Andreas Carlson

Herr talman! Daniel Helldén har frågat mig om regeringen avser att ändra reglerna för vad Trafikverket får bekosta och därmed skapa möjligheter till retroaktiv kompensation inom ramen för projekt som Norrbotniabanan. Daniel Helldén har vidare frågat mig om regeringen avser att inom rimlig tidsrymd fatta beslut om att ge klartecken för Norrbotniabanans järnvägsplaner avseende sträckan Dåva-Skellefteå.

Regeringen vill underlätta för arbetspendling och godstrafik för att stärka jobb och tillväxt i hela landet. I Norrbottens och Västerbottens län pågår en omfattande nyindustrialisering kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering. Regeringen ser stora möjligheter för norra Sverige att leda den industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer. Infrastrukturen i norra Sverige, där Norrbotniabanan är en viktig del, har stor betydelse för både arbetspendling och godstrafik i regionen. Norrbotniabanan ingår i den nationella planen för transportinfrastruktur, och arbete pågår i olika skeden för olika etapper. Den första etappen, Umeå-Dåva, är under byggnation.

Grunderna för ianspråktagande av mark och ersättning är reglerade i lag. Ersättning kan ges både till fastighetsägare och till dem som innehar särskild rätt till en fastighet såväl för själva intrånget som för vissa skador. Om en frivillig överenskommelse inte kommer till stånd prövas frågan i domstol. I mål om inlösen och ersättning ska expropriationslagen tillämpas. Något arbete med att ändra denna ordning pågår för närvarande inte.

Daniel Helldén hänvisar till en skrivelse som skickades till regeringen den 19 september. Jag har tagit del av den, och innehållet i skrivelsen håller på att analyseras i departementet.

När det gäller de delar av Norrbotniabanan som ligger mellan Dåva och Skellefteå är mycket riktigt sex planer överklagade, och dessa handläggs för närvarande i Regeringskansliet. Överklagandeärenden är ofta komplexa och kan innebära en stor mängd avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen. Det är av stor vikt att ärendena bereds omsorgsfullt. Jag kan inte föregripa regeringens beslut utan kan bara konstatera att de bereds på samma sätt och med samma omsorg som andra överklagade ärenden. Jag kan försäkra Daniel Helldén att arbetet med ärendena inom Regeringskansliet pågår och att de kommer att avgöras så snart som det är möjligt utan att rättssäkerheten äventyras.

Fru talman! Ledamoten kan inte förstå det som att jag passar på frågan om det finns ett behov. Jag har flera gånger i den här diskussionen konstaterat att det finns kapacitetsbrister i vägförbindelsen till och genom Södertälje, vilket påverkar näringslivet och Stockholmsregionen och som i ljuset av det säkerhetspolitiska läget är någonting som är viktigt att ha med som en konstaterad sårbarhet. Den frågan har jag alltså svarat på. Jag passar inte på den.

Svar på interpellationer

För att svara på ledamotens frågor behöver ett litet och exportberoende land som Sverige självklart en robust infrastruktur. En god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt har stor betydelse för medborgare och näringsliv, för konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och välfärd. För den här mandatperioden, som vi är ett år in i nu, är regeringens prioriteringar därför att fortsätta förbättra den infrastruktur vi har - reparera där det behövs, förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt och göra kapacitetsförstärkningar där de med träffsäkerhet kan stärka arbetspendling och godstrafik.

Det handlar alltså om att både värna det vi redan har byggt och investera i ny infrastruktur där det behövs för bland annat företagens behov. Men jag kan inte i dag säga ja eller nej till olika tekniker, olika vägar eller olika lösningar för olika sträckor, utan det ligger i Trafikverkets uppdrag att ta fram detta utifrån det uppdrag som regeringen nu har gett dem.

När de gör det är det viktigt med en nära dialog med regioner och kommuner. Jag vill återigen uppmuntra regionen i Stockholmsområdet att tillsammans diskutera vad man har för syn på olika investeringsbehov och infrastrukturen så att man gemensamt har samma bild. Det ger en väldigt bra förutsättning för en fortsatt dialog, som jag ser fram emot.

Fru talman! Jag vill tacka för den dialog vi har haft i kammaren i dag och för engagemanget.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack för frågorna från Ingela Nylund Watz och det engagemang som man märker av här i kammaren! Jag vill understryka att det behövs, för vi behöver ett ännu bättre och hållbart transportinfrastruktursystem i Sverige. Ett långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem är en grundläggande förutsättning för att hela Sverige ska fungera.

De siffror på antal trafikanter som passerar den här passagen understryker detta. Jag har själv varit på Scania och pratat med företaget, som är ett av Sveriges stora. Det är en viktig arbetsplats och även en viktig part i den gröna omställning som interpellanten hänvisar till. Vi ser i olika delar av Sverige att en fungerande transportinfrastruktur, oavsett trafikslag, är helt avgörande för att vi ska lyckas med den gröna omställningen och nyindustrialiseringen i olika delar i den samhällsomvandling som sker.

Jag kommer i dag inte att ta ställning för eller emot olika sträckningar. Det är därför vi har ett system med nationell plan, där olika prioriteringar vägs emot varandra. Men jag har i mina svar tidigare redogjort för vad regeringen pekar ut till Trafikverket inom ramen för arbetet med att ta fram ett nytt inriktningsunderlag.

