Andreas Carlson

Fru talman! Arwin Sohrabi har frågat mig om jag avser att införa ett nytt statligt investeringsstöd, om jag avser att undanta allmännyttan från lagen om offentlig upphandling samt om jag avser att införa en modern variant av förköpsrätten enligt vad som har angetts i interpellationen.

För att börja med investeringsstödet delar jag inte Arwin Sohrabis uppfattning att bara för att ett bostadsprojekt har finansierats med statliga medel så har bostäderna tillkommit enbart tack vare detta stöd. Enligt en rapport som konsultföretaget Tyréns har gjort på uppdrag av Hyresgästföreningen har uppemot 40 procent av stödet gått till bostäder som skulle ha byggts ändå. Med det resultatet som utgångspunkt kan man knappast kalla stödet för effektivt. Regeringen och jag har inte för avsikt att införa ett sådant investeringsstöd som Arwin Sohrabi efterlyser.

När det gäller lagen om offentlig upphandling och dess konsekvenser för allmännyttiga bostadsföretag konstateras det i betänkandet Bygg och bo till lägre kostnad (SOU 2020:75) att frågan är komplex. Frågan behandlas även i betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14), som också innehåller ett förslag till förändring av lagen om offentlig upphandling. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet, och jag vill inte föregripa resultatet av denna beredning.

Den tredje frågan handlar om införandet av en ny förköpslag. Regeringen beslutade den 17 maj 2023 om tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om en ny förköpslag. Regeringen har lagt om fokus för utredningen och har nu uppdragit åt utredaren att se över de särskilda situationer där det kan vara motiverat att kommunen eller staten går in och tar över ett fastighetsköp. Det handlar om att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet och att skydda totalförsvaret. Regeringen avser därmed inte att införa en sådan variant av förköpsrätt som Arwin Sohrabi föreslår.

Fru talman! Tack, Markus Kallifatides, för frågan!

Läget på bostadsmarknaden är mycket tufft. Det ekonomiska läget i Sverige är bekymmersamt. Det är möjligen frestande att som oppositionsparti be regeringen att bjuda in till den här typen av samtal. Man förväntar sig då att regeringen ska göra mer på åtta månader än man själv kunde göra på åtta år.

Nu är det så att den regering som tillträtt har stöd av en majoritet i Sveriges riksdag. Vi lägger nu allt vårt fokus på att ta fram de reformer som krävs. Det handlar om att korta ledtider, förenkla byggregler, tillgängliggöra byggbar mark och se till att svensk bostadsmarknad rustas upp genom att bygga bort de strukturella hindren.

Det finns inget skäl att inte ha samtal och dialog om dessa förslag, men vårt fokus är att ta fram de reformer som krävs. Vi hoppas på stort stöd i Sveriges riksdag när vi presenterar dem, och det kommer vi att göra löpande under mandatperioden i högt tempo.

Frågestunden var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för frågan!

Eskilandersson räknade upp flera av de områden där vi arbetar i högt tempo tillsammans i samarbetspartierna, som också har majoritet i Sveriges riksdag för att genomföra de reformer som krävs och som jag tror att det finns stor samsyn kring.

Det är ju så att en del av detta tar tid. En del av detta skulle man önska hade kommit på plats i bättre tider för att vi skulle vara bättre förberedda i sämre ekonomiska tider som de vi är i nu. Det finns samtidigt inga genvägar.

De här strukturella reformerna behöver komma på plats, och de behöver komma på plats snabbt. Därför arbetar vi i högt tempo med att ta fram dem och parallellt med det dämpa effekterna för hushållen, framför allt de som har de allra minsta marginalerna. Därför har vi förstärkt och förlängt bostadsbidraget för barnfamiljer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I arbetet har jag också bjudit in branschen till ett möte som kommer att hållas på departementet i nästa vecka för att höra ännu mer om vad på listan som branschen och aktörerna ser som viktigast att göra snabbt.

Fru talman! Jag tackar Heléne Björklund för frågan.

Regeringen har inte tagit ställning till utredarens förslag. Dagen efter jag tog emot utredningen skickades den ut på remiss, och nu har vi precis tagit emot det omfattande remissunderlaget på närmare 200 remissvar. Vi bereder nu dessa i högt tempo innan sommaren för att kunna återkomma i fortsatt dialog till hösten, för det är angeläget att processa detta snabbt och stärka statens ansvar för flygplatser. Vi bereder dessa förslag tillsammans med Arlandautredningens förslag om att stärka Arlandas konkurrenskraft.

