Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig om jag kommer att börja kalla Israels handlingar för krigsbrott, om jag avser att markera tydligare mot brott som begås i Gaza, vilka handlingar i konflikten jag är beredd att fördöma och vilka konkreta åtgärder jag är redo att vidta för att stoppa det pågående mänskliga lidandet i Gaza.

Situationen i Gaza är ohållbar. Krigets ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen måste få ett slut och en vapenvila komma till stånd. Kraven på respekt för internationell humanitär rätt har varit och fortsätter att vara ett av regeringens nyckelbudskap. Vi är många som nu skärper tonen ytterligare och menar att Israel måste göra mer för att skydda civilbefolkningen. Det är oacceptabelt att Israel under mer än två månader inte släppt in något humanitärt stöd till civilbefolkningen och att den hjälp som nu når fram är fullständigt otillräcklig. Som ockupationsmakt har Israel ett särskilt ansvar för civilbefolkningens humanitära behov.

Vi har upprepade gånger i våra samtal med israeliska regeringsföreträdare krävt att obehindrat humanitärt tillträde och distribution säkerställs i enlighet med de humanitära principerna. Vi inskärper nu detta och välkomnar att EU-kommissionen gör en översyn av den israeliska regeringens efterlevnad av den del i associeringsavtalet mellan EU och Israel som rör respekten för mänskliga rättigheter, för att sätta ytterligare press. Regeringen fortsätter också att kräva att alla kvarvarande i gisslan friges omedelbart och ovillkorligen. Regeringen är alltså inte tyst, som Jacob Risberg påstår.

Premiärminister Netanyahus uttalande om att Israel ska ta över kontrollen av hela Gaza är oacceptabelt och något som vi från regeringens sida fördömer. Om detta innebär annektering eller en permanent förflyttning av Gazas befolkning strider det mot folkrätten. Regeringen har konsekvent inskärpt att Gazas territorium inte får reduceras eller ändras.

Alla parter har en skyldighet att utreda överträdelser av den internationella humanitära rätten och ställa ansvariga till svars. Denna skyldighet är en del av den internationella humanitära rätten, vilken regeringen genomgående har uppmanat alla parter att respektera. Både Internationella brottmålsdomstolen och Internationella domstolen har pågående utredningar. Regeringen stöder domstolarna och deras oberoende.

Fru talman! Tack, Jacob Risberg, som har tagit initiativ till den här interpellationsdebatten!

Jag skulle vilja börja med att säga att det som sker i Gaza är den värsta humanitära katastrofen i vår tid. Den uppfattningen tror jag att vi alla delar. Man har passerat alla tänkbara gränser för grymheter i modern krigföring.

Jag skulle vilja följa upp de frågor som Jacob Risberg ställer när det gäller regeringens val av ord beroende på vilken aktör det handlar om och vad det är som sker.

Jag instämmer i att Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 är en av de mest fruktansvärda terrorattacker vi någonsin har sett. Där fick civila israeler sätta livet till när en islamistisk terrororganisation tog sig in i Israel. Detta ska med rätta fördömas. Hamas ska inte få styra i Gaza. De ska bort från styret helt och hållet.

För oss socialdemokrater är detta extra angeläget eftersom det var just Hamas som fängslade våra socialdemokratiska kamrater som styrde där före statskuppen 2007. Jag och många socialdemokrater med mig har ägnat vårt engagemang åt att just bekämpa Hamas.

Men när det kommer till Israel är regeringen inte lika tydlig, även om FN och flera länder i EU har fördömt det som sker och sagt att det är krigsbrott. FN är extremt tydligt med att vi som politiker behöver reagera och markera. Vi har så att säga en ”responsibility to protect”, som det också heter. Detta fastslogs just för att man ska förhindra krigsbrott och folkmord.

Man ska också förhindra att civila kommer till skada. När man misstänker att de gör det, eller när det, som i det här fallet, är uppenbart att de gör det, är det viktigt att politiker säger ifrån och är tydliga i sina fördömanden. Ett fördömande från en utrikesminister är otroligt skarpt. Tyvärr är Sverige inte lika tydligt i sina fördömanden av Israel, och det beklagar jag.

Jag är som socialdemokrat stolt över att vi socialdemokrater på vår partikongress har antagit ett uttalande där vi fastslår att vi fördömer krigsbrotten från Hamas. Vi kräver att alla i gisslan ska frisläppas. Vi kräver att Hamas ska sluta styra i Gaza, men vi kräver ju också att Israel ska fördömas. De krigsbrott som just nu sker i Gaza ska fördömas. Vi kräver att ockupationen ska upphöra. Vi kräver att den palestinska myndigheten ska få stärkta möjligheter att agera som en stat.

