Mikael Dahlqvist

Fru talman! Jag tackar sjukvårdsministern för hennes inlägg.

På 00-talet var jag kommunstyrelsens ordförande i Hagfors kommun, en liten kommun mitt i Värmland. Då hade vi en finanskris, och Sverige styrdes av alliansregeringen. Receptet då var ingen kompensation till vare sig kommuner eller regioner. I min kommun fick vi skära ned med cirka 25 procent; ni förstår själva. Då handlade det inte om att prioritera kärnverksamhet utan om slakt på kärnverksamhet.

Varför tar jag upp detta? Jo, för nu befinner vi oss i precis samma situation, en extraordinär händelse. Jag skyller inte på Acko Ankarberg Johansson och regeringen för att vi befinner oss i denna ekonomiska kris, för det finns fler faktorer. Men jag anser att ministern och regeringen är skyldiga till att krisen kan bli bestående genom att man inte ser att det behövs mer resurser.

Under pandemin tillsköt den S-ledda regeringen mer än vad som egentligen behövdes för att ingen skulle drabbas av de negativa effekterna. Då var vi ganska överens i socialutskottet om åtgärderna men fick ändå under många debatter höra att det var regeringens ansvar. Nu blir jag förvånad över att ledamoten Johan Hultberg helt plötsligt bytt sida. Under hela förra mandatperioden skällde han på regeringen för sjukvårdskrisen men sa inte ett ljud om regionerna, men nu är det plötsligt regionernas ansvar. Nja, rannsaka dig lite, Johan Hultberg!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar interpellanten för att han tog upp den här viktiga frågan och tackar naturligtvis också sjukvårdsministern för hennes första svar. Jag vill med mitt inlägg redovisa hur läget ser ut i mitt hemlän, Värmland.

Sjukvårdskrisen är här och nu. Det har varslats om att 750 tjänster ska bort i Region Värmland. Det är ett historiskt stort och omfattande förslag för att kunna möta de ekonomiska förutsättningar vi har, säger Peter Bäckstrand, regiondirektör i Värmland. Trots att man varslar om att 750 tjänster ska bort motsvarar det enbart hälften av besparingsbetinget, som för fjolåret uppgår till 1 miljard i Värmland. Då har jag inte, fru talman, räknat med årets budgeterade underskott.

Ursäkta mitt språkbruk, fru talman, men det pågår en slakt av svensk hälso- och sjukvård - i Värmland och i resten av Sverige. Läget är extremt allvarligt och svårt. Sjukvården har knappt återhämtat sig efter pandemin och behöver egentligen mer resurser för att kunna betala den vårdskuld som uppstått. Dessutom har vi en alltmer åldrande befolkning som kräver större resurser. Men i stället har vi allt mindre resurser - mindre än vi någonsin haft. Under pandemin stod alla vi partier, även de nuvarande regeringspartierna och SD, på barrikaderna och hyllade välfärdens hjältar. Nu behöver vi mer resurser och fler lagändringar. Men var finns regeringen och Sverigedemokraterna? Inte ett ljud hörs.

Jag kan rabbla flera exempel på vilka åtgärder som eventuellt kommer att vidtas i Värmland. Bland annat kan jag ta ett exempel från Arvika sjukhus, där man föreslår nedläggning av jourlinjen. Man föreslår också att labb och röntgen endast ska finnas dagtid. Det är bara ett litet axplock.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I likhet med vad många tidigare har redovisat kommer det här naturligtvis att leda till sämre patientsäkerhet, längre köer och framför allt sämre tillgänglighet för våra värmlänningar. Och vad händer med den personal som är kvar när arbetsmiljön blir sämre? Egentligen behöver vi ha bättre arbetsmiljö, fru talman, för att attrahera fler till sjukvården.

Missnöjet gror hos allmänheten. I fredags samlades tusentals Arvikabor för att visa sitt missnöje. Budskapet var klart och tydligt: Vi vill ha vårt sjukhus kvar! Värmland är ett stort län till ytan, och nivåstrukturering har redan gjorts. Vi har tre sjukhus kvar på denna stora yta. Detta är bara början, tror jag, på ett stort folkligt missnöje. De besparingar som hittills har presenterats för Arvika sjukhus motsvarar endast 22,9 miljoner, men redan nu gror missnöjet.

Fru talman! Vi socialdemokrater ville redan i förra årets budget ge mer pengar till sjukvården, och så är det även i årets budget. Båda dessa budgetförslag har dock röstats ned av regeringspartierna och SD. Politik handlar om att prioritera. Politik handlar om att vilja.

Min fråga till sjukvårdsministern har ställts tidigare: Vad gör Acko Ankarberg Johansson konkret här och nu för att se till att sjukvårdskrisen hävs?

(Applåder)

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för svaret! Jag upplever dock att ledamoten inte har riktigt förtroende för hur Sveriges kommuner och regioner hanterar sin ekonomi.