Den förra regeringen lade fram den nationella planen väldigt sent under mandatperioden. Jag har tidigare sagt att min ambition är att vi ska få fram den tidigare. Därför fattade vi tidigt beslutet om att ta fram inriktningsunderlaget. Det är det första steget, och det ska Trafikverket återrapportera i januari.

Inom ramen för sitt uppdrag har Trafikverket ett ansvar att föra dialog med berörda aktörer i samband med planering samt brister och behov i den statliga transportinfrastrukturen. Jag upprepar att jag förutsätter att Trafikverket för de dialoger som krävs.

Jag tackar för förståelsen för att ett statsråd inte kan detaljstyra eller peka med hela handen. Vi har ett fungerande sätt där regeringen ger ett uppdrag till myndigheten. Sedan är det såklart en prioriteringsfråga som också kommer att underställas riksdagen när det kommer till ramarna. Regeringen kommer att ta fram ett förslag på och besluta om prioriteringar inom de ramarna.

Detta är någonting som är angeläget. Det hastar, och det är därför som regeringen har detta högt på agendan.

Jag har också tidigare i den här debatten konstaterat de kapacitetsbrister som ledamoten har pekat på, så i det skulle jag säga att det råder en samsyn. Regeringen får återkomma när vi har tagit de vidare stegen i ett förhållandevis högt tempo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår otåligheten, och jag förstår engagemanget. Jag delar det, och jag arbetar varje dag för att Sverige ska ha en hållbar och fungerande transportinfrastruktur som gör att människor kan resa utan att vara osäkra på om man kommer fram eller inte. Man ska kunna åka och hälsa på nära och kära, skjutsa barn till innebandyträning och ta sig till och från jobbet. Det ska också vara en fungerande transportinfrastruktur för vårt näringsliv, och det är därför som regeringens prioritet är just arbetspendling och godstrafik. Detta är utpekat till Trafikverket.

Det finns stor anledning att återkomma i frågan, och jag tackar återigen Ingela Nylund Watz för de frågor som hon ställt.

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten för den ställda frågan och frågorna som ger upphov till den diskussion som vi har i dag. Låt mig understryka vad Ingela Nylund Watz säger: Detta är ett exempel på en sårbarhet i transportinfrastrukturen. Den olycka som interpellanten hänvisar till åskådliggör detta.

Inom ramen för det inriktningsuppdrag som vi nu har gett till Trafikverket att påbörja planeringen för nästa planperiod är det betydligt större fokus på totalförsvarets behov och på krisberedskap. Denna sårbarhet, som interpellanten pekar på och som jag nämnde i mitt svar, påverkar förstås Södertälje men också trafik till och från Stockholmsområdet och stora företag som är beroende av att ha en fungerande transportinfrastruktur. Jag är medveten om kapacitetsbristerna.

Jag vill i sammanhanget därför påminna om att kapacitetsförstärkning för E4/E20 och Södertäljebron fanns med i Trafikverkets förslag till nationell plan med byggstart 2025-2027. Men objektet togs bort i samband med den tidigare regeringens beslut.

I stället beslutade den förra socialdemokratiska regeringen, alltså interpellantens eget parti, att statliga medel inom utvecklingsramen skulle fördelas till bland annat E20, trafikplats Hovsjö, med 110 miljoner kronor och att Trafikverket skulle ha en fortsatt dialog med kommunen om redundansbehoven för vägtrafiken som korsar Södertälje kanal. Vi har nu att förhålla oss till den tidigare regeringens beslut, och i det ligger förstås ett uppdrag till Trafikverket att ha fortsatt dialog kring redundansbehoven.

Jag vill också påminna om att Trafikverket inom ramen för sitt uppdrag har ett ansvar för att föra dialog med berörda aktörer i samband med planering samt brister och behov i den statliga transportinfrastrukturen. Det svarar mot en av de frågor som interpellanten har ställt.

Med det sagt kan jag även konstatera att det saknas en samsyn mellan Trafikverket och Södertälje kommun om vilka kapacitetshöjande åtgärder som behövs. Trafikverket bedömer inte att en tunnel är samhällsekonomiskt motiverad i de underlag som har lagts in. Det är en uppfattning som inte delas på lokal nivå; det vill jag ändå att interpellanten ska notera. Men när regeringen nu har tagit det första steget genom att ge uppdraget till Trafikverket att ta fram ett inriktningsunderlag för nationell plan för 2026-2037 är det förstås viktigt med en dialog med Trafikverket både på kommunal och på regional nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppmuntrar, här i kammaren och när jag träffar lokalpolitiker och regionpolitiker runt om i landet, att man på regional nivå kommer överens om sina prioriteringar. Det är betydelsefullt för att regeringen ska få ett så bra underlag som möjligt att utgå ifrån i beslutet om nationell plan för nästa planperiod.

Detta underlag kommer förstås också att bygga på det Trafikverket nu kommer att ta fram, nämligen ett inriktningsunderlag. Där pekas just på krisberedskap och sårbarheter och att vi ska ha redundans och robusthet i vår transportinfrastruktur - av de skäl och med tanke på de behov som interpellanten pekar på när det gäller just det här specifika behovet.

Jag delar absolut synen på att det finns kapacitetsbrister. Jag är medveten om det. Men nu kommer Trafikverket att ta fram ett underlag utifrån konsekvenser av den förra regeringens beslut att avbryta de delar som gäller just kapacitetsförstärkning för E4/E20. Där låg dock ett uppdrag att ha en fortsatt dialog. Jag ser fram emot denna dialog, och jag är väl medveten om de kapacitetsbrister som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig om jag delar bedömningen om behovet av en ny passage över eller under Saltsjö-Mälarsnittet i Södertälje och hur jag avser att agera utifrån min bedömning. Ingela Nylund Watz har vidare frågat mig vilket uppdrag jag har lämnat till Trafikverket med anledning av uppdraget att föra en dialog med Södertälje kommun.

