Andreas Carlson

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att direkt ta itu med och mildra den pågående situationen inom byggbranschen. Serkan Köse har vidare frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att byggbranschens framtida kompetensbehov tillgodoses för att förhindra ett kompetenstapp liknande det som har skett tidigare.

Jag är väl införstådd med situationens allvar vad gäller nedgången på bostadsmarknaden och dess konsekvenser. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Bostadsbyggandet har minskat till följd av den höga inflationen och de högre räntorna. Dessa har påverkat hushållens efterfrågan på bostäder samtidigt som de har bidragit till att produktions- och finansieringskostnader har ökat snabbt för byggföretagen.

Vi ser nu att inflationen tydligt faller och att inflationsbekämpningen biter. Det är bra, men det är fortfarande viktigt att vara vaksam. Riksbanken har nyligen bedömt att risken för att inflationen biter sig fast på för höga nivåer har minskat och att styrräntan därför troligen kan sänkas tidigare än vad som hittills indikerats. På sikt väntas lägre räntor bidra till en återhämtning i byggbranschen.

Regeringen genomför olika åtgärder för att dämpa effekterna och rädda jobb i byggsektorn. Regeringen har föreslagit att taket för rotavdraget tillfälligt höjs under 2024 för att främja sysselsättningen i bygg- och anläggningssektorn. Det är en åtgärd som kan göra skillnad när efterfrågan viker. För att förenkla reglerna för att bygga har regeringen dessutom gett ett uppdrag till Boverket om lättnader i byggkrav för studentbostäder. På uppdrag av regeringen har Finansinspektionen undersökt hur det undantag från amorteringskraven som kan ges för nyproducerade bostäder används i praktiken.

Därtill har regeringen infört två stimulanser till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse respektive omvandlingar från lokaler till bostäder. Planeringsstimulanserna är sökbara från och med den 2 april i år för planer antagna från och med den 1 januari i år och framåt.

Boverket har också, på regeringens uppdrag, tagit fram underlag för ökat småhusbyggande. I detta ingår en redovisning av var det finns byggbar mark för småhus och en bedömning av hur lönsamt småhusbyggandet är. Vidare har en samordnare utsetts med uppdraget att verka för att genom avyttring av statlig mark få till stånd bostadsbyggande på statens fastigheter.

Vad gäller frågan om kompetensförsörjning vill regeringen främja sysselsättningen inom bygg- och anläggningsbranschen så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen vänder. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det också avsatts medel för fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Syftet med båda satsningarna är att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige, möjliggöra omställningen och främja matchningen på arbetsmarknaden. Totalt har regeringen tillfört 1 747 miljoner kronor inklusive studiemedel.

Inom statsbidraget till yrkesinriktad vuxenutbildning kan bidrag lämnas för lärlingsutbildning om förutsättningarna i förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning är uppfyllda. Lärlingsutbildning inom regionalt yrkesvux ska syfta till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning på en arbetsplats få kunskaper inom ett yrkesområde. Förslag om att stärka lärlingsutbildningen tas också upp i betänkandet Växla yrke som vuxen (SOU 2024:16), som är på remiss till den 10 juni 2024.

Det finns i dag ett öppet system för stöd vid korttidsarbete. Enligt detta system kan stöd lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete, om arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll och som inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas.

Regeringen följer noga utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Alireza Akhondi för här debatten, för anslaget och för det ödmjuka förhållningssätt som ledamoten ger uttryck för men också det konkreta. Det är ju inte defensivt bara för att man har en god ton i en debatt. Tvärtom är det konstruktivt och någonting som förstås stämmer till eftertanke för alla som ägnar sig åt politik och även i andra sammanhang.

Låt oss fortsätta att hålla dialogen levande kring Axel Oxenstierna, förvaltningsmodeller och annat. Det går säkert att snabba på i flera delar. Att få effektivare processer är sådant som vi jobbar med nu, och det som vi har diskuterat i dag, fru talman, kring bygglov och förenklingar är någonting som jag ser fram emot att återkomma till. En god dialog är någonting jag uppskattar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag pratade redan tidigare om krångliga regelverk som ställer till det. Det finns, som i det fall som ledamoten lyfte fram, exempel på att det skiljer sig åt i fråga om tillämpning. Det är på ett sätt inte något nytt. Trots att det enligt lag är förbud mot särkrav finns det vad man skulle kunna kalla för olika särkrav i olika kommuner.

Man ska ha respekt för det kommunala planmonopolet, men jag tror också att det är viktigt att det är transparent, att det är likabehandling och att man i olika kommuner kan ha ungefär samma tillämpning. Det var därför som jag sa det jag sa när det gäller innebörden av förslagen för specifika åtgärder - vi pratar här om balkonger men även om verandor och tillbyggnad. Jag ser att en vägledning kan behöva tas fram av Boverket för att underlätta för enskilda fastighetsägare att förstå detta. Den ska givetvis också vara ett stöd till kommunerna i fråga om detta.

Jag tackar för det tydliga exempel som ledamoten tog upp här i debatten. Jag ser ingen anledning att i detalj kommentera det, men jag tackar för det.

Kostnadsaspekten är förstås alltid en viktig aspekt att ha med. Det är viktigt att underlätta, att regelförenkla och att se hur man får ett bättre och enklare förfarande för den enskilde. Det innebär förstås också att man tar med kostnadsdelen.

Jag välkomnar alltid en ödmjuk vädjan. En sådan kan ingen vara emot; jag tackar för detta.

Jag talar ganska ofta med finansministern. Exakt vad vi pratar om kanske vi inte ska gå in på här i alla delar, men vi har ett gott och nära samarbete. Vi är en samarbetsregering. Vi har också, som jag har berättat i riksdagen tidigare, en statssekreterargrupp med olika statssekreterare till olika ministrar, och jag träffar förstås också mina ministerkollegor. Bostadspolitiken finns ju inte bara inom bostadsministerns ansvarsområde utan även inom andra ministrars beredningsområden, vilket ger desto större anledning att ha en god samverkan och ett gott samarbetsklimat så att man har en gemensam lägesbild, inte minst i den tuffa situation som nu råder på bostadsmarknaden.