Visst, man kan alltid göra förändringar av verksamheten. Man kanske har använt pengarna lite vidlyftigt. Jag får känslan av att ledamoten har den åsikten.

Problemet kvarstår ju. Den socialdemokratiskt ledda regeringen gav historiskt stora anslag. Man kan diskutera om nivån var för hög - det var den sannolikt under vissa perioder - men vi sa tydligt att under pandemin skulle ingen fara illa av ekonomiska skäl, och därför skulle det inte fattas resurser.

I SKR:s, Kommunals och andras prognoser ser vi en betydande skuld i äldreomsorgen framöver på grund av den demografiska utvecklingen. I sex av tio svenska kommuner är en jättehög puckel på väg. Dessutom saknar man arbetskraft. För att locka arbetskraft behöver man ha bra arbetsvillkor och arbetsmiljö, vilket jag inte tycker att äldreomsorgens personal till fullo har i dag. Det behövs mer resurser.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag ställa en fråga till Thomas Ragnarsson. En del regioner har överskott och pengar på hög. Jag instämmer i det. Men man får komma ihåg att de pengarna är avsedda för pensionsskulden. Det finns en enorm pensionsskuld i kommuner och regioner i dag, och tanken med dessa pengar är alltså att betala en skuld man redan har. Nu kommer skulden i stället att kvarstå också hos de regioner som har pengar. På det sättet skjuter man problemen på framtiden. Hur kommer det att lösa äldreomsorgens utmaningar i kommuner framöver om det inte finns resurser?

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för anförandet! Jag konstaterar kort att man i prognosen från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, skriver att man redan i år befarar att Sveriges kommuner och landsting kommer att gå back med 6 miljarder kronor. Det blir ännu värre för nästa år. Där befarar man ett underskott på 31 miljarder kronor.

Det är historiska underskott, och det beror naturligtvis på den kostnadschock vi har i samhället i dag med inflation och räntor och högre pensionskostnader.

Som jag uppfattar det, herr talman, har vi och Moderaterna inte riktigt samma prioriteringar och syn på hur den här situationen ska lösas när det gäller ekonomiska förutsättningar. Därför undrar jag, Thomas Ragnarsson: När ni hör de siffror som jag beskriver, är Moderaterna beredda att skjuta till ytterligare resurser för att klara äldreomsorgen?

Det som sker just nu är ju att man varslar även inom äldreomsorgen. Ta Örebro län som exempel. Där går man ut med att man ska minska bemanningen.

Debatten här i dag handlar om vårdskador och missförhållanden inom äldreomsorgen. Med mindre personal, lägre utbildningsnivå och mer stress ökar risken för vårdskador. Det tror jag att vi är rätt överens om, Thomas Ragnarsson och jag.

Min fråga till Thomas Ragnarsson, som är representant för regeringen, är alltså: Är regeringen beredd att skjuta till mer pengar nästa år?

Herr talman! Tack så mycket, Mona Olin, för ditt svar! Jag tycker ändå att vi behöver resonera lite mer om Sverigedemokraternas roll i regeringen. Det är riktigt som ledamoten säger: Ni sitter inte i Sveriges regering.

Men ni är fortfarande det största underlaget i förutsättningen för att regeringen kom till. Ni har tillsammans kommit överens om ett avtal och vilka frågor som är prioriterade under mandatperioden. Äldreomsorgen är inte prioriterad av regeringen eller av Sverigedemokraterna; det kan man utläsa av Tidöavtalet. Jag tycker ändå att vi borde vara överens om det.

Herr talman! Vi fick mycket kritik under förra mandatperioden när vi satt i regeringen och samverkade med olika partier. Jag har lärt mig under mitt politiska liv att om man samverkar är man överens utåt sett. Då deltar man, och då prioriterar man. Att man sedan kanske inte får exakt som man vill är en annan diskussion.

Jag vågar dock påstå att om Sverigedemokraterna verkligen hade velat lyfta svensk äldreomsorg skulle man ha fått till ett helt annat avtal. I stället koncentrerar man sig på invandringsfrågor och dylikt.

Ledamoten frågar vad vi har gjort. Det var en jättetacksam fråga att få! Vi har gjort oerhört mycket. Vi gav historiskt stora anslag till välfärden under den förra mandatperioden, som gjorde att varken regioner eller kommuner hade något bekymmer med den ekonomiska biten. Det var en medveten strategi för att klara pandemin utifrån den allvarliga situation som rådde.

Vi sjösatte massvis med reformer som ledamoten hänvisar till. Det var den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsammans med samarbetspartierna som kom fram till dem. Dessutom har vi i vår budgetkommitté lyft behovet framöver av särskilda pengar till äldreomsorgen som sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Men ni river upp äldreomsorgslagstiftningen, som vi tycker är en av de viktigaste reformer som vi sjösatte.