Vi kräver att Israel respekterar internationell rätt och att man gör allt för att förhindra ett folkmord. Ett fördömande och agerande – till exempel genom att ta initiativ till att vi gemensamt i EU ska sätta upp fler israeliska ministrar och beslutsfattare på EU:s sanktionslista – ser vi som centralt för att kunna sätta tryck på Israel och för att vi också ska kunna efterleva det som FN kräver av oss, alltså en responsibility to protect. Det är någonting som Sverige också har anslutit sig till.

Jag skulle vilja ha svar på samma frågor som Jacob Risberg har ställt: Anser regeringen att det som har skett och sker i Gaza är krigsbrott?

Fru talman! Kriget i Gaza är inget annat än en humanitär katastrof. Civilbefolkningen i Gaza hotas på nytt av svält.

Vi i regeringen är, och har varit, mycket tydliga gentemot den israeliska regeringen med hur vi ser på detta. Vi har också, som bekant, nyligen kallat upp ambassadören. Vi ser hela tiden över vilka ytterligare åtgärder som Sverige och EU kan vidta för att förbättra den fruktansvärda situationen för Gazaborna. Civilbefolkningen har både rätt till skydd och rätt att få sina humanitära behov tillgodosedda. Jag vill också vara tydlig med att utsvältning som stridsmetod strider mot folkrätten.

Regeringen har i år fördubblat det humanitära stöd som tidigare gick till UNRWA genom att avsätta 800 miljoner kronor till den hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza och regionen. Sverige stöder och bidrar också med personal till EUBAM Rafah, som står redo att återuppta sitt arbete så snart det bara är möjligt. Insatsen är en viktig del i EU:s ansträngningar för att stödja en hållbar politisk lösning för Gaza.

Den senaste tidens fruktansvärda utveckling gör att vi nu skärper tonen ytterligare från svensk sida. Det är svårt att se att Israel lever upp till sina förpliktelser enligt den internationella humanitära rätten. Det är helt oacceptabelt att under mer än två månader inte släppa in något humanitärt stöd till civilbefolkningen, som jag nämnde, och att den hjälp som nu når fram är fullständigt otillräcklig. Inte heller den israeliska militärens utökade offensiv med omfattande tvångsförflyttningar av civilbefolkningen går att förena med folkrättens krav.

Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras, vilket skulle strida mot folkrätten. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen skulle fördrivas från Gaza.

Det är bra att både ICC och ICJ har utredningar om situationen i Palestina. Det är viktigt att överträdelser av den internationella rätten och möjliga krigsförbrytelser också utreds och att ansvar utkrävs.

Men jag vill vara väldigt tydlig apropå Jacob Risbergs fråga. Det finns en väsentlig skillnad mellan Israel och Hamas. Hamas hade den 7 oktober 2023 ingen rätt att försvara sig. Det har däremot Israel. Men vi har, som sagt, varit mycket tydliga med att deras sätt att försvara sig måste vara i enlighet med internationell rätt.

Enligt internationell rätt måste man då också bedöma varje enskild situation utifrån förutsättningarna, och man måste bland annat göra en proportionalitetsbedömning. Den är inte i varje läge alldeles enkel att göra, vilket många har antytt ända sedan det här kriget påbörjades. Men vi är som sagt mycket tydliga i många av dessa avseenden, inte minst när det gäller Israels bristande ansvar i fråga om att släppa in humanitär hjälp.

Jag vill avslutningsvis säga att jag verkligen välkomnar att Daniel Vencu Velasquez Castro är så tydlig när det gäller just fördömandet av Hamas.

Fru talman! Jag har en debatt med utrikesministern nästa vecka om det här, så jag kommer att hålla mig till just påståendena om att Sverige inte kan göra allt och att vi ska agera gemensamt i EU. Det håller jag helt och hållet med om. EU är vår viktigaste utrikespolitiska arena, och det har vi nämnt ett flertal gånger. Men jag har även nämnt i debatter om Gaza och i andra internationella debatter att Sverige också måste våga gå före. När det kommer till Gaza har Sverige tyvärr snarare varit vid sidan av arbetet när det gäller att kräva att Israel som en demokratisk stat också respekterar internationell rätt.

Men det är glädjande att Sveriges regering nu talar något skarpare, att man har fördömt uttalanden och att man driver på för sanktioner på EU-nivå. Jag kan bara konstatera att det krävdes 55 000 döda innan tydlighet kom fram. Det är också en sanning.

