Andreas Carlson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Svaret på frågan är att vi hade varit i ett bättre läge om strukturreformerna redan varit på plats. Det är dock fortfarande rätt att vidta de åtgärder som krävs för att korta ledtider, förändra och förbättra regelverk och tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen.

Vägen framåt är inte kostsamma subventioner med låg träffsäkerhet. Hyresgästföreningen gjorde en studie på detta, och hela 40 procent av stödet skulle hamna i projekt som ändå hade genomförts. Det är i storleksordningen 10 miljarder kronor som behöver gå till välfärd och skola och till att bekämpa brottslighet, inte till ineffektiva åtgärder.

Herr talman! Jag tackar för en angelägen fråga, om jag tolkar den som att frågeställaren har ett stort engagemang för det dramatiskt sjunkande bostadsbyggandet. Svaret på frågan är att regeringen inte lämnar någon i sticket.

Vi har en mycket tuff situation på svensk bygg- och bostadsmarknad. Vi ser som sagt en dramatisk nedgång, och det byggande som sker motsvarar långt ifrån det som skulle behöva byggas enligt prognoserna. Detta beror till stor del på inflationen och kostnadsökningarna, men det saknas också och har under lång tid saknats strukturella reformer. Givetvis hade läget varit bättre om dessa varit på plats.

Regeringen jobbar i ett mycket högt tempo för att steg för steg göra bostadsmarknaden bättre fungerande med de strukturreformer som behövs. Vi har en rad förslag i vår budget för att dämpa effekterna, och vi för en ansvarsfull politik med åtstramande åtgärder för att bekämpa inflationen.

Fru talman! har frågat mig vilken analys jag har gjort av effekterna av de 20 miljoner som i budgeten avdelas till kommunerna för att ändra detaljplaner.

Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge, där förutsättningarna för bostadsbyggandet kraftigt försämrats. Samtidigt råder det bostadsunderskott i 180 av landets 290 kommuner. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2024 åtgärder för att stärka byggsektorn. Det är bland annat tillfälligt höjt tak för rotavdrag för att dämpa effekterna av det tuffa ekonomiska läget och rädda jobb i byggsektorn så att det finns kompetent personal när konjunkturen vänder samt stimulansåtgärder till kommunerna för att öka utbudet av planerad mark för småhus.

Men det finns också behov av att bättre utnyttja den potential som finns i det befintliga fastighetsbeståndet för att fler bostäder ska tillkomma. Under de senaste åren har andelen tomma lokaler som inte hyrs ut ökat, bland annat då företag till följd av det tuffa ekonomiska läget sett över sina kontorskostnader och fler har börjat arbeta hemifrån sedan coronapandemin. Sammantaget finns därför en potential att öka utbudet av bostäder genom att underlätta för omvandling. Därför föreslår regeringen en stimulans till kommunerna för att ge ökade incitament till att möjliggöra omvandling av lokaler till bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns flera hinder mot att omvandla lokaler till bostäder. Ett av dessa handlar om vad gällande detaljplan medger. I en gällande detaljplan kan det finnas planbestämmelser som hindrar omvandling från lokaler till bostäder, till exempel bestämmelser om byggnaders användning eller bebyggandets omfattning. För att en omvandling ska kunna ske kan det då krävas att en ny detaljplan tas fram. Regeringen vill därför med den föreslagna stimulansen ge kommuner ytterligare incitament att anta detaljplaner som möjliggör bostadsbyggande genom omvandling från lokaler till bostäder.

Stimulansen föreslås omfatta 20 miljoner kronor för 2024 och beräknas omfatta 25 miljoner kronor för vardera 2025 och 2026. Förslaget syftar till att minska ett av de hinder som fastighetsägare kan stå inför när de vill omvandla lokaler till bostäder.

En effekt som vi kan förvänta oss är därför att förutsättningarna förbättras för att komma till rätta med ett av de hinder som föreligger. När fler bostäder kan möjliggöras i befintlig bebyggelse genom detaljplan kan ett större utbud av bostäder komma ut till bostadskonsumenterna. Regeringen bedömer även att byggbranschen påverkas positivt av att fler omvandlingar möjliggörs. Fastighetsägare kan också få ökade intäkter för utrymmen som annars skulle stå tomma eller hade kunnat nyttjas mer effektivt.

Omvandling från bland annat kontor till bostäder kan bidra till att skapa mer levande stadskärnor, och att nyttja det befintliga byggnadsbeståndet på ett mer effektivt sätt är både resurs- och klimatsmart.

Enligt Boverkets rapport 2021:3 har det de senaste 20 åren i genomsnitt tillkommit cirka 2 500 bostäder årligen genom ombyggnad av lokaler till bostäder. Regeringens förhoppning är att den nivån ska öka när kommunernas incitament att anta fler detaljplaner som möjliggör omvandling stärks. Regeringen kommer att återkomma med hur stimulansen ska utformas.

