Fru talman! Peder Björk har frågat mig om regeringen avser att ta initiativ för att förtydliga Trafikverkets uppdrag så att staten tar sin del av ansvaret för investeringar i statlig infrastruktur i samband med industrietableringar. Peder Björk har vidare frågat mig om regeringen i närtid avser att tillföra ytterligare ekonomiska medel så att Trafikverket har de finansiella resurser som krävs för att kunna ta sin del av ansvaret för investeringar i statlig infrastruktur i samband med industrietableringar.

Inledningsvis vill jag påminna om att jag i augusti i år svarade på en skriftlig fråga från Peder Björk om statens ansvar för infrastruktur kopplat till industrietableringar. Av mitt svar framgick att huvudprincipen är att det är statens uppgift att svara för investeringar i statlig transportinfrastruktur men att Trafikverket kan pröva möjligheten till medfinansiering från olika intressenter. Om en statlig investering till någon del är att betrakta som främst en kommunal angelägenhet kan det i vissa fall vara rimligt att berörda kommuner bidrar till investeringen i fråga.

När det gäller frågan om att tillföra ytterligare ekonomiska medel så att Trafikverket har de finansiella resurser som krävs för att kunna ta sin del av investeringsansvaret vid industrietableringar kan jag konstatera att behoven inom infrastrukturen är stora. Genomtänkta prioriteringar behöver göras mellan olika åtgärder, och det är viktigt att detta görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag.

Regeringen har redan inlett arbetet med en ny nationell plan för 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag. I uppdraget framgår att myndigheten bland annat ska beakta kapacitetshöjande insatser i järnvägssystemet. Trafikverket ska även redogöra för pågående arbete med att stärka arbetssätt och metoder för underhållsverksamheten för att förbättra genomförandet utifrån ett kostnads- och kapacitetsperspektiv. Myndigheten ska också bedöma tillkommande finansiering utöver den ekonomiska planeringsramen, exempelvis medfinansiering. Senast den 15 januari 2024 ska Trafikverket redovisa inriktningsunderlaget till regeringen.

Sverige ska föra en ambitiös, effektiv klimatpolitik för att nå klimatmålen. Det svenska näringslivet ska ges förutsättningar att vara ledande i den gröna omställningen. Hur Trafikverket arbetar med investeringar i statlig infrastruktur i samband med till exempel industrietableringar och hur man interagerar med sin omvärld är en av många frågor som jag löpande följer upp i dialog med myndigheten.

Fru talman! Precis som Peder Björk beskriver sker nu en nyindustrialisering och en expansion i den gröna omställningen som skapar jobb och tillväxt i hela landet. Regeringen ser stora möjligheter, inte minst för norra Sverige, att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer.

Den nya hållbara industrin etablerar sig. Kan den delen av landet bli ledande i den globala klimatomställningen? Vi ser utvecklingen i flera andra delar av landet samtidigt.

Det finns ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och i järnvägsinfrastrukturen, inte minst strategiskt och samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder som främjar den industriella gröna omställningen i Sverige. Mot den bakgrunden, och mot bakgrund av vad som sker i norra Sverige, gav regeringen ett uppdrag till Trafikverket i mars om att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län. I uppdraget skulle Trafikverket beskriva planeringsläget och möjligheten att tidigarelägga åtgärder kopplade till eventuella brister och flaskhalsar som kan uppstå i transportsystemet till följd av nyindustrialiseringen. Myndigheten skulle även utreda förutsättningar och möjligheter till medfinansiering av berörda åtgärder och förskottering för att skynda på ett genomförande. Trafikverket redovisade uppdraget i mitten av september, och regeringen bereder nu förslagen och avser att återkomma i den frågan.