Jag vill säga något apropå det Magdalena Thuresson sa. Att säga att det här är över bara Hamas lägger ned sina vapen är att otroligt förenkla en av historiens kanske mest komplicerade konflikter någonsin. Det stämmer nämligen inte. Hamas bildades på 80-talet. Före det var det krig i området. Israel har ockuperat Palestina olagligt sedan 1967. Det är de gränserna vi vill tillbaka till. Det är de gränserna man ska tillbaka till. Det är bara så vi kan få en varaktig, hållbar och långsiktig fred i regionen. Påstår man att den här konflikten är över om bara Hamas lägger ned sina vapen förstår man sig inte på den här konflikten – tyvärr.

Men jag skulle också vilja ha svar på en fråga: Kommer man, när man nu har kallat upp Israels ambassadör, att fördöma krigsbrotten som sker i Gaza just nu?

Fru talman! De extrema förhållandena i Gaza har kostat många hjälparbetare livet. Regeringen fördömer kraftfullt attacker mot hjälppersonal och fortsätter att upprepa att humanitär personal inklusive FN-personal ska skyddas och respekteras. Attacken mot 15 bistånds- och nödhjälpsarbetare i Gaza den 23 mars, som Jacob Risberg lyfte fram, har fördömts både av Sverige och av EU.

Alla eventuella överträdelser av den internationella humanitära rätten och möjliga krigsförbrytelser måste också utredas och ansvarsutkrävande säkerställas. Sverige bidrar också substantiellt till de internationella domstolar som är satta att genomföra detta mycket viktiga arbete. Det är tydligt, vilket också har framgått av ICJ:s utlåtande, att Israel måste göra mer för att skydda den civila befolkningen. Detta är också något som regeringen har framfört till Israel.

Samtidigt som vi ser med fasa på det som nu sker i Gaza får vi inte heller glömma bort den fortsatt allvarliga utvecklingen på Västbanken. Civila måste skyddas och fördrivna personer tillåtas att återvända säkert till sina hem. Regeringen har varit och förblir tydlig med att bosättningarna strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.

Sverige fortsätter att driva på för fler EU-sanktioner mot extremistiska bosättare. Inom EU är Sverige också pådrivande för att införa EU-sanktioner mot ministrar som driver på för en illegal bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning.

Rörande artikeln i Göteborgs-Posten har Jacob Risberg rätt i att utrikespolitik till viss del är uttalandepolitik. Men utrikespolitik är så mycket mer än det. Jag tycker att debatten mycket handlar om att vi kan säga ditten, datten och dutten och om huruvida vi säger si eller så, samtidigt som det vi faktiskt gör försvinner. Det känns ibland som om man ganska medvetet väljer att bortse från det eller väljer att inte lyfta upp det i debatten.

Jag är väldigt resultatorienterad, och jag tycker att det är viktigt att vi gör saker, att vi gör skillnad. Det är också därför vi har valt att dubbla det humanitära stödet till Gaza och regionen och också kanalisera det till organisationer som vi bedömer har möjlighet att få in hjälpen. Vi är naturligtvis ohyggligt frustrerade över att hjälpen nu inte når fram alls i den utsträckning som vi förväntar oss, och det är därför vi är så tydliga i vår kritik.

Vi driver nu som sagt på för sanktioner inte bara mot illegala bosättare utan också mot extremistiska ministrar som även driver på för de här illegala bosättningarna. I och med detta ligger vi också i framkant i EU när det gäller att sätta press på Israel. Det kommer vi att fortsätta att göra, samtidigt som vi parallellt kritiserar Hamas för att de väljer att lägga sina anläggningar i anslutning till civila, vilket innebär en fara för civila. Vi kräver också ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av all gisslan.

Fru talman! Det stämmer mycket riktigt som Jacob Risberg säger att folkmordskonventionen innehåller en skyldighet för länder att göra vad man kan för att förhindra folkmord.

Regeringen och EU har konsekvent framhållit Israels skyldighet att följa de bindande provisoriska åtgärder som Internationella domstolen har beslutat om.

Vi har bilateralt och med andra länder upprepade gånger ställt krav på den israeliska regeringen om tillträde för humanitär hjälp till civilbefolkningen i Gaza, och nu driver vi som sagt på för att införa EU-sanktioner mot extremistiska ministrar som driver på för en olaglig bosättningspolitik och fördrivning av den palestinska civilbefolkningen.

Vi står också bakom initiativet om att pröva huruvida Israel lever upp till kraven på respekt för mänskliga rättigheter som är fastlagda i associeringsavtalet mellan EU och Israel.

Avslutningsvis vill jag tacka för debatten, en debatt som jag upplever har varit mycket saklig. Det är inte alltid fallet på just det här området, så det är någonting som jag verkligen är tacksam för. Jag ser fram emot att återkomma till ännu en saklig debatt i ämnet!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.