(forts. § 11)

Herr talman! Det var många olika frågor här som jag inte kommer att hinna kommentera på de sista två minuterna i den här debatten. Men hur ser det egentligen ut i Socialdemokraternas budget när det gäller enprocentsmålet för biståndet? Jag svarar själv på frågan eftersom den var retorisk, herr talman. Socialdemokraterna överger enprocentsmålet för 2023. Att beskylla andra för något som man själv gör tycker jag att sådana här debatter kan hålla sig över.

Detta är en ansvarsfull utfasning av stadsmiljöavtalet. Ingångna avtal gäller. De som har fått besked kommer fortsatt att kunna använda medel för det. Det finns också möjlighet att använda länstrafikplanerna och kommunal finansiering på samma sätt som Örebro tidigare har finansierat det.

Jag tackar för debatten och diskussionen vi har haft här i talarstolarna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vet inte om Matilda Ernkrans inte lyssnade när jag sa vilka behov jag hör från olika delar av landet när det gäller just länstrafikplanerna.

Detta kommer vi att bereda i sedvanlig ordning på det sätt som är möjligt, där regionerna kan lämna in remisser på inriktningsunderlaget, och sedan kommer regeringen att komma tillbaka till riksdagens kammare för att fatta beslut om ramarna på det sätt som en nationell plan tas fram.

Jag uppskattar att hederlighet kommer på tal i debatten. Det tycker jag att svensk politik förtjänar mer av. På det temat tycker jag att Matilda Ernkrans bör ta i beaktande att det faktiskt var den regering som hon satt i som tog bort värnskatten - på tal om att sänka skatten för de allra rikaste.

Den regering som jag sitter i och företräder har sänkt skatten för låg- och medelinkomsttagare. Vi har också förstärkt och förlängt bostadsbidraget för de barnfamiljer som har de allra tajtaste marginalerna i sin hushållsekonomi. Vi ser att 110 000 barnfamiljer träffas av detta. Det är att ta ansvar för dem som har det allra tuffast. Men ledamoten får gärna svara på hur hon ser på ordet hederlighet när hon beskyller andra för att sänka skatten för de allra rikaste när hennes parti självt precis har gjort det under den förra mandatperioden.

Nej, detta är inte ett löftesbrott. Vi har tagit ett stort ansvar genom att fasa ut detta på ett ansvarsfullt sätt. Jag tycker att det förtjänar att nämnas igen, eftersom ledamoten inte själv nämner det, att finansieringen hittills har skett genom Örebro kommun och statliga medel via Örebro läns länstrafikplan. Det är möjligt att man har kalkylerat med medel från stadsmiljöavtalen, men det betyder inte att man hade fått medel beviljade även om regeringen inte hade beslutat att fasa ut stadsmiljöavtalen. Detta får ledamoten också gärna kommentera, apropå att det är bra att ha korrekt underlag för en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag.

Herr talman! Detta är en mycket ansvarsfull utfasning. Som jag sa i mitt inledande svar betyder det besked som regeringen har gett att redan ingångna avtal inte kommer att påverkas av utfasningen utan ska fullföljas som planerat. De som har ansökt om och fått stöd beviljade kommer att få dem utbetalda.

Något jag också lyfte fram i mitt svar, herr talman, är att det antyds att den planerade satsningen i Örebro skulle vara finansierad via stadsmiljöavtalet och att så inte är fallet. Finansieringen har hittills skett dels genom medel från Örebro kommun, dels genom statliga medel via Örebro läns länstransportplan, och dessa möjligheter till finansiering av snabbussar och andra åtgärder finns ju kvar även framöver.

Det är möjligt - jag vet inte om det är så, men det är möjligt - att kommunen eller regionen i sina kalkyler har haft för avsikt att ansöka om stadsmiljöavtal som en del av en långsiktig finansiering, men det betyder inte att de per definition hade fått medel beviljade även om regeringen inte hade fattat beslutet att fasa ut stadsmiljöavtalen. Det är en upplysning jag gärna upprepar här i kammaren.

Jag har också gett svar om den långsiktiga transportinfrastrukturen, där regeringen redan har tagit det första steget genom att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag för den. I de samtal och den dialog jag har med många regioner runt om i landet lyfts det fram, precis som kan konstateras för nationella planen, att länsplanerna har drabbats av kostnadsökningar, liksom har skett på många andra plan i landet, och man ser ett behov av att förstärka de medel som finns för länsplanerna. Det är ett inspel som är möjligt att göra när inriktningsunderlaget kommer att remitteras i början av nästa år. Sedan kommer regeringen att återkomma till riksdagen med en proposition för att fastställa ramarna för den nationella planen och för transportinfrastrukturen.

När det gäller stadsmiljöavtalen vill jag upprepa att de ingångna avtalen inte kommer att påverkas av utfasningen utan fullföljs som planerat.

