigheterna, och gisslan måste släppas.

Herr talman! Ola Möller har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stoppa Israels planerade ockupation av Gaza och den uttalade ambitionen att fördriva det palestinska folket därifrån.

Det som utspelar sig framför våra ögon är den värsta humanitära situationen sedan krigets början i oktober 2023. Att inget humanitärt stöd har släppts in på mer än två månader är oacceptabelt. Sverige har i samtal med Israels regering upprepade gånger krävt att humanitärt tillträde säkerställs. Vi ser mycket allvarligt på att våra och andras uppmaningar inte hörsammas. Humanitärt bistånd måste följa de humanitära principerna och får aldrig användas som politiskt eller militärt påtryckningsmedel.

Regeringen, och EU, står fast vid att Gazas territorium inte får reduceras eller ändras. Vi betonar också att Israels militära strategi måste följa folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten som syftar till att i största möjliga utsträckning undvika civilbefolkningens död och lidande. Israels aviserade planer på en utökad militär offensiv i Gaza förefaller alltmer svårförenliga med folkrättens krav.

En permanent förflyttning av Gazas befolkning skulle strida mot folkrätten och är något som vi tydligt motsätter oss.

Regeringen stöder diskussioner om vilka ytterligare åtgärder EU kan vidta för att påverka den fruktansvärda situationen för den civila befolkningen i Gaza.

Terroristorganisationen Hamas ansvar för den aktuella situationen väger tungt. Regeringen fortsätter att kräva att all kvarvarande gisslan släpps – omedelbart och ovillkorligen.

Det behövs en återgång till en vapenvila och ett varaktigt slut på stridigheterna som på sikt leder fram till en förhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida i fred och säkerhet.

Herr talman! Kriget i Gaza påminner oss verkligen om att konflikten mellan Israel och Palestina, som går många, många år tillbaka, inte kan lösas med våld. Vad som behövs är i stället ett slut på stridigheterna och en återupptagen fredsprocess som leder oss fram till en framförhandlad tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida i fred och säkerhet.

Det kan kännas långt borta nu, men tillsammans med våra vänner i EU måste vi verkligen fortsätta att driva på för en förändring. Vi har också många konstruktiva krafter i regionen som verkligen vill bidra till en fredlig lösning, och det är någonting som regeringen uppmuntrar. Det högnivåmöte om tvåstatslösningen som under Frankrikes och Saudiarabiens ledning ska hållas i juni i New York blir förhoppningsvis också ett tillfälle att ta viktiga steg framåt.

Det talas om regeringens passivitet, men den beskrivningen överensstämmer över huvud taget inte med verkligheten. Jag tror att detta snarare nämns för att det passar in i den egna verklighetsuppfattningen, som alltså över huvud taget inte överensstämmer med verkligheten.

Regeringen har i år dubblat det humanitära stödet till Gaza och regionen. Vi är naturligtvis oerhört frustrerade över att se att hjälpen inte kommer in, och vi kommer att fortsätta höja vår röst tills den gör det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! I mitt förra inlägg redogjorde jag för alla de åtgärder som regeringen vidtar och har vidtagit för att mildra det fruktansvärda lidande vi ser i Gaza men också i regionen. Jag har även redogjort för regeringens sätt att trycka på både via EU och enskilt för att få till stånd en förändring. Jag har också varit tydlig med att vi har fördömt de senaste uttalandena från Netanyahu om att man avser att ta kontroll över hela Gaza.

Däremot hörde jag inget svar alls på min fråga, herr talman. Kan Jamal El-Haj vara tydlig med att han fördömer Hamas, som bär ett så enormt tungt ansvar för det fruktansvärda lidande vi ser, och terrorattackerna i oktober 2023?

Herr talman! Berättelserna som vi hör från Gaza är helt fruktansvärda. De handlar om barn på randen till svält, barn som gång på gång tvingas fly sina hem, barn som har förlorat föräldrar, syskon, andra familjemedlemmar och skolkamrater. Bilderna som vittnar om den närmast ofattbara förödelse som människor lever i är väldigt svåra att se.

Inom EU har Sverige drivit på Israels regering om att släppa in humanitärt bistånd. Den hjälp som sedan den 20 maj har tillåtits komma in är alldeles för lite. Mycket, mycket mer behövs, för behoven är enorma. I syfte att öka trycket på den israeliska regeringen stöder Sveriges regering förslaget om en översyn av Israels efterlevnad av artikel 2 om mänskliga rättigheter i associationsavtalet med EU.

Regeringen kommer tillsammans med EU att fortsätta att uppmana Israel att omedelbart agera för att lindra mänskligt lidande och betona att Israel måste göra mer för att leva upp till den internationella humanitära rättens skydd för civilbefolkningen.

Regeringen fördömer också det senaste uttalandet av premiärminister Netanyahu om att Israel ska ta kontroll över hela Gaza. Om detta innebär annektering strider det mot folkrätten. Sverige står fast vid att Gazas territorium inte får ändras eller reduceras. Det är centralt att Israel säkerställer att folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten och mänskliga rättigheter, följs och att ansvarsutkrävande säkerställs.