Jag tar emot budskapet. Jag ger inga löften gällande vad jag lyfter med olika ministrar; så brukar jag inte jobba här i kammaren. Men jag uppskattar anslaget och tonen.

Fru talman! Jag tackar för engagemanget i denna fråga. Rubriken är: Inglasning av balkonger. Men detta rymmer ett bredare perspektiv än så, även om jag håller med ledamoten om att man inte ska förringa människors vilja att ha balkong. Krångliga regelverk hämmar bostadsmarknaden. Regeringen vill därför genomföra omfattande regelförenklingar. Kraven på bygglov borde kunna minska, och i ett bredare perspektiv behöver tillståndsprocesser kortas och bli effektivare och mer förutsägbara.

När det gäller betänkandet har det remitterats. Det bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Jag hör, förstår och har stor respekt för att ledamoten vill ha en mer specifik tidsplan för när propositionen väntas lämnas till riksdagen. Jag har i dag inte något mer specifikt besked att ge annat än att vi avser att lämna den under 2025.

Det är ett omfattande betänkande. Det kräver många avvägningar. Efter att utredningen överlämnade sitt betänkande har riksdagen tillkännagett för regeringen att regeringen inte bör gå vidare med vissa av utredningens förslag, bland annat de som gäller bygglovsplikten för bygglovsbefriade komplementbostäder.

En promemoria med kompletterande beredningsunderlag, där det föreslås att kravet på anmälan för bland annat komplementbostad ska tas bort, har tagits fram och remitterats. Det har varit en process. Det är förstås angeläget att detta går så snabbt som möjligt men också att det blir ett bra underlag som riksdagen så småningom kan fatta ett beslut utifrån. Regeringen avser att lämna propositionen till riksdagen 2025.

Bygglovsutredningen lämnar inga förslag och gör heller inga särskilda överväganden som rör den preciserade åtgärden: inglasning av balkonger. Men som jag sa finns det förslag som kan omfatta en sådan åtgärd i fråga om krav på bygglov och i fråga om möjlighet till avvikelse från en detaljplansbestämmelse. Bland annat föreslås att kravet på bygglov för fasadändring ska begränsas. Det föreslås också att större tillbyggnader ska få genomföras utan krav på bygglov. Sådana tillbyggnader föreslås, till skillnad från i dag, också i vissa fall få uppföras på flerbostadshus.

Förslagen innebär sammantaget att ett lägre antal åtgärder kommer att omfattas av krav på bygglov. De ger också en ökad frihet för fastighetsägarna att välja på vilket sätt till exempel en tillbyggnad ska ske.

När det gäller innebörden av förslagen för specifika åtgärder - inglasning av balkong, inglasning av veranda, tillbyggnad i form av uterum och så vidare - kan vägledning behöva ges av Boverket för att underlätta för enskilda fastighetsägare att förstå.

Fru talman! Jag ser fram emot att återkomma till detta. Jag kan också kommentera det ledamoten frågar kring finansieringsproblemen. Detta är den stora delen i fråga om den dramatiska nedgången i bostadsbyggandet. Det handlar om den osäkerhet som finns och om att det är ökade produktions- och finansieringskostnader till följd av inflationen. Därför är det fortfarande hörnstenen i att få en bättre fungerande bostadsmarknad att få ned inflationen och hålla den på en låg nivå. Det kommer att innebära att räntor kan sänkas. Vi ser ljusningar nu. Förhoppningsvis håller det i sig, men vi kan inte ropa: Faran är över. Men då går arbetet över till mer konjunkturåtgärder så att man kan få en bättre funktion i byggandet.

Makrotillsynsåtgärderna, som ledamoten nämner, med amorteringskrav och även bolånetak är sådana saker som regeringen redan har tillsatt utredning kring. Regeringen ser fram emot att senare få ta emot detta och att därmed kunna agera.

Fru talman! Alireza Akhondi har frågat mig om dels när jag och regeringen avser att återkomma med förslag om regellättnader för byggande, inklusive avreglering av bygglovet, vid inglasning av balkong, dels om jag kommer att verka för att regeringen vidtar åtgärder för att utvidga rotavdraget till att även inkludera inglasning av balkong, med målet att ge lägenhetsinnehavare samma ekonomiska förutsättningar som villaägare och skapa fler arbetstillfällen i byggbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att skapa fler arbetstillfällen inom byggbranschen och främja sysselsättningen inom byggsektorn så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen vänder har regeringen nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget.

Frågor om utvidgning av rotavdraget utöver de förbättringar som regeringen redan har föreslagit i propositionen till riksdagen bör i första hand finansministern svara på. Jag vill dock betona att regeringen arbetar med att främja verksamhet och sysselsättning inom byggsektorn nu när många företag i branschen upplever att de har det tufft ekonomiskt.

Regeringen har vidtagit fler åtgärder för att ge incitament till ökat byggande. Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska se över reglerna om ändring av presumtionshyror i syfte att säkerställa ett väl fungerande presumtionshyressystem som ger goda förutsättningar för nyproduktion av hyresbostäder. Stimulansåtgärder till kommunerna för att öka utbudet av planerad mark för småhus och omvandling från lokaler till bostäder har beslutats, och nyligen har en bokstavsutredare fått i uppdrag att verka för att få till stånd bostadsbyggande på statens fastigheter genom avyttring av statlig mark till landets kommuner.

Bygglovsutredningen har i betänkandet Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) lämnat förslag som syftar till att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov med mera, som samtidigt säkerställer angelägna allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bland annat bostäder.

Som Alireza Akhondi konstaterar lämnar inte utredningen några särskilda förslag eller gör några särskilda överväganden om just inglasning av balkonger, men förslagen i betänkandet kan ändå omfatta inglasning av balkonger. De ändringar som föreslås skulle sammantaget innebära att färre åtgärder kräver bygglov och ge en ökad frihet för fastighetsägaren att välja på vilket sätt till exempel en tillbyggnad ska ske.

Betänkandet har remitterats, och regeringen överväger nu förslagen utifrån de synpunkter som remissinstanserna har lämnat. Regeringens avsikt är att en proposition ska lämnas till riksdagen under 2025.