Herr talman! Matilda Ernkrans har frågat mig om invånarna i Örebro kommun ska betala för det som staten så sent som i år har åtagit sig att betala fram till 2027, vilka åtgärder jag avser att vidta för att ge branschen långsiktiga besked samt om jag kommer att vidta åtgärder för att se till att planeringen och genomförandet av fler och snabbare bussar i Örebro kan bli verklighet i linje med tidigare nationella besked.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2024 att stadsmiljöavtalen fasas ut från och med 2024. Syftet med stadsmiljöavtalen har varit att främja hållbara stadsmiljöer genom att ge stöd som leder till en ökad andel persontransporter med kollektivtrafik eller cykeltrafik samt hållbara godstransportlösningar. Stödet har kunnat sökas av kommuner och regioner. Stadsmiljöavtalen fasas ut för att skapa utrymme för finansiering av andra satsningar. Utfasningen kommer att träda i kraft genom att inga nya ansökningar beviljas. Det betyder att redan ingångna avtal inte kommer att påverkas av utfasningen utan fullföljs som planerat.

I den trafikslagsövergripande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033, som den förra regeringen fastställde i juni 2022, fick Trafikverket i uppdrag att fördela upp till 6 miljarder kronor till stadsmiljöavtalen för perioden 2022-2027. Beslutet innebar att nya åtgärder som kommuner och regioner sökte stöd för, liksom motprestationer, skulle vara genomförda senast under 2027. Undantag gjordes för de avtal som ingåtts före sommaren 2022. För dessa gäller de tidpunkter för utbetalning som tidigare avtalats och förhandlats.

Trafikverket har under 2023 genomfört en ansökningsomgång som resulterade i att ytterligare 26 ansökningar beviljades stöd. Även för dessa avtal gäller att åtgärderna och motprestationerna ska vara genomförda senast under 2027 i enlighet med den förra regeringens beslut om nationell plan.

Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Regeringen har nyligen påbörjat arbetet med en ny nationell plan för planperioden 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att inkomma med ett inriktningsunderlag för en ny planperiod. Detta uppdrag ska redovisas i januari nästa år och kommer att ligga till grund för en infrastrukturproposition med ekonomiska ramar och inriktning för en ny planperiod 2026-2037. När riksdagen har fattat beslut om ekonomiska ramar följer en åtgärdsplanering där Trafikverket får i uppdrag att ta fram ett förslag till ny nationell plan och länsplaneupprättarna erbjuds att ta fram nya länstransportplaner.

Avslutningsvis vill jag upplysa Matilda Ernkrans om att de kommunala åtgärder i Örebro som kommunen hittills beslutat om och som Matilda Ernkrans refererar till - ett system med snabbussar i Örebro som kallas BRT, Bus Rapid Transit - finansieras dels genom Örebro kommun, dels genom statliga medel via Örebro läns länstransportplan. Det finansieras alltså inte via stadsmiljöavtalen, som hon antyder i sin interpellation.

Herr talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för inlägget! Det breddar bilden, får man lugnt säga. Jag fick också rapporter från civilutskottets hearing i går där de som var där från byggbranschen och bostadssektorn lyfte fram att det inte finns en enda magisk lösning, utan i linje med det som regeringen arbetar med, precis som Mikael Eskilandersson lyfte fram, handlar det om att förenkla och förbättra regelverk, korta ledtider och tillgängliggöra byggbar mark.

Vi får se, herr talman, om ledamoten är på väg. Det blir annars lite filibustrande som får äga rum i kammaren så här på fredagsförmiddagen.

Det inlägg som Mikael Eskilandersson har bidragit med utifrån vad som lyftes i civilutskottets hearing i går har också breddat bilden och gett stöd för den inriktning som regeringen nu har lagt fast med strukturreformer som kan se till att vi får en bättre fungerande bostadsmarknad.

Jag tror att jag stannar här med tanke på att jag redan har gett svar på ledamotens fråga.

Herr talman! Malcolm Momodou Jallow har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hindra bostadsbyggandet från att sjunka ytterligare samt hur jag avser att möta bostadsbristen för de mest ekonomiskt utsatta hushållen, som de facto inte kan köpa ett småhus eller annat ägt boende. Malcolm Momodou Jallow har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att även personer utan kapital och/eller hög inkomst ska få en egen bostad.

Just nu befinner vi oss i ett tufft ekonomiskt läge där många företag pressas hårt av inflationen. Detta drabbar inte minst byggsektorn, som möter ökade priser och minskad efterfrågan. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2024 åtgärder för att stärka byggsektorn. Det är bland annat tillfälligt höjt tak för rotavdrag för att dämpa effekterna av det tuffa ekonomiska läget och rädda jobb i byggsektorn så att det finns kompetent personal när konjunkturen vänder, stimulansåtgärder till kommunerna för att ge ökade incitament till att omvandla lokaler till bostäder och öka utbudet av planerad mark för småhus. En utredare ska också ta ställning till hur hyrorna för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska kunna ändras i syfte att skapa goda förutsättningar för att bygga nya hyresbostäder.

