Andreas Carlson

Herr talman! Kalle Olsson har frågat mig om jag kommer att agera för att klargöra ansvarsfördelningen för infrastrukturkostnader mellan Trafikverket och övriga berörda aktörer samt om jag kommer att agera för att staten avsätter nödvändiga resurser för att bekosta tillkommande infrastrukturella behov i samband med i interpellationen nämnda och framtida försvarsetableringar.

Det finns en tydlig ansvarsfördelning – det finns vägar som är statens ansvar och vägar som är kommunernas ansvar. Investeringar i ny statlig infrastruktur ska bidra till att de transportpolitiska målen uppnås och ska som huvudregel vara samhällsekonomiskt lönsamma. De finansieras normalt genom statliga anslag via statsbudgeten.

Behov av ombyggnationer, förbättringar eller andra förändringar av den statliga infrastrukturen som uppkommer då en extern part vill ansluta till den statliga infrastrukturen, exempelvis vid en exploatering, ska normalt bekostas av exploatören. Detta är en princip som har tillämpats under lång tid och som gäller såväl om det är en privatperson som vill ansluta en nybyggd villa till närmaste allmänna väg som om det är en större industrietablering eller en statlig anläggning som byggs.

Vad gäller de exempel på pågående etableringar som Kalle Olsson nämner pågår det processer kring dessa, i vilka Trafikverket är part. Jag förutsätter att Trafikverket och andra offentliga aktörer, i varje ärende och även i dessa fall, agerar utifrån de principer som tillämpas vid planering av infrastruktur och aktivt bidrar till att utformningen av transportinfrastrukturen blir ändamålsenlig.

Herr talman! På tal om retoriska knep blir det här ett väldigt ihåligt resonemang. Men det får stå för Ingela Nylund Watz.

Vi har påskyndat arbetet. Trafikverket kan nu genomföra åtgärden på ett år i stället för fyra år, vilket framgår av den information som jag har gett till kammaren i dag.

Det är inte så att hela Mälardalen håller med Ingela Nylund Watz. Stockholms stad framförde att det är positivt att objektet breddning av Södertäljebron finns med som namngivet objekt i den nationella planen. Mälardalsrådet välkomnade att Trafikverket inkluderar åtgärder i planförslaget för att förbättra och bredda Södertäljebron. De framförde att det stärker kapaciteten och ger en bättre framkomlighet mellan Stockholm och Södertälje.

Det är en enkel uppgift i opposition att i dag stå och skälla på en regering som nu genomför åtgärder. Jag har gett Trafikverket i uppdrag att utreda Södertäljepassagen för en stärkt redundans och ser till att bredda E4:an så att den blir mer kapacitetsstark.

Trafikverket föreslog detta för den förra regeringen, men man orkade inte eller kunde av någon anledning man inte fatta ett sådant beslut. Det är därför vi står här i dag.

Tala gärna om åren framåt – men man måste också titta på åren bakåt, för infrastrukturplanering är långsiktig. Jag har inte hört ett uns av självrannsakan i Ingela Nylund Watz resonemang.

Vi tar ansvar; vi genomför åtgärder. Vi vill förstås se till att detta går så snabbt som möjligt i totalförsvarshänseende, för detta är ett viktigt stråk och en viktig sträcka – inte bara för Södertälje och Stockholm utan för hela Sverige, som jag också har sagt tidigare, herr talman. Det svaret återupprepar jag gärna, om det inte har uppfattats i debatten i dag; det vill jag understryka. Det är därför vi nu både går vidare med breddningen av bron och ger Trafikverket i uppdrag att utreda en redundans för Södertäljepassagen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det kan möjligen vara lite ovant för en socialdemokrat att infrastrukturministern tar fullt ansvar för att rusta svensk infrastruktur också ur ett totalförsvarsperspektiv. Den plan som vi nu har fattat beslut om är den första som på allvar tar in totalförsvarets behov. Det har saknats tidigare.

Jag förstår möjligen frågetecknen, men det är inget konstigt med att den minister som är ansvarig för att infrastrukturen ska hålla i Sverige, både i vackert väder och i ett läge med höjd beredskap, också svarar på frågor om hur vi rustar infrastrukturen.