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag inte har och inte bör ha några synpunkter på riksdagens debattregler. Jag har många år i riksdagen bakom mig och är väl medveten om att varje riksdagsledamot kan gå in i denna typ av debatter. Det vill jag inte ha några synpunkter på. I interpellationsdebatter som jag har haft här, fru talman, har detta varit ganska vanligt förekommande. Det är alltså inte någon ny företeelse, inte för mig i alla fall.

När det gäller regeringens agerande och regeringens olika beslut har regeringen redan gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att redovisa hur krisberedskapsperspektivet har fungerat och hur det kan förbättras. I uppdraget ingår också att belysa eventuella otydligheter och avvikelser gällande ansvar och roller som kan identifieras utifrån händelsen och även att analysera hur den så kallade ansvarsprincipen har fungerat.

Jag tycker, fru talman, att vi i det sista inlägget får ett tydligt besked från ledamoten om att det inte finns någon kritik när det gäller myndigheternas ansvar. Detta är, må jag säga, ganska nytt. Varje myndighet som varit involverad är ju självkritisk. Trafikverket har gjort en egen genomgång av händelsen på E22, där man pekar på exempelvis förbättring av vinterväghållningen. Det finns alltså en självkritik vid den myndigheten och flera andra.

Jag förväntar mig att myndigheterna nu tar sitt ansvar, utifrån ansvarsprincipen, och stärker sina rutiner och ser till att samverka bättre. Regeringen och jag kommer att följa detta mycket noga.

Vi fick också ett kvitto vid situationen på E4:an, då samverkan fungerade bättre än vid situationen på E22:an. Uppenbarligen har alltså myndigheterna redan dragit lärdom. Men det finns mycket mer att göra, och det är jag väldigt angelägen om att få på plats. Detta kommer jag definitivt att följa.

Tack så mycket för den här debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill tacka för debatten.

Angående kommunikationen i samband med hanteringen av de två händelserna vill jag inleda med att säga att under den pågående hanteringen av den typ av kriser vi såg med anledning av händelserna på väg E22 i januari och den i april avseende väg E4 och väg E20 är det de operativt inblandade myndigheterna som har ansvaret utifrån vad som bedöms viktigt för hanteringen. De ska söka och nå ut med information om till exempel när problemen kan väntas vara åtgärdade och hur man som drabbad bör bete sig.

Vad gäller hanteringen av händelsen på väg E22 hade, som jag nämnde tidigare, de myndigheter som har ansvar svårt att samordna sig. Det ledde till att det dröjde innan det kom fram en samlad lägesbild. Dessutom var det först efter att situationen hade stabiliserats och det började bli möjligt att skapa sig en överblick över skeendena, alltså den 5 januari, som jag valde att gå ut i medierna och kommentera hanteringen av händelsen. Mitt mål med den kommunikationen var att möta upp det informationsbehov som jag bedömde att många människor hade vid tillfället, bland annat med avseende på hur regeringen egentligen såg på hanteringen.

Det är förstås viktigt att en sådan kommunikation bygger på ett korrekt underlag och en bild av vem som hade ansvaret. Det var en dålig lägesbild. Som vi sedan har konstaterat var det förstås viktigt att kommunicera att detta inte kunde ses som något annat än ett misslyckande och att det var allvarligt.

Jag tycker att det var rimligt att en sådan information gavs snabbt av en företrädare för regeringen, inte minst för att alla som berördes av situationen skulle få ett kvitto på att detta var något som skulle följas upp och som inte sågs som acceptabelt.

Vad gäller snöovädret som inträffade i början av april, och som drabbade trafiken på väg E4 och väg E20, är det inte så som ledamoten säger, nämligen att jag valde att kommunicera under pågående kris, utan det var efter att den akuta räddningsfasen och insatsen var avslutad.

Vi hade då händelsen på väg E22 i färskt minne. Vi hade dessutom nyligen tagit del av de två utvärderingarna, som bland annat pekade på myndigheternas brister i kommunikationen med allmänheten i samband med hanteringen av händelserna på väg E22.

Det var dessutom i april månad, en månad då många väljer att byta till sommardäck. Jag bedömde då att det var en naturlig roll för mig att i snabbt tempo få ut ett brett budskap till trafikanterna om att vara aktsamma, särskilt då det fanns vädervarningar från SMHI om att det skulle kunna komma ytterligare snö de kommande dagarna. Därför var det viktigt att få ut informationen så brett som möjligt.

Jag hoppas att jag har svarat på frågorna, fru talman. Jag har redan svarat på frågorna i tidigare interpellationsdebatter och även i konstitutionsutskottet. Det finns fortfarande många frågor som behöver besvaras om hur arbetet ska kunna ske bättre och hur myndigheterna, som enligt ansvarsprincipen bär ansvaret för krishanteringen i den akuta fasen, ska kunna samordna sig bättre och få en bättre lägesbild.

Det finns också politiska beslut som behöver fattas. Här har jag aviserat att vi nu ser över vinterväghållningen, att vi redan har fattat beslut om att ge Transportstyrelsen i uppdrag att förlänga tiden för sommardäck och att vi ser över höjda böter. Jag utesluter inte att det kommer att krävas mer, men regeringen har vidtagit och kommer att vidta åtgärder, fru talman.

Fru talman! Jag har redan svarat på ledamotens frågor. Jag har även redogjort för regeringens hantering av trafikstoppet på E22:an i konstitutionsutskottet i måndags. Jag har tidigare svarat på interpellationen Krishantering inom Landsbygds- och infrastrukturdepartementet av ledamotens partikollega Gunilla Svantorp här i kammaren.

Som jag sa, fru talman, utesluter regeringen inte att det kan behöva vidtas åtgärder och fattas beslut från regeringen om ett sådant behov framkommer i de utvärderingar som görs av händelsen.

I sammanhanget vill jag hänvisa till det som jag framförde vid pressbriefingen efter snöovädret i början av april om att vi nu arbetar med ett nytt uppdrag till Trafikverket som gäller hur vinterväghållningen ska förbättras och att regeringen redan tidigare har gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda tillåten tid för dubbdäck med utgångspunkten att tiden ska förlängas med två veckor, så att man kan undvika denna typ av kanske förhastade däckbyten och så att man helt enkelt får längre tid på sig för att byta från vinterdäck till sommardäck. Jag aviserade då också att vi avser att se över vilka bötesbelopp som ska gälla om man kör bil med dåliga däck. Jag avser att återkomma i dessa frågor.