Många hushåll har fått ökade levnadsomkostnader. Boendekostnaden är den enskilt största utgiftsposten för många hushåll. För att ge barnhushåll med låga inkomster extra resurser så att de får bättre förutsättningar att klara sina boendekostnader har regeringen i budgetpropositionen för 2024 föreslagit att den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget förlängs ytterligare sex månader till och med den 30 juni 2024. Tilläggsbidraget lämnas månadsvis. Summan är densamma som gäller under perioden juli till och med december i år, vilket innebär att tilläggsbidraget lämnas på en nivå som motsvarar 40 procent av det preliminära bostadsbidraget. Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi.

En av de utredningar som regeringen hittills tillsatt är en utredning som syftar till att underlätta för privatpersoner att hyra ut sina bostäder, vilket kan bidra till att bostäder hyrs ut i stället för att stå outnyttjade. På så sätt kan de bostäder som faktiskt finns användas på ett mer effektivt sätt.

För att sänka tröskeln till det ägda boendet har regeringen också gett en utredare i uppdrag att föreslå en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och en ny modell för hyrköp av bostäder. Hyrköp innebär en möjlighet för den som hyr att successivt kunna köpa sin bostad. Det kan underlätta för dem som i dag har svårt att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden, till exempel unga personer som begränsas av de höga kapitalkrav som ställs.

Vi bereder också betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad i Regeringskansliet. I betänkandet lämnas flera förslag som ger hushåll möjlighet att kunna skaffa en bostad som svarar mot deras behov. Betänkandet innehåller bland annat förslag om tydligare förutsättningar för kommunala bostadsförmedlingar att tillämpa reservationer och ett större utrymme för förturer.

Herr talman! Jag delar inte bedömningen att det är fragmentiserande. Tvärtom visar exempelvis Trafikverkets redovisade uppdrag för Skåne att man kan få fler satsningar, mer kapacitet och fler åtgärder på plats för pengarna än om man hade fortsatt att planera för snabbtåg. Det är det som det handlar om där - det var ju hastighetsspår för 320 kilometer i timmen som man skulle bygga i Skåne mellan Lund och Hässleholm.

Den sträckan är fortfarande utpekad i uppdraget, men uppdraget var att se vilka andra, ytterligare åtgärder som behövs för att öka kapaciteten i de södra delarna av landet just för att inte fragmentisera utan se till att det finns en bredd i kapacitetsåtgärderna. Precis som ledamöterna har varit inne på är det viktigt inte bara för de södra delarna av landet utan för hela Sverige eftersom det annars riskerar att byggas in flaskhalsar i transportsystemet.

Tvärtemot vad ledamoten säger är det alltså ett viktigt steg för att inte få en fragmentisering och flaskhalsar. I stället ökar vi kapaciteten bredare än vad som angavs i den nationella planen.

I både den första och den andra budgeten har vi gjort förstärkningar utöver den nationella planen, inte minst för vägunderhållet som har varit eftersatt. Man behöver inte färdas många mil i vårt avlånga land för att inse det. Så har det fungerat även tidigare: Den nationella planen med de ramar som riksdagen beslutar om är det som man planerar utefter och fokuserar på när man ska avsätta medel för infrastrukturplanering. Så var det även när Socialdemokraterna styrde, så ledamoten gör en lite för enkel poäng här, herr talman.

Det är viktigt att prioritera underhållet, och det är viktigt att prioritera ny kapacitet där det behövs. Det har vi gett en möjlighet till med det beslut som regeringen har fattat. Vi kommer att återkomma i närtid med besked i andra delar som har diskuterats under den här debatten.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Låt mig börja med Peder Björks avslutande fråga, för svaret ligger egentligen i det som han inledde med. Man behöver göra prioriteringar för att ha möjlighet att ha resurser för de satsningar man vill göra. Det var därför som regeringen avbröt planerna för nya stambanor för höghastighetståg. Det är resurskrävande. Det kritiserades av Riksrevisionen för bristande kostnadskontroll. Och hade inte det beslutet fattats hade andra åtgärder som ledamoten lyfter fram knappast haft möjlighet att prioriteras.

Nu har vi tagit detta beslut. Vi har gett många uppdrag till Trafikverket. Det handlar om att snabba på infrastrukturinvesteringar inom gällande plan. Det är framför allt för Västerbotten och Norrbotten. Men det handlar också om att se vilka möjligheter till medfinansiering som finns för att få in mer medel för viktiga infrastrukturprojekt.

Det ligger också med i det uppdrag om inriktningsunderlag som regeringen har gett till Trafikverket att man ska titta på det, överväga det och komma med förslag.

Sedan gäller det Carina Ödebrinks fråga. Jag har stor respekt för att ledamoten vill ha besked elva dagar innan pausen går ut. Nu är det elva dagar kvar tills pausen går ut, och jag har gett ett besked. Regeringen kommer att återkomma i närtid. Jag har full förståelse för att man kan vilja ha olika gissningar och antydningar, men det fungerar så att när regeringen har någonting att kommunicera och ge ett besked kring gör regeringen det. Vi gör det när det är klart att kommunicera. Det kommer vi att göra.