Det vi gör nu har direkt påverkan på Försvarsmaktens behov. Det gäller allt ifrån höjningar av bärighetsklass till fördubblat stöd till enskilda vägar, upprustning av underhållet av vägnätet och järnvägsnätet och ökad tillförlitligheten. Att vi rustar Malmbanan så att kapaciteten ökar där är någonting som får direkt påverkan på infrastrukturens förmåga att upprätthålla viktiga transporter för det militära försvaret.

En del av vår avskräckning är att vi har en infrastruktur som håller. Det är inte bara en fråga för försvarsministern att de olika sektorerna står starka i ett oroligt läge. Det är en förändring. Det är en förstärkning av detta i den nationella planen.

Därför är det, som jag ser det, inte något konstigt att jag svarar på frågor som rör infrastrukturen som också är direkt kopplade till det militära försvaret – tvärtom.

Vi har stärkt samarbetet på nordisk nivå. Vi har inrättat ett nordiskt samarbete, kallat Nordic Transport Preparedness Cooperation, som är beställt av transportministrar och infrastrukturministrar. Det är ett direkt samarbete med ländernas försvarsmakter. I detta är samarbetet mellan mitt departement och Försvarsdepartementet tätare än någonsin – i alla fall än på väldigt länge.

I ljuset av detta kom frågan om motorvägsbron i Södertälje. Jag svarade på ledamotens fråga ”Är det rimligt?”, herr talman. Ja, det är rimligt. Det är därför regeringen ger det här uppdraget. Det är också därför vi är måna om att breddningen av den befintliga bron sker så snabbt och effektivt som möjligt.

Jag vet inte om Ingela Nylund Watz uppmärksammade vad jag sa i mitt förra inlägg. De fyra år som hon refererar till i interpellationen har nu reducerats till ett år i det planerade arbetssätt som Trafikverket genomför och har på bordet. Man har inte fattat ett beslut än, men man har planerat för det och har haft en nära dialog med inte minst näringslivets aktörer. Det är dock viktigt att snabbt få det här på plats.

Utifrån det dristade jag mig till att ifrågasätta den förra regeringens beslut om att dra bort det här i den nationella planen. Det är inte ett retoriskt knep, utan det är ett sätt att belysa att tidigare beslut gör att vi i dag sitter i en sämre sits. Om man inte hade skjutit på beslutet om att bredda E4 och om man inte hade varit så angelägen om att få det på plats så snabbt som möjligt hade dagens debatt kanske varit en annan.

Nu har vi både ett redundansproblem, som regeringen adresserar med det här uppdraget, och ett kapacitetsproblem här och nu, som regeringen också adresserar. Vi är inte nöjda med att det skulle ta fyra år, men Trafikverkets planering pekar på att det kan ske med nedsatt kapacitet under ett år. Det här behöver dock ske så effektivt och snabbt som möjligt och i god dialog med dem som är beroende av transportsträckan.

Herr talman! Tack, ledamöterna, för engagemanget!

Frågan som Ingela Nylund Watz ställde avslutningsvis var om det är rimligt med en ny passage över Södertälje kanal. Ja, annars hade vi inte lagt in det utredningsuppdraget till Trafikverket. Det finns en anledning till att regeringen ger det uppdraget tillsammans med uppdraget att bredda befintlig passage. Det är självklart att det hade varit ännu bättre om breddningen hade gjorts innan Förbifart Stockholm öppnas. Jag förväntar mig att arbetet med breddningen sker så effektivt och snabbt som möjligt och också i nära dialog med dem som är beroende av att förbindelsen är öppen och kapacitetsstark även under byggfasen.

Herr talman! I interpellationen anges att den planerade breddningen innebär att trafiken under fyra år enbart kommer att kunna nyttja en fil i norr- respektive södergående riktning på bron. Jag vill upplysa kammaren om att jag efter att ha undersökt den här frågan och informerat mig hos Trafikverket har fått beskedet att den lösning Trafikverket nu tittar på och arbetar utifrån innebär att det byggs två överledningsbroar mellan de båda statliga broarna. Det innebär att kapaciteten på bron behöver sättas ned i ett år. Det är en väsentlig skillnad mot vad ledamoten skrev i sin interpellation. Därför vill jag informera om detta.