Herr talman! Tack, Mona Olin, för ditt anförande! Det har i tidigare repliker redan tagits upp en del av det jag tänkte fråga ledamoten om, men jag ska försöka belysa det lite grann ur andra vinklar.

Först och främst: När det gäller Sverigedemokraternas roll i regeringen tycker jag att det är viktigt att vi klargör för väljarna att Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringsunderlaget. Dessutom har ni ett gediget Tidöavtal, och som nämndes tidigare av en ledamot här är äldreomsorgen inte direkt prioriterad där. Sverigedemokraterna har uppenbarligen valt att prioritera frågor som gäller migration och brottsbekämpande åtgärder.

Tidigare har Sverigedemokraterna, med rätta, kunnat säga att de inte har något inflytande och att de sitter i opposition. De har påstått många olika saker, herr talman, här i kammaren. Men nu är det ett faktum att Sverigedemokraterna är ett avgörande underlag för att vi har en borgerlig regering. Vi har dessutom ett regeringskansli där ni sammanträder om varje fråga. Den myten vill jag därför ta död på.

Jag skulle vilja ställa två frågor till ledamoten. Jag är glad att du hänvisar till flera reformer som den S-ledda regeringen initierade och fortsatte med. Det är bra. Men vad gör den nuvarande regeringen? Du hänvisar bland annat till en statlig utredning. Men vad hjälper den här och nu när det gäller vårdskador och missförhållanden i arbetsmiljön? Den är kanske klar om tre fyra år, herr talman, om det över huvud taget blir någon färdig produkt.

Jag skulle vilja höra vad regeringen gör här och nu och vad Sverigedemokraterna gör för att motverka den omsorgskris som börjar torna upp sig på himlen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Avslutningsvis: Anser ledamoten att det behövs mer pengar till svensk äldreomsorg framöver?

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för synpunkterna. Jag uppfattade ingen konkret fråga.

Jag har också ett förflutet inom hälso- och sjukvård, som ledamoten känner till. Jag har även ett förflutet som kommunalråd, så jag tycker mig ha en ganska bra bild av hur ekonomin ser ut. Dessutom företrädde jag en kommun som var enormt fattig, speciellt under den förra krisen på 2010-talet då vi styrdes av alliansregeringen. Det var ungefär samma resonemang då; vi fick klara oss själva. Jag var med om att skära ned med 30 procent i verksamheten. Så illa var det. Men det är en annan historia.

Det gäller att ha två bollar i luften. Jag sa att pengar inte löser alla bekymmer, men i dag står ju hälso- och sjukvården och äldreomsorgen inför sådana utmaningar att de inte ens klarar basen, hävdar jag. Det innebär att det har blivit en statusnedgradering överallt inom sjukvården men framför allt inom äldreomsorgen och LSS. Och vad beror det på? Jo, vi hävdar att det ofta beror på dåliga arbetsvillkor, dålig arbetsmiljö och att personalen inte får vara med och påverka. De får inte mandat att påverka sin arbetsplats.

Jag tror att man måste rätta till grundförutsättningarna här och nu för att lösa kompetensbristen. Jag delar också ledamotens uppfattning om att parallellt med att ge ekonomiska resurser måste man självklart se över administrationen och styrningen, för det finns såklart massvis av saker som har skett under åren som kanske inte har kommit patienterna till gagn. Jag delar den uppfattningen, men just nu står vi inför en kostnadskris. Jag konstaterar att regeringen valt att prioritera andra satsningar i samhället, men vi socialdemokrater väljer att prioritera välfärden.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för frågan!

Det är klart att mer resurser inte löser alla problem. Det vore naivt av mig - oss - att tro det. Men just nu är det radikal skillnad - egentligen är det något vi socialdemokrater har identifierat redan för flera år sedan. Förutom underfinansiering de senaste åren, trots att vi har skjutit till medel, är det ju kostnadskris i samhället. Det är en enorm inflation, som alla känner till, och en enorm ränteutveckling.

Kommunernas och regionernas pensionsavtal, som ledamoten säkert väl känner till, är i och för sig bra för medarbetarna, men det är grunden. Där talar vi inte om någon enstaka miljon utan om miljarder som fattas.

Vi socialdemokrater hävdar bestämt att det kommer att bli sämre och även att kvaliteten kommer att sjunka. Det finns alltid en kritisk massa när det gäller hur många medarbetare som behövs på en arbetsplats. Det finns också en kritisk massa för hur utbildad man är. Det är såklart generellt så att med högre utbildningsnivå och motiverade medarbetare som har gott om tid sker färre misstag. Det finns massvis av rapporter om det.

Det här kanske regeringen och oppositionen har olika syn på. Vi anser nämligen att det är en stor brist.