Sedan är det så att regeringens uppgifter vid krishantering i första hand gäller strategiska frågor. I en händelse av kris har regeringen i uppgift bland annat att på en övergripande nationell nivå säkerställa en effektiv krishantering. För att säkerställa en effektiv krishantering har regeringen delegerat stora delar av den operativa verksamheten vid en kris till myndigheterna. I Sverige gäller ansvarsprincipen. Och det är förstås utifrån denna princip som jag och regeringen har agerat. Det finns inga andra principer som vi kan tillämpa i det läget. Det vore därför intressant att höra om ledamoten vill utveckla ett svar på den fråga som ledamoten Beckman ställde.

Fru talman! har frågat mig hur jag agerade vid problemen i trafiken i vintras jämfört med de nya problemen i trafiken nu i april och vilka nya initiativ jag kommer att ta för att undvika upprepade problem i trafiken när det snöar. Matilda Ernkrans har även frågat mig om hur jag ser på möjligheten att prioritera att tidigarelägga byggstarten för ombyggnationen av riksväg 50 mellan Nykyrka och Brattebro backe.

Låt mig inledningsvis konstatera att det inte kan beskrivas som något annat än ett misslyckande att ett stort antal fordon med gods och passagerare blev stående i över ett dygn på en svensk europaväg till följd av ett svårt men ändå begränsat snöoväder. Det är dock med lättnad jag konstaterar att ingen av de drabbade, såvitt jag känner till, kom till allvarlig skada.

Jag har tidigare här i kammaren konstaterat att de berörda offentliga aktörerna behöver åtgärda de brister som uppvisades vid hanteringen av händelsen för att tillse att en liknande situation inte uppstår igen. Detta blir för mig än tydligare när jag nu har tagit del av redovisningarna av de utredningar av händelsen som Länsstyrelsen i Skåne län respektive Trafikverket har låtit genomföra. De båda utredningarna visar att inte minst samordningen mellan de involverade aktörerna brustit. I rapporterna pekas det också på att det vid händelsen rådde en brist på kunskap om vilket ansvar och vilka uppgifter som skulle falla på vilken aktör.

Regeringen inväntar även att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap efter sommaren ska redovisa det uppdrag som regeringen i februari 2024 gav myndigheten. I uppdraget ingår att utifrån ett krisberedskapsperspektiv utvärdera hanteringen av händelsen på väg E22. I uppdraget ingår också att belysa eventuella otydligheter och avvikelser gällande ansvar och roller som kan identifieras utifrån händelsen och även analysera hur den så kallade ansvarsprincipen har fungerat.

Vid snöovädret i april, som Matilda Ernkrans hänvisar till i sina frågor, följde regeringen aktivt myndigheternas arbete, och jag höll mig informerad om situationen. Som jag tidigare har sagt i olika sammanhang utesluter regeringen inte att det kan behöva vidtas åtgärder om sådant behov framkommer. Redan i november förra året gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda tillåten tid för dubbdäck på våren (LI2023/03476). Utöver regeringens åtgärder utgår jag från att berörda myndigheter och andra aktörer agerar med anledning av de slutsatser som har dragits i länsstyrelsens och Trafikverkets utvärderingar.

Riksväg 50 är en hårt trafikbelastad och viktig transportväg för såväl tung trafik som pendlingstrafik. Trafikverket planerar därför för en ombyggnad till en mötesfri väg, vilket ökar både trafiksäkerhet och framkomlighet på vägen. Trafikverkets fastställda vägplan för ombyggnation av sträckan Nykyrka-Brattebro backe blev överklagad 2022 och lämnades därefter över till regeringen för prövning. Regeringen avslog överklagandet i juni 2023, och Trafikverket har därmed de förutsättningar som behövs för att kunna fortsätta med projektet. Trafikverket arbetar nu med att ta fram ett förfrågningsunderlag och ska därefter genomföra en upphandling. Planerad byggstart är enligt Trafikverkets bedömning 2026.

Fru talman! Jag är glad att ledamoten lyfter fram den aspekten. När det kommer till förstärkningar av infrastrukturen som kan möjliggöra militär mobilitet, värdlandsstöd till följd av vårt medlemskap i Nato och andra viktiga transporter för livsmedelsförsörjning, varuförsörjning och truppförflyttning kommer förstås hela Sverige att involveras, inte minst vid kopplingarna från väst till öst. Försvarsberedningen ska ju snart lämna sin rapport, men i en delrapport har man redan pekat på att infrastrukturen behöver stärkas i väst-östlig riktning med kopplingar från norska hamnar över svenskt territorium till Östersjön och även Finland. Det här sträcker sig även från Osloregionen. Göteborgs hamn pekas ut, liksom redundans i Öresund.

I allt detta jobbar vi väldigt nära Försvarsdepartementet, närmare än vad man gjort på väldigt länge. Jag har själv också kontakt med Försvarsmakten. Vi är precis nyblivna medlemmar av Nato, så vi vet ännu inte fullt ut vad allt detta innebär, men det är väldigt viktigt att även i det avseendet ha ett högt tempo.

Jag tycker också att det är angeläget att se vilka synergier som finns och vad man till följd av vårt Natomedlemskap och säkerhetsläget kan göra för nödvändiga förstärkningar som även gynnar godstransporter och arbetspendling i de kommuner och delar av landet som Alireza Akhondi tog upp. Det är ett pågående arbete där jag ser fram emot god dialog med riksdagens partier.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar Alireza Akhondi så mycket för inlägget. Jag uppskattar det genuina engagemang som han uppvisar och att vi kan ha den här diskussionen för att se hur man kan göra för att komma fram snabbt. Den otålighet som ledamoten ger uttryck för har jag också mött hos många företrädare för Skellefteå som jag har träffat och som jag misstänker att även Alireza Akhondi träffade när han var i Skellefteå. Jag har dessutom varit på många andra platser.