Jag är medveten om att det finns kapacitetsbrister i vägförbindelserna till och genom Södertälje, något som påverkar Södertälje, inte minst företag som Scania och Astra Zeneca, men också trafiken till och från Stockholmsområdet. Det är viktigt med ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem för att hela Sverige ska fungera.

Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Regeringen har nyligen påbörjat arbetet mot en ny nationell plan för planperioden 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att inkomma med ett inriktningsunderlag för en ny planperiod. Detta uppdrag ska redovisas i januari nästa år.

Inom ramen för sitt uppdrag har Trafikverket ett ansvar att föra dialog med berörda aktörer i samband med planering samt brister och behov i den statliga transportinfrastrukturen. Jag förutsätter därför att Trafikverket för de dialoger som krävs. Det ankommer inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete i enskilda frågor. Hur Trafikverket interagerar med sin omvärld är däremot en av flera frågor som mina medarbetare och jag löpande följer upp i dialog med myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag uppskattar vår dialog här på kvällskvisten i kammaren kring en angelägen fråga.

Låt mig då vara tydlig till Ulrika Liljeberg: Jag tycker att det var ett klockrent svar. När det gäller operativa frågor är det en fråga för SJ:s ledning och styrelse. Jag kan inte svara på dem, utan det är en fråga för styrelsen. När det gäller det statliga ägaransvaret är inte heller detta en fråga som ligger i mitt beredningsområde utan en fråga för statsrådet Elisabeth Svantesson.

Jag förstår att det kanske inte är ett svar som gör ledamoten helt nöjd, men det är ett rakt svar på var mitt ansvar som infrastruktur- och bostadsminister ligger. Det är därför jag också har uppehållit mig mycket kring infrastrukturen i den här debatten.

Lars Isacsson efterlyser snabba, konkreta förslag. Det förstår jag är angeläget. Men det finns ett värde i en sammanhållen planprocess, något som jag tror att alla partier i Sveriges riksdag står bakom.

Vi har tagit ett tidigt och snabbt steg för att sätta igång det arbetet och inte dra det i långbänk. Det fanns ju synpunkter på den tidigare regeringen, som kom ganska sent med den nationella planen nära valet. Min ambition är att det ska gå snabbare med den långsiktiga planeringen, och där är uppdraget tydligt till Trafikverket när det gäller arbetspendling, godstrafik och inte minst det bristande underhållet. Det behöver stärkas upp, och det gäller både järnväg och väg.

Detta är en viktig fråga i hela vårt land. Man behöver inte färdas många mil vare sig på järnväg eller på väg för att se att underhållsbehoven är stora. Där har vi tagit ett snabbt första steg med ett konkret uppdrag till Trafikverket att återkomma med ett inriktningsunderlag i början av nästa år. Därefter kommer vi så småningom att presentera en proposition till riksdagen under nästa år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Lars Isacsson tar upp frågan om bristande infrastruktur som ett tillväxthinder. Det ser vi i många delar av vårt land. Infrastrukturen är ryggraden för svensk ekonomi. Det gäller inte minst järnvägen, som historiskt sett har lagt grund för mycket av det välstånd som har byggts i Sverige.

Nu ser vi att det med tanke på nyindustrialiseringen med etableringar i stora delar av landet behövs en kapacitet och ett underhåll värda namnet för att infrastrukturen inte ska vara just ett tillväxthinder. Ett litet och exportberoende land som Sverige behöver självklart en robust infrastruktur.

En god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt har stor betydelse för medborgare och näringsliv och för konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och välfärd. Det är därför regeringens prioritet är att satsningar på järnväg i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik. Det stärker jobb och tillväxt i hela landet.

Regeringen har tagit ansvar i en svår tid för Sverige genom att avbryta planerna för stambanor för höghastighetståg. Det är ett projekt som kritiserades av Riksrevisionen för bristande kontroll och höga kostnader. Detta innebär att vi är bättre rustade för att ta oss an andra kapacitetshöjande åtgärder och prioritera underhållet på ett tydligare och bättre sätt än man hade haft möjlighet till om man inte hade avbrutit detta projekt. Det är att ta ansvar.

Därför ser jag fram emot den planperiod som vi nu har tagit första steget till med inrikesunderlaget. Det frigör ett utrymme, samtidigt som jag tror att alla i kammaren är väl medvetna om de kostnadsökningar som har skett i hela vårt samhälle. De märks inte minst när det kommer till att planlägga dyra infrastrukturprojekt. Därför finns det desto större anledning att prioritera det som stärker just arbetspendling och godstrafik.

Det som redan ligger i plan för Dalabanan handlar om att Trafikverket nu rustar banan kontinuerligt för att tillåta högre hastigheter genom att bygga nya mötesspår som på sikt kommer att öka kapaciteten på banan.

