Fru talman! har frågat mig hur jag och regeringen kommer att stödja och samarbeta med Trafikverket, SJ och andra relevanta aktörer för att säkerställa att Dalabanan får de nödvändiga resurserna och investeringarna för att förbättra tågresan för resenärerna. Vidare har Ulrika Liljeberg frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att i närtid säkerställa att tillgängligheten inom SJ:s järnvägstrafik, till exempel Dalabanan, även omfattar funktionshindrade.

Jag väljer att svara på de båda interpellationerna i ett sammanhang.

Lars Isacsson och Ulrika Liljeberg berör flera viktiga frågor som rör tågresandet, med två olika delar. Det handlar dels om själva infrastrukturen och kapaciteten samt underhållet, dels om hur tågoperatören kör tågen och tar hand om resenärerna.

Regeringen vill att hela Sverige ska fungera, och satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. När det gäller kapaciteten på Dalabanan planeras det för ett antal åtgärder som inryms i den nationella planen för transportinfrastruktur, bland annat åtgärder för ökad turtäthet och kortare restid. Åtgärderna kommer att bidra till att öka järnvägskapaciteten mellan Borlänge och Stockholm.

Regeringen har nyligen påbörjat arbetet mot en ny nationell plan för planperioden 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att inkomma med ett inriktningsunderlag för en ny planperiod. Detta uppdrag ska redovisas i januari nästa år.

När det gäller frågor som rör förbättringar för tågresenärerna under själva resan är det tågoperatören som är ansvarig. SJ AB ska som alla statligt ägda bolag agera föredömligt och på ett sätt som gör att man åtnjuter offentligt förtroende. Frågor om SJ AB:s operativa verksamhet, inklusive tursättning av fordon, tillgänglighet för funktionshindrade och åtgärder för att säkerställa trafik av god kvalitet, är operativa frågor och således för SJ AB:s ledning och styrelse att hantera.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Jag vill instämma i ledamoten Isacssons bild av situationen på Dalabanan, men jag vill också komplettera den med avseende på tillgängligheten för funktionshindrade.

Brister i tillförlitlighet i form av inställda tåg och försenade avgångar har som vi har hört ökat. Även brister i service och bekvämlighet i form av avsaknad av service, luftkonditionering och wifi är vanligt förekommande.

SJ:s beslut att bara köra de långsammare Intercitytågen mellan Dalarna och Stockholm och att dessutom ofta plocka bort bistrovagnarna innebär dock betydligt mer än en försämring av bekvämligheten. En bortplockad bistrovagn innebär för flera av oss att vi kommer fram kaffesugna. Men för rullstolsburna innebär det att de inte kommer fram alls. Det är nämligen endast i de ofta bortplockade bistrovagnarna som det finns rullstolslift och rullstolsplatser. Detta medför att rullstolsburna inte har någon möjlighet att komma till Stockholm med SJ:s tåg, och det innebär att staten och SJ gör sig skyldiga till diskriminering. Ofta har också beskedet om den borttagna bistrovagnen getts i ett mycket sent skede, vilket gör att inplanerade möten får ställas in då de alternativ som förvisso erbjuds ofta är dåligt anpassade för just rullstolsburna och inte ger möjlighet att hinna fram enligt tidtabellen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svaret från statsrådet i rollen som ägare av SJ är alltså att detta enbart är en operativ fråga och att ledning och styrelse har att hantera den. Men jag efterfrågade inte operativa lösningar. Jag efterfrågade statsrådets strategiska ägaransvar. Som ägare har man ett ansvar att i ägardialog och ägardirektiv se och lyfta problemen och genom sitt ägande ta sitt ansvar och be bolaget att redovisa de åtgärder som det operativt kan genomföra - allt för att försäkra sig om att en viktig grupp, de funktionshindrade, enkelt kan åka med SJ:s tåg som alla andra, i alla fall när tåget går.

Frågan är om jag ska tolka statsrådets brist på svar som att funktionshindrades rätt att åka med SJ inte i närtid kommer att lyftas eller planeras lyftas med SJ:s styrelse och ledning på ett strategiskt plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Då tänker jag ägna mig lite mer åt infrastruktur och statsrådets ansvarsområde.

Det råder ingen tvekan om att Dalabanan är i behov av omfattande uppgraderingar. Det är inte en isolerad åsikt, utan jag vågar säga att den delas av alla politiska partier i Dalarna, av kommunerna och regionen och inte minst av Trafikverket självt och SJ som operatör.

Bland dessa parter har vi varit överens om målen för Dalabanan. Vi har skrivit avtal med en resandetid under 89 minuter mellan Uppsala och Borlänge. Trots detta kommer nuvarande planer även när de är fullt genomförda att endast minska restiden till 93 minuter, vilket är en tydligt bristande överensstämmelse mellan de gemensamt överenskomna målen och de faktiska åtgärderna.

Några som har lyft hur detta påverkar länet är exempelvis Svenskt Näringsliv, som hade en debattartikel daterad den 15 september i Dalarnas tidningar med rubriken "Dålig infrastruktur hindrar Dalarnas företag". Artikeln beskriver hur nära 19 procent av företagen i Dalarna ser betydande tillväxthinder kopplade till dålig infrastruktur. Ytterligare en rapport kommer från Mellansvenska Handelskammaren och visar att Dalarnas bidrag till Sveriges export är dubbelt så stort som officiell statistik visar.