Trafikverket framhåller att beslutet om utformningen inte har tagits än och att det i det arbetet förstås är viktigt med en nära dialog med berörda parter om konsekvenserna.

Herr talman! När det gäller breddningen kan jag inte låta bli att ta upp att det arbetet avbröts. Det hade planerats länge, men det avbröts av tidigare regering. Det är klart att vi hade varit i ett bättre läge om det inte hade stannat av utan varit igång som förberedelse inför att Förbifart Stockholm öppnar. En fråga är alltså om det finns någon självrannsakan gällande det beslut som fattats tidigare. Det är klart att det hade påverkat i dag.

Regeringen har avsatt utredningsmedel för just passagen över Södertälje kanal som redundans till den bro som kommer att breddas. Det är angelägna åtgärder för att stärka robustheten och minska sårbarheten i trafiken. Detta är inte bara en fråga för Södertälje och Stockholmsområdet, utan det är en viktig fråga för hela infrastrukturen i vårt avlånga land.

När det kommer till de specifika frågorna har Försvarsmakten eller dåvarande MSB inte berört motorvägsbron i sina remissyttranden över nationell plan. Deras remissvar ligger på en mer övergripande nivå och berör ej enskilda objekt. Däremot vill jag förstås påminna om att de 30 miljarder som ligger utöver nationell plan i den civilförsvarsbudget vi är överens om kommer att följa Försvarsmaktens utpekade behov. Det har tidigare lämnats besked om att en stor del av de medlen kommer att gå till upprustning av Inlandsbanan. Ytterligare åtgärder som täcks av dem kommer att styras av Försvarsmaktens behov.

Samtidigt är den nationella plan som regeringen har fastställt förstås beredskapshöjande genom omfattande åtgärder för att rusta upp, stärka bärighet och även utreda och ta fram förslag på hur Södertäljepassagen ska kunna säkras för framtiden.

Herr talman! Ingela Nylund Watz har frågat försvarsministern om han delar Försvarsmaktens bedömning att det finns behov av en ny förbindelse över Södertälje kanal och om han avser att vidta några åtgärder utifrån sin uppfattning i frågan. Ingela Nylund Watz har vidare frågat försvarsministern hur han ser på att det fattas beslut om Trafikverkets nuvarande planer för kapacitetshöjning innan frågan om hur totalförsvarets behov av ökad redundans kan uppfyllas och om han är beredd att vidta några åtgärder med anledning av detta.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

I infrastrukturpropositionen från 2024 (prop. 2024/25:28) klargjordes att regeringen arbetar för ett robust och effektivt transportinfrastruktursystem där samtliga trafikslags fördelar kan utnyttjas på bästa sätt och komplettera varandra. En väl fungerande infrastruktur är avgörande för svensk konkurrenskraft och för att hela Sverige ska fungera. Den ekonomiska ramen för nästa planperiod, 2026–2037, uppgår till 1 171 miljarder kronor. Det är en historiskt stor satsning, där vi har ökat infrastrukturramen med över 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden och där vi prioriterar att vårda det befintliga transportsystemet och prioriterar underhåll samtidigt som transportsystemet kan utvecklas.

Trafikverket har mot den bakgrunden haft i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2026–2037. I uppdraget till Trafikverket har regeringen bland annat betonat att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande, att det är viktigt med ett stråk- och systemtänk och att det försämrade säkerhetspolitiska läget och totalförsvarets behov behöver beaktas. Objekt som inte är transportpolitiskt motiverade utan i huvudsak syftar till att stärka civilt eller militärt försvar måste dock bedömas och finansieras i särskild ordning. Dessa objekt skulle därför inte ingå i förslaget till nationell plan.