Herr talman! När det gäller lösningen av det demografiska problemet, som ledamoten frågade om, befinner sig Värmland mitt på den puckeln. Kortfattat kan jag säga att det är klart att det kan skapas bättre förutsättningar för personalen att jobba inom äldreomsorgen genom bättre arbetsvillkor, bättre arbetsmiljö och ökat medinflytande, men då behövs mer pengar. Kan vi inte lösa det kommer det här problemet att bli ännu större.

(Applåder)

Herr talman! Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för lex Maria och lex Sarah är tillräckligt effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om de äldre kan förhindras. Denna rapport ska vi utifrån regeringens skrivelse debattera och senare fatta beslut om i dag.

Lex Sarah är ett samlingsnamn för bestämmelser om skyldigheten för personal att rapportera, utreda och åtgärda missförhållanden och påtagliga risker inom verksamheten, medan det kan sägas att lex Maria i huvudsak används av arbetsgivaren för att rapportera till Ivo om det finns risker i verksamheten eller om det hänt saker.

Herr talman! Vi socialdemokrater instämmer i Riksrevisionens övergripande slutsats att statens insatser för att förhindra vårdskador och missförhållanden inte är tillräckligt effektiva. Men vi har valt att göra ett särskilt yttrande där vi argumenterar för att det behövs mer resurser från staten till regionerna och kommunerna. Det handlar om både sjukvårdskrisen och utmaningarna som vi vet finns inom äldreomsorgen.

Grundproblemet är att välfärden just nu är underfinansierad. Regeringen och Sverigedemokraterna menar att det inte behövs mer pengar till kommunerna och regionerna, utan man får klara sig med summan i förslaget till statsbudget för nästa år.

Jag vill också meddela att det i dagarna kommer att komma en debattartikel från samtliga fack som har med omsorgen inom kommunerna att göra, om bristen på resurser. Man ser en annalkande kris inom omsorgen. Det är alltså inte bara sjukvården som är drabbad, herr talman.

Självklart blir man bekymrad över de allvarliga iakttagelserna om verksamheterna. Det som gör mig mest bekymrad är underrapporteringen av vårdskador och missförhållanden till Ivo. Konkret innebär det dels att den enskilde eller anhöriga inte får upprättelse, dels att det inte finns något verktyg för att förhindra att det sker igen och för att man vidtar rätt åtgärder. Det som inte rapporteras finns ju inte på pappret. Det är ett allvarligt bekymmer.

Det handlar även om bristfällig information och delaktighet för anhöriga och andra närstående. Det är också bekymmersamt. Hur ska värdefull information och kunskaper från drabbade och deras anhöriga då kunna tas till vara? Dessutom vet vi att tillit och förtroende skapas genom en öppen dialog mellan omsorgen och omsorgstagare och anhöriga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om lex Maria och lex Sarah

Herr talman! Sist men inte minst tas ett annat problem upp i skrivelsen. Det är att staten i dag inte vet exakt hur mycket vårdskador eller missförhållanden kostar. Förutom den katastrof det innebär för den enskilde vet vi inte heller hur mycket pengar det handlar om. Enligt Riksrevisionen saknas det ofta tillräckliga kunskaper om det i dag.

I skrivelsen ges också ett antal rekommendationer till regeringen. Jag konstaterar kort att regeringen gör en annan bedömning än Riksrevisionen när det gäller åtgärder.

Dock hänvisar regeringen till ett antal reformer som stärker äldreomsorgen, vilket är glädjande. Men de reformerna var det vi, den sociademokratiskt ledda regeringen, som lyfte fram. Jag tänker på Äldreomsorgslyftet. Så sent som i våras hade regeringen inte med en förlängning av det i sin budget. Nu har man tack och lov ändrat sig. Jag tänker också på skyddad yrkestitel för undersköterskor. Listan kan göras lång över produkter som den S-ledda regeringen sjösatte. Vi socialdemokrater tog verkligen initiativ för att lyfta upp och utveckla äldreomsorgen.

Herr talman! Jag är dock lite bekymrad i talarstolen i dag. Vi tog ett särskilt initiativ till att stifta en äldreomsorgslag. På socialutskottets sammanträde den 23 november fick vi från regeringens företrädare information om att regeringen inte avser att gå fram med den utredningen. Det skulle vara intressant att få besked från regeringens företrädare i kammaren om vad som gäller i fråga om den lagstiftningen. Den är ytterligare ett steg för att nå en kvalitativ och bra äldreomsorg.

Herr talman! Avslutningsvis: Grunden för vårt särskilda yttrande till skrivelsen görs utifrån flera prognoser och rapporter som vi alla tagit del av. Vi vet att behoven framöver hos kommunerna för att klara utmaningarna inom äldreomsorgen är stora.