Det som Peder Björk lyfter fram här är något som ligger mer söderut. Det är ett ärende som är överklagat, och en överklagandeprocess kan jag som statsråd inte kommentera. Det är ett beslut som Trafikverket har tagit och ansvarar för, och det ankommer inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att kommentera ett pågående ärende. Det hoppas jag att ledamoten har respekt för.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett nytt inriktningsunderlag, som är ett första steg på den nationella planen. Som jag sa i mitt inledande svar, fru talman, finns många stora behov i infrastrukturen i hela landet, och det är viktigt att genomtänkta prioriteringar görs mellan olika åtgärder och att det sker i en ordnad process med tillräckliga underlag. Det är förstås så att det som regeringen har pekat på i uppdraget handlar om inte minst arbetspendling och godstrafik, som är prioriteringar i regeringens arbete med järnvägsinfrastrukturen. Då förutsätter jag att Trafikverket när man arbetar med att ta fram inriktningsunderlaget, som man säger är första steget mot en ny nationell plan, tar hänsyn till just arbetspendling och godstrafik, vilket interpellanten lyfter fram är i behov av stärkt kapacitet i den här landsändan. Det ska också finnas med i det underlag som regeringen sedan får på sitt bord, som vi kommer att remittera och sedan återkomma med till riksdagen under nästa år i en proposition. I den kan vi fastslå ramarna för nödvändiga prioriteringar i infrastrukturen för att lyckas med den gröna omställningen som ska skapa jobb och tillväxt i hela landet.

Vi är överens, och jag hoppas att ledamoten har respekt för att jag som enskilt statsråd inte kan kommentera ett pågående ärende.

Fru talman! Det är intressant att skattesänkningar så ofta kommer upp i debatten när man debatterar med en socialdemokratisk ledamot. Vi gör skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare i budgeten. Det är fråga om hushåll som är hårt pressade av ökade kostnader till följd av den höga inflationen. Budgeten är också svagt åtstramande så att inflationen dämpas.

Det parti som Peder Björk ingår i tog bort värnskatten under förra mandatperioden. Och det var under förra mandatperioden man tog fram den nationella plan som nu gäller. Där hade det socialdemokratiska partiet alla möjligheter att göra andra prioriteringar i den nationella plan som nu gäller. Det är långa horisonter när det handlar om transportinfrastrukturplanering. Så har det varit, och det är förstås en utmaning. Men Peder Björks parti hade chansen att göra andra prioriteringar.

Nu har den här regeringen visat att vi är beredda att agera snabbt. Att uppdraget för Västerbotten och Norrbotten snabbas på är ett exempel på detta.

Det är viktigt att se vad vi kan göra för att stärka kapaciteten för de många olika industrietableringar som sker i vårt land. Därför avbröt vi arbetet med nya stambanor för höghastighetståg, som hade ätit upp en väldigt stor del av infrastrukturkakan. Även detta är något som Peder Björks parti ska hållas ansvarigt för - trots Riksrevisionens kritik fortsatte man med den planeringen.

Vi tar alltså absolut ansvar för att vi ska ha mer medel för att klara av det statliga åtagandet. Men precis som jag sa i mitt svar kan det när en statlig investering gäller något som främst är att betrakta som en kommunal angelägenhet i vissa fall vara rimligt att berörda kommuner bidrar till investeringen i fråga. Det är också en del av det svar som jag har givit i dag i kammaren.

Jag tackar för respekten för att jag inte kan kommentera ett pågående ärende och därför inte kommer att göra det, fru talman.

Fru talman! Tack, Peder Björk, för engagemanget! Regeringen har redan visat att vi är beredda att vidta åtgärder för att se vad vi kan göra för att skynda på nödvändiga förstärkningar av transportinfrastrukturen så att nyindustrialiseringen möjliggörs. Jag håller det alltså inte för uteslutet att vi kan vidta åtgärder. Jag har som sagt löpande dialog med myndigheten. Jag tror också att jag har fått en inbjudan via Kristdemokraternas gruppledare Ronja Strid att fördjupa mig ännu mer i situationen. Jag välkomnar det lokala engagemanget och att ledamoten har lyft frågan här i kammaren i dag.

Jag ser fram emot fortsatt dialog, inte minst när vi kommer till arbetet med att revidera den nationella planen. Det är inte så jättelångt till dess att Trafikverket ska redovisa sitt uppdrag. Vi har genom de uppdrag vi har gett Trafikverket under året visat att regeringen förstås alltid är beredd att vidta åtgärder som kan påskynda den omställning som behöver ske och de förstärkningar som behöver ske för att vi ska klara av att öka arbetspendlingsmöjligheter och möjligheter för godstrafik. Vi kommer att fortsätta arbeta i den riktningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.