Jag delar inte bilden av att regeringen skulle sakna ett helhetstänk och ett systemperspektiv, tvärtom. I uppdraget till Trafikverket om inriktningsunderlag har vi pekat på att det ska vara ett holistiskt synsätt i fråga om transportsystemet, där de fyra trafikslagen, även luftfart och sjöfart, ska räknas in. Det är väldigt viktigt att ta det i beaktande för att klara av transport av gods, exempelvis. Där är sjöfarten en väldigt viktig del. Det gäller hamnarna i norra Sverige men också i södra Sverige. Det gäller inte minst Göteborgs hamn. Det kan behövas kapacitetsförstärkningar när det gäller att omhänderta gods som går ut från och in till den viktiga hamnen. Detta är något som, mycket tydligare än tidigare, det pekas på i uppdraget att ta fram inriktningsunderlaget. Det är även viktigt med luftfarten och flyget för både arbetspendling och godstrafik.

Någon undrade om godstrafik. Jag fick faktiskt den frågan. Nej, jag tror inte att järnmalm och liknande kommer att transporteras på elflyg i första hand. Det kommer förstås att fortsätta att transporteras på järnväg.

Själva volymen är 1 procent när det gäller godstrafik på flyg. Men själva godsvärdet är 30 procent. Eftersom det är viktigt att få fram exempelvis viktiga komponenter, verktyg och maskindelar för industrin kommer flygfrakten att vara en viktig del också framöver.

Vi har alltså ett helhetstänk och ett holistiskt synsätt, som man kan säga är en nyhet när det gäller inriktningsunderlaget. Och det kommer att märkas i den nationella planen framöver.

Jag håller verkligen med om att Jönköpings län är ett viktigt län - ett viktigt exportlän och ett viktigt logistik- och godslän. Arbetet med att förstärka arbetspendling och godstrafik gäller alla delar av landet. Därför är det viktigt, när Trafikverket tar fram inriktningsunderlaget, att hela Sverige ska fungera.

Fru talman! Det stämmer att Trafikverket har haft i uppdrag att ta fram förslag på en hantering både för Göteborg-Borås och för Skåne. När det gäller Göteborg-Borås återkom Trafikverket med förslag på fyra olika alternativ. Man kan sammanfatta de olika alternativen med att de föreslås ge mer regional nytta för pengarna. Detta har redovisats till regeringen. Vi har berett och analyserat förslagen.

Precis i dagarna före redovisningen av Trafikverkets förslag inkom ett västsvenskt ställningstagande från den så kallade stråksamverkansgruppen. De förordade ett annat, modifierat alternativ. Regeringen behöver förstås analysera det alternativet också. Det har gjort att vi har behövt analysera detta djupare, och det gör vi i högt tempo och kommer att återkomma med ett besked i närtid i den frågan.

Skåne ligger längre fram i planeringen. Där pågår en beredning. Vi analyserar det ganska omfattande underlaget från Trafikverket. Det visar sig att om sträckan Hässleholm-Lund inte ska vara en del av stambanan för höghastighetståg med en hastighet på 320 kilometer i timmen skulle man kunna få betydligt mer kapacitetshöjande åtgärder på plats för att få en bättre fungerande järnväg och ett bättre fungerande transportinfrastruktursystem.

Trafikverket har kommit med ytterligare förslag som man skulle kunna gå vidare med: förbigångsspår i Slätthult på Södra stambanan, utbyggnad av rangerbangården på Malmö godsbangård, mötesspår på godsstråket genom Skåne, förbigångsspår i Rättelöv och spår 21 i Hässleholm, förbigångsspår Mölleryd och förbigångsspår Blädinge.

Inför framtagandet av förra nationella planen fanns det med ett förslag från Trafikverket som skulle höja kapaciteten på Öresundsbron kraftigt. Det handlar om ett förslag om en ny planskild spårkorsning på Malmö bangård, ett anläggande av fler plattformsspår i banhallen på Malmö central och en utbyggnad till dubbelspår mellan Östervärns station och Malmö central. Det skulle höja kapaciteten när det gäller antalet tåg över Öresundsbron kraftigt just för att man ska ha möjlighet att omhänderta den ökande trafiken när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas.

Detta gick inte den förra regeringen vidare med. Det fanns inte med i nationell plan.

När vi gav Trafikverket uppdraget att ta fram denna redovisning pekade vi särskilt på just den omständighet som också Carina Ödebrink lyfte fram, nämligen att Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande kommer att öka trycket ännu mer när det gäller kapaciteten på den svenska sidan.

Det är ett omfattande underlag som är intressant och väldigt väl underbyggt som regeringen analyserar och bereder och kommer att återkomma till i närtid. När det gäller de frågor som Peder Björk tar upp vill jag säga att just den redovisningen av alla behov som Peder Björk ser är ett väldigt gott argument för regeringens ställningstagande att avbryta planeringen för nya stambanor för höghastighetståg i de södra delarna av landet.

Vi har mycket stora behov på Ostkustbanan, på Malmbanan och i norra Sverige, precis som Peder Björk nämner. För att klara av att bygga ut kapacitet och även underhålla den eftersatta anläggningen på väg- och järnvägssidan behöver vi resurser, och det har vi genom de beslut som regeringen har fattat gett bättre förutsättningar för.