Utöver vad som anförs om statens insatser anser vi framför allt att det behövs ett generellt resurstillskott till äldreomsorgen för att kunna öka bemanningen och kompetensen inom verksamheterna. Fler anställda minskar risken för stressutlösta misstag. En grundförutsättning för att kunna ge god vård och omvårdnad är att ha välmotiverade och välutbildade medarbetare som dessutom har en god arbetsmiljö och bra villkor. Det blir en garant för att klara den demografiska utvecklingen och höjer kvaliteten för den enskilde.

Vi vill också hänvisa till vår tidigare kommittémotion i ämnet när det gäller resurser till välfärden generellt och till sjukvården och omsorgen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Malin Höglund, för svaret!

Vi vet att äldreomsorgen står inför en tickande bomb. I min tidigare replik redogjorde jag för SKR:s rapport om personalförsörjning, men jag kan också redogöra för en annan rapport som visar att kompetensnivån inom äldreomsorgen har sjunkit betydligt de senaste tio åren och att vi i dag har en allt större personalstat som helt saknar adekvat utbildning.

Man kan koppla detta till dagens tema, välfärdsteknik, som vi i grunden är positiva till. Men det blir svårare att sköta och hantera sådan utrustning. Jag tror, ledamoten Malin Höglund, att det även finns en risk att kommunerna har en övertro på tekniken och tror att de ska kunna ersätta arbetskraft med hjälp av vissa lösningar.

Det är intressant att ledamoten anser att kommunerna klarar sig själva och har egen förmåga. Det är klart att kommunerna är duktiga på att hantera ekonomiska kriser och så vidare, men jag tror inte att kommunstyrelseordförandena i Sverige riktigt håller med ledamoten om situationen just nu, då det är en enormt hög inflation och en hög pensionsskuld som gör att de går på knäna.

Därför vill jag ännu en gång fråga: Anser ledamoten att det inte behövs mer pengar till välfärden framöver, specifikt till äldreomsorgen?

Fru talman! Jag tackar Malin Höglund för anförandet och håller med om att vi ska respektera integriteten och att välfärdstekniken ska bidra till frihet och vara till nytta för den som behöver hjälp. Det jag saknar i ledamotens anförande är behovet av mer resurser inom äldreomsorgen. Mer bemanning och bättre kompetens är ofta en resursfråga, och detta kan ofta kopplas till användningen av digital teknik. Vi vet att stressad personal har lättare att göra fel när de hanterar tekniska hjälpmedel såsom digital utrustning. Vi vet också att det finns stora utmaningar inom äldreomsorgen, precis som regeringen redogör för i propositionen.

Hur ser regeringen på resursfrågan kopplat till äldreomsorgen? SKR har tagit fram en tydlig personalprognos som pekar på att det behövs cirka 100 000 fler medarbetare fram till 2031. Jag saknar ett resonemang om det i propositionen och frågar därför regeringsföreträdaren Malin Höglund: Hur ser du på behovet av ekonomiska resurser till äldreomsorgen framöver?

Fru talman! Vi debatterar som sagt att införande av välfärdsteknik ska möjliggöras på ett tydligare sätt genom att lagen förändras.

För dem som lyssnar på debatten bör vi kanske definiera vad vi menar med välfärdsteknik. Välfärdsteknik är digital teknik som framför allt syftar till att behålla eller öka tryggheten, aktiviteten, delaktigheten och självständigheten för personer som har behov av stöd och hjälp på grund av någon form av funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Många av oss känner säkert till den vanligaste tekniken som används i dag, nämligen så kallade trygghetslarm. Man sätter på sig ett armbandsur och har en klocka som man trycker på när man behöver hjälp, till exempel om man har ramlat. Den näst vanligaste är olika passiva larm som känner av om man går in eller ut genom dörren eller ramlar ur sängen. Den tredje vanligaste tekniken i Sverige i dag är digital nattillsyn med en nattkamera som gör att det eventuellt går att undvika besök på natten när personen sover.

Detta är bra och viktigt. Jag anser dock att utgångspunkten för att använda tekniken alltid ska vara människors behov och nytta av tekniken samt rätten till integritet och värdighet. Dessa värdeord ska alltid vara med i besluten.

Fru talman! Betänkandet handlar alltså om regeringens förslag till ändring i socialtjänstlagen, som tydliggör möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller boende i särskilda boendeformer för äldre. Det föreslås också vissa dataskyddsåtgärder samt att en den enskilde eller en anhörig ska samtycka till att personuppgifter används.

Även om det i dag inte är juridiskt felaktigt att använda digital teknik känner sig många kommuner inte riktigt trygga i att det är riktigt och rätt. På så sätt är förslagen i denna proposition väldigt bra för att reda ut de juridiska oklarheterna för framför allt våra kommuner.

Vi socialdemokrater anser att regeringens förslag är bra och nödvändiga, men vi tycker att de är otillräckliga. I vår motion, fru talman, lyfter vi fram att behovet av digitala insatser behöver förtydligas mer. Vi anser att det fortfarande finns många målkonflikter inom kommunerna.