Regeringen fördömer också de illegala bosättningarna på Västbanken och har drivit på inom EU för att man ska rikta sanktioner mot extremistiska bosättare. Sverige driver nu också på för att rikta sanktioner mot ministrar i regeringen som också driver på för en sådan utveckling eftersom den mycket aktivt motverkar en tvåstatslösning.

Sveriges regering är alltså mycket, mycket tydlig. Men vi måste också vara tydliga med att det vilar ett enormt tungt ansvar på Hamas, och det var ingenting som jag hörde i Jamal El-Hajs inlägg. Min fråga är därför: Kan Jamal El-Haj vara tydlig och fördöma Hamas och deras vedervärdiga attacker den 7 oktober 2023?

Herr talman! Jamal El-Haj har frågat mig och regeringen om vi avser att tydligt fördöma dödandet av barn och civila i Gaza, om vi inom FN och EU kommer att verka för att Israels premiärminister och tidigare försvarsminister ska lagföras, om vi avser att stoppa all export av vapen och krigsmateriel till Israel och aktörer som bryter mot internationell rätt och om vi avser att vidta åtgärder för att permanent stoppa kriget och stärka det humanitära stödet till civilbefolkningen i Gaza.

Det som utspelar sig framför våra ögon är den värsta humanitära situationen sedan krigets början i oktober 2023. FN:s olika organ vittnar om att matlagren i Gaza är uttömda och att det råder brist på mediciner och vatten. Det civila lidandet är förödande. Krigets ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen måste få ett slut, och en vapenvila måste komma till stånd.

Sverige har upprepade gånger i sina samtal med Israels regering krävt att humanitärt tillträde ska säkerställas. Vi ser mycket allvarligt på att våra och andras uppmaningar inte hörsammas.

Israel måste säkerställa säkert och obehindrat tillträde för humanitära aktörer i enlighet med de skyldigheter som Israel har enligt den internationella humanitära rätten. Det är avgörande att mat, vatten och mediciner skyndsamt når den hårt drabbade civilbefolkningen, varav många är kvinnor och barn, som just nu lever under inhumana förhållanden. Livräddande humanitär hjälp får aldrig politiseras eller militariseras.

Alla krigförande parter, stater såväl som icke-statliga aktörer, har en skyldighet att följa internationell humanitär rätt. Det inkluderar Hamas. Regeringen är också fortsatt tydlig med att all kvarvarande gisslan måste friges – omedelbart och ovillkorligen.

Regeringen har tydligt visat sitt starka engagemang för fortsatt humanitärt stöd till Gazas hårt drabbade civilbefolkning. I december beslutade regeringen att kraftigt stärka sin beredskap för ytterligare humanitärt stöd genom att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen. 300 miljoner kronor har redan fördelats till responsen i Gaza. Sverige är även en av de största givarna av flexibelt kärnstöd till flera av de centrala aktörerna på marken, däribland Unicef som ger stöd och skydd till barn och familjer i Gaza. Senast i december bidrog regeringen med 40 miljoner kronor till vinterförnödenheter för barn i Gaza, vilket bland annat gick till vinterkläder och skor för närmare 50 000 barn.

Internationella brottmålsdomstolen utreder agerande från både Israels och Hamas sida inom ramen för pågående undersökning av situationen i Palestina. Sverige och övriga parter till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen har en folkrättslig skyldighet att samarbeta med domstolen. En korrekt tillämpning av den internationella humanitära rätten är en central del i skyddet av civila, och regeringen har konsekvent framhållit vikten av att den internationella humanitära rätten följs. Sverige stöder Internationella brottmålsdomstolens viktiga arbete och värnar dess oberoende och integritet.

Sverige har en restriktiv syn på export av krigsmateriel till Israel. I praktiken har inga tillstånd lämnats sedan 1950-talet, med undantag för följdleveranser av sådan materiel som inte ansågs vara krigsmateriel vid den ursprungliga affären. Det är Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som är behörig tillsyns- och tillståndsmyndighet för krigsmaterielexport och gör en helhetsbedömning i varje enskilt ärende så länge det inte föreligger ovillkorliga hinder.

Herr talman! Jämställdheten behöver försvaras och värnas världen över varje dag – i första hand genom ett kraftfullt agerande som gör skillnad på riktigt och inte genom vackra ord. I en tid när jämställdheten globalt är på tillbakagång är det inte läge att fokusera på etiketter. Fokus behöver i stället vara på hur Sverige kan bidra till att trycka tillbaka det förtryck som flickor och kvinnor i världen utsätts för. Fokus ska inte ligga på vad vi kallar vår utrikespolitik.