Det är självklart så att infrastruktur och bostäder riskerar att bli en flaskhals - eller så blir det en möjliggörare för många av de industrietableringar och industrisatsningar som sker. Därför är det angeläget att olika åtgärder kommer på plats så snabbt som möjligt. Det var också därför som regeringen gav utredaren Peter Larsson i uppdrag att se vad som kan göras för att främja koordineringen av statliga insatser som verkar möjliggörande för hållbart samhällsbyggande och snabb befolkningsutveckling. Jag kan inte föregripa beredningen, men det är angeläget att ha hög framdrift i åtgärder som gör att man får bättre förutsättningar för bostadsbyggandet. Det är som sagt samma sak när det gäller infrastrukturen - den är också antingen en flaskhals eller en möjliggörare.

En viktig del i regeringens arbete har varit att bekämpa inflationen. Den är precis som ledamoten vet orsaken till den mycket dramatiska nedgången i bostadsbyggandet. Nu ser vi positiva tendenser. Vi kan inte ropa "faran över", men i takt med att inflationen fortsätter att bekämpas kan regeringen övergå till mer av konjunkturåtgärder, vilket vårändringsbudgeten bland annat visar; den är den här gången mer omfattande än vad den tidigare varit.

Jag utesluter inte att vi kommer att behöva vidta ytterligare åtgärder. Som ledamoten och jag tidigare diskuterat behövs åtgärder med bättre funktion och strukturella reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad. Det kommer vi att behöva jobba med i ett högt tempo, och det ser jag fram emot att återkomma till, fru talman.

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka ledamoten för engagemanget för norra Sverige, för en fungerande transportinfrastruktur och för bostadsfrågan som lyfts fram i interpellationen.

För att gå in på några av delarna som ledamoten tog upp i sitt inlägg kan jag först beröra Malmbanan. Jag delar uppfattningen att den är kritisk. Det är väldigt viktigt att få på plats en förstärkning av Malmbanan så fort som möjligt, och det var därför regeringen redan för ungefär ett år sedan beslutade att ge Trafikverket i uppdrag att skynda på åtgärder.

Trafikverket skulle återkomma med åtgärder som kunde tidigareläggas i nationell plan för att få en ökad kapacitet i infrastrukturen, inte minst på Malmbanan. Trafikverket återkom, och regeringen har nu fattat beslut om att tidigarelägga och möjliggöra tidigareläggning av sju olika åtgärder, varav fyra är förlängningar av mötesstationer, vilket ökar kapaciteten.

Till följd av regeringens tydliga inriktning och utpekande av behovet har Trafikverket börjat ta fram järnvägsplaner för dubbelspår Luleå-Boden redan innan finansieringsbeslutet är fattat. Arbetet är alltså igång, och det beslutet i sig innebär att man kan korta planprocessen med två till tre år enligt Trafikverket. Detta är, ska man vara ärlig och säga, något ovanligt - men jag tycker att det är angeläget med tanke på de stora behov som finns av en robust, tillförlitlig infrastruktur. Nedstängningen till följd av avbrottet på Malmbanan påverkar ju inte bara norrländsk ekonomi och jobb i norr utan faktiskt hela Sverige eftersom den är så avgörande. Det åskådliggör att transportinfrastrukturen är viktig för att hela Sverige ska fungera.

Fru talman! När det gäller flyget var jag ju inne på att vi har mer än dubblat driftsstödet till de icke-statliga flygplatserna. Det finns ett förslag från Flygplatsutredningen som också berör Skellefteå flygplats, och det är att ta in flygplatser i det nationella basutbudet, det vill säga ta över dem i statlig regi. Det förslaget bereds i Regeringskansliet.

Vad gäller hamnen är ju många av hamnarna i Sverige kommunala. Det finns stora behov, och investeringar sker nu. Några ligger i nationell plan, till exempel förstärkning av Luleå hamn och Göteborgs hamn. Det är viktigt att se vad man kan göra för att stärka sjöfartens möjligheter. Det finns väldigt stora möjligheter att kombinera flera trafikslag vid frakt av gods. Man ska inte ställa trafikslag mot varandra utan göra kombinerade transporter, till exempel genom att använda väg, järnväg och sedan sjöfart för att få så hög effektivitet och hållbarhet som möjligt.

När det gäller bostäder och kreditgarantier, som ledamoten efterfrågade, har vi med just det syftet utsett Peter Larsson till samordnare för norra Sverige. I sin första delrapport har han kommit med tre intressanta förslag, som nu bereds i Regeringskansliet.

Fru talman! Alireza Akhondi har frågat mig vilka insatser jag avser att bidra till för att bostadsmarknaden ska kunna möta behoven i norr och vilka åtgärder för järnvägen och flyget som jag avser att vidta i samma syfte.

Jag kan konstatera att Alireza Akhondi och jag är helt överens om att det finns ett stort behov av nya bostäder och goda livsmiljöer runt de stora företagsetableringarna och företagsexpansionerna i Norrbottens och Västerbottens län. Vi är också överens om att det behövs åtgärder i transportsystemet för att möjliggöra och accelerera den industriella gröna omställningen i norra Sverige. Regeringen ser stora möjligheter för de två länen att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer.

En väl fungerande bostadsmarknad i hela landet med tillgång till bostäder i varierande upplåtelseformer är en viktig förutsättning för människors trygghet och livskvalitet och för en konkurrenskraftig ekonomi och tillväxt.

När det gäller den delrapport från regeringens utredare som Alireza Akhondi hänvisar till analyseras utredarens förslag i Regeringskansliet. Jag avser inte att föregripa resultatet av den analysen eller ta ställning till om andra eller ytterligare åtgärder skulle kunna bli aktuella.

Låt mig övergå till transportsystemet. Luftfarten spelar en viktig roll i Sverige, eftersom flyget möjliggör för snabba transporter som överbryggar långa avstånd. Från och med i år fördubblas driftsstödet till de icke-statliga flygplatserna runt om i landet. I december förra året tillsatte regeringen en Arlandasamordnare som ska föreslå åtgärder för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet i transportsystemet till och från Arlanda flygplats. Sådana åtgärder främjar även flyget till och från berörda orter i norra Sverige.

