Herr talman! Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för svaret.

Klimatförändringarna gör att samhället på många platser blir mer sårbart. Det kan handla om torka eller, som för sommaren 2023, stora mängder regn och därmed översvämningar som följd. Flera platser i Mellansverige blev hårt drabbade. Särskilt svårt har det blivit för många av Dalarnas vägföreningar. Ett exempel jag tänker använda i dag är Lerdal-Gärdebyns vägförening i Rättvik.

Redan dagen efter översvämningarna var statsrådet Carl-Oskar Bohlin på plats. Det uppskattades mycket, och det var bra. Beskedet var att regeringen utlovade stöd i form av att Trafikverket ska omfördela resurser till vägföreningarna. Genom det kan vägföreningarna och samfälligheterna söka extra resurser för reparationer.

När man pratar med Dalarnas vägföreningar framgår det att det ännu inte har kommit några besked. Trafikverket och infrastrukturministern har meddelat att de 30 miljonerna kronorna har omfördelats, men ansökningsprocessen för vägföreningarna bygger på först-till-kvarn. Många är oroade över att det är den som är snabbast som får mest pengar till reparation, inte den som har störst behov. Med tanke på omfattningen av skadorna från sommarens översvämningar finns en betydande risk att de 30 miljoner kronorna inte kommer att räcka. För mitt exempel Lerdal-Gärdebyns vägförening i Rättvik har man uppskattat att kostnaden för deras reparationer för en väg är 2-3 miljoner kronor. Det är en väsentlig del av de 30 miljoner kronor som Trafikverket har omfördelat.

Herr talman! Med tanke på de svar jag har fått har jag följande frågor till statsrådet. Är statsrådet beredd att ompröva summan på 30 miljoner kronor för att tillgodose behov över hela landet? Statsrådet nämner också att Trafikverket kommer att prioritera de mest drabbade väghållarna. Vad händer med de väghållare som inte klassas som mest drabbade? Vägar med låg trafik, ofta på glesbygd, har också en viktig funktion.

Sedan vill jag kommentera den nyhet som statsrådet tog upp i sitt svar. Det är bra att det ska göras en översyn av förordningen om statsbidrag till enskild väghållning, men herr talman, har statsrådet något svar på hur vi kan förvänta oss att se konkreta förändringar? Kommer förändringarna att vara retroaktiva så att det går att hjälpa de nu drabbade väghållarna?

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det var intressant med de siffror som statsrådet nämnde - 110 ansökningar, 80 av dem kostnadssatta och en beräknad kostnad på 10 miljoner. Är det så att de 30 miljonerna räcker är det väldigt bra.

Det kan också vara så att ansökningsförfarandet är krångligt. Jag har fått några exempel från vägföreningarna i Dalarna. I Lerdal-Gärdebyns vägförening är verksamhetsanläggningen för väg indelad i sex olika vägdelar med olika klassningar hos Trafikverket. Det ställs krav på att man ska göra en kalkyl och kostnadsberäkning för var och en av dessa vägdelar. Bidraget som kan lämnas kommer därefter att variera efter den klassning som föreligger för varje vägdel. Det innebär att till de lågt klassade trafikerade vägdelarna kommer det endast att kunna utgå bidrag som täcker en mindre del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utformningen av stödet och ansökningsförfarandet är alltså ett stort problem för vägföreningarna. Regelverket för bidrag är ineffektivt. De tycker att det leder till onödigt administrativt krångel att varje del av en väg måste ha en separat kalkyl. Det fördröjer processen och ökar arbetsbördan för de redan hårt drabbade väghållarna. Det blir också en brist på jämlikhet i systemet för bidrag. Mindre vägar kan diskrimineras trots att kostnaden för reparation är densamma oavsett vägens klassificering.

Herr talman! Mina frågor nu till infrastrukturministern är därför om infrastrukturministern är beredd att be Trafikverket att se över det nuvarande bidragssystemet, som tydligtvis inte är anpassat för att hantera exceptionella situationer som dem vi haft den här sommaren, och om infrastrukturministern anser att det nuvarande systemet, som kräver olika kalkyler beroende på vägens klassificering, är det mest effektiva sättet att hantera denna kris.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi ska ju debattera järnvägen nästa vecka - jag hoppas att det blir lika snabba och konkreta svar då.

Det är inga lätta frågor, det här, men de är viktiga för människor på landsbygd och i glesbygd. Enskilda vägar är oftast skogsvägar, byvägar eller andra vägar som inte sköts av kommunen eller staten. De underhålls vanligtvis av enskilda väghållare eller vägföreningar, och det kan vara allt från väl underhållna asfalt- eller grusvägar till knappt framkomliga stigar. Och det här gäller ju inte bara Rättvik och Dalarna. Inte heller är det bara en glesbygdsfråga, utan det är en fråga för hela Sverige. Nästan 75 procent av Sveriges vägnät består av enskilda vägar, vilket gör dem till en vital del av vår infrastruktur.

Jag tycker att vi har ett ansvar nu när vägföreningarna så tydligt ropar på hjälp och det nuvarande systemet för att ansöka om stöd inte är anpassat för akuta situationer, så jag ser fram emot den nya utredningen. Jag hoppas att den kan ske med fart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill tacka statsrådet för den här dialogen om att lösa de här utmaningarna. Det är väl tyvärr inte det sista vi har sett av extremväder med torka och översvämningar i klimatförändringarnas spår. Då blir frågan hur samhället ska rusta sig och anpassa sig. Det kommer inte enskilda samfälligheter, föreningar eller privatpersoner att klara själva, utan det måste vi klara tillsammans.