Detta kan vara en bidragande orsak till att ett antal viktiga infrastrukturinvesteringar inte genomförts i Dalarna. Det har visat sig att brister i statistiken kan förklara varför det ser ut som det gör. Till exempel visas att Dalarnas exportvärde kan ha underskattats i den officiella statistiken från SCB. Stora delar av norra Sveriges exportvärde flyttas då till andra län eftersom några av de största exportörerna har sina huvudkontor i storstadsområden.

Det leder till att utvecklingen av industriproduktionen i skogslänen underskattas i Trafikverkets planeringsunderlag, vilket kan få negativa konsekvenser för den gröna industriomställningen och därmed negativa konsekvenser för hela landet.

I dag har var fjärde godsvagn som rullar genom Sverige Dalarna som slutdestination eller ska rulla genom länet. Borlänge och Krylbo bangård är starka noder, där Bergslagsbanan och Dalabanan respektive Godsstråket genom Bergslagen möts.

Industrin och besöksnäringen ger betydande intäkter for Sverige, vilket bland annat borde innebära att staten tar ett betydligt större ansvar for finansieringen av det i Dalarna så viktiga järnvägsnätet.

Fru talman! Min fråga till statsrådet blir därför: Hur avser regeringen att säkerställa att de befintliga och framtida satsningarna på Dalabanan når upp till de mål och förväntningar som delas av såväl kommuner som region, Trafikverket och även SJ?

Fru talman! Lars Isacsson tar upp frågan om bristande infrastruktur som ett tillväxthinder. Det ser vi i många delar av vårt land. Infrastrukturen är ryggraden för svensk ekonomi. Det gäller inte minst järnvägen, som historiskt sett har lagt grund för mycket av det välstånd som har byggts i Sverige.

Nu ser vi att det med tanke på nyindustrialiseringen med etableringar i stora delar av landet behövs en kapacitet och ett underhåll värda namnet för att infrastrukturen inte ska vara just ett tillväxthinder. Ett litet och exportberoende land som Sverige behöver självklart en robust infrastruktur.

En god tillgänglighet regionalt, nationellt och internationellt har stor betydelse för medborgare och näringsliv och för konkurrenskraft, ekonomisk utveckling och välfärd. Det är därför regeringens prioritet är att satsningar på järnväg i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik. Det stärker jobb och tillväxt i hela landet.

Regeringen har tagit ansvar i en svår tid för Sverige genom att avbryta planerna för stambanor för höghastighetståg. Det är ett projekt som kritiserades av Riksrevisionen för bristande kontroll och höga kostnader. Detta innebär att vi är bättre rustade för att ta oss an andra kapacitetshöjande åtgärder och prioritera underhållet på ett tydligare och bättre sätt än man hade haft möjlighet till om man inte hade avbrutit detta projekt. Det är att ta ansvar.

Därför ser jag fram emot den planperiod som vi nu har tagit första steget till med inrikesunderlaget. Det frigör ett utrymme, samtidigt som jag tror att alla i kammaren är väl medvetna om de kostnadsökningar som har skett i hela vårt samhälle. De märks inte minst när det kommer till att planlägga dyra infrastrukturprojekt. Därför finns det desto större anledning att prioritera det som stärker just arbetspendling och godstrafik.

Det som redan ligger i plan för Dalabanan handlar om att Trafikverket nu rustar banan kontinuerligt för att tillåta högre hastigheter genom att bygga nya mötesspår som på sikt kommer att öka kapaciteten på banan.

För sträckan Uppsala-Borlänge pågår hastighetshöjande och kapacitetsökande åtgärder. Det handlar exempelvis om förbättrade och nya mötesstationer och att bygga bort mindre järnvägskorsningar. Även kurvrätning, spårbyte och trimning av signalsystemet är planerat för Dalabanan 2025-2027. Vid Heby planeras mötesspår 2025-2027.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag har varit inne på tidigare, fru talman, har vi just tagit det första steget mot en ny nationell plan med inriktningsuppdraget där arbetspendling och godstrafik som stärker jobb och tillväxt i hela landet är en prioritet och något som är tydligt utpekat för Trafikverket när de arbetar fram underlaget för nästa planperiod.

Fru talman! Jag vill återigen tacka statsrådet för de besked som har getts. Detta är som sagt ingen lätt uppgift, och eftersom det sträcker sig över långa tidsperioder behöver vi verkligen jobba ihop i de här frågorna. Vi är många som ställer upp där.

Min fråga var alltså vilka åtgärder som statsrådet avser att vidta i närtid för att säkerställa tillgängligheten inom SJ:s järnvägstrafik, som på Dalabanan även omfattar funktionshindrade. Jag efterfrågade också regeringens strategiska ansvar. Där är jag inte helt säker på att jag fick något klockrent svar, men jag har ändå fått en bild av att man är medveten om problemet. Och som man sa: Med kostnadsökningar och annat gäller det att prioritera. Jag förväntar mig inget annat än att regeringen prioriterar de funktionshindrade och ser till att SJ lever upp till de krav som lagen ställer vad gäller tillgänglighet för funktionshindrade.