Transportinfrastrukturen i norra Sverige har en avgörande betydelse för både arbetspendling och godstrafik i regionen. Regeringen har därför gett Trafikverket i uppdrag att prioritera objekt i den nationella planen som avser Malmbanan. Trafikverket ska verka för ett så tidigt färdigställande som möjligt av de aktuella åtgärderna och möjliggöra ett effektivare genomförande genom samordning med andra planerade trimnings- och reinvesteringsåtgärder på sträckan.

Trafikverket ska även utreda och lämna förslag till olika finansieringslösningar som underlag för en eventuell framtida utbyggnad av dubbelspår på järnvägssträckan Luleå-Boden samt verka för finansiering av en tidigareläggning av genomförandet av objektet E4 förbifart Skellefteå.

Regeringen har också inlett arbetet med en ny nationell plan för perioden 2026-2037. I januari redovisade Trafikverket det underlag som kommer att ligga till grund för en infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen avser att ta fram en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län och att nära följa den fortsatta utvecklingen i norra Sverige.

Fru talman! Det finns sannerligen mycket att göra på detta område. Det har varit och är eftersatt, men arbetet har intensifierats genom beslut om förstärkningar i regleringsbrev. Det har gjorts en kartläggning, och nu finns det en plan för de åtgärder Trafikverket ser kan genomföras redan i år. Det kommer troligen inte vara tillräckligt utan krävas mer, också på andra områden. Ledamoten nämnde exempelvis klampning och kontroller på väg. God regelefterlevnad och tillsyn är förstås något som också är angeläget och som gynnar trafiksäkerhet, framkomlighet och svensk åkerinärings konkurrenskraft. Det finns alltså flera angelägna frågor, och jag uppskattar engagemanget.

Tack för debatten och trevlig helg så småningom!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ledamoten har ju noterat att jag anser att detta är viktigt. Det framkom redan i det första svaret.

Jag vill upplysa ledamoten om vad jag sa i mitt förra inlägg. Den nuvarande regeringen har i två regleringsbrev till Trafikverket beslutat att man inom den årliga återrapporteringen ska redovisa status avseende säkerhetsnivå och vilka åtgärder som vidtas. Detta har legat till grund för att Trafikverket nu genomför trimningsåtgärder.

Om frågan fortfarande, efter att jag har besvarat den, är huruvida regeringen kommer att vidta några åtgärder under mandatperioden är svaret alltså ja. De är ju redan vidtagna i två steg. Vi är inte på långa vägar färdiga, men vi har intensifierat och tagit vidare det arbete som den förra regeringen påbörjade genom att göra ytterligare förtydliganden i regleringsbrev till Trafikverket. Det här är ju någonting som jag redan har svarat på, fru talman.

Detta innebär att trimningsåtgärder kan vidtas redan 2024, men som ledamoten vet ankommer det inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete. Trimningsåtgärderna är någonting som Trafikverket förfogar över, men eftersom regeringen så tydligt har pekat på detta som ett prioriterat område har man gjort en inventering av rastplatserna och identifierat åtgärder som behöver vidtas. De kommer också att vidtas.

Kommer detta att vara tillräckligt? Det tror jag inte, eftersom behoven är så stora - de har byggts upp under lång tid.

Ledamoten låtsas som att han inte fått svar på frågan, fru talman, fast han faktiskt fick det i föregående inlägg. Jag tror att både Kadir Kasirga och andra håller med om att vi kan ta den typen av diskussion någon annanstans.

Däremot uppskattar jag, som jag sa, Kadir Kasirgas engagemang och att han har varit ute och sett rastplatser, träffat förare och fått behoven beskrivna för sig så att vi kan ha en saklig debatt i Sveriges riksdag om detta mycket viktiga område. Regeringen har alltså redan i två beslut i regleringsbrev till myndigheten vidtagit åtgärder. Jag ser framför mig att detta kommer att vara en viktig del i arbetet med nationell plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Parallellt med detta pågår ju det uppdrag som den förra regeringen beslutade om till 2029. Det var alltså inte den nuvarande regeringen som beslutade att det skulle pågå fram till 2029. Denna regering har sett att behovet är påtagligt redan nu och har därför gjort förtydliganden i regleringsbrev till Trafikverket. Det hoppas jag att jag nu har tydliggjort på nytt så att ledamoten ser att regeringen prioriterar detta och återkommer.

När det gäller frågan om kameraövervakning visade det pilotprojekt som nu har utvärderats att stölder och inbrott helt har eliminerats tack vare detta. De åtgärder som planeras framöver ska framför allt riktas till de platser där det finns en koncentration av anmälda brott och där man kan göra trygghetsskapande åtgärder baserat på de kunskaper man har fått genom det avslutade pilotprojektet. Men det är upp till Trafikverket om man gör detta.

Det här är en angelägen fråga, och jag uppskattar engagemanget. Regeringen kommer att fortsätta att jobba för att lastbilsförare i Sverige ska ha en trygg och säker arbetsmiljö.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Kadir Kasirga för att han har lyft upp en angelägen fråga, inte minst utifrån jämställdhetsperspektivet för särskilt de kvinnliga lastbilsförarna. Jag har själv träffat kvinnliga lastbilsförare som vittnar om just den otrygghet som Kadir Kasirga tog upp. Därför är det så angeläget att säkra tryggheten och säkerheten längs med vägarna, som är arbetsplatsen för många människor i transportsektorn. Att yrkesförare kan vila tryggt och säkert är viktigt i sig självt och är en viktig arbetsmiljöfråga, och det är något jag tar på största allvar.

Det är mycket riktigt så att det regeringsuppdrag som Trafikverket arbetar med om säkra uppställningsplatser pågår till 2029, men jag vill understryka att vi har fattat beslut och vidtagit åtgärder för att påskynda detta mycket viktiga arbete. Den nuvarande regeringen har i de två senaste regleringsbreven beslutat att Trafikverket inom ramen för den årliga återrapporteringen ska redovisa status avseende säkerhetsnivå vid samtliga platser längs större vägar samt hur planeringen ser ut vad gäller insatser för ökad säkerhet, bland annat genom kameraövervakning. Pilotprojektet visar att stölderna är obefintliga där det finns kameraövervakning. Det finns andra ordningsproblem som man behöver adressera på fler sätt än så, men detta är en viktig del i att stärka tryggheten på rastplatserna.