Vi har alltså inte tagit ställning till enskilda förslag i utredningen. Men jag har under beredningen träffat företrädare för Region Blekinge digitalt, bland andra landshövdingen, för att informera mig om situationen i denna del av landet, och jag har gjort detsamma när det gäller andra delar av landet. Jag ser fram emot att återkomma.

Fru talman! Låt mig understryka det Maria Stockhaus säger om att flyget är viktigt för Sverige och svenskt näringsliv. Jag ser att flygets framtid är ljus, inte minst med tanke på den snabba omställning som sker i flygsektorn. Vi ser också hur viktigt flyget är för svenska företags konkurrenskraft, inte minst med tanke på de företagsetableringar av internationell karaktär som vi ser i vårt land.

Självfallet är Arlandas konkurrenskraft för internationella flyglinjer en viktig fråga. Swedavia ligger inom Elisabeth Svantessons beredningsområde, men givetvis är det bekymmersamt att man lämnar samarbeten. Jag ser framför mig mer samarbete och samverkan kring de olika trafikslagen för att vi ska få ett så effektivt och hållbart transportsystem som möjligt.

Fru talman! Tack, Åsa Karlsson, för frågan!

Behoven är ju betydande, inte bara i de norra delarna av landet utan faktiskt i hela Sverige. Med tanke på den nyindustrialisering som vi ser i norra Sverige har regeringen gett Trafikverket ett kort uppdrag att se vad man kan göra för att skynda på de åtgärder som finns i nationell plan och tillsammans med berörda aktörer se vilka möjligheter som finns för medfinansiering av projekt för att kunna snabba på utrullningen av infrastrukturen och möjliggöra den gröna omställningen och nyindustrialiseringen.

Jag tror att det är ungefär fyra månader kvar på uppdraget till Trafikverket, och jag ser fram emot att ta del av deras arbete. Vi står också i startgroparna för att påbörja arbetet med den nationella planen. Vi har snart ett inriktningsuppdrag till Trafikverket och påbörjar då detta arbete. Vägledande för regeringen är förstås godstrafik och arbetspendling. Jag ser fram emot att återkomma i frågan, fru talman.

Fru talman! Jennie Wernäng lyfter upp en angelägen fråga. Andrahands- och inneboendemarknaden är ett viktigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden som möjliggör för människor att snabbt hitta en bostad. Man använder befintligt bestånd på ett mer hållbart sätt. Det blir också ett välkommet tillskott i hushållskassan, vilket jag tror är särskilt angeläget i en så tuff ekonomisk tid som den vi nu lever i.

Det ska vara enkelt för privatpersoner att hyra ut, samtidigt som uthyrningsprocessen måste vara trygg för både hyresgästen och hyresvärden.

På kort sikt ser regeringen att det befintliga bostadsbeståndet kan nyttjas bättre. Därför har vi remitterat ett förslag om höjt schablonavdrag som gör det mer attraktivt för privatpersoner att hyra ut hela eller delar av sin bostad. Jag utesluter inte att det kan finnas ytterligare saker som kan göras för att underlätta privatuthyrningen och utnyttja det befintliga beståndet ännu mer effektivt.

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för en angelägen fråga!

Den mängd energi och el vi behöver i Sverige för att klara av den gröna omställningen är betydande. Det handlar om att skapa ny energi och nya energikällor samt bygga ut dem vi har och att göra detta på ett så snabbt och effektivt sätt som möjligt.

Det som Katarina Luhr pekade på - att effektivisera energianvändningen - är inte minst viktigt. Det är därför det i budgeten finns ett stöd för energieffektivisering när det gäller småhus som uppgår till 1 miljard över en treårsperiod. Detta är angeläget för att de som äger en villa ska kunna minska sitt energibehov och sina kostnader till följd av de höga elpriser som vi har sett. Detta är en viktig del i att hushåll ska kunna få en drägligare tillvaro samtidigt som energieffektiviseringen rullas ut även i småhussektorn.

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för en mycket angelägen fråga! Det är precis som Morell beskriver det. Underhållsskulden är stor - väldigt stor. Åtgärderna som behöver komma på plats är betydande. Det ger störningar i anläggningens kapacitet, och de förvärras med tanke på problemen med implementeringen av MPK-systemet. Det är av den anledningen jag bjuder in till ett möte den 19 juni med företrädare för branschen - godsentreprenörer, tågoperatörer och underhållsentreprenörer - och Trafikverket.