Hur kan välfärdsteknik bidra till äldre personers möjligheter att vara självständiga, till att underlätta kommunikationen mellan boende och anhöriga samt till att öka äldres trygghet och delaktighet? Detta är viktiga frågor som borde få större utrymme. Själva syftet med att nyttja tekniken är att öka äldres trygghet och delaktighet, som jag nämnde tidigare.

Fru talman! Regeringen har i sin proposition valt att begränsa lagstiftningen för digitala insatser, vilket vi ställer oss frågande till. Man har valt att begränsa det hela till hemtjänst och äldreboenden. Hela LSS-området med daglig verksamhet finns kvar, liksom övrig socialtjänstlagstiftning.

Vi har haft en hel del synpunkter på detta. Nu noterar vi dock att regeringen har tagit initiativ till en utredning som ska se över regleringen för användning av välfärdsteknik på ett bredare sätt inom gällande lagstiftning. Vi är glada för att regeringen har lyssnat på kritiken, och vi ser fram emot kompletta förslag.

Något annat som jag reagerar lite på, fru talman, är att man inte har valt att författningsreglera insatser för personer som har nedsatt beslutsförmåga. Flera tunga remissinstanser, som Ivo och SKR, har ansett att det är angeläget att man lagstiftar även på detta område. Här föreslår vi ett tillkännagivande om att regeringen bör göra ett omtag och utreda frågan om insatser för personer med nedsatt förmåga. Vi noterar dock att regeringen även här har lyssnat på kritiken och ska utreda frågan. Vi kommer naturligtvis att följa ärendet när det blir skarpa förändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Välfärdsteknik inom äldreomsorgen

Fru talman! Vi är alla överens om att välfärdsteknik bör användas mer inom vård och omsorg. Precis som regeringen anför i sin proposition står äldreomsorgen inför stora utmaningar, och vår demografiska utveckling visar att vi uppnår allt högre ålder. Det finns siffror på att antalet människor över 80 år kommer att öka med 50 procent framöver, och vi vet att behovet av stöd och service från samhället ökar vid hög ålder. Det finns även stora brister inom kompetensförsörjningen.

Regeringen sätter sin tilltro till att ökad användning av digital teknik kommer att möta en del av utmaningarna. För oss socialdemokrater är dock mer pengar till välfärden fortfarande viktigt för att få högre personalbemanning och mer kompetens. Mindre stressad och mer välutbildad personal leder till bättre användning av ny teknik.

Avslutningsvis är vi socialdemokrater tydliga med vår framtida prioritering: Det ska satsas på välfärden. Vi anser att Sverige blir allt fattigare med den nuvarande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

Vi vet att tillgången till apotek och läkemedel är avgörande för en god och jämlik vård i hela landet. Därför blev jag allvarligt bekymrad när jag i Dagens Nyheter den 17 november läste att mer än vart tionde apotek riskerar nedläggning på grund av dålig lönsamhet. Det handlar om i runda tal 850 000 människor som kan mista sitt apotek i sin kommun.

Nu äskas det ett antal hundra miljoner kronor mer i ersättning för att stötta apoteken för att de ska klara sig över den ekonomiska krisen. Enligt TLV är grunden det allvarliga ekonomiska läget.

Dessutom saknas det apotek i över 200 av landets 290 kommuner. Detta är alltså ett dilemma.

Min fråga till sjukvårdsministern är: Vad tänker ministern gör åt detta?

Herr talman! Min fråga är riktad till statsrådet Jakob Forssmed.

Tre personer har dött på mindre än tolv timmar. Först sköts en 18-årig man ihjäl på en idrottsplats bland bollspelande barn. Några timmar senare skedde ytterligare en dödsskjutning. Eländet fortsatte med en sprängning, en av många i raden, med ytterligare dödsfall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige har den senaste tiden sköljts över av en våldsvåg vi aldrig tidigare varit med om. Det är som en tsunami. All sorg, all oro och all uppgivenhet drabbar inte enbart anhöriga och vänner, utan känslan är stark bland befolkningen. Otryggheten växer. Sverige blir allt farligare.

Krafttag behövs här och nu. Min fråga går nu till statsrådet Jakob Forssmed: Vad gör regeringen konkret, här och nu, för att bryta eskaleringen av det dödliga våldet vi ser?

Fru talman! Tack, Johnny Svedin, för ditt svar! De som lyssnar och har fått jobb inom sjukvården eller äldreomsorgen funderar nog lite grann på ditt uttalande nu om att pengarna bara har gått till administrativa jobb. Jag tycker att man ska vara oerhört försiktig med att dra sådana slutsatser i den här kammaren, fru talman. Jag håller med om att de administrativa jobben ökar snabbare än de borde göra. Det är ett problem; det ser även vi. Vi är också ett av de partier som vill ta bort en hel del av regionerna, men då sa den borgerliga sidan nej tidigare. Det är ett problem med administration, men sådana här generaliseringar och myter, som jag vill kalla det för, gagnar inte den politiska debatten, Johnny Svedin.