För sträckan Uppsala-Borlänge pågår hastighetshöjande och kapacitetsökande åtgärder. Det handlar exempelvis om förbättrade och nya mötesstationer och att bygga bort mindre järnvägskorsningar. Även kurvrätning, spårbyte och trimning av signalsystemet är planerat för Dalabanan 2025-2027. Vid Heby planeras mötesspår 2025-2027.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag har varit inne på tidigare, fru talman, har vi just tagit det första steget mot en ny nationell plan med inriktningsuppdraget där arbetspendling och godstrafik som stärker jobb och tillväxt i hela landet är en prioritet och något som är tydligt utpekat för Trafikverket när de arbetar fram underlaget för nästa planperiod.

Fru talman! Låt mig börja med att tacka ledamöterna för deras engagemang för en viktig del av järnvägsinfrastrukturen i Sverige. Jag får en bild beskriven av ledamöterna i kammaren i kväll. Jag var på ett gruppmöte med den kristdemokratiska riksdagsgruppen och fick samma bild av ledamoten Mathias Bengtsson från Dalarna, så jag uppfattar att det finns en stor samsyn kring de utmaningar och problem som finns.

Men låt mig påminna riksdagens ledamöter om mitt ansvar i detta och om mitt ansvarsområde. Det handlar om transportinfrastrukturen och om den nationella plan där det ingår åtgärder för just Dalabanan. I mitt svar redogjorde jag också för den här regeringens prioriteringar, som rör godstrafik och arbetspendling och förstås kommer att vara vägledande och återspeglas i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Det är ett arbete som redan har börjat genom att regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag.

När det gäller SJ:s operativa frågor får den ledning och den styrelse som ansvarar för SJ:s operativa verksamhet svara för dem. När det gäller det statliga ägandet faller det inte, som ledamoten Isacsson påstår, under mitt beredningsområde som infrastruktur- och bostadsminister, utan det omfattas av finansministerns ansvarsområde. Detta är alltså en fråga som jag inte kan besvara i kammaren, utan det är en fråga för SJ:s ledning och styrelse.

Jag förstår att ledamöterna gärna vill att jag ska svara på detta, men det skulle vara utanför det ansvarsområde jag har. Det jag har svarat på är de prioriteringar som regeringen gör som handlar om att rusta upp infrastrukturen i Sverige. Här finns stora behov i hela vårt land, och hela Sverige ska fungera. Det är utifrån detta regeringen arbetar.

Fru talman! har frågat mig hur jag och regeringen kommer att stödja och samarbeta med Trafikverket, SJ och andra relevanta aktörer för att säkerställa att Dalabanan får de nödvändiga resurserna och investeringarna för att förbättra tågresan för resenärerna. Vidare har Ulrika Liljeberg frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att i närtid säkerställa att tillgängligheten inom SJ:s järnvägstrafik, till exempel Dalabanan, även omfattar funktionshindrade.

Jag väljer att svara på de båda interpellationerna i ett sammanhang.

Lars Isacsson och Ulrika Liljeberg berör flera viktiga frågor som rör tågresandet, med två olika delar. Det handlar dels om själva infrastrukturen och kapaciteten samt underhållet, dels om hur tågoperatören kör tågen och tar hand om resenärerna.

Regeringen vill att hela Sverige ska fungera, och satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. När det gäller kapaciteten på Dalabanan planeras det för ett antal åtgärder som inryms i den nationella planen för transportinfrastruktur, bland annat åtgärder för ökad turtäthet och kortare restid. Åtgärderna kommer att bidra till att öka järnvägskapaciteten mellan Borlänge och Stockholm.

Regeringen har nyligen påbörjat arbetet mot en ny nationell plan för planperioden 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att inkomma med ett inriktningsunderlag för en ny planperiod. Detta uppdrag ska redovisas i januari nästa år.

När det gäller frågor som rör förbättringar för tågresenärerna under själva resan är det tågoperatören som är ansvarig. SJ AB ska som alla statligt ägda bolag agera föredömligt och på ett sätt som gör att man åtnjuter offentligt förtroende. Frågor om SJ AB:s operativa verksamhet, inklusive tursättning av fordon, tillgänglighet för funktionshindrade och åtgärder för att säkerställa trafik av god kvalitet, är operativa frågor och således för SJ AB:s ledning och styrelse att hantera.

Herr ålderspresident! Tack, Serkan Köse och Kadir Kasirga för dialogen i den här debatten!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig upprepa att det är ytterst viktigt att se till att olämpliga förare snarast får sina tillstånd återkallade. De som har begått brott ska inte kunna fortsätta köra taxi. Alla måste kunna känna sig trygga vid taxiresor.

Det är flera myndigheter som har ett ansvar när det gäller kontroll och tillsyn av taxiverksamhet. Myndigheternas uppdrag är lite olika, men för att komma till rätta med fusket krävs att de samarbetar. Jag har tidigare nämnt Transportstyrelsen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Låt mig också påminna om att Tidöavtalet innebär ett paradigmskifte i synen på hur den organiserade, systemhotande brottsligheten ska bekämpas. Brott, fusk och missbruk måste bekämpas med träffsäkra och effektiva sanktioner. Det pågår ett omfattande reformarbete på flera olika departement för att förverkliga intentionerna med Tidöavtalet kopplade till arbetslivskriminalitet.

Regeringen ser allvarligt på arbetslivskriminaliteten och att människor blir utnyttjade på arbetsmarknaden. Den ofta gränsöverskridande arbetslivskriminaliteten skapar stor otrygghet, snedvrider konkurrensen och är en betydande inkomstkälla för organiserad ekonomisk brottslighet. Vi kan inte blunda för det heller i det avseende som vi i dag diskuterar.