Trafikverkets planförslag innehåller bland annat ett nytt objekt som innebär kapacitetsförstärkningar på existerande motorvägsbro i Södertälje. Det föreslagna objektet innebär en breddning av bron för att möjliggöra en utökning från två till tre körfält i vardera riktningen, men det innehåller också åtgärder för att stärka robustheten på motorvägsbroarna.

Regeringen beslutade den 24 april 2026 att fastställa den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Regeringen anser att behovet av robusthet och redundans vid vägpassage av Södertälje kanal ökar i ljuset av det förändrade och försämrade omvärldsläget. Södertäljepassagen utgör även en viktig transportlänk för svensk ekonomi och exportindustrins utveckling.

Därför har regeringen beslutat att lägga in medel i planen för att ta fram ett aktualiserat underlag så att en bedömning av eventuella åtgärder för passage av Södertälje kanal kan göras inför nästa planperiod. Samtidigt ligger det nya objektet ”E4/E20 Södertäljebron, Kapacitetsförstärkning till följd av Förbifart Stockholm” kvar i den nationella planen enligt Trafikverkets förslag.

Herr talman! Tack för den här debatten! Det som Nadja Awad slog fast när hon hänvisar till att hon vanligtvis jobbar med välfärdsfrågor illustrerar ju att infrastrukturpolitik inte bara är ett område för sig utan även påverkar människors vardag, vår totalförsvarsförmåga och näringslivets konkurrenskraft. Det påverkar i allra högsta grad hur det är möjligt att leva ett aktivt liv och vara delaktig i samhället, något som den här debatten understrukit.

Jag vill tacka för engagemanget. Det här är angeläget, och det är också därför som regeringen nu satsar på att rusta upp infrastrukturen. Det som ligger på kommunerna, nämligen det kommunala vägnätet, behöver förstås kommunerna ta ett ansvar för, och där har det varit alldeles för dåligt; det behöver man inte göra någon längre utvärdering för att kunna konstatera. Det såg vi i vintras. Därför är den här debatten angelägen att ta även nu när vi är på väg in i sommaren, för det är nu som man skulle kunna påverka.

Jag vill tacka Nadja Awad för att ha lyft frågan här i dag. Jag hoppas att många runt om i Sverige som har ansvar för den kommunala väg- och vinterväghållningen också har lyssnat på den här debatten och nu funderar på hur man ska agera för att det ska bli bättre nästa vinter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tackar Nadja Awad för frågan och för anslaget i frågan.

Detta är angeläget; här är vi överens. Jag vill gärna berätta mer om hur vi har arbetat med Trafikverket och om den dialog vi haft med Trafikverket och underhållsentreprenörerna under mandatperioden. Vi har även gett Trafikverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att få bättre vinterväghållning på det statliga vägnätet. Där handlar det också om att bli en bättre beställare och om att kunna följa upp.

Min uppfattning är att det i praktiken är väldigt svårt att återta mycket av underhållsarbetet i offentlig regi. Olika bedömningar visar också att underhållsarbetet blir dyrare. Nu har vi ju ett läge där vi behöver underhålla mer. Vi avsätter 350 miljarder till vägunderhåll i den historiskt stora nationella budgeten för infrastruktur. Vi avsätter även drygt 200 miljarder för järnvägsunderhåll. Vi behöver alla goda krafter som kan utveckla nya metoder för att underhålla så effektivt som möjligt. Det gäller även vinterväghållningen.

Det finns nya sätt att kontrollera detta och jobba närmare de aktörer som har fått kontrakt eller vunnit upphandlingar. Ett exempel är att Trafikverket nu har gått från 3 000 mätningar av väglaget per säsong till 300 miljoner mätningar genom att använda fordonsdata. Man kontrollerar vägarnas skick genom att teckna kontrakt och använda uppkopplade fordon. Underhållsentreprenörerna har tecknat samma avtal för att de ska kunna göra bättre bedömningar och vara ute tidigare så att det inte uppstår problem på vägnätet. Underhållet ska vara proaktivt och avhjälpa hinder innan de uppstår. Detta handlar om det statliga vägnätet, för det är där som staten har ansvaret.