Hur tror ledamoten att köerna till bup ska bli kortare om man inte tillför mer pengar? Ledamoten säger själv att det handlar om hur man jobbar och hur man administrerar. Ja, jag håller med. Jag vill påstå att om man har för mycket pengar slösar man och om man har för lite pengar blir man smart. Jag har själv styrt och jobbat på olika nivåer, så jag har också erfarenhet av detta.

Men se nu sanningen i vitögat, Johnny Svedin! Det fattas tiotals miljarder. Det står varje dag i tidningen att man varslar personal, både inom hälso- och sjukvården och inom kommunerna. Detta kommer till syvende och sist, gällande det område vi debatterar här i dag, att påverka läkemedelsbudgeten. Och vilka blir då konsekvenserna?

Fru talman! Sverigedemokraterna är ju en del av regeringen nu. De sitter inte fysiskt i regeringen, men de styr regeringen, anser jag - med hjälp av Tidöavtalet, ett kansli och ledande poster man har här i riksdagen. Man har alltså stor påverkan på den nuvarande regeringens politik och även på vissa frågor som är reglerade i Tidöavtalet.

Jag vill säga till ledamoten Johnny Svedin att jag håller med om mycket i ditt anförande. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är ett dilemma och har varit det i många år. När det gäller detta med behandlingsmetoder vet även du, Johnny Svedin, som själv jobbar inom branschen, att det också har med kompetens och tillgång till resurser att göra.

Jag reagerar över en sak i ditt anförande, Johnny Svedin, nämligen att den förra regeringen skulle ha nedmonterat sjukvården. Jag vill bara påminna ledamoten om att vi tillförde över 100 000 nya offentliga jobb när vi satt i regeringen. Det ska bli intressant att se hur det ser ut när den här regeringen tillsammans med SD gör sitt bokslut.

Vi hade historiska anslag till hälso- och sjukvården. Vi till och med värdesäkrade statsbidragen, enligt SKR.

Jag vill ställa en enkel fråga till ledamoten Johnny Svedin, fru talman. Vi står inför en välfärdskris. Det fattas 31 miljarder för nästa år. Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har prioriterat skattesänkningar för ledamoten och mig. Hur kommer ledamoten att se till att man tillför de resurser som behövs till Sveriges Kommuner och Regioner?

Fru talman! Jag tackar Dan Hovskär för svaret.

Politik handlar om att prioritera. Sant är att ni har gett 12 miljarder extra till Sveriges Kommuner och Regioner. Sant är också att Socialdemokraterna i sin budgetmotion har dubblat den summan. Politik handlar om att prioritera. Det skulle vara intressant att höra hur ledamoten ser på den prioritering som gjordes, där man valde att sänka skatten för dig och mig med höga inkomster i stället för att stoppa indexeringen och ge pengarna till exempelvis sjukvården.

Fru talman! Ledamoten säger att Kristdemokraterna värnar och står som garant för hälso- och sjukvården. Men i mina ögon är ni en garant för höginkomsttagarnas ekonomier. Politik handlar om att vilja och prioritera.

Sedan är det bra om regeringen kommer tillbaka i höstbudgeten. Läget är akut. Det är sant att den förra S-ledda regeringen fick historiska anslag, och det var överskott ett antal år. Men nu får ledamoten komma ihåg att det just nu råder inflation. Sedan finns ett pensionsavtal som kostar miljarder extra. Hela överskottet i den sektorn är borta. Det är därför man prognostiserar för 31 miljarder i underskott 2024 om inget görs från regeringens sida. Det är viktigt att ha det i åtanke.

Fru talman! Jag tror inte att jag kan få svar från ledamoten om man avser att lämna besked före midsommar om prioriteringar till sektorn. Det vore välkommet eftersom kommuner och regioner redan nu håller på att säga upp personal. Det är lite sent att komma med besked i november.

Fru talman! Ledamoten Rågsjö tog upp marknadens villkor, och jag delar hennes uppfattning fullständigt. Det är klart att vi ska glädjas åt att det har blivit fler apotek - i vissa delar av landet. Men det hjälper inte dem som bor i glesbygd eller landsbygd.

Själv kommer jag från en relativt liten ort som heter Hagfors. Vi har ett apotek med samma öppettider, och vi har inte fått fler apotek. Det vore klädsamt om ledamoten hade en idé om hur politiska beslut ska fattas som marknaden inte behöver ta hänsyn till. Marknaden styrs ju av tillgång och efterfrågan. Så är det över huvud taget i offentlig sektor. Det är Socialdemokraternas farhåga i fråga om utförare. Det är inget snack om att det finns jättemånga bra utförare. Problemet är vem som tar hänsyn till eller ansvar för helheten.