När kommer då regeringen att återkomma när det gäller det uppdrag som vi har gett till Trafikverket med åtgärder för att snabba på investeringar i Norrbotten och Västerbotten? Jag kan i dag inte säga något exakt datum, men vi arbetar i högt tempo även med de frågorna. Det kan Peder Björk och Carina Ödebrink vara säkra på.

Fru talman! Carina Ödebrink har frågat mig vad jag och regeringen avser att vidta för åtgärder mot bakgrund av de presenterade utredningarna från Trafikverket.

Sverige ska fungera. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg skulle ha trängt undan andra nödvändiga investeringar.

Regeringen avbröt därför arbetet med det kostsamma projektet gällande höghastighetsstambanor, och Trafikverket har haft i uppdrag att utreda vilka tänkbara lösningar som på ett kostnadseffektivt sätt kan åstadkomma de kapacitetsförbättringar som behövs i stråket Göteborg-Borås och i Skåne.

Regeringen har också redan gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag för den kommande revideringen av nationell plan. Detta är första steget mot en ny nationell plan för 2026-2037. Senast den 15 januari 2024 ska Trafikverket redovisa inriktningsunderlaget för regeringen.

Trafikverket redovisade utredningsuppdragen om åtgärder i stråket Göteborg-Borås respektive i Skåne före sommaren. Det är ett omfattande material som Trafikverket har levererat. Underlagen analyseras och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i frågorna.

Fru talman! Tack, Peder Björk, för engagemanget! Regeringen har redan visat att vi är beredda att vidta åtgärder för att se vad vi kan göra för att skynda på nödvändiga förstärkningar av transportinfrastrukturen så att nyindustrialiseringen möjliggörs. Jag håller det alltså inte för uteslutet att vi kan vidta åtgärder. Jag har som sagt löpande dialog med myndigheten. Jag tror också att jag har fått en inbjudan via Kristdemokraternas gruppledare Ronja Strid att fördjupa mig ännu mer i situationen. Jag välkomnar det lokala engagemanget och att ledamoten har lyft frågan här i kammaren i dag.

Jag ser fram emot fortsatt dialog, inte minst när vi kommer till arbetet med att revidera den nationella planen. Det är inte så jättelångt till dess att Trafikverket ska redovisa sitt uppdrag. Vi har genom de uppdrag vi har gett Trafikverket under året visat att regeringen förstås alltid är beredd att vidta åtgärder som kan påskynda den omställning som behöver ske och de förstärkningar som behöver ske för att vi ska klara av att öka arbetspendlingsmöjligheter och möjligheter för godstrafik. Vi kommer att fortsätta arbeta i den riktningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är intressant att skattesänkningar så ofta kommer upp i debatten när man debatterar med en socialdemokratisk ledamot. Vi gör skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare i budgeten. Det är fråga om hushåll som är hårt pressade av ökade kostnader till följd av den höga inflationen. Budgeten är också svagt åtstramande så att inflationen dämpas.

Det parti som Peder Björk ingår i tog bort värnskatten under förra mandatperioden. Och det var under förra mandatperioden man tog fram den nationella plan som nu gäller. Där hade det socialdemokratiska partiet alla möjligheter att göra andra prioriteringar i den nationella plan som nu gäller. Det är långa horisonter när det handlar om transportinfrastrukturplanering. Så har det varit, och det är förstås en utmaning. Men Peder Björks parti hade chansen att göra andra prioriteringar.

Nu har den här regeringen visat att vi är beredda att agera snabbt. Att uppdraget för Västerbotten och Norrbotten snabbas på är ett exempel på detta.

Det är viktigt att se vad vi kan göra för att stärka kapaciteten för de många olika industrietableringar som sker i vårt land. Därför avbröt vi arbetet med nya stambanor för höghastighetståg, som hade ätit upp en väldigt stor del av infrastrukturkakan. Även detta är något som Peder Björks parti ska hållas ansvarigt för - trots Riksrevisionens kritik fortsatte man med den planeringen.

Vi tar alltså absolut ansvar för att vi ska ha mer medel för att klara av det statliga åtagandet. Men precis som jag sa i mitt svar kan det när en statlig investering gäller något som främst är att betrakta som en kommunal angelägenhet i vissa fall vara rimligt att berörda kommuner bidrar till investeringen i fråga. Det är också en del av det svar som jag har givit i dag i kammaren.

Jag tackar för respekten för att jag inte kan kommentera ett pågående ärende och därför inte kommer att göra det, fru talman.

Fru talman! Precis som Peder Björk beskriver sker nu en nyindustrialisering och en expansion i den gröna omställningen som skapar jobb och tillväxt i hela landet. Regeringen ser stora möjligheter, inte minst för norra Sverige, att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer.

Den nya hållbara industrin etablerar sig. Kan den delen av landet bli ledande i den globala klimatomställningen? Vi ser utvecklingen i flera andra delar av landet samtidigt.