Jag bjöd in till ett möte med företrädare för de stora underhållsentreprenörerna och Trafikverket för att diskutera arbetsmetoder, samordning och utformande av kontrakt för att de ska bli träffsäkra och leda till att vi inte får en situation med dåligt underhållna vägar på vintern. Detta är också ett sätt att visa ledarskap. Den ytterst ansvariga ministern, alltså jag, pekar inte bara på Trafikverket genom ett uppdrag utan bjuder också in till ett möte när Trafikverket arbetar med det uppdraget för att följa upp det. Detta är en angelägen fråga.

Jag välkomnar och förväntar mig ett ännu tydligare ledarskap på kommunal nivå. Det får inte vara så att man skyller ifrån sig eller inte ens minns var man befann sig.

Nadja Awad frågade vilka dialoger man kan ha. Jag välkomnar den frågan och ser ett behov av ännu mer dialog med den kommunala sektorn, både för att lära av varandra och för att inskärpa det ansvar som man har. Har man det kommunala ansvaret när solen skiner har man det också när snön yr, och då måste man ta det och vara förberedd.

Jag kan understryka att det är viktigt med dialog, men framför allt är det viktigt med handling så att man tar det ansvar man har.

Tack för frågan!

Fru talman! Tack så jättemycket för frågorna och engagemanget!

Det här är en angelägen fråga. Jag tror att vi är överens om att det behöver bli bättre. Jag var inte på något sätt nöjd med den situation som vi såg i vintras.

Det är viktigt nu även när solen skiner och vi går mot sommaren att de här frågorna är högt på agendan. Det är nu som man kan påverka hur nästa vinter blir i kommunerna runt om i Sverige.

Regeringen har förstärkt statsbidragen till kommunerna. Vi har även genomfört skattesänkningar på bränsle som förstås påverkar den här sektorn.

När det gäller upphandlade kontrakt tror jag att det finns mycket att lära av vad staten har gjort bara under de senaste åren. Regeringen har gett Trafikverket mycket tydliga uppdrag att stärka sin beställarkompetens och operativa förmåga och att samarbeta närmare med de underhållsentreprenörer som har kontrakten för att titta på hur kontrakten är utformade och när snöröjningsresurser går ut, så att man inte väntar tills det är tillräckligt illa, så att säga, utan kan arbeta proaktivt med halkbekämpning och snöröjning.

Vi såg under den gångna vintern att det har blivit bättre på det statliga vägnätet. Utan att känna till alla detaljer i de enskilda fallen tror jag att alla de problem som Nadja Awad lyfte fram här har med det kommunala nätet att göra. Där behöver det finnas ett tydligare ledarskap. Det går inte att fortsätta som i vintras. Det var förfärande illa skött här i vänsterstyrda Stockholm. Det ansvariga trafikborgarrådet uppgav att han hade varit ute på studiebesök men kunde inte minnas om han hade varit i söderort eller i Berlin.

Det behövs ett tydligt politiskt ledarskap som tar ansvar inte bara när snön har fallit utan redan nu i sommar, när man kan påverka inriktningen för nästa vinter. Därför är jag glad att Nadja Awad tar upp det här. Jag tror att vi är överens om att det behöver bli bättre. Detta är dock ytterst ett kommunalt ansvar, och det gäller att man tar det ansvaret – annars får man lägga fram förslag om att ändra ordningen i Sverige.

Nu har vi visat att vi steg för steg förbättrar vinterväghållningen på det statliga vägnätet. Det som drabbar människor i deras vardag är dock ofta det kommunala vägnätet. Man kanske inte kommer ut. Det kanske är svårt, eller omöjligt, att röra sig fritt om man sitter i rullstol, om man har barnvagn eller om man är äldre och orolig för att halka.

Det här måste bli bättre. Jag förväntar mig att kommunerna drar lärdom av den situation som rådde i vintras så att vi inte hamnar där igen nästa vinter.

Tack, Nadja Awad, för engagemanget och frågan!

Fru talman! Nadja Awad har frågat mig hur jag avser att säkerställa att grundläggande drift och underhåll av offentliga miljöer, såsom vinterväghållning av gångbanor, cykelvägar och hållplatser, inte skapar hinder för personer med funktionsnedsättning.

