Fru talman! Carina Ödebrink har frågat mig vad jag och regeringen avser att vidta för åtgärder mot bakgrund av de presenterade utredningarna från Trafikverket.

Sverige ska fungera. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. Behoven är stora, och en satsning på höghastighetsjärnväg skulle ha trängt undan andra nödvändiga investeringar.

Regeringen avbröt därför arbetet med det kostsamma projektet gällande höghastighetsstambanor, och Trafikverket har haft i uppdrag att utreda vilka tänkbara lösningar som på ett kostnadseffektivt sätt kan åstadkomma de kapacitetsförbättringar som behövs i stråket Göteborg-Borås och i Skåne.

Regeringen har också redan gett Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag för den kommande revideringen av nationell plan. Detta är första steget mot en ny nationell plan för 2026-2037. Senast den 15 januari 2024 ska Trafikverket redovisa inriktningsunderlaget för regeringen.

Trafikverket redovisade utredningsuppdragen om åtgärder i stråket Göteborg-Borås respektive i Skåne före sommaren. Det är ett omfattande material som Trafikverket har levererat. Underlagen analyseras och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ett järnvägssystem är ett system som behöver hålla ihop, och det blir inte starkare än dess svagaste länk. Precis som Carina Ödebrink framhåller behövs det besked från regeringen i en rad frågor när det gäller satsningar på järnväg.

Vi har tidigare haft en interpellationsdebatt här om utvecklingen i norra Sverige och den gröna industrins framväxt. Om hela landet ska hålla ihop och om vi ska ta vara på de möjligheter som ges krävs det investeringar i järnvägen. Det behövs i södra Sverige, och det behövs tydliga besked från regeringen om det, men det behövs också tydliga besked om hur man ser på utbyggnaden av järnvägen i norra Sverige.

Återigen, fru talman, detta är ett system som håller ihop, och det blir inte starkare än dess svagaste länk. Längs Norrlandskusten ser vi att behoven är otroligt stora för att få systemet att hålla ihop. Norrbotniabanan har påbörjats, men det finns inget besked om slutdatum då investeringen ska vara klar. På Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand har vi Sveriges längsta enkelspår - 27 mil enkelspårig järnväg där det i dag inte går att få in fler tåg. Det behövs dubbelspår på Ostkustbanan.

Lägg därtill investeringar på Malmbanan och ytterligare järnvägsanslutningar som behövs för att Sverige ska utvecklas och ska ta till vara möjligheterna med den gröna omställningen.

Som statsrådet framhöll i den tidigare interpellationsdebatten har regeringen gett ett uppdrag. Precis som för södra Sverige har man gett ett uppdrag för norra Sverige. Trafikverket ska komma tillbaka med en rapport angående möjligheten att prioritera och tidigarelägga åtgärder på järnvägen i Västerbotten och Norrbotten.

Min fråga till statsrådet är av samma slag som den som Carina Ödebrink ställde: När kommer regeringen att agera på den rapport som Trafikverket har levererat? Vad är regeringens besked, och när kommer konkreta förslag utifrån det underlag som regeringen har på sitt bord?

Fru talman! I dag, den 20 oktober, är det elva dagar kvar av den förlängda pausen för projektet Göteborg-Borås. Inom elva dagar måste alltså regeringen lämna besked. Det är möjligt att det kommer ett besked, men det hade väl i så fall kunnat beskrivas eller antydas av statsrådet i den här viktiga debatten?

Det som gäller Malmö godsbangård och förändringarna där finns med i nationell plan. Faktum kvarstår att Trafikverket säger att det inte finns några andra alternativ än att bygga nytt om man ska öka kapaciteten i järnvägssystemet i Skåne.

I regeringens beslut att uppdra till Trafikverket att ta fram ett inriktningsunderlag för arbetet med den nya nationella planen står det: "Infrastrukturåtgärder i järnvägssystemet bör inte fragmenteras utan planeras utifrån ett systemperspektiv så att de så snart som möjligt kan ge önskade effekter för trafiken." Men ministerns svar här och regeringens agerande visar ju på en total avsaknad av helhetstänk, som just leder till en fragmentisering av den viktiga infrastrukturen - en infrastruktur som inte har något egenvärde i sig utan syftar till att de olika delarna tillsammans ska bidra till en större nytta.

Jag är väldigt glad över att min partikamrat Peder Björk lyfter fram även de norrländska aspekterna i den här debatten. Allting hänger ju hänger ihop. Den unika expansion som nu sker i norra Sverige förutsätter inte enbart en robust och tillförlitlig infrastruktur där utan lika mycket att det finns en helhetssyn och ett systemtänk med tillförlitlig infrastruktur i hela landet. Detta är särskilt viktigt för fungerande godstransporter, då det mesta av godset passerar genom södra Sverige och vidare ut i Europa och världen.

Min interpellation tar sin utgångspunkt i Trafikverkets tre utredningar om Skåne, Göteborg-Borås och Ostlänken och den oro som jag vet finns i de delarna kring regeringens avsaknad av besked. Men indirekt, fru talman, handlar min interpellation också om läget i en av de viktigaste export- och industridelarna i Sverige i dag, nämligen Jönköpings län.

Ministerns och regeringens tal om att satsningar i infrastruktur i första hand bör underlätta för arbetspendling och godstrafik gäller uppenbarligen inte för denna viktiga del av landet. Det tycker jag är sorgligt och beklagligt men också högst anmärkningsvärt.

Andreas Carlson får gärna återkomma och ge sin syn på hur han ser på hur vi ska kunna utveckla infrastrukturen även i det som nu har blivit en vit fläck i Sverige.