Det finns ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och i järnvägsinfrastrukturen, inte minst strategiskt och samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder som främjar den industriella gröna omställningen i Sverige. Mot den bakgrunden, och mot bakgrund av vad som sker i norra Sverige, gav regeringen ett uppdrag till Trafikverket i mars om att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län. I uppdraget skulle Trafikverket beskriva planeringsläget och möjligheten att tidigarelägga åtgärder kopplade till eventuella brister och flaskhalsar som kan uppstå i transportsystemet till följd av nyindustrialiseringen. Myndigheten skulle även utreda förutsättningar och möjligheter till medfinansiering av berörda åtgärder och förskottering för att skynda på ett genomförande. Trafikverket redovisade uppdraget i mitten av september, och regeringen bereder nu förslagen och avser att återkomma i den frågan.

Det som Peder Björk lyfter fram här är något som ligger mer söderut. Det är ett ärende som är överklagat, och en överklagandeprocess kan jag som statsråd inte kommentera. Det är ett beslut som Trafikverket har tagit och ansvarar för, och det ankommer inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att kommentera ett pågående ärende. Det hoppas jag att ledamoten har respekt för.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett nytt inriktningsunderlag, som är ett första steg på den nationella planen. Som jag sa i mitt inledande svar, fru talman, finns många stora behov i infrastrukturen i hela landet, och det är viktigt att genomtänkta prioriteringar görs mellan olika åtgärder och att det sker i en ordnad process med tillräckliga underlag. Det är förstås så att det som regeringen har pekat på i uppdraget handlar om inte minst arbetspendling och godstrafik, som är prioriteringar i regeringens arbete med järnvägsinfrastrukturen. Då förutsätter jag att Trafikverket när man arbetar med att ta fram inriktningsunderlaget, som man säger är första steget mot en ny nationell plan, tar hänsyn till just arbetspendling och godstrafik, vilket interpellanten lyfter fram är i behov av stärkt kapacitet i den här landsändan. Det ska också finnas med i det underlag som regeringen sedan får på sitt bord, som vi kommer att remittera och sedan återkomma med till riksdagen under nästa år i en proposition. I den kan vi fastslå ramarna för nödvändiga prioriteringar i infrastrukturen för att lyckas med den gröna omställningen som ska skapa jobb och tillväxt i hela landet.

Vi är överens, och jag hoppas att ledamoten har respekt för att jag som enskilt statsråd inte kan kommentera ett pågående ärende.

Fru talman! Peder Björk har frågat mig om regeringen avser att ta initiativ för att förtydliga Trafikverkets uppdrag så att staten tar sin del av ansvaret för investeringar i statlig infrastruktur i samband med industrietableringar. Peder Björk har vidare frågat mig om regeringen i närtid avser att tillföra ytterligare ekonomiska medel så att Trafikverket har de finansiella resurser som krävs för att kunna ta sin del av ansvaret för investeringar i statlig infrastruktur i samband med industrietableringar.

Inledningsvis vill jag påminna om att jag i augusti i år svarade på en skriftlig fråga från Peder Björk om statens ansvar för infrastruktur kopplat till industrietableringar. Av mitt svar framgick att huvudprincipen är att det är statens uppgift att svara för investeringar i statlig transportinfrastruktur men att Trafikverket kan pröva möjligheten till medfinansiering från olika intressenter. Om en statlig investering till någon del är att betrakta som främst en kommunal angelägenhet kan det i vissa fall vara rimligt att berörda kommuner bidrar till investeringen i fråga.

När det gäller frågan om att tillföra ytterligare ekonomiska medel så att Trafikverket har de finansiella resurser som krävs för att kunna ta sin del av investeringsansvaret vid industrietableringar kan jag konstatera att behoven inom infrastrukturen är stora. Genomtänkta prioriteringar behöver göras mellan olika åtgärder, och det är viktigt att detta görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag.

Regeringen har redan inlett arbetet med en ny nationell plan för 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag. I uppdraget framgår att myndigheten bland annat ska beakta kapacitetshöjande insatser i järnvägssystemet. Trafikverket ska även redogöra för pågående arbete med att stärka arbetssätt och metoder för underhållsverksamheten för att förbättra genomförandet utifrån ett kostnads- och kapacitetsperspektiv. Myndigheten ska också bedöma tillkommande finansiering utöver den ekonomiska planeringsramen, exempelvis medfinansiering. Senast den 15 januari 2024 ska Trafikverket redovisa inriktningsunderlaget till regeringen.

Sverige ska föra en ambitiös, effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara ledande i den gröna omställningen. Hur Trafikverket arbetar med investeringar i statlig infrastruktur i samband med till exempel industrietableringar och hur man interagerar med sin omvärld är en av många frågor som jag löpande följer upp i dialog med myndigheten.

Herr talman! Jag är glad att Daniel Helldén tar upp frågan om de avbrutna planerna för stambanor för höghastighetståg.