Sveriges funktionshinderspolitik utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringens politik syftar till att skapa ett mer jämlikt samhälle där människors olika bakgrund eller förutsättningar inte ska avgöra möjligheten till delaktighet i samhället. Enligt de transportpolitiska målen ska transportsystemets utformning, funktion och användning medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.

När det gäller ansvaret för vinterväghållningen är detta knutet till det övriga ansvaret för vägnätet. Det innebär att staten genom Trafikverket ansvarar för vinterväghållningen på det statliga vägnätet medan kommunerna ansvarar för vinterväghållningen på vägar där kommunen är huvudman.

Kommunerna har ett självständigt och långtgående ansvar för att säkerställa framkomlighet, trygghet och tillgänglighet i offentliga miljöer vintertid, inte minst för personer med funktionsnedsättning, äldre och andra grupper som är särskilt beroende av väl fungerande gång- och cykelbanor. Bristande genomförande av snöröjning och halkbekämpning i dessa miljöer riskerar att leda till begränsade möjligheter till delaktighet och tillgång till samhällsservice.

Inom det statliga ansvarsområdet har regeringen genomfört åtgärder för att förbättra vinterväghållningen. Trafikverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan och genomfört flera åtgärder, bland annat förtydligat ansvar, mandat och former för samverkan mellan berörda aktörer på olika nivåer.

Jag instämmer i att det är viktigt att också kommunerna tar sin del av ansvaret för vinterväghållningen, för att säkerställa en god framkomlighet för alla även under vintermånaderna.

Herr talman! Tack så mycket, Marie Nicholson, för en angelägen fråga!

Det här har fått uppmärksamhet och väckt stor oro på många platser, inte minst mot bakgrund av att det finns en stark upplevelse av att det inte har funnits en tillräckligt bra dialog och att viktig belysning har monterats ned.

Trafikverket har därför meddelat att man pausar nedmonteringen av vägbelysning. Det är ett beslut och ett besked som jag verkligen välkomnar. Det är avgörande med en fungerande dialog med boende och kommuner, och hela Sverige ska fungera. Därför blir den här pausen, som Trafikverket nu har gett besked om, viktig för att kunna göra en omstart och ha en god dialog med berörda kommuner.

Jag vet att detta kommer att inledas redan under maj månad, men man kommer att ta gott om tid på sig för att det här ska bli rätt. Det är ett mycket välkommet besked.

Herr talman! Tack så mycket, Marie Nicholson, för en angelägen fråga!

Det här har fått uppmärksamhet och väckt stor oro på många platser, inte minst mot bakgrund av att det finns en stark upplevelse av att det inte har funnits en tillräckligt bra dialog och att viktig belysning har monterats ned.

Trafikverket har därför meddelat att man pausar nedmonteringen av vägbelysning. Det är ett beslut och ett besked som jag verkligen välkomnar. Det är avgörande med en fungerande dialog med boende och kommuner, och hela Sverige ska fungera. Därför blir den här pausen, som Trafikverket nu har gett besked om, viktig för att kunna göra en omstart och ha en god dialog med berörda kommuner.

Jag vet att detta kommer att inledas redan under maj månad, men man kommer att ta gott om tid på sig för att det här ska bli rätt. Det är ett mycket välkommet besked.

Herr talman! Först och främst har vi underlättat byggandet av studentbostäder så att man kan bygga fler studentbostäder på samma yta.

Jag ska till Göteborg om några veckor. Där har man det första projektet som har fått bygglov med det nya regelverket. Man kan bygga 386 lägenheter, vilket är 80 fler än innan, tack vare våra regelförenklingar vad gäller både tillgänglighetskrav och förrådskrav. Det är ett mycket tydligt exempel på att det kan byggas fler bostäder för unga.

Vi höjer bolånetaket, sänker kravet på kontantinsats och inför en hyrköpsmodell så att fler kan kliva över tröskeln till det egna ägda boendet innan de har hunnit samla ihop till en kontantinsats och så att fler kan förverkliga sina boendedrömmar tidigare.