Regeringen bevakar detta noga. Myndigheterna har redan ett pågående arbete, och det ingår i deras instruktioner med tanke på att det är tydligt i lagstiftning och förordning. Jag ser fram emot fortsatt god dialog med riksdagens ledamöter kring det som vi har enats om. Det är oacceptabla brister som måste åtgärdas för att alla ska kunna känna sig trygga när de åker taxi.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Jag noterar att vi är överens om det jag sa i mitt inledande svar. Att vissa taxiföretag inte följer reglerna är oacceptabelt. Det riskerar att skapa ojämna konkurrensförhållanden gentemot de företag som sköter sig. Det påverkar även situationen negativt för förare, vilket ledamöterna tar upp, och även för kunder.

Öppningen av taxitrafikmarknaden 1990 har ändå gynnat taxikunderna, främst genom att resenärers väntetid för att få tag i taxi minskade. Båda ledamöterna pekar på vissa positiva effekter av en öppen taximarknad. Men det visade sig också att det krävdes kompletterande åtgärder för att komma till rätta med problem. Det har gjorts en hel del sedan 90-talet. En rad regeländringar genomfördes för att minska skatteundandragande, annat fusk och överprissättning som har funnits i branschen. Jag tycker alltså att vi inte ska glömma bort alla positiva effekter som marknadsöppningen har haft för taxikunder och de åtgärder som har vidtagits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kan finnas ett behov av att se över vissa regelverk som styr taxitrafiken. Det finns förslag i exempelvis betänkandet Kontroller på väg där det föreslogs att en översyn av den nationella vilotidsförordningen borde genomföras. Det finns en del andra sådana förslag som jag förstås inte på förhand är emot att titta närmare på.

Men det allra viktigaste är att vi har väl utvecklade regler och att det finns en bra kontroll av att de efterlevs. Regelefterlevnaden är oerhört angelägen och viktig. Där vill jag påminna om att regeringen på onsdag i nästa vecka kommer att återkomma med hela budgeten. Men redan nu har det aviserats historiskt stora satsningar på rättsväsendet, på polis, på åklagare och på domstol, med brottsoffer i fokus. Det är en grundförutsättning för att polis och åklagare ska kunna samarbeta med Transportstyrelsen för att få undan de brister som har uppdagats.

Jag rapporterade här att tiderna har kortats, utifrån den statistik som nu finns. Men jag är inte nöjd.

I Sverige måste det vara en självklarhet att alla - kvinnor och tjejer, män och killar - tryggt kan ta sig hem en kväll utan att känna oro eller än värre utsättas för fara. Regeringen ser nu till att Transportstyrelsen i samarbete med andra myndigheter agerar och gör det som krävs för att säkerställa den tryggheten. Olämpliga förare måste snarast få sina tillstånd återkallade, och de som begår brott ska inte kunna fortsätta köra taxi.

Herr talman! Vi återupptar nu den här debatten. Före avbrottet för frågestund ställde Kadir Kasirga och Serkan Köse ett antal frågor till mig till följd av det svar jag redan givit.

Låt mig först säga att jag uppskattar engagemanget. Jag tror att det var Kadir Kasirga som sa att de avvikelser och brister som har uppkommit är helt oacceptabla. Jag delar den uppfattningen. Jag vill understryka att all taxiverksamhet ska bedrivas enligt gällande bestämmelser. Det är allvarligt att det förekommer brottslig verksamhet. Brott, fusk och missbruk måste bekämpas med träffsäkra och effektiva sanktioner.

Det nämndes att det behövs en signal till myndigheterna, exempelvis regleringsbrevsändringar. Låt mig dock vara tydlig gentemot ledamöterna, dem som lyssnar och myndigheterna: Taxitrafiklagen är tydlig med att Transportstyrelsen ska återkalla en taxiförarlegitimation om innehavaren genom en brottslig gärning eller på grund av andra missförhållanden har visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i taxitrafik.

Det är därför som jag i mitt svar säger att jag förutsätter att myndigheterna, Transportstyrelsen men förstås också Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten, ser till att samverka för att motarbeta detta. Det finns redan med i lagen, i förordningar och i myndigheternas arbetsuppgifter. Vi följer detta mycket noga. Det ska bli bättre.

Det är ytterst viktigt att se till att olämpliga förare snarast får sina tillstånd återkallade. De som har begått brott ska inte kunna fortsätta köra taxi. Allmänheten måste kunna känna sig trygga vid taxiresor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På senare år har Transportstyrelsen utvecklat sina metoder för att återkalla tillstånd för yrkestrafikförare som har blivit dömda för brott. Det inkluderar taxiförare. Enligt den statistik jag har fått från Transportstyrelsen återkallar myndigheten i de flesta fall tillstånden, inklusive taxiförarlegitimationen, inom 30 dagar från att dom har vunnit laga kraft. Det är en tydlig förbättring jämfört med tidigare år. Jag välkomnar den men förutsätter samtidigt att Transportstyrelsen kontinuerligt ser över sina arbetsmetoder för att korta handläggningstiderna ännu mer.

Jag ser mycket allvarligt på uppgifter i medierna om att handläggning av ärendena inte alltid har fungerat som det är tänkt. Jag följer givetvis detta mycket noggrant. Alla ska kunna känna sig trygga om man reser med taxi, som det handlar om här.

Herr talman! Kadir Kasirga har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit sedan SVT Nyheters rapportering förra året och om jag kommer att föreslå en helhetsöversyn av taxibranschen för att komma till rätta med problemen i branschen.