Trafikverket och leverantörerna av det nya planeringssystemet arbetar med att förbättra prestandan i systemet. Trafikverket ser över de interna arbetssätten. De har kallat in mer personal och gått upp i krisläge. Trafikverket har en löpande dialog med branschen, med departementet och också med mig. Jag förväntar mig inget annat än att de gör allt de kan för att lösa situationen och stegvis se till att det snabbt blir betydligt bättre än i dag. Det är en fråga jag följer mycket noga.

Fru talman! Tack, David Josefsson, för en angelägen fråga! Tack också för beskrivningen av verkligheten så som den var under den gångna mandatperioden! Det är självklart att vi hade kunnat vara bättre rustade i detta mycket tuffa ekonomiska läge där bostadsbyggandet bromsar in till följd av omvärldsfaktorer, vikande efterfrågan, hög inflation och höga räntor.

De strukturella hinder som finns i botten av problematiken och som har funnits där i såväl hög- som lågkonjunktur under lång tid är ju desamma, och det är därför regeringen arbetar hårt med att dämpa effekten i det korta perspektivet, för hushållen, men också tar sig an de strukturella hinder som finns. Det handlar om att korta ledtider, förenkla byggprocesser och tillgängliggöra byggbar mark i ett läge där 180 av 290 kommuner i Sverige har bostadsunderskott. Detta är väl utpekat. Vi jobbar med det och har redan presenterat flera utredningsuppdrag och reformer. Och mer kommer det att bli - det lovar jag, fru talman.

Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för frågan! Svaret är att samma vecka som jag tillträdde som infrastrukturminister ställde jag för första gången frågan till Trafikverket om det behövdes ytterligare medel, någon regelförenkling eller något regeringsbeslut för att underlätta implementeringen av det nya MPK-systemet. Svaret jag fick då var nej. Sedan dess har vi följt det här på veckonivå, och nu dagligen.

Det är inte en acceptabel situation på den svenska järnvägen. Järnvägen är oerhört viktig, inte minst för godstransporter men också för persontransporter, inte minst arbetspendling. Järnvägen är en viktig del av vårt lands historia och en betydande del av framtiden, särskilt med tanke på nyinvesteringarna som sker i ny, grön teknik, där det kommer att behövas mer godstransporter på järnväg och väg och i luften - på olika sätt.

Alla trafikslag behövs, och situationen på järnvägen behöver ändras. Vi följer detta noga, och jag återkommer gärna. Trafikverket har gått upp i krisläge, och detta är en del av vår dagliga dialog.

Fru talman! Detta är någonting som har påverkan på hela Sverige för att hela Sverige ska fungera. Arbetspendling och godstrafik är också utpekade som prioriterade för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill återkomma till de förstärkningar som var möjliga i den förra nationella planen men som av någon anledning inte togs med. Det är någonting som Trafikverket nu får titta på igen inom ramen för sitt uppdrag. Och vi får återkomma när det gäller arbetet med framtagandet av en nationell plan.

Fru talman! Jag tackar Louise Eklund för frågan. Det är en angelägen fråga. Öppningen av Fehmarn Bält-förbindelsen 2029 kommer att påverka godstransportflöden och persontransportflöden på ett väldigt tydligt sätt. Det var också därför som Trafikverket i sitt remissvar om den nationella planen lade in ett par åtgärder på den svenska sidan som på kort sikt skulle öka kapaciteten över Öresundsbron. Det hade inneburit en betydande förstärkning av kapaciteten hos nuvarande förbindelse. Detta fanns inte med i den förra regeringens nationella plan. Det är därför som det uppdrag som Trafikverket nu har fått gällande förstärkningar i Skåne också innebär att man ska titta på just vilka effekter som öppnandet av Fehmarn Bält-förbindelsen får och vad man behöver göra. Jag ser fram emot att ta del av detta utredningsuppdrag.

När det gäller ytterligare förbindelser finns det också med i Trafikverkets uppdrag inom nuvarande nationell plan, och jag ser fram emot att ta emot detta utredningsuppdrag från Trafikverket inför arbetet med nästkommande plan.

Fru talman! Självklart ska jag svara på godsföretagens förfrågan. Jag är här för att svara på ledamöternas frågor, fru talman, men jag kan ge besked om att vi bjuder in dessa aktörer och ytterligare några till ett möte på departementet den 19 juni. Jag tror att den inbjudan har gått ut i dag på förmiddagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi tar situationen på mycket stort allvar. Vi har dagligen en nära dialog med Trafikverket för att följa upp att de gör allt de kan för att åtgärda situationen. Den är inte acceptabel.