Detta tillsammans med att vi förenklar privatuthyrning är inspirerat av Norge, där modellerna fungerar bättre. Fler i Sverige kommer nu att kunna ta steget över tröskeln till sitt eget boende oavsett om de är unga eller äldre. Det är ett mycket positivt besked från regeringen.

Herr talman! Först och främst har vi underlättat byggandet av studentbostäder så att man kan bygga fler studentbostäder på samma yta.

Jag ska till Göteborg om några veckor. Där har man det första projektet som har fått bygglov med det nya regelverket. Man kan bygga 386 lägenheter, vilket är 80 fler än innan, tack vare våra regelförenklingar vad gäller både tillgänglighetskrav och förrådskrav. Det är ett mycket tydligt exempel på att det kan byggas fler bostäder för unga.

Vi höjer bolånetaket, sänker kravet på kontantinsats och inför en hyrköpsmodell så att fler kan kliva över tröskeln till det egna ägda boendet innan de har hunnit samla ihop till en kontantinsats och så att fler kan förverkliga sina boendedrömmar tidigare.

Detta tillsammans med att vi förenklar privatuthyrning är inspirerat av Norge, där modellerna fungerar bättre. Fler i Sverige kommer nu att kunna ta steget över tröskeln till sitt eget boende oavsett om de är unga eller äldre. Det är ett mycket positivt besked från regeringen.

Herr talman! Jag tackar Björn Tidland för frågan.

Vi har under mandatperioden tagit stora steg för att stärka hela elsystemet på både kort och lång sikt. Vi bygger ny produktion, stärker effektbalansen och skapar förutsättningar för ny kärnkraft.

Men lika viktigt är att ta till vara det vi redan har, och här spelar den småskaliga vattenkraften en viktig roll. Därför har vi gjort tre saker. För det första har vi pausat omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd, vilket har varit helt avgörande för att få kontroll över konsekvenserna för elproduktionen för att undvika att fullt fungerande anläggningar slås ut. För det andra har vi steg för steg förändrat regelverket. Bland annat har vattenkraftens betydelse getts större tyngd i miljökvalitetsnormerna. För det tredje har vi stärkt kompetensen i systemet genom att ge Svenska kraftnät och Energimyndigheten en tydligare roll och genom att säkerställa att vattenkraftskompetens finns i vattendelegationerna.

Herr talman! Jag tackar Björn Tidland för frågan.

Vi har under mandatperioden tagit stora steg för att stärka hela elsystemet på både kort och lång sikt. Vi bygger ny produktion, stärker effektbalansen och skapar förutsättningar för ny kärnkraft.

Men lika viktigt är att ta till vara det vi redan har, och här spelar den småskaliga vattenkraften en viktig roll. Därför har vi gjort tre saker. För det första har vi pausat omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd, vilket har varit helt avgörande för att få kontroll över konsekvenserna för elproduktionen för att undvika att fullt fungerande anläggningar slås ut. För det andra har vi steg för steg förändrat regelverket. Bland annat har vattenkraftens betydelse getts större tyngd i miljökvalitetsnormerna. För det tredje har vi stärkt kompetensen i systemet genom att ge Svenska kraftnät och Energimyndigheten en tydligare roll och genom att säkerställa att vattenkraftskompetens finns i vattendelegationerna.

Herr talman! Jag kan lugna Leif Nysmed med att vi lyssnar på byggbranschen. Men det är inte mer snack utan mer verkstad som kommer att göra att byggandet ökar. Det handlar om att ta bort de strukturella hindren, korta ledtider, förenkla byggregler och se till att man kan bygga på fler platser i Sverige.

Det är ändå talande att Leif Nysmed slår sig för bröstet när det gäller byggandet under de åtta år Socialdemokraterna hade makten när de inte ett enda år nådde upp till Boverkets byggbehovsprognos trots högkonjunktur och trots att det i flera år var nästan gratis att låna.

Vi har haft lågkonjunktur och låg inflation, men nu börjar bostadsbyggandet vända upp. Vi ser också att den strukturella reformen för att förenkla studentbostadsbyggande gör att man kan bygga fler och billigare lägenheter för studenter. Det är en effekt, och det kommer att bli fler.