Jag svarade den 21 december förra året på en liknande fråga från Kadir Kasirga. Jag skrev då i mitt svar att jag förutsätter att de berörda myndigheterna - Transportstyrelsen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten - följer upp och kvalitetssäkrar sina processer vad gäller återkallelse av taxiförarlegitimationer. När det gäller frågan om en helhetsöversyn av taxibranschen har jag dock inte i dagsläget för avsikt att initiera en sådan, utan jag förutsätter att myndigheterna både genomför och följer upp sin del av det här viktiga arbetet.

Med det sagt vill jag understryka att alla ska kunna känna sig trygga när de reser med taxi. Jag ser därför mycket allvarligt på uppgifterna i medierna om att handläggningen av ärenden inte alltid har fungerat som tänkt.

Att vissa taxiföretag inte följer reglerna är oacceptabelt, bland annat eftersom det skapar ojämna konkurrensförhållanden gentemot företag som sköter sig. Det påverkar även situationen för förare och kunder negativt.

En taxiförarlegitimation ska återkallas av Transportstyrelsen om innehavaren genom brottslig gärning eller på grund av andra missförhållanden har visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i taxitrafik. Om en taxiförarlegitimation återkallas på grund av brottslig gärning eller andra missförhållanden ska en tid på lägst tre och högst fem år bestämmas under vilken den prövade ska anses olämplig att inneha taxiförarlegitimation.

Transportstyrelsen uppger att myndigheten har förbättrat sitt arbete i detta avseende och i år har lyckats korta sina handläggningstider påtagligt. Myndigheten har till exempel återkallat de allra flesta taxiförarlegitimationer inom 30 dagar räknat från den dag myndigheten fått kännedom om att en innehavare av legitimationen har begått ett sexualbrott. Transportstyrelsen får kännedom om dessa ärenden antingen tidigt i processen eller när domen har vunnit laga kraft eller överklagats. Jag förutsätter att Transportstyrelsen, tillsammans med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, fortsätter förbättringsarbetet för att korta ledtiderna ytterligare. Jag kommer att följa detta arbete noga.

Herr talman! Regeringens prioritering är att fortsätta förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt.

Vi har ett stort underhållsbehov. Det finns behov av investeringar, och det rör inte minst det enskilda vägnätet. Jag har stora förhoppningar att vi med den utredning som nu är tillsatt ska kunna få ett underlag för att få ett ännu bättre fungerande system, och jag ser fram emot god dialog.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag kan hålla med här. Ganska kort: Med tanke på att vi har beslutat om och tillsatt en utredning som har till syfte att genomföra en översyn av förordningen är svaret ja, vi är beredda att se över det. Vi har redan fattat det beslutet - den 7 september fattades beslutet.

De nuvarande reglerna är gamla och behöver ses över i syfte att säkerställa att stödet är kostnadseffektivt och bidrar till långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Det handlar om både den administrativa bördan och att de som är väghållare, många gånger föreningar, kan få ett stöd från Trafikverket och även om vilka åtgärder som kan behöva komma på plats.

Vi vet att en stor del av vägarna i Sverige byggdes före 1970 och har ett stort underhållsbehov. Därför är det angeläget att stödet här ses över, och det har regeringen redan beslutat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Lars Isacsson för engagemanget.

Det här är en angelägen fråga för hela regeringen, vilket ledamoten tar upp. Han nämner Carl-Oskar Bohlin, som snabbt var på plats. Vi kunde i dialog med Trafikverket snabbt se att det här gick att omfördela så att Trafikverket kan ha de resurser som nu behövs.

Jag kan inte uttala mig i enskilda ärenden om de vägföreningar som ledamoten lyfter fram, men enligt den information som jag har fått från Trafikverket samlar myndigheten löpande in ansökningar och gör sammantagna prioriteringar i syfte att fördela medlen mellan länen för att kunna bistå de mest drabbade.

Under förra veckan registrerades 110 stycken ansökningar relaterade till oväder. Ungefär 80 av de ansökningarna hade uppskattade kostnader för åtgärder, och dessa summerar man i nuläget till totalt cirka 10 miljoner kronor. Det ser alltså hittills ut som att de medel som Trafikverket har prioriterat om kommer att räcka.

Det kan vara värt att notera att en väg som är översvämmad eller har varit översvämmad inte per definition är skadad. Många vägar kan komma att torka upp och återigen bli farbara utan att några större kostsamma åtgärder behöver vidtas. Skadorna är störst där vägarna lutar mycket och vattnet därmed har forsat fram och eroderat vägkroppen. Arbetet med det pågår just nu hos Trafikverket.

Jag kommer att fortsätta följa den här situationen mycket nära. Det här är som sagt en angelägen fråga, och regeringen är förstås alltid beredd att agera vid behov.

Vi kommer, som ledamoten och riksdagens övriga ledamöter vet, att presentera en budget nästa vecka. Jag kan inte föregripa den, men vi kommer där att visa på vår sammantagna ekonomiska prioritering. Det jag kan säga i dag är att vi förstås alltid är beredda att agera.

Det gläder mig också att ledamoten har noterat och tycker att det är positivt med den utredning som är tillsatt som rör just enskilda vägar. Det enskilda vägnätet är det största och mest omfattande vägnätet och väldigt viktigt i stora delar av landet. Att ha fungerande enskilda vägar och ett ändamålsenligt stödsystem för dem är förstås viktigt för att hela Sverige ska fungera.