Precis samma fråga gäller apoteksmarknaden. Marknaden kommer aldrig att etablera ett apotek i Sysslebäck i norra Värmland. Här efterlyser jag mer aktivitet och kreativitet från regeringens företrädare.

Fru talman! Kristdemokraterna är ett parti som håller sjukvårdsfrågorna högt på sin agenda, och partiet ska hedras för det. Men läkemedelsfrågor handlar till stor del om finansiering, och det fattas pengar. Regionerna betalar en stor del av läkemedelskostnaderna. Vi vet att vi står inför en välfärdskris i Sveriges Kommuner och Regioner. I prognosen för 2024 visar siffrorna att det fattas 31 miljarder. Det kommer naturligtvis att påverka möjligheten att köpa in läkemedel. Hur tänker Kristdemokraterna i regeringen se till att välfärden finansieras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Fru talman! Vi debatterar i dag motioner från allmänna motionstiden som handlar om apoteks- och läkemedelsfrågor samt tandhälsa.

Pandemin och det pågående kriget i vår närhet har utmanat oss rejält, även om situationen naturligtvis är värre för den ukrainska befolkningen.

Den omvärldssituation vi befinner oss i just nu har blottlagt ett antal svagheter i vårt samhälle. En av dessa, fru talman, är tillgången till läkemedel och medicinsktekniska produkter, skyddsutrustning och dylikt.

Antalet restanmälda läkemedel ökade under 2022 med 54 procent från föregående år. Restnoterade läkemedel, vill jag förklara för lyssnarna, är alltså vad det handlar om när du kommer till ett apotek och har ett recept och så finns inte din produkt i lager - den är slut. De restanmälda läkemedlen uppgår till 4,6 procent av det totala antalet läkemedel i Sverige. De finns alltså inte på apoteket när man behöver dem.

Detta är naturligtvis ett enormt problem för den enskilda människan, speciellt om man lider av en allvarlig sjukdom, om man till exempel har diabetes och det är slut på insulin. Det är ett problem för vården, för apoteket och för alla.

Både den förra regeringen och den nuvarande har givit ett antal uppdrag för att försöka se över vad som händer och hur man kan mildra effekterna. Det är naturligtvis bra. Dock fick vi under förra mandatperioden ofta kritik även i denna fråga. Den förra socialdemokratiskt ledda regeringen var för långsam och för seg, hette det. Därför ställer jag mig nu frågan, fru talman, om det bara var tomma ord från de nuvarande regeringsföreträdarna. Regeringen har snart styrt ett år - ett riksdagsår i morgon - och vi väntar på leverans.

Fru talman! En annan viktig fråga jag vill lyfta utifrån vår kommittémotion är konsekvenserna av avregleringen av apoteksmonopolet, vilken har medfört bristande apotekstillgänglighet i vissa delar av landet. Jag vet att apotekstillgängligheten och öppettiderna är bättre i städerna. I glesbygd och på mindre orter är det dock tvärtom; det är bara att titta på tillförlitlig statistik. Här finns också en sammanblandning mellan ägare och andra roller som vi behöver styra upp.

Nyligen gick Apoteas vd Pär Svärdson ut i en debattartikel med rubriken "Svensk beredskap närmast obefintlig". Det han syftade på var läkemedelstillgången ute i apoteken.

Jag tycker att frågan om tillgången till läkemedel och till glesbygdsapotek måste höjas på vår dagordning. Även om det finns ett apotek på en mindre ort, fru talman, ser vi nu en tendens att man ofta stänger under sommaren när personalen har semester.

En annan fråga som jag ställde i mitt replikskifte med ledamoten Skalberg handlade om farmaceutsortiment. I grunden tycker jag att det är ett bra förslag, men hur kommer det att fungera ute i landet där man inte ens har apotek?

Fru talman! I vår kommittémotion lyfter vi också sällsynta diagnoser och tillgången till läkemedel. Här måste vi hitta en ordning där TLV ser till att det finns en god tillgång och även hitta en långsiktig finansiering. Som jag sa i replikskiftet har tidigare regeringar fått detta tillkännagivande två gånger. Vi väntar med spänning på resultat när det gäller avsättning av medel till detta.

Fru talman! Avslutningsvis finns den stora frågan när det gäller läkemedelsfrågorna fortfarande kvar: finansieringen. Regeringen måste komma med förslag på hur vi ska säkra långsiktig finansiering för svenska läkemedel och dessa behandlingar. Det handlar framför allt om att se över processerna för läkemedelshanteringen i landet. Eller kommer regeringen, som hittills, att prioritera skattesänkningar före välfärdens behov och utveckling?

(Applåder)