Vårt viktiga arbete börjar med att stärka kvinnors egenmakt, värna mänskliga rättigheter och motverka angreppen på Sveriges grundläggande värderingar såväl på hemmaplan som globalt. Därför avser jag som utrikesminister att fortsätta att verka för att Sverige ska vara en trovärdig aktör för jämställdhet och alla flickors och kvinnors egenmakt. Jag hoppas verkligen att vi kan göra detta tillsammans.

Nej, ordförandeskapet i UN Women är absolut ingen pr-insats. Det är raka motsatsen. Vi fyller verkligen ordförandeskapet med viktigt innehåll. Vi förmår också att prioritera, fokusera och leverera.

Jag tackar för en viktig debatt och ser fram emot att fortsätta att diskutera dessa viktiga frågor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Förutom Sveriges kärnstöd till UN Women lanserade regeringen förra månaden ytterligare ett stöd om 22,5 miljoner till UN Women i Ukraina för att förebygga och bekämpa sexuellt och könsrelaterat våld, nå utsatta och marginaliserade flickor och kvinnor med humanitära insatser och motverka människohandel för bland annat sexuella ändamål.

För ett tag sedan träffade jag UN Womens landchef i Ukraina, och hon var innerligt tacksam för Sveriges stöd. Hon betonade också vikten av att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt, vilket är den inriktning vi har för vårt ordförandeskap i UN Women.

För 2025 har Sverige via UD också avsatt 375 miljoner kronor i kärnstöd till UNFPA och ytterligare 147,5 miljoner i öronmärkt stöd till UNFPA:s verksamhet i Ukraina, Sudan och Gaza. Detta stöd kommer att stärka flickors och kvinnors fulla åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Sverige är också engagerat i främjandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Sverige är en pådrivande aktör för kvinnor, fred och säkerhet inom såväl FN som EU, OSSE och Nato. För oss är det en självklarhet att arbetet för fred och säkerhet går hand i hand med arbetet för jämställdhet.

År 2025 blir också första året tolv svenska myndigheter rapporterar om sitt arbete med den nya nationella handlingsplan regeringen antog i november 2023.

Sverige innehar som sagt ordförandeskapet i UN Womens styrelse i år. Under ordförandeskapet ska en strategisk plan för 2026–2029 tas fram, och då fokuserar vi på kvinnors ekonomiska egenmakt. Det handlar om att främja kvinnors förmåga att arbeta och försörja sig och om rättigheter och möjligheter till ägande, vilket också skapar en större självständighet. Genom att stärka flickors och kvinnors ekonomiska möjligheter ökar sannolikheten att fler flickor får gå i skolan och att kvinnor får bättre möjligheter till utbildning, arbete och inkomster.

Jag kan lova att Sverige kommer att fortsätta att vara en pålitlig partner för alla flickors och kvinnors frihet och egenmakt.

När det gäller biståndet till Ukraina är detta med andelar alltid svårt. När det bryter ut ett fullständigt krig i ett land och vi därmed ökar de humanitära insatserna dramatiskt är det naturligt att stödet till kvinnor minskar som andel även om stödet inte minskar på totalen.

Det är intressant att Linnéa Wickman fokuserar på att det är handlingar och inte ord som räknas. Då frågar jag mig varför den huvudsakliga kritiken utgår från just vilket ord som används. Även om vi inte använder orden feministisk utrikespolitik bedriver vi en utrikespolitik som verkligen gör skillnad för flickor och kvinnor världen över.

Herr talman! Sverige är en kraftfull röst för jämställdhet. Vi är en av de viktigaste givarna globalt sett när det gäller bistånd till jämställdhetsarbete. Trots det ökade motståndet mot jämställdhet fortsätter Sverige att vara en viktig givare för kvinnors och flickors egenmakt. Under 2024 gick totalt 16 miljarder kronor av Sidas totala utbetalade medel till insatser som har jämställdhet som huvudsyfte eller delsyfte.

Med tanke på hur överens vi i denna kammare är om vikten av jämställdhet tycker jag att det är så oändligt sorgligt att Socialdemokraterna står här i kammaren och tjafsar, som om det skulle finnas en skillnad. Vi är ju tillsammans en stark röst i världen. Då ska vi, kvinnor emellan, också stötta varandra i att vara just det och inte försöka misstänkliggöra varandra. Från den dag jag tillträdde har jag varit glasklar med att det här är ett absolut kärnvärde och att jag personligen är otroligt engagerad i jämställdhetsfrågorna och i hbtqi-frågorna. Jag tar upp detta i alla bilateraler jag har. Jag kan till och med irritera mina kollegor genom att jag tar upp jämställdhetsfrågan så mycket. Jag gör det därför att jag tycker att den är genuint viktig för Sverige och för oss kvinnor.

Låt oss i stället hjälpas åt och fortsätta se till att Sverige är en stark röst i världen för jämställdhet. Förminska inte det viktiga arbete vi gör, som jag hoppas att nästa regering för vidare och fortsätter att utveckla om det skulle bli maktskifte! Jag lovar att jag kommer att hjälpa till att fortsätta stärka Sveriges jämställdhetspolitiska röst i världen om jag är i opposition.