Herr talman! Jag kan lugna Leif Nysmed med att vi lyssnar på byggbranschen. Men det är inte mer snack utan mer verkstad som kommer att göra att byggandet ökar. Det handlar om att ta bort de strukturella hindren, korta ledtider, förenkla byggregler och se till att man kan bygga på fler platser i Sverige.

Det är ändå talande att Leif Nysmed slår sig för bröstet när det gäller byggandet under de åtta år Socialdemokraterna hade makten när de inte ett enda år nådde upp till Boverkets byggbehovsprognos trots högkonjunktur och trots att det i flera år var nästan gratis att låna.

Vi har haft lågkonjunktur och låg inflation, men nu börjar bostadsbyggandet vända upp. Vi ser också att den strukturella reformen för att förenkla studentbostadsbyggande gör att man kan bygga fler och billigare lägenheter för studenter. Det är en effekt, och det kommer att bli fler.

Herr talman! Kjell-Arne Ottosson har helt rätt i att det krävs prioriteringar. Trots en rekordstor infrastrukturbudget på hela 1 200 miljarder kronor är behoven fortsatt större än resurserna. Därför är det viktigt att göra rätt prioriteringar.

Jag kan glädja Kjell-Arne Ottosson med att allt eftersatt vägunderhåll i hela Värmland kommer att utraderas på bara tolv år, alltså inom en nationell plan.

Det här är en historisk satsning på upprustning av vägar i vårt avlånga land. Kristdemokraterna gick till val på att fixa vägarna, och jag är väldigt glad över att regeringen tillsammans med sitt samarbetsparti nu levererar på detta vallöfte – något som också utpekades i den första regeringsförklaringen.

Ja, vägarna i Värmland kommer att rustas upp. Vi sopar inte underhållsskulden under mattan utan har kartlagt den. Nu har vi även en plan för att åtgärda underhållsskulden och också medel, hela 350 miljarder, för att amortera bort den.

(Applåder)

Herr talman! Kjell-Arne Ottosson har helt rätt i att det krävs prioriteringar. Trots en rekordstor infrastrukturbudget på hela 1 200 miljarder kronor är behoven fortsatt större än resurserna. Därför är det viktigt att göra rätt prioriteringar.

Jag kan glädja Kjell-Arne Ottosson med att allt eftersatt vägunderhåll i hela Värmland kommer att utraderas på bara tolv år, alltså inom en nationell plan.

Det här är en historisk satsning på upprustning av vägar i vårt avlånga land. Kristdemokraterna gick till val på att fixa vägarna, och jag är väldigt glad över att regeringen tillsammans med sitt samarbetsparti nu levererar på detta vallöfte – något som också utpekades i den första regeringsförklaringen.

Ja, vägarna i Värmland kommer att rustas upp. Vi sopar inte underhållsskulden under mattan utan har kartlagt den. Nu har vi även en plan för att åtgärda underhållsskulden och också medel, hela 350 miljarder, för att amortera bort den.

(Applåder)

Herr talman! Nej, det är verkligen inte rätt väg framåt, och David Josefsson sätter här fingret på något som är viktigt när vi nu närmar oss ett val. Man har ett val att göra, och det gäller att läsa det finstilta och varudeklarationen för varje parti som ingår i det tänkta regeringsunderlag som vill höja skatten på i princip allt som rör sig, på boende, på rot, på flyg, så att det blir färre flyglinjer, och på bränsle, så att det blir ännu dyrare att tanka. Titta noga på varudeklarationen inför detta val!

Drygt 60 procent av alla svenska hushåll äger sin bostad. Det handlar om vanliga, hårt arbetande människor i radhus, bostadsrätter och villor över hela landet. Att införa en skatt på boende skulle slå hårt mot väldigt många människor i vårt avlånga land i ett redan tufft ekonomiskt läge.

Det här är alltså en mycket viktig fråga, och svaret är: Nej, det skulle inte bli bättre om man höjde skatter på boende.

(Applåder)