Under 2023 inventerades samtliga Trafikverkets rastplatser utmed stamvägnätet. Så kallade trimningsåtgärder, alltså åtgärder som Trafikverket självt förfogar över, har identifierats. Detta är en inventering som innebär att Trafikverket under 2024, alltså redan i år, kan påbörja viktiga åtgärder för att göra dessa platser säkrare och tryggare. De syftar till att befintliga rastplatser ska uppfylla säkerhetsnivå 1 och till att förbättra kapaciteten på rastplatserna. Många av dem jag har talat med vittnar om att det är tufft att få plats på rastplatser. Det blir osäkra uppställningar nära körbanan, kanske i vägen för andra. Detta blir en trafiksäkerhetsfråga, och därför är en viktig del av dessa trimningsåtgärder att höja kapaciteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trimningsåtgärder kommer i första hand att vidtas på de stråk som har utpekade brister, och de kommer att vidtas under förutsättning att medel kan prioriteras i förhållande till andra kända brister och behov. Som ledamoten känner till finns det ju väldigt stora behov i den svenska transportinfrastrukturen. Rastplatserna är ett sådant, och det är angeläget att åtgärda de brister som finns för att säkra trygghet och framkomlighet.

Det är Trafikverket som ansvarar för prioritering och genomförande av trimningsåtgärder, vilket jag tror att ledamoten är väl bekant med. Det ankommer därför inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att detaljstyra myndighetens arbete. Svaret på frågan som ställdes, fru talman, är dock att regeringen genom de två beslut som är mycket tydligt utpekade i regleringsbreven har pekat på detta behov. Trafikverket har vidtagit åtgärder och kommer under detta år att kunna vidta trimningsåtgärder som har identifierats för att öka säkerheten och tryggheten på rastplatser.

Detta är ett eftersatt område, och det kommer att ta tid att få alla rastplatser i det skick som man kan förvänta sig. Regeringen har påbörjat ett intensifierat arbete. Det är också någonting som ligger till grund för arbetet med nationell plan, där ramarna för infrastruktur kommer att bestämmas framöver.

Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig om vad statusen är för Trafikverkets arbete med att utreda åtgärder för att säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken, om jag har vidtagit några konkreta åtgärder eller om jag planerar att vidta några åtgärder för att förbättra säkerheten och tryggheten vid rastplatserna samt om jag och regeringen avser att införa kameraövervakning vid rastplatser, och när vi i så fall kan förvänta oss att detta genomförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För regeringen är det viktigt att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för såväl medborgare som näringslivet i hela landet. För regeringen är det därför prioriterat att förbättra den befintliga infrastrukturen, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt.

Det är positivt att även Kadir Kasirga ser vikten av trygga och säkra rastplatser, något som är fundamentalt för åkeribranschen, för platsernas besökare och inte minst för förarna och deras arbetsmiljö.

Trafikverket har ett pågående uppdrag att göra en översyn med anledning av bristen på säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken längs större vägar till utgången av 2029. Myndigheten fick i sitt regleringsbrev för 2024 ett uppdrag att inom ramen för den årliga återrapporteringen av uppdraget om säkra uppställningsplatser särskilt redovisa status avseende säkerhetsnivån vid samtliga uppställningsplatser längs större vägar. Trafikverket ska även redovisa hur planeringen ser ut vad gäller insatser för ökad säkerhet, bland annat genom kameraövervakning, vid dessa uppställningsplatser.

Av Trafikverkets senaste redovisning avseende status och insatser under 2023 framgår bland annat den utvärdering som har gjorts av pilotprojektet med kamerabevakning på rastplatsen i Glumslöv. Den visar att kamerabevakningen medfört positiva effekter för antalet anmälda brott på rastplatsen, som i princip blivit obefintliga vad gäller stöld från lastbil. Däremot har kamerabevakningen inte medfört någon effekt på andra typer av ordningsproblem som kan påverka trygghet och säkerhet på platsen, till exempel otillåten uppställning och användning av rastplats för terminalverksamhet.

Trafikverket avser enligt sin redovisning att under 2024 arbeta vidare med bland annat de trimningsåtgärder som identifierats i samband med att samtliga rastplatser inventerats. Dessa trimningsåtgärder syftar till att höja säkerheten och samtidigt förbättra kapaciteten vid rastplatserna.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten för engagemanget. Detta synliggör att det finns synergier att ha bostadsministerportföljen och infrastrukturministerportföljen på samma departement och i samma portfölj. Det handlar om viktiga samhällsbyggnadsfrågor, som inte minst handlar om att bygga hållbart och cirkulärt samt att kombinera fossilfrihet med den utveckling som behöver ske för att stärka jobb och tillväxt i hela landet.

Jag har beskrivit flera åtgärder där det redan pågår utredningar. Jag vill inte föregripa dem, utan där är processerna redan igång när det gäller det specifika förslag som lyftes fram i slutet om byggnaders klimatpåverkan. Boverkets förslag på gränsvärden är ute på remiss, och det inhämtas synpunkter just nu. Sista dag för att svara på remissen är den 31 maj 2024. Jag ser fram emot att få återkomma i den frågan och i flera andra angelägna frågor som har lyfts upp i den här debatten vid ett senare tillfälle. Jag tackar för dagens debatt och för Katarina Luhrs engagemang.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ledamoten ställer flera frågor, vilket är förståeligt eftersom det är 14 uppmaningar till riksdag och regering som ligger till grund för interpellationen. Jag tror att man skulle kunna ha en interpellationsdebatt per uppmaning, fru talman, så jag kommer att gå igenom några av frågorna som ställs, och jag ber om respekt för att tidsutrymmet inte medger att jag går in i varje fråga i den detalj som den kanske hade förtjänat.