Herr talman! Lars Isacsson har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen ser till att behoven av reparationer av vägar är en viktig del av Trafikverkets prioriteringar. Lars Isacsson har vidare frågat mig om regeringen kommer att vara beredd att skjuta till ytterligare resurser om de nu inom Trafikverkets budgetram omfördelade 30 miljoner kronorna inte kommer att räcka.

De oväder som under sommaren har drabbat delar av landet har orsakat skador på bland annat väg- och järnvägsinfrastrukturen. Det har medfört att det finns behov av att reparera och förstärka såväl vägar som järnvägar. Det ligger i Trafikverkets uppdrag att säkerställa att de statliga vägarna och järnvägarna är trafikerbara och framkomliga, och det är angeläget att framkomligheten och tillgängligheten kan upprätthållas.

Trafikverket har ansvar för den statliga transportinfrastrukturen och för att genomföra det underhåll och de reparationer som behövs. Trafikverket är även ansvarigt för att handlägga statsbidrag till enskild väghållning. Enskilda väghållare som uppbär driftbidrag kan ansöka om bidrag även till särskilda driftåtgärder hos Trafikverket. Dessa särskilda driftåtgärder skulle kunna avse till exempel åtgärder för att återställa skador.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trafikverket arbetar med att ta emot ansökningar och sammanställa de behov som finns till följd av översvämningarna. Trafikverket har redan omfördelat årets återstående medel, cirka 30 miljoner kronor, mellan länen för att kunna bistå de mest drabbade väghållarna. Trafikverket kommer utifrån de medel som finns tillgängliga att prioritera åtgärder till de väghållare som drabbats av skador. Jag kommer att fortsätta att följa situationen nära i min dialog med Trafikverket.

Jag vill även passa på och nämna att jag nyligen har fattat beslut om att genomföra en översyn av förordningen (1989:891) om statsbidrag till enskild väghållning. De nuvarande reglerna är gamla och behöver ses över i syfte att säkerställa att stödet är kostnadseffektivt och bidrar till långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet.

Fru talman! Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Byggtakten sjunker, och förutsättningarna för bostadsbyggande har försämrats kraftigt. Det låter lite grann i debatten som att Arwin Sohrabi inte riktigt ser utvecklingen, som till stor del beror på omvärldsfaktorer. Det handlar om den höga inflationen, stigande räntor, höjda energipriser, en minskad efterfrågan och en stor osäkerhet. Samtidigt är byggbehovet fortsatt stort i vårt land, och de strukturella problemen på bostadsmarknaden beror inte på omvärldsfaktorer utan på att bostadspolitiken bortprioriterats under en alltför lång tid.

Vi har nu lagt om en del av bostadspolitiken och ökat tempot. Det hade varit välkommet om fler reformer hade varit på plats för att korta ledtider, få mer byggbar mark och förenkla och förbättra regelverk. Det är icke desto mindre inte fel att göra det nu i högt tempo. Det var också något som många i branschen efterlyste i rundabordssamtalet för två veckor sedan. När nu konjunkturen vänder och vi ser ökningar av både produktivitetskostnaderna och finansieringsproblemen är det klart att vi hade varit i ett bättre läge om flera av de här sakerna varit på plats. Men regeringen arbetar nu i högt tempo för att få en bättre fungerande bostadsmarknad. Vi analyserar också förslag som har kommit fram och som på kort sikt kan dämpa effekterna. Då är det viktigaste beskedet till de hushåll som har de allra minsta marginalerna att det har varit vår huvudprioritet att dämpa effekterna för dem. Vi kommer att återkomma, och jag ser fram emot det.

Jag vill tacka för den här interpellationen. Jag vill också önska en trevlig sommar till ledamöterna, till fru talmannen, till alla hårt arbetande medarbetare i Riksdagsförvaltningen som är representerade här i kammaren denna förmiddag och till alla åhörare som har följt debatten.

Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag har förstått allvaret. Det är en väldigt tuff situation på bostadsmarknaden.

De prognoser som både SCB och Boverket har presenterat liksom de rapporter från olika aktörer i branschen som jag ofta möter - det kan vara civilsamhället, parterna i treparten, byggföretag eller aktörer från andra delar av bostadsmarknaden - understryker allvaret. Det var också därför jag bjöd in till ett stort och angeläget möte för två veckor sedan. Där kom det upp flera förslag på bordet som vi nu analyserar.

Arwin Sohrabi säger att vi avskaffade investeringsstödet lättvindigt. Det gjorde vi inte alls. Det var ett riksdagsbeslut. Riksdagens beslut är inte lättvindiga beslut. Regeringen har förstås att följa det riksdagen beslutar, och vi avvecklade investeringsstödet på ett ansvarsfullt sätt.

Frågan går dock tillbaka till Arwin Sohrabi: Var ska de 10 miljarder kronorna hämtas någonstans? Ska de tas från skolan, vården och omsorgen? Man kan göra som Kallifatides, det vill säga debattera skatter, men då kan man lika väl ställa sig frågan varför riksdagsledamöter ska få höjt barnbidrag. Det är nämligen precis det Socialdemokraterna föreslår, till skillnad från vad regeringen har gjort. Vi har förstärkt det tillfälliga tillläggsbidraget till barnfamiljer, vilket träffar 110 000 barnfamiljer som verkligen behöver ett extra stöd. Det kan innebära skillnaden för dem under den tuffa sommar som många familjer nu möter.