Det var mycket riktigt ett projekt som regeringen avbröt. Anledningen till det var att Riksrevisionen varnade för bristande kontroll och att det fanns risk för kostnadsökningar för detta. Bedömningen som gjordes var att detta skulle kunna innebära att andra prioriteringar skulle behöva stå åt sidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avbrottet av den nya stambanan för höghastighetståg möjliggör för andra investeringar som kan komma på plats snabbare. När det gäller de delar som låg, och ligger, i den nationella planen och där Trafikverket har haft i uppdrag att titta på vad man kan göra i stället när de inte är delar av ett höghastighetsnät kommer regeringen att återkomma. Vi har förslag både när det gäller Skåne och Göteborg-Borås.

Det som blir möjligt är ju att prioritera annat. Vi hade haft ett sämre utgångsläge för alla de investeringar som behöver ske i andra delar av landet om vi bara hade kört vidare med de kritiserade planerna på nya stambanor för höghastighetståg.

Frågan är berättigad, men det är precis tvärtom. Med anledning av att vi nu har avbrutit de planerna har vi skapat oss ett utrymme för framtiden att kunna få mer kapacitet där den behövs men också mer medel till det eftersatta underhållet både för järnväg och för väg, som är en viktig del för företag när de ska etablera sig och ha möjlighet att göra affärer. Ett stort tillväxthinder i stora delar av landet är nämligen det eftersatta underhållet. Det som Daniel Helldén lägger in i frågan är alltså i själva verket en möjlighet som möjliggör andra viktiga investeringar.

När det kommer till det som var grunden för interpellationen kan jag inte uttala mig om de förvaltningsärenden som nu ligger på regeringens bord. Men det är prioriterat, och regeringen kommer att återkomma. Detta kommer att avgöras så snart som det är möjligt utan att rättssäkerheten äventyras.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är ingen tvekan om att behovet är stort. Det är ingen tvekan om att den nya industrialisering och samhällsomvandling som vi nu ser är något som är mycket positivt och som skapar jobb och tillväxt, inte bara i de regioner där etableringen sker, utan det är positivt för hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Transportinfrastrukturen är en oerhört viktig del för att detta ska lyckas. Regeringen är medveten om behoven. Vi har också gett Trafikverket i uppdrag att snabba på olika delar som skulle kunna prioriteras och skyndas på inom nationell plan. Det är ett förhållandevis kort uppdrag som Trafikverket nu har levererat på och som vi bereder i Regeringskansliet.

När det gäller den konkreta frågan om jag kommer att titta vidare på frågan kan jag säga att jag redan tittar nära på saken. Detta är en angelägen fråga.

Sedan har jag stor respekt, herr talman, för att Daniel Helldén tycker att ett statsråd i en interpellationsdebatt ska kunna gå in och ge ett förhandsbesked kring ett förvaltningsärende och ett överklagandeärende. Det är förstås ledamoten fri att tycka. Men regeringens prövning av överklagandet kan inte föregås, och dessa ärenden kan därför inte närmare kommenteras. Men jag har gett ett besked. Jag har sagt att beredning pågår och att det kommer att avgöras så snart som det bara är möjligt utan att rättssäkerheten äventyras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar Daniel Helldén för engagemanget och för att han understryker det som regeringen har uttalat, nämligen behovet av investeringar och av att stärka järnvägskapaciteten samt behovet av att skynda på detta, inte minst i de norra delarna av landet. Det är precis detta som regeringen har pekat ut både vad gäller arbetspendling och vad gäller godstrafik för att omhänderta nya innovationer, batterier och råvaror. Det är en viktig del för att vi ska lyckas med den gröna omställningen. Detta är definitivt på regeringens agenda.

Herr talman! Daniel Helldén vet mycket väl att detta är ett förvaltningsärende. Det är mycket viktigt att det hanteras på ett omsorgsfullt sätt. Olika allmänna och enskilda intressen står emot varandra, och rättssäkerheten är givetvis en viktig del av processen. Regeringens prövning av överklagandena kan inte föregripas, och dessa ärenden kan därför inte närmare kommenteras av mig i en sådan här debatt hur gärna Daniel Helldén än vill ha ännu mer konkreta svar på detta.

Jag noterar det höga tonläget. Daniel Helldén talar om att regeringen inte har gjort något, om att ingenting händer och om handfallenhet. Det stämmer inte. Detta är en fråga som hanteras på samma sätt och med samma noggrannhet och omsorgsfullhet som alla förvaltningsärenden och överklagandeärenden. Som jag precis har sagt kan jag inte närmare kommentera dessa ärenden med tanke på att beredningen pågår, herr talman, men som jag sa i mitt svar kommer de att avgöras så snart som det bara är möjligt utan att rättssäkerheten äventyras.

Den skrivelse som Daniel Helldén hänvisar till inkom till regeringen i slutet av september. I den föreslås mycket omfattande ändringar i grundläggande lagreglerade principer. Den får analyseras i Regeringskansliet och kan inte närmare kommenteras i det här läget. Jag kan dock bekräfta att jag har tagit emot den. Den innehåller förslag på omfattande ändringar som kommer att analyseras och som analyseras nu.