Fru talman! Låt mig börja med Peder Björks avslutande fråga, för svaret ligger egentligen i det som han inledde med. Man behöver göra prioriteringar för att ha möjlighet att ha resurser för de satsningar man vill göra. Det var därför som regeringen avbröt planerna för nya stambanor för höghastighetståg. Det är resurskrävande. Det kritiserades av Riksrevisionen för bristande kostnadskontroll. Och hade inte det beslutet fattats hade andra åtgärder som ledamoten lyfter fram knappast haft möjlighet att prioriteras.

Nu har vi tagit detta beslut. Vi har gett många uppdrag till Trafikverket. Det handlar om att snabba på infrastrukturinvesteringar inom gällande plan. Det är framför allt för Västerbotten och Norrbotten. Men det handlar också om att se vilka möjligheter till medfinansiering som finns för att få in mer medel för viktiga infrastrukturprojekt.

Det ligger också med i det uppdrag om inriktningsunderlag som regeringen har gett till Trafikverket att man ska titta på det, överväga det och komma med förslag.

Sedan gäller det Carina Ödebrinks fråga. Jag har stor respekt för att ledamoten vill ha besked elva dagar innan pausen går ut. Nu är det elva dagar kvar tills pausen går ut, och jag har gett ett besked. Regeringen kommer att återkomma i närtid. Jag har full förståelse för att man kan vilja ha olika gissningar och antydningar, men det fungerar så att när regeringen har någonting att kommunicera och ge ett besked kring gör regeringen det. Vi gör det när det är klart att kommunicera. Det kommer vi att göra.

Jag delar inte bilden av att regeringen skulle sakna ett helhetstänk och ett systemperspektiv, tvärtom. I uppdraget till Trafikverket om inriktningsunderlag har vi pekat på att det ska vara ett holistiskt synsätt i fråga om transportsystemet, där de fyra trafikslagen, även luftfart och sjöfart, ska räknas in. Det är väldigt viktigt att ta det i beaktande för att klara av transport av gods, exempelvis. Där är sjöfarten en väldigt viktig del. Det gäller hamnarna i norra Sverige men också i södra Sverige. Det gäller inte minst Göteborgs hamn. Det kan behövas kapacitetsförstärkningar när det gäller att omhänderta gods som går ut från och in till den viktiga hamnen. Detta är något som, mycket tydligare än tidigare, det pekas på i uppdraget att ta fram inriktningsunderlaget. Det är även viktigt med luftfarten och flyget för både arbetspendling och godstrafik.

Någon undrade om godstrafik. Jag fick faktiskt den frågan. Nej, jag tror inte att järnmalm och liknande kommer att transporteras på elflyg i första hand. Det kommer förstås att fortsätta att transporteras på järnväg.

Själva volymen är 1 procent när det gäller godstrafik på flyg. Men själva godsvärdet är 30 procent. Eftersom det är viktigt att få fram exempelvis viktiga komponenter, verktyg och maskindelar för industrin kommer flygfrakten att vara en viktig del också framöver.

Vi har alltså ett helhetstänk och ett holistiskt synsätt, som man kan säga är en nyhet när det gäller inriktningsunderlaget. Och det kommer att märkas i den nationella planen framöver.

Jag håller verkligen med om att Jönköpings län är ett viktigt län - ett viktigt exportlän och ett viktigt logistik- och godslän. Arbetet med att förstärka arbetspendling och godstrafik gäller alla delar av landet. Därför är det viktigt, när Trafikverket tar fram inriktningsunderlaget, att hela Sverige ska fungera.

Herr talman! Jag delar inte bedömningen att det är fragmentiserande. Tvärtom visar exempelvis Trafikverkets redovisade uppdrag för Skåne att man kan få fler satsningar, mer kapacitet och fler åtgärder på plats för pengarna än om man hade fortsatt att planera för snabbtåg. Det är det som det handlar om där - det var ju hastighetsspår för 320 kilometer i timmen som man skulle bygga i Skåne mellan Lund och Hässleholm.

Den sträckan är fortfarande utpekad i uppdraget, men uppdraget var att se vilka andra, ytterligare åtgärder som behövs för att öka kapaciteten i de södra delarna av landet just för att inte fragmentisera utan se till att det finns en bredd i kapacitetsåtgärderna. Precis som ledamöterna har varit inne på är det viktigt inte bara för de södra delarna av landet utan för hela Sverige eftersom det annars riskerar att byggas in flaskhalsar i transportsystemet.

Tvärtemot vad ledamoten säger är det alltså ett viktigt steg för att inte få en fragmentisering och flaskhalsar. I stället ökar vi kapaciteten bredare än vad som angavs i den nationella planen.

I både den första och den andra budgeten har vi gjort förstärkningar utöver den nationella planen, inte minst för vägunderhållet som har varit eftersatt. Man behöver inte färdas många mil i vårt avlånga land för att inse det. Så har det fungerat även tidigare: Den nationella planen med de ramar som riksdagen beslutar om är det som man planerar utefter och fokuserar på när man ska avsätta medel för infrastrukturplanering. Så var det även när Socialdemokraterna styrde, så ledamoten gör en lite för enkel poäng här, herr talman.

Det är viktigt att prioritera underhållet, och det är viktigt att prioritera ny kapacitet där det behövs. Det har vi gett en möjlighet till med det beslut som regeringen har fattat. Vi kommer att återkomma i närtid med besked i andra delar som har diskuterats under den här debatten.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.