Fru talman! Tack Linda W Snecker för en angelägen fråga. Självklart ska "att gå som tåget" inte vara ett uttryck för att komma för sent utan för punktlighet. Man ska kunna lita på tåget och på att den kapacitet och de tider som resenärer och transportköpare behöver också finns.

Den situation som präglar den svenska järnvägen nu är inte acceptabel. Både resenärer och transportköpare ska kunna lita på att de kommer fram i tid och att leveranser kan ske enligt avtal. Det är en grundläggande förutsättning.

Jag förväntar mig att Trafikverket fortsätter arbeta så hårt de bara kan för att lösa situationen. Jag har vinnlagt mig om att se till att de tillsätter resurser och anställer personal. De har gått upp i krisläge för att lösa situationen så att tågbolagen inte ska få sina tider i det nya systemet med så kort framförhållning. Detta måste ändras, och det jobbar Trafikverket med.

Fru talman! Det hedrar Socialdemokraterna att man vill göra saker. Man hade åtta år på sig att faktiskt göra saker också, och nu väntar sig Denis Begic att den här regeringen ska göra mer på åtta månader än den tidigare regeringen gjorde på åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi jobbar i ett högt tempo. Vi har redan gett länsstyrelserna i uppdrag att inventera behov och samverka med kommunerna för att få igång produktiviteten, inte minst i bostadssegmentet, och vi kommer att återkomma med en rad reformer. Jag ser fram emot att göra det. Tack för frågan!

Fru talman! Tack, Denis Begic, för en angelägen fråga! Det finns strukturella hinder på svensk bostadsmarknad. Det tror jag att fler än vi som är i den här kammaren i dag kan konstatera. Det är höga trösklar in till bostadsmarknaden. Det är långa ledtider som behöver förkortas. Det är krångliga regelverk, och det är brist på tillgänglig mark att bygga på.

För att lösa den mycket utmanande situationen på bostadsmarknaden - den har funnits under lång tid - räcker det inte med en eller två åtgärder, utan det krävs många åtgärder som behöver komma på plats snabbt. Det är klart att Sverige hade varit i ett betydligt bättre läge om fler av de reformer som behövs hade varit på plats när vi nu också har ett så tufft och utmanande ekonomiskt läge, vilket inte minst många hushåll känner av i sin vardag. Men regeringen arbetar i ett väldigt högt tempo med att ta fram de reformer för att få en bättre fungerande bostadsmarknad som har utpekats i den första budget som vi har lagt på riksdagens bord.

Herr ålderspresident! Jag talar gärna om de stora visionerna och de långsiktiga planerna. Men låt oss gå ned på backen och fråga den som färdas på en väg där underhållet brister vad den stora visionen är. Ja, det är att vägen ska hålla. Fråga den som försöker boka en tågbiljett vad den stora visionen är! Ja, det är att man ska få tag i biljetten, så att man kan åka med tåget. Vad är den stora visionen för näringslivet, som är beroende av fungerande godstransporter, när det är brister i kapaciteten och tågplaneringssystemet? Ja, det är att det ska funka och att uttrycket "att gå som tåget" inte ska vara ett uttryck för att komma sent utan för punktlighet, som det en gång i tiden var.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kanske återkommer med visioner, men det viktigaste i mitt arbete nu är att vi börjar beta av underhållsskulden och att vi har tillräckligt med resurser för det, så att inte vägar spricker och trafiksäkerheten försämras. Vi ska ha ett transportsystem som fungerar och hänger ihop och där varje del är lika viktig. Vi ska ställa om snabbt för att klara de utmaningar som vi alla möter i omställningen.

Vi kan ha visioner, och det har vi. Det är att det ska fungera. Det har varit eftersatt alldeles för länge. Därför kommer det att vara den viktigaste uppgiften att ha tillräckligt med resurser för det mest basala, vilket är underhållet.

De åtgärder som beslutas i investeringar handlar om att bygga bort flaskhalsar och öka kapacitet. Det kan man göra på ett mer effektivt och hållbart sätt än vad den tidigare regeringen planerade för.

När det kommer till dialogen tackar jag för medskicket. Vi hade Handelskammaren Jönköpings län på departementet för någon vecka sedan. Jag har gärna dialog med så många som möjligt. Det är bara tiden som är en faktor. Det ser jag att den är även i den här interpellationsdebatten, herr ålderspresident.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.