När det gäller punkt 9, som handlar om att främja cirkulära byggmaterialflöden genom att låta Naturvårdsverket tillsammans med industrin ta fram materialspecifika kriterier för relevanta materialströmmar som definierar när avfall åter blivit en produkt och som är en av de punkter som ledamoten utvecklar kring, är det så att Boverket genomför ett treårigt uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Myndigheten ska bland annat analysera hur återanvändning och återvinning av befintligt byggmaterial och befintliga byggnadsverk fungerar i dag. Boverket ska föreslå åtgärder för att främja cirkulärt byggande och cirkulär förvaltning och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Det uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024, och det ligger nu på Boverket att arbeta med detta. Jag ser också framför mig att man kan ta in en del av de saker som branschen pekar på träffar samma sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Revideringen av byggproduktförordningen kan bidra till en utveckling av marknaden för återvunnet och återanvänt material och en samtidigt kraftigt minskad klimatpåverkan från byggprodukter. Den här förordningen förväntas bland annat möjliggöra harmoniserade testmetoder för återbrukade byggprodukter och att det blir obligatoriskt för producenter att redovisa byggprodukters klimatpåverkan. Den reviderade byggproduktförordningen förväntas bland annat innebära krav på byggmaterialproducenter att deklarera produkters klimat- och miljöegenskaper, vilket också är något som kan göra att vi får ett bättre resursutnyttjande och en bättre cirkularitet.

På det temat, fru talman, ligger också att nyttja befintligt bestånd mer effektivt. Det finns säkert fler åtgärder som man skulle kunna vidta, men den planeringsstimulans som vi har i budgeten ser jag som ett viktigt och välkommet initiativ för att underlätta och möjliggöra för ändringar i detaljplaner som i dag kanske hindrar att man nyttjar kontor och lokaler som bostäder.

Regeringen anser vidare att statens roll gällande politiken för energieffektivisering i huvudsak bör bygga på energimarknader där styrmedel syftar till att korrigera marknadsmisslyckanden, främst externa effekter och brist på information, men även beteenderelaterade hinder.

Energimyndigheten har vid tre tidigare tillfällen fått i uppdrag att utreda behovet och konsekvenser av olika sätt att utforma ett kvotpliktssystem för energibesparing. Myndigheten har kommit fram till att ett sådant system inte bör införas i Sverige, bland annat på grund av att styrmedlet inte bedöms samhällsekonomiskt effektivt då det inte anses korrigera för något marknadsmisslyckande som inte andra styrmedel redan syftar till att korrigera.

Det är en del i detta. Detta ligger inom ett annat statsråds beredningsområde, men det är förstås angeläget att se hur man också kan höja standarden i områden genom nödvändiga renoveringsinsatser samtidigt som man energieffektiviserar. Det är någonting som vi kan fortsätta att diskutera.

Jag ser att min talartid håller på att ticka ut. Jag vill därför återgå till själva el- och energibehovet. Det kommer att vara viktigt med mer el, både nu och sedan, och därför är det viktigt att kunna ha två tankar i huvudet samtidigt.

Fru talman! Jag vidrörde flera av de punkter och uppmaningar som finns i färdplanen från bygg- och anläggningssektorn. Jag var med vid presentationen och tog emot den. Jag är väldigt tacksam över det engagemang som finns i sektorn bland alla dem som har varit med och tagit fram den.

Ledamoten tror att det har gått åt blod, svett och tårar för att få till detta, men jag hoppas att det inte har varit så mycket blod. Jag har mött ett stort engagemang och en stor glädje i sektorn, inte minst eftersom det visas med stor tydlighet att det går att kombinera en stärkt konkurrenskraft med att påskynda omställningen. Det hänger väldigt ofta ihop.

Inte minst kan man se på Sverige i en global kontext och på EU-nivå. Vi leder många gånger utvecklingen här. Det svenska näringslivet ligger långt fram i att utveckla metoder som jag ser framför mig att man kommer att kunna exportera till andra länder i takt med att kraven skärps på hela EU-nivån.

Detta är något som regeringen har varit angelägen om att få till. Under det svenska ordförandeskapet förhandlade vi flera viktiga akter i mål. Två av hörnstenarna i regeringens arbetsprogram var just omställning och konkurrenskraft. Detta går att gifta ihop, och det visar branschens färdplan.

Det finns flera saker. Jag ska inte gå in på alla delar. Ledamoten frågade, fru talman, om jag tänker ta några initiativ och om det finns några specifika åtgärder i handlingsplanen som är extra angelägna.

En del i detta handlar om det som jag var inne på. Punkt 11 av uppmaningarna handlar om att material inte ska avfallsklassas i onödan. Regeringen avser att se över regelverket i syfte att öka resursutnyttjandet och minska transportbehovet med utgångspunkt i de förslag som finns från Naturvårdsverket och de remissynpunkter som har lämnats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utsläppsfria arbetsmaskiner finns med i punkt 13: Främjande insatser behövs för att ställa om från fossila till utsläppsfria arbetsmaskiner och fordon. Regeringen har bland annat förstärkt Klimatklivet för att kunna stödja företag och andra verksamheter i hela landet som vill ställa om och minska sina utsläpp, liksom stödet till utbyggnad av laddinfrastruktur. De nya satsningarna ska också gå till klimatpremier för elektriska arbetsmaskiner och tunga och lätta ellastbilar.

En annan del gäller det som också finns i en av de sektorsspecifika färdplanerna för exempelvis betong, där vi ser att Trafikverkets klimatkrav i upphandling har uppmärksammats. Det kan vara ett sätt att arbeta med de initiativ som finns att man genom upphandling ställer krav som främjar utvecklingen. Som jag sa inledningsvis, fru talman, är det något som jag tror kan innebära att vi får exportprodukter från vårt eget land som stärker jobb och tillväxt samtidigt som vi lyckas med de högt uppställda målen att sänka utsläppen.

Som jag sa i mitt svar handlar en viktig del om en ökad elektrifiering. Det är en avgörande faktor för att minska utsläppen till i princip noll i flera sektorer. Det går också som en röd tråd genom flera av de åtgärder som lyfts fram att vi måste öka produktionen av fossilfri el, och för att tillgodose framtidens elbehov och öka leveranssäkerheten i elsystemet behövs särskilt ny kärnkraft.

I det sammanhanget skulle jag vilja ställa frågan tillbaka till Katarina Luhr, som representerar Miljöpartiet, varför man fortfarande håller kvar vid motståndet mot den fossilfria och leveranssäkra energikälla som kärnkraften är.