Det är en av de saker som regeringen har gjort. Jag tänkte räkna upp några till, för jag tror inte att Arwin Sohrabi har följt med i allt regeringen har gjort under dessa åtta månader för att få en bättre fungerande bostadsmarknad.

Boverket har fått i uppdrag att ta fram förslag till betydande lättnader i byggkraven för studentbostäder.

Vi har tillsatt en utredning om att sänka tröskeln till eget ägande för att utveckla systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder som fungerar bra i många andra länder, inte minst Norge.

Vi har tillsatt en kommitté för högre produktivitetstillväxt. Ett av problemen på bostadsmarknaden är att tillväxten är väldigt låg när det kommer till byggande.

Vi har tillsatt en kommitté som har fått i uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder fungerar och ta fram ändamålsenliga förändringar vad gäller både bolånetakets utformning och amorteringskravet.

Finansinspektionen har kartlagt undantagen från amorteringskraven under vintern 2022-2023 och den ventil för amortering som är viktig för många av de hushåll där livssituationen ändras. Man kanske förlorar jobbet eller på grund av sjukdom inte kan amortera i samma takt.

Länsstyrelserna har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som genomförs i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande där det finns ett underskott på bostäder. Det sätter ett ökat tryck på både länsstyrelserna och kommunerna.

Vi har remitterat en promemoria med förslag om ett höjt schablonavdrag vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter så att det ska bli mer lönsamt att hyra ut en del av sin bostad. Vi har också tillsatt en utredning som ska förenkla privatuthyrning samt en utredning som ska ta fram förslag om att i princip återställa presumtionshyressystemet. Där har konsekvensen blivit att en del av kalkylen har påverkats kraftigt, vilket både allmännyttan och många andra har pekat på.

Vi har dessutom gjort det tilläggsdirektiv i förköpslagen som har debatterats tidigare, och vi har även många andra saker på gång.

Problemet är inte att vi har gjort för lite under dessa åtta månader utan att det fanns ett stort reformbehov efter Socialdemokraternas åtta år. Där arbetar vi nu i kapp i ett högt tempo, och jag ser fram emot att återkomma med fler reformer, fru talman.

Fru talman! Jag vill inleda med Arwin Sohrabis följdfrågor. En interpellationsdebatt går till på ett sådant sätt att ett statsråd får konkreta frågor, och jag har gett svar på dessa frågor i interpellationssvaret. Det är kanske inte alltid precis som ledamoten önskar. Men att ta svaren på dessa tre frågor till intäkt för att vi inte gör andra saker på bostadsområdet håller inte riktigt. Vi gör väldigt mycket just nu, och vi har en väldigt tuff situation på bostadsmarknaden.

När det gäller frågan om investeringsstödet, som båda ledamöterna tar upp, kan bostadsbristen inte lösas med kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. Enligt den utvärdering som jag hänvisade till, och som ledamöterna också tog upp i sina inlägg, skulle 40 procent av bostäderna - fyra av tio bostäder - ha byggts även utan stödet.

Vad handlar detta om i kronor? Jo, det handlar om att ungefär 10 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar gått till byggen som ändå hade skett. Det kan inte på något sätt anses vara ett effektivt och ansvarsfullt hanterande av skattebetalarnas pengar i ett läge där ekonomin är väldigt tuff, inte minst för de allra mest utsatta hushållen. Och det är där som regeringen har lagt sitt största fokus i sin vårändringsbudget, där förstärkningen och förlängningen av det tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer är den enskilt största satsningen, eller posten, i budgeten.

Det var riksdagen som beslutade att 2021 avveckla investeringsstödet. Om regeringen inte hade fullföljt detta beslut hade vi haft ansökningar som uppgått till 16 miljarder kronor för kommande år att hantera. Tillsammans med de 4 miljarder kronor som har tillskjutits av regeringen för att på ett ansvarsfullt sätt avveckla investeringsstödet hade summan uppgått till 20 miljarder svenska kronor. Ett exempel för att man ska förstå hur stor denna summa är är att hela reformutrymmet för den innevarande budgeten i år 40 miljarder kronor.

Inte ens Socialdemokraterna själva tyckte att det var en befogad ekonomisk prioritering i detta ekonomiska läge, då de inte lade ett öre mer än regeringen i sin skuggbudget för att behålla investeringsstödet.

Regeringen arbetar alltså med träffsäkra reformer. Det finns ett eftersatt reformbehov. Byggbar mark behöver tillgängliggöras, ledtider behöver kortas, regelverk behöver förbättras och förändras.

För två veckor sedan bjöd jag in ett stort antal aktörer i bostads- och byggsektorn för att prata om just den tuffa situation som är just nu. Det kom flera förslag på bordet. Det fanns i huvudsak en samsyn kring de strukturella hinder som behöver åtgärdas. Vi hade varit i ett bättre läge om den förra regeringen under åtta år, då det i huvudsak var högkonjunktur och billigt att bygga, hade använt denna tid för att förbereda bostadsbyggandet i Sverige för en tuffare situation som vi nu är inne i. Denna chans tog man inte, och det får vi nu bära ansvaret för när vi arbetar i högt tempo för att ta fram de reformer som krävs för att få en bättre fungerande bostadsmarknad, så att fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar.

Regeringen kommer förstås att återkomma till detta, och jag ser fram emot det. Vi kommer att återkomma med reformer redan till hösten och under mandatperioden. Det får vi säkert anledning att återkomma till även